P10_TA(2026)0231Rysslands oacceptabla provokativa handlingar och drönarintrång i Rumänien, de baltiska staterna och FinlandEuropaparlamentets resolution av den 18 juni 2026 om Rysslands oacceptabla provokativa handlingar och drönarintrång i Rumänien, de baltiska staterna och Finland (2026/2772(RSP))Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt resolutionen av den 9 oktober 2025 om ett enat svar på den senaste tidens ryska kränkningar av EU-medlemsstaternas luftrum och kritiska infrastruktur EUT C, C/2026/1530, 15.4.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1530/oj.,

–med beaktande av FN-stadgan och de grundläggande principerna i internationell rätt,

–med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 24.3, 42.7 och 222,

–med beaktande av Nordatlantiska fördraget av den 4 april 1949, särskilt artiklarna 4 och 5,

–med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 19 mars 2025 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Gemensam vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030 (JOIN(2025)0120) och sin resolution av den 12 mars 2025 om detta EUT C, C/2025/3151, 20.6.2025. ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3151/oj.,

–med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 16 oktober 2025 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Färdplan för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden (JOIN(2025)0027),

–med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 mars 2026 om EU:s fortsatta stöd till Ukraina,

–med beaktande av uttalandena av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 20 maj 2026 om ryska hot mot de baltiska staterna,

–med beaktande av uttalandet av den 29 maj 2026 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, där Rysslands hänsynslösa kränkning av EU:s luftrum fördömdes,

–med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.För över fyra år sedan inledde Ryssland sitt olagliga, oprovocerade och omotiverade fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, och fortsatte den annektering av Krim och ockupation av delar av Donbass-regionen som pågått sedan 2014, i uppenbar strid med internationell rätt och Ukrainas territoriella suveränitet. Intrång i EU:s och Natos luftrum, orsakat av Ryssland, har skett sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, men har nyligen ökat i frekvens och intensitet.

B.Rysslands militära upptrappning längs EU:s östra flank pågår och omfattar även Belarus territorium, som är delaktigt i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och hybridattacker mot EU, särskilt genom dess instrumentalisering av irreguljär migration, organiserad brottslighet, desinformation och uppskjutning av meteorologiska ballonger, som utgör allvarliga säkerhetshot, inbegripet de ständiga störningarna av den civila luftfarten, terroriseringen av länder som gränsar till Belarus, såsom Lettland, Litauen och Polen, och skador på lokala ekonomier.

C.Estland, Finland, Lettland, Litauen, Rumänien och andra EU-medlemsstater har varit måltavlor för Rysslands försök till destabilisering, vilket tar sig uttryck i drönarintrång och kränkningar av luftrummet, propaganda och desinformation, telekrigföring, störning av det globala systemet för satellitnavigering (GNSS), cyberattacker och sabotage.

D.Den 29 maj 2026 kraschade en rysk drönare in i ett bostadshus i Galați i Rumänien och orsakade en explosion där två personer skadades. Det var den första incidenten av detta slag på en EU- och Nato-medlemsstats territorium som ledde till skador som krävde medicinsk behandling. Över 70 personer behövde evakueras.

E.Den 19 maj 2026 sköts en inkräktande drönare som flög i estniskt luftrum ned av ett rumänskt stridsflygplan som deltog i Natos Baltic Air Policing Mission. Den 20 maj 2026 tvingade ett intrång av en oidentifierad drönare i Litauens luftrum myndigheterna att utfärda ett exempellöst flyglarm, vilket tvingade civila att söka skydd. Den 8 juni 2026 sköt franska Nato-stridsflygplan, som deltog i ett Natouppdrag, ned drönare som flög över Lettland. Dessa drönarintrång är en direkt följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och majoriteten kommer in i EU:s luftrum till följd av rysk telekrigföring. I mars 2026 avvek minst tre ukrainska drönare från sin planerade kurs och kom in på finskt territorium där de kraschade, på grund av störningar från ryska telekrigföringssystem.

F.Den 29 maj 2026 exploderade en ukrainsk havsdrönare i den rumänska hamnen Constanța till följd av Ryska federationens telekrigföring, vilket orsakade skador på egendom men inga dödsfall.

G.Den 7 maj 2026 slog två ukrainska drönare, som störts av ryska system för telekrigföring, ned i ett bränslelager i Rēzekne i Lettland.

H.Östersjöregionen har en stor koncentration av kritisk infrastruktur, däribland undervattensnät för energi och telekommunikation, transportförbindelser och andra strategiska tillgångar, vilket gör området särskilt sårbart för hybridattacker, sabotage och drönarrelaterade hot. För att skydda kritisk infrastruktur krävs både ökat fysiskt skydd och ökad reservkapacitet och decentralisering, vilket lärdomarna från Rysslands attacker mot ukrainsk infrastruktur visar.

I.Avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen medför betydande regionala säkerhets- och miljörisker på grund av förekomsten av stora mängder använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som lagras i tillfälliga anläggningar ovan jord, och varje olycka eller avsiktlig provokation mot denna kritiska infrastruktur skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela Östersjöregionen och långt utanför den.

J.Det har förekommit ytterligare allvarliga incidenter med misstänkta ryska kränkningar av EU-medlemsstaternas luftrum.

K.Säkerheten för och skyddet av EU:s medlemsstater längs den östra flanken är en omedelbar prioritering och ett gemensamt europeiskt ansvar, särskilt med tanke på att hybridattacker utförs med hjälp av modern drönarkrigföring, ett område där EU‑medlemsstaternas kapacitet är långt ifrån färdigutvecklad.

L.Drönarincidenter på EU:s östra flank har blottlagt betydande luckor i både den militära och den civila beredskapen. Befintliga radarsystem visar sig ofta vara oförmögna att spåra föremål på låg höjd, de metoder som valts för ingripande mot obemannade luftfartyg (UAV) är ekonomiskt ineffektiva och rapporter om incidenter avslöjade att vissa skyddsrum var låsta eller otillgängliga för allmänheten. Dessa misslyckanden belyser akuta systemsårbarheter i varnings- och reaktionsförfaranden och i den bredare samhällsresiliensen.

M.Med sina senaste attacker mot Ukraina satte Ryssland eld på grottklostret i Kiev, ett historiskt kloster för den östliga kristendomen och ett av Unescos världsarv, samt på andra ovärderliga kulturarvsplatser.

N.Dessa nyligen inträffade drönarincidenter har visat på det akuta behovet av flerskiktad försvarskapacitet som integrerar kinetiska och icke-kinetiska system för bekämpning av obemannade luftfartyg (C-UAS). Drönare har blivit ett utmärkande inslag i modern krigföring och hybridkonflikter, och användningen av dem i Ukraina har i grunden förändrat försvarskrav och operativa doktriner över hela kontinenten.

O.Arktis och de nordligaste regionerna blir allt viktigare för den europeiska säkerheten, samtidigt som begränsad sensortäckning och en gles permanent närvaro skapar sårbarheter som fientliga aktörer kan försöka utnyttja genom obemannade system och hybridoperationer, vilket ökar risken för fientliga drönarintrång långt in på EU:s territorium.

1.Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands oacceptabla provokativa handlingar och drönarintrång i EU:s medlemsstater.

2.Europaparlamentet bekräftar på nytt sin fulla solidaritet med Estland, Finland, Lettland, Litauen och Rumänien, vars territorium, luftrum och kritiska infrastruktur har varit måltavlor för ryska hybridprovokationer. Parlamentet bekräftar på nytt att EU inte kommer att skrämmas av Rysslands destabiliseringskampanj och att EU står enat i sin beslutsamhet att försvara alla EU-medlemsstaters säkerhet, suveränitet och territoriella integritet och att fortsätta att stödja Ukraina.

3.Europaparlamentet erkänner den särskilda sårbarheten hos, och uttrycker sin fulla solidaritet med, medborgarna i EU:s gränsregioner längs den östra flanken, som är mest utsatta för allvarliga hot och som också bär betydande ekonomiska och sociala kostnader till följd av detta. Parlamentet efterlyser riktade åtgärder på EU-nivå, inbegripet särskilt ekonomiskt stöd, för att stärka skyddet av drabbade samhällen och kritisk infrastruktur och säkerställa förebyggande, beredskap, resiliens, katastrofinsatser och återuppbyggnad i dessa särskilt utsatta regioner.

4.Europaparlamentet fördömer otvetydigt den ryska drönarattacken mot ett bostadshus i Galați i Rumänien, som orsakade direkta civila dödsoffer och utgjorde en allvarlig upptrappning. Parlamentet anser att upprepade drönarintrång och kränkningar av luftrummet i EU-länderna inte är isolerade incidenter utan en integrerad del av Rysslands bredare hotstrategi mot EU och dess allierade.

5.Europaparlamentet förklarar att Ryssland bär det fulla och otvetydiga ansvaret för dessa hänsynslösa eskalerande attacker som äventyrar liv. Parlamentet upprepar att Ryska federationens handlingar utgör ett avsiktligt, systematiskt och pågående hot mot EU:s och dess medlemsstaters säkerhet, resiliens och suveränitet. Parlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Rysslands olagliga, oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina samt Belarus delaktighet i det. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands beslut att fortsätta sitt anfallskrig, inbegripet dess senaste riktade attacker mot kulturarvsplatser och Unescos världsarvsområde grottklostret i Kiev, samtidigt som man vägrar att inleda direkta förhandlingar med Ukraina, vilket nyligen föreslogs av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

6.Europaparlamentet fördömer på nytt Rysslands avsiktliga störning av GNSS-signaler i Östersjö- och Svartahavsregionerna samt Belarus avsiktliga uppskjutning av meteorologiska ballonger, som utgör allvarliga säkerhetsrisker för civil luft- och sjöfart. Parlamentet fördömer vidare Belarus för dess hybridattacker mot EU.

7.Europaparlamentet upprepar sitt krav på att skyndsamt påskynda produktionen och leveransen av prioriterad militär utrustning till Ukraina, särskilt luftförsvarssystem, ammunition, drönare och robotar, vid en kritisk tidpunkt när akuta brister i luftförsvarsförmågan gör Ukrainas befolkning och infrastruktur alltmer utsatta.

8.Europaparlamentet betonar att dessa fientliga handlingar förvärras av en aggressiv desinformationskampanj som syftar till att skrämma lokalbefolkningen, sprida rädsla, skada lokala ekonomier och lägga grunden för eventuella hämndaktioner, såsom i fallet med Rysslands ogrundade påståenden om att de baltiska staterna tillåter Ukraina att använda deras territorier och luftrum för drönarattacker mot mål i Ryssland.

9.Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett snabbt inrättande av en verklig europeisk försvarsunion med bland annat förslag till snabba beslutsprocesser som går utöver befintliga ramar, inbegripet vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 och den efterföljande färdplanen för försvarsberedskap 2030. Parlamentet understryker att det är absolut nödvändigt med djupare integration, samordning och sammanslagning av resurser om EU ska kunna svara effektivt på Rysslands eskalerande hot. Parlamentet kräver att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och dess produktionskapacitet i hela EU ska stärkas genom ökad samordning på EU‑nivå där man maximerar användningen av nationella initiativ och EU-instrument.

10.Europaparlamentet begär att solidaritetsklausulen (artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och klausulen om gemensamt försvar (artikel 42.7 i EU‑fördraget) ska omsättas ytterligare i praktiken, bland annat när en medlemsstat åberopar dem på grund av ett konventionellt angrepp eller en hybridattack.

11.Europaparlamentet understryker behovet av att konsekvent stärka EU:s och Natos östra flank längs hela sträckan från Arktis till Svarta havet, inbegripet land-, sjö- och luftdimensionerna, genom att bygga upp förmågan att bekämpa drönare och meteorologiska ballonger i medlemsstater vid frontlinjen, och genom att anslå tillräckliga resurser för detta ändamål. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast stärka kapaciteten för upptäckt, störning, ingripande och neutralisering längs EU:s östra flank. Parlamentet efterlyser vidare regelbundna gemensamma övningar mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna, Ukraina och Nato för att testa och förbättra beredskapen hos dessa snabbinsatsmekanismer.

12.Europaparlamentet rekommenderar att C-UAS integreras i gemensamma utbildningsövningar och civilskyddsplanering på EU-nivå, med tonvikt på kritisk infrastruktur, så att det blir möjligt för polis, flygplatsmyndigheter och operatörer inom energisektorn att få tillgång till EU-omfattande utbildning och standardiserade C‑UAS‑förmågor.

13.Europaparlamentet framhåller med oro att de nuvarande europeiska drönardetekterings- och drönarförsvarssystemen är otillräckliga, och betonar att man akut behöver förbättra detekteringen och försvaret. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behövs en helhetssyn där man fokuserar på att bättre utrusta brottsbekämpande myndigheter och civila myndigheter med medel för att upptäcka och försvara sig mot drönare.

14.Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att prioritera integreringen av ledningssystemen med räddningspersonalen, civilförsvaret och UAS-försvarsdoktrinen för att säkerställa att den civila beredskapen, skyddsrummen, systemen för tidig varning och den tekniska integrationen optimeras i största möjliga utsträckning.

15.Europaparlamentet betonar att Rysslands avsiktliga intrång på EU:s och Natos östra flank inte bara syftar till att provocera och destabilisera medlemsstaterna, utan också till att testa och utnyttja svagheter i Natos detektions- och insatsförmåga. Parlamentet konstaterar att Ryssland fortsätter sin destabiliserande verksamhet i Svartahavsregionen, både genom konventionella åtgärder och hybridåtgärder, bland annat genom att använda drivande minor, störningsverksamhet och hot mot den fria sjöfarten, vilket gör stärkandet av säkerheten i denna region till en strategisk prioritering som snarast måste hanteras som ett hot mot den europeiska säkerheten.

16.Europaparlamentet kräver att EU:s strategi för Svarta havet genomförs fullt ut och att inrättandet av centrumet för sjöfartsskydd i Svarta havet påskyndas.

17.Europaparlamentet välkomnar godkännandet nyligen av EU:s 20:e sanktionspaket mot Ryssland och framläggandet av det 21:a sanktionspaketet. Parlamentet uppmanar kommissionen, EU:s sändebud för sanktioner och medlemsstaterna att strikt genomföra nya och befintliga sanktioner och att utan dröjsmål prioritera att täppa till kryphål i leveranskedjorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta ytterligare sanktioner, däribland sanktioner mot aluminiumoxid och andra strategiska råvaror och varor med dubbla användningsområden, och uppmanar med kraft alla medlemsstater att inte blockera en sådan förteckning på grundval av nationella ekonomiska intressen. Parlamentet stöder ytterligare åtgärder för det kommande sanktionspaketet mot Ryska federationens energi- och finanssektorer samt ett inreseförbud till EU för före detta ryska kombattanter som stridit i Ukraina, och uppmanar de medlemsstater som fortsätter att stödja Ryska federationen att upphöra med sådant stöd.

18.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, särskilt de som utfärdar de flesta viseringarna till ryska medborgare, att strikt genomföra kommissionens genomförandebeslut av den 6 november 2025 om fastställande av anpassade regler för utfärdande av viseringar för flera inresor till ryska medborgare som är bosatta i Ryska federationen och som i Ryska federationen ansöker om viseringar för kortare vistelse (C(2025)7552)., och att fullt ut tillämpa kommissionens vägledning från 2022 om skärpt granskning, särskilt för turistresor och andra ej nödvändiga resor, samtidigt som man skyddar tillträdet för politiska antikrigsaktivister, oberoende journalister, människorättsförsvarare, företrädare för det civila samhället och humanitära fall.

19.Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en övergripande EU-sanktionsram som är särskilt utformad för hybridhot, vilken skulle finnas vid sidan av sanktionssystemet mot ryska hybridhot, för att understryka Rysslands aktiva deltagande i hybridoperationer globalt, samtidigt som den möjliggör snabbare och mer systematiska sanktioner mot enheter som är ansvariga för hybridkampanjer. Parlamentet påminner om att vissa individer, som till exempel Ksenia Fedorova i Frankrike, som har arbetat för sanktionerade ryska propagandakanaler, såsom RT, fortfarande sprider desinformation i Europa. Parlamentet begär att de ska tas upp i förteckningen över sanktionerade individer i nästa sanktionspaket.

20.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa lämplig finansiering för uppförande och renovering av civila skyddsrum på den östra flanken och i andra EU-medlemsstater, samt att genomföra EU-omfattande informationskampanjer och civila övningar för att informera medborgarna om hur de ska agera i händelse av en flygräd eller liknande krissituation. Parlamentet anser att skyddet av EU:s civilbefolkning mot hot från luften måste behandlas som en integrerad del av den europeiska försvarsberedskapen och motståndskraften. Parlamentet betonar det akuta behovet av att i nästa fleråriga budgetram öka finansieringen för program och projekt inom säkerhet och försvar, med särskilt fokus på länderna på den östra flanken. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att anta en övergripande strategi som omfattar hela samhället och där man tar hänsyn till att varaktig säkerhet kräver inte bara tillräcklig militär förmåga utan även social sammanhållning, ekonomisk resiliens, demokratisk stabilitet och starka offentliga tjänster.

21.Europaparlamentet understryker att Ukraina har utvecklat en unik operativ och industriell expertis inom drönarproduktion och antidrönarsystem. Parlamentet anser därför att ett fördjupat försvarsindustriellt samarbete mellan EU och Ukraina på detta område är en strategisk nödvändighet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fullt ut integrera Ukrainas expertis och industriella kapacitet i utvecklingen av europeisk förmåga att motverka okonventionella hot från luften.

22.Europaparlamentet understryker att samarbete med Republiken Moldavien – tillsammans med Ukraina – när det gäller operativ effektivitet, lägesuppfattning och informationsutbyte är avgörande för att ta itu med drönarhoten från Ryssland. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka finansieringen till Moldavien genom den europeiska fredsfaciliteten, även mot bakgrund av de upprepade kränkningarna av Moldaviens luftrum med ryska drönare och robotar. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att inkludera Moldavien och Ukraina i gemensamma upphandlingar på försvarsområdet.

23.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast tillhandahålla de prioriterade förmågeområden som fastställs i vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030, särskilt luft- och robotförsvar samt drönare och anti-drönarsystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, med början på den östra flanken, snabbt inrätta gemensamma och kostnadseffektiva drönarbekämpningssystem i flera lager som klarar av att upptäcka och stoppa luftburna hot och hot till sjöss från länder utanför EU, bland annat genom förbättrad luft- och sjöövervakning, system för tidig varning, resurser för snabba insatser och förbättrad infrastruktur för militär rörlighet.

24.Europaparlamentet vill att det inrättas ett europeiskt kompetenscentrum för drönarkrigföring, där ukrainska instruktörer lär ut sina kunskaper till EU:s medlemsstater.

25.Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och snabbt genomförande av initiativet för ett europeiskt drönarförsvar och bevakningen av östra flanken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt engagera sig i och bidra till båda initiativen i nära samordning med Nato.

26.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Natos generalsekreterare, Unesco, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådet, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, de ryska myndigheterna och de facto-myndigheterna i Lukasjenkaregimen.