1.Europaparlamentet påminner om att EU:s starka konkurrensram och upprätthållandet av den är ett verktyg för att öka konkurrenskraften inom alla industrier. Parlamentet understryker att EU:s politik inte bör föras isolerat och att konkurrenskraftsproblem inte kan tolkas som brister i konkurrenspolitiken. Parlamentet påminner om att EU:s konkurrensregler måste vara förenliga med principerna i fördragen och bör stödja genomförandet av EU:s politik, såsom industri-, handels- och konsument- och försvarspolitiken och politiken för finansiella tjänster, och samtidigt säkerställa en stabil ram som främjar investeringar, tillväxt och möjlighet att expandera på rättvisa villkor. Parlamentet understryker att konkurrenspolitiken bör bidra till en integration och fördjupning av de europeiska kapitalmarknaderna och stödja spar- och investeringsunionens mål.

2.Europaparlamentet framhåller att välfungerande konkurrens är en viktig drivkraft för produktivitetstillväxt och långsiktig konkurrenskraft i EU. Kraftfullare tillsyn av konkurrenspolitiken är förbundet med högre total faktorproduktivitet och en effektivare allokering av arbetskraft och kapital. Parlamentet betonar därför att en effektiv konkurrenspolitik och tillämpning av konkurrensreglerna bidrar till rättvisa anställningsvillkor.

3.Europaparlamentet är fast övertygat om att Draghi- och Letta-rapporterna bör bidra till fastställandet av prioriteringar på konkurrensområdet, och att dessa rapporter skyndsamt bör följas upp. Parlamentet noterar att det enligt Mario Draghis uppskattningar behövs ytterligare 800 miljarder euro per år för att skydda EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar att konsumenternas intressen bör förbli centrala, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att konkurrenspolitiken bidrar till viktiga mål, såsom konkurrenskraft, resiliens, säkerhet, strategiskt oberoende och hållbarhet. Parlamentet välkomnar Draghi-rapportens förslag om ett flexibelt verktyg för marknadsundersökning (det nya konkurrensverktyget) för att ta itu med marknadsmisslyckanden som inte kan åtgärdas effektivt enligt de nuvarande artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. Parlamentet noterar att liknande verktyg redan har genomförts framgångsrikt på medlemsstatsnivå, och menar att ett nytt konkurrensverktyg på EU-nivå kan bidra till att åtgärda strukturella konkurrensproblem i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett sådant verktyg för att komplettera den befintliga ramen.

4.Europaparlamentet erkänner behovet av att stärka den europeiska försvarsindustriella basen. Parlamentet betonar att konkurrenspolitiken måste säkerställa rättvis tillgång för små och medelstora företag och förhindra alltför stor koncentration i försvarsleveranskedjorna som kan minska resiliensen och öka beroendet.

5.Europaparlamentet upprepar små och medelstora företags grundläggande roll när det gäller att stärka europeisk konkurrenskraft, främja innovation och skapa arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att man vid tillämpningen av konkurrensregler och digital policy beaktar konsekvenserna för små och medelstora företag.

6.Europaparlamentet understryker vikten av att minska energikostnaderna för att skydda EU:s konkurrenskraft och främja nettonollenergikällor i enlighet med den delegerade akten om klimattaxonomi Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2021/2139/oj). och den kompletterande delegerade akten om klimattaxonomi Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter (EUT L 188, 15.7.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/1214/oj)., och samtidigt säkerställa en öppen, konkurrenskraftig och hållbar inre marknad som balanseras med försörjningstrygghet och ökat energioberoende för EU. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt med rättvisa, välfungerande, konkurrenskraftiga, integrerade och sammanlänkade elmarknader för att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och stödja mer stabila och överkomliga energipriser. Parlamentet betonar vikten av effektivt upprätthållande av konkurrensregler inom energiinfrastruktur och nättillträde för att skydda en välfungerande inre marknad och säkerställa rättvis prissättning och bättre konsumentskydd.

7.Europaparlamentet noterar den strategiska roll som kritiska råvaror spelar för energiomställningen och målen i förordningen om kritiska råvaror Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020, EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj). när det gäller att minska det geopolitiska beroendet och stärka leveranskedjans resiliens, och framhåller att konkurrenspolitiken måste stödja konkurrenskraftiga marknader i hela värdekedjan och alleuropeiska investeringar.

8.Europaparlamentet betonar den nyckelroll som konkurrens spelar för att skapa digitala marknadsalternativ och minska beroendet av leverantörer utanför EU och deras dominans. Parlamentet uppmuntrar till uppbyggnad av viktig infrastruktur för att stärka Europas oberoende och innovation, inbegripet molntjänster, AI-infrastruktur (datacentraler och konnektivitet), finansmarknadsinfrastruktur och resilienta, driftskompatibla och konkurrenskraftiga betalningssystem för att säkerställa öppna marknader och minska strategiskt beroende. Parlamentet noterar föränderliga affärsmetoder och marknadsstrukturer och potentiella nya former av skadligt beteende såsom tyst samverkan och algoritmisk prissamverkan, och betonar behovet av att anpassa verkställighetsprioriteringarna till detta föränderliga landskap, med stöd av datadriven analys och bevisning.

9.Europaparlamentet efterlyser lika spelregler inom strategiska sektorer och uppmanar EU att använda alla tillgängliga verktyg, inbegripet förordningen om utländska subventioner, reglerna för offentlig upphandling och en robust ram för koncentrationskontroll, för att säkerställa att europeiska företag kan konkurrera på meriter och att marknadsaktörer i tredjeländer inte gynnas av utländska statliga subventioner. Parlamentet betonar vikten av att stärka resiliensen, diversifieringen och säkerheten i de europeiska leveranskedjorna inom strategiska sektorer som främjar europeisk kapacitet och europeiska lösningar, när så är lämpligt, utan att öppna marknader äventyras.

10.Europaparlamentet understryker att konkurrensmyndigheterna behöver förbättrad tillgång till data för att säkerställa en effektiv tillämpning av konkurrensreglerna. Parlamentet betonar vikten av att förbättra datainsamlingen, underlätta nationella konkurrensmyndigheters tillgång till upphandlingsdata och stärka mekanismerna för upptäckt av bedrägerier vid deras kontroll av efterlevnaden av konkurrenspolitiken. Parlamentet uppmanar dessutom konkurrensmyndigheterna att verka för förenklade förfaranden, öka transparensen och förbättra marknadstillträdet för framväxande små och medelstora företag.

11.Europaparlamentet understryker betydelsen av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för att finansiera stora strategiska EU-projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera och förenkla förfarandena för anmälningar om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eftersom de är betungande, särskilt för små och medelstora företag, och säkerställa proportionalitet, tillhandahålla tydliga och förutsägbara kriterier för tillåtlighet och främja transparens och rättslig förutsebarhet i hela bedömningsprocessen.

12.Europaparlamentet välkomnar tillsynen av förordningen om utländska subventioner som ett nödvändigt verktyg för att skapa lika spelregler och ta itu med marknadssnedvridningar som orsakas av utländska subventioner. Parlamentet välkomnar riktlinjerna för förordningen om utländska subventioner. Parlamentet vidhåller att statligt stöd som inte är tillåtet enligt EU-fördragen inte heller bör tillåtas från länder utanför EU. Parlamentet kräver en noggrann bedömning av snedvridningar av konkurrensen via förordningen om utländska subventioner och tillbörlig granskning av utländska direktinvesteringar vid sidan av traditionella handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka efterlevnadskontrollen av förordningen om utländska subventioner när det gäller onlineplattformar och marknadsplatser som är etablerade i länder utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att små och medelstora transaktioner inte belastas oproportionerligt av efterlevnadsskyldigheter i samband med förordningen om utländska subventioner.

13.Europaparlamentet understryker att enligt den senaste Eurobarometerundersökningen och Eurobarometerundersökningen efter valet 2024 förväntar sig uppgiftslämnarna att EU prioriterar åtgärder mot inflationen och stigande priser och levnadskostnader. Parlamentet betonar att fri och effektiv konkurrens är en viktig faktor för att möta dessa utmaningar och därför bör förbli en prioritering inom konkurrenspolitiken.

14.Europaparlamentet understryker att ett strikt och konsekvent upprätthållande av konkurrenspolitiken bidrar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i hela EU och dess yttersta randområden. Parlamentet framhåller att det råder ihållande ekonomiska och infrastrukturella skillnader mellan inlands-, landsbygds- och randområdena, de yttersta randområdena och öar, och uppmanar kommissionen att beakta den territoriella effekten av konkurrensbeslut, i syfte att främja lämplig sammanhållningspolitik för den inre marknadens utveckling, samtidigt som en enhetlig tillämpning av konkurrensreglerna säkerställs.

15.Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om konkurrenssamarbete mellan EU och Förenade kungariket Rådets beslut (EU) 2025/2376 av den 4 november 2025 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om samarbete vid tillämpningen av deras respektive konkurrenslagstiftning (EUT L, 2025/2376, 24.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2025/2376/oj)., som är ett viktigt steg för att stärka samordningen mellan respektive konkurrensmyndigheter.

16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan stärka en oberoende tillämpning av konkurrensreglerna i EU.

17.Europaparlamentet betonar att det på kort sikt är mycket viktigt att stärka den befintliga förmågan att se till att lagstiftningen genomförs. Parlamentet uppmanar kommissionen att brådskande säkerställa att dess generaldirektorat för konkurrens har tillräckligt med resurser och teknisk expertis för att effektivt se till att antitrustlagstiftningen, förordningen om digitala marknader och koncentrationsreglerna genomförs.

18.Europaparlamentet understryker vikten av att kontrollen av efterlevnaden av konkurrensregler utförs på ett opartiskt och politiskt oberoende sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en konsekvensbedömning av fördelarna med en särskild EU-konkurrensmyndighet, med en undersökning av subsidiariteten, en rätt avgränsning mellan konkurrens- och regleringsfunktioner, demokratisk redovisningsskyldighet inför parlamentet och möjliga konsekvenser för Europeiska konkurrensnätverket. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga personalresurser, sakkunskaper och befogenheter.

19.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fullt ut tillämpa EU:s konkurrensregelverk, inbegripet förordningen om digitala marknader, på ett konsekvent, opartiskt och rättsligt robust sätt, för att skydda Europas regleringsautonomi mot politiska påtryckningar. Parlamentet noterar med oro de externa påtryckningar som omger förordningen om digitala marknader och varnar för utländsk inblandning.

20.Europaparlamentet understryker att en effektiv tillämpning endast kan uppnås om regler för att ta itu med missbruket av dominerande ställning (artikel 102 i EUF-fördraget) och förordningen om digitala marknader samverkar och kombinerar förhands- och efterhandsstrategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera och bättre samordna konkurrensregelverket och det digitala regelverket.

21.Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens rapport av den 28 april 2026 om översynen av förordningen om digitala marknader. Parlamentet noterar att kommissionen i denna första översyn av förordningen om digitala marknader drar slutsatsen att förordningen är ändamålsenlig och inte behöver ändras i detta skede, även om den identifierar särskilda fokusområden framöver, nämligen AI och molntjänster, och samtidigt betonar att förordningen inte bör betraktas separat när det gäller regleringsverktyg som syftar till att katalysera AI-värdekedjan eller värdekedjan för molntjänster.

22.Europaparlamentet begär att översynen av förordningen om digitala marknader, som förväntas äga rum vart tredje år, ska vara transparent, evidensbaserad, proportionerlig, riktad och ambitiös, samtidigt som regleringsstabilitet säkerställs och onödig utvidgning av skyldigheterna för marknadsaktörerna undviks. Parlamentet insisterar på att man vid översynen av förordningen om digitala marknader vart tredje år systematiskt bör bedöma effektiviteten och de praktiska konsekvenserna av befintliga skyldigheter, den rättsliga förutsägbarheten för marknadsaktörer, förordningens samverkan med sektorsspecifik reglering och behovet av eventuella justeringar av tröskelvärdena för fastställande av grindvakter mot bakgrund av marknadsutvecklingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt inkludera små och medelstora företag i samråden om översynen av förordningen om digitala marknader.

23.Europaparlamentet betonar att en ökad koncentration av molntjänster kan undergräva konkurrensen, innovationen och EU:s strategiska oberoende. Parlamentet betonar att metoder såsom paketförsäljning, marknadsplatser för molntjänster och avtalsmekanismer, inbegripet krediter och utgiftsåtaganden, kan stärka inlåsningseffekten och begränsa byten eller multimolnstrategier. Parlamentet betonar att skyldigheterna avseende molntjänster måste uppdateras. Parlamentet noterar att efter de marknadsundersökningar av molntjänster som inleddes i november 2025, offentliggjorde kommissionen sin preliminära ståndpunkt den 25 juni 2026 att Microsoft Azure och Amazon Web Services bör betecknas som grindvakter för molntjänster https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-reaches-preliminary-position-amazons-and-microsofts-market-leading-cloud-services-should., medan dess undersökning av om rättsakten om digitala marknader på ett effektivt sätt kan ta itu med metoder som kan begränsa konkurrenskraften och rättvisan i molnbaserade datortjänster fortfarande pågår Europeiska kommissionen, ”Commission launching market investigations on cloud computing services under the Digital Markets Act”, Europeiska kommissionens webbplats, 18 november 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda marknadsundersökningen av molntjänstleverantörer för att anpassa skyldigheterna enligt förordningen om digitala marknader och säkerställa att de på ett effektivt sätt avhjälper hindren för användare att byta leverantör.

24.Europaparlamentet påminner om att tillsynen av förordningen om digitala marknader fortfarande inte är optimal. Europaparlamentet stöder en strängare efterlevnadskontroll av förordningen om digitala marknader gällande alla marknadsaktörer som omfattas av dess förordning, oavsett nationalitet, och uppmuntrar kommissionen att slutföra pågående utredningar inom de tidsramar som föreskrivs i förordningen om digitala marknader. Parlamentet påminner om att ett effektivt upprätthållande av förordningen om digitala marknader kräver tillräckliga och hållbara resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen och budgetmyndigheterna att se till att tillräckliga och stabila resurser via EU:s budget anslås till upprätthållandet av förordningen om digitala marknader. Hållbara finansieringslösningar bör därför undersöks, samtidigt som den institutionella balansen respekteras, särskilt införandet av en tillsynsavgift i förordningen om digitala marknader, i likhet med avgiften i förordningen om digitala tjänster.

25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut och proaktivt utnyttja alla verkställighetsinstrument som föreskrivs i förordningen om digitala marknader, inbegripet ytterligare marknadsundersökningar, förfaranden vid bristande efterlevnad, inspektioner, interimistiska åtgärder, sanktionsavgifter och viten, för att förhindra kringgående och säkerställa effektiv efterlevnad.

26.Europaparlamentet erkänner att det finns en rättslig grund för strukturella åtgärder mot missbruk av dominerande ställning på marknaden. Europaparlamentet är medvetet om att EU:s konkurrensregler föreskriver att strukturella korrigerande åtgärder endast bör användas som en sista utväg om beteendemässiga åtgärder har visat sig vara ineffektiva, men beklagar det oaktat kommissionens ovilja att åtgärda marknadsdominansen genom strukturella korrigerande åtgärder.

27.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin första översyn av förordningen om digitala marknader erkände att de framtidssäkringsverktyg som medlagstiftarna har införlivat är avgörande för att kunna reagera på marknads- och teknikutvecklingen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att upprätthålla förordningen om digitala marknader på ett konsekvent och framtidssäkrat sätt i förhållande till den tekniska utvecklingen, genom att i god tid beakta AI-drivna tjänster och molnbaserade infrastrukturer, i syfte att förhindra nya former av inlåsning, avskärmning eller grindvaktsmetoder, bland annat när grindvakter utövar kontroll över data, datorresurser eller integrerade tjänster till nackdel för framväxande AI-utvecklare och innovativa nya marknadsaktörer.

28.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen redan övervakar införandet av AI-verktyg inom utsedda centrala plattformstjänster inom ramen för förordningen om digitala marknader. Parlamentet noterar att kommissionen i sin första översyn av förordningen om digitala marknader rapporterar att den, när det gäller AI-tjänster, har börjat ta itu med olika rättvise- och öppenhetsproblem som var framträdande vid det offentliga samrådet, till exempel genom sin regleringsdialog med grindvakter om att enkelt kunna ändra standardinställningar och att AI-tjänster ska ha lika tillgång till operativsystem. Parlamentet noterar att två specificeringsförfaranden inleddes i januari 2026 med avseende på Alphabet som också har en AI-dimension som rör interoperabilitet och tillgång till sökdata. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och tillämpa nya skadeteorier för att åtgärda etablerade aktörers ytterligare befästning inom sektorn och att inom ramen för den kommande översynen av förordningen om digitala marknader bedöma huruvida den nuvarande förteckningen över centrala plattformstjänster på ett adekvat sätt återspeglar marknadsförhållandena, däribland på områden såsom AI-modeller, AI-chattbottar och molntjänster, huvudsakliga virtuella assistenttjänster och anslutna operativsystem för tv. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera små och medelstora företag, uppstartsföretag, branschorganisationer, akademiska experter och konsumentorganisationer i alla medlemsstater i samråden om översynen av förordningen om digitala marknader.

29.Europaparlamentet betonar att efterlevnad av förordningen om digitala marknader gäller för alla utsedda grindvakter oavsett nationalitet eller ursprung, och uppmanar kommissionen att tillämpa skyldigheterna enligt förordningen om digitala marknader konsekvent. Parlamentet välkomnar samordningen mellan kommissionen och nationella konkurrensmyndigheter när det gäller uppförande i anslutning till förordningen om digitala marknader. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta beslutsamma åtgärder till följd av detta.

30.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med genomförandet av direktivet om den digitala inre marknaden Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/790/oj). undersöka grindvakters potentiella missbruk inom ramen för förordningen om digitala marknader i deras förhandlingar med pressutgivare, och att särskilt undersöka huruvida sådana förhandlingar är förenliga med rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande skyldigheter som säkerställer skälig ersättning, transparenta villkor och icke-diskriminerande tillgång till onlinepublik.

31.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja artikel 13 förordningen om digitala marknader för att ta itu med grindvakters eventuella kringgående av sina skyldigheter enligt artiklarna 5 och 6 i förordningen.

32.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att på lämpligt sätt använda interimistiska åtgärder för att stoppa alla metoder som skadar konkurrensen, särskilt på snabbt föränderliga digitala marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att modernisera förordning (EG) nr 1/2003 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/1/oj). och kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, 27.4.2004, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/773/oj).för att förbättra effektiviteten, den rättsliga förutsägbarheten och proportionaliteten i EU:s verkställande av antitrustreglerna. Parlamentet stöder en förtydligad ram för interimistiska åtgärder i fall av allvarlig och irreparabel skada på konkurrensen, med lämpliga rättssäkerhetsgarantier.

33.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med överdrivet långa antitrustutredningar. Parlamentet efterlyser bindande förfarandemässiga tidsfrister för antitrustutredningar för att förhindra onödiga förseningar som skadar den rättsliga förutsägbarheten och rätten till försvar.

34.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra en omfattande studie av sina böters avskräckande effekt. Parlamentet insisterar på att påföljderna måste vara tillräckligt omfattande för att överstiga den olagliga ekonomiska vinst som härrör från överträdelsen.

35.Europaparlamentet betonar vikten av effektiva skadeståndsanspråk som ett komplement till de offentliga myndigheternas åtgärder för efterlevnaden av antitrustlagstiftningen, för att säkerställa att offer för överträdelser av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget kan få full ersättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt genomförande av direktivet om skadeståndstalan för överträdelser av konkurrensrättsliga bestämmelser Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell rätt för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser (EUT L 349, 5.12.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/104/oj). och att undanröja återstående hinder för privat tillämpning.

36.Europaparlamentet bekräftar behovet av ett starkt och effektivt samarbete mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna inom Europeiska konkurrensnätverket samt med relevanta privata och offentliga intressenter och konsumentorganisationer, Parlamentet understryker att de nationella konkurrensmyndigheterna måste förbli politiskt oberoende och ha tillräckliga resurser, och att ECN+-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (EUT L 11, 14.1.2019, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/1/oj). bör införlivas och genomföras fullt ut och konsekvent i alla medlemsstater. Parlamentet efterlyser enhetligare tillsynsstandarder, snabbt informationsutbyte och tydlig fördelning av befogenheter för att undvika dubbla förfaranden. Parlamentet betonar att Europeiska konkurrensnätverket måste gå i riktning mot en fullständigt integrerad form av samarbete, i syfte att öka kostnadseffektiviteten och förbättra hanteringen av gränsöverskridande aspekter, bland annat genom att möjliggöra gemensamma utredningar och gemensamt beslutsfattande. Parlamentet uppmanar Europeiska konkurrensnätverket att ytterligare vägleda företag, särskilt små och medelstora företag, i tillämpningen av konkurrensregelverket.

37.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att inrätta lättillgängliga och småföretagarvänliga klagomålsmekanismer för konkurrensbegränsande metoder, för att säkerställa en snabb och effektiv handläggning av ärenden.

38.Europaparlamentet noterar de pågående utredningarna av företag utanför EU, inbegripet kommissionens preliminära utredning av Visa- och Mastercard-avgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att betalningsmarknaden förblir konkurrenskraftig, transparent och tillgänglig för konsumenter och företag. Parlamentet betonar behovet av att se över förordningen om förmedlingsavgifter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (EUT L 123, 19.5.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/751/oj). för att bedöma dess ändamålsenlighet när det gäller att hantera stigande avgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan onödigt dröjsmål slutföra pågående utredningar inom betalningssektorn. Parlamentet betonar att den digitala euron är en avgörande möjlighet att minska det alltför stora beroendet av icke-europeiska kortsystem och att stärka konkurrensen och EU:s strategiska oberoende inom betalningssektorn, bland annat genom att bidra till säkerställandet av mer konkurrenskraftiga prisvillkor för företag, särskilt små och medelstora företag.

39.Europaparlamentet understryker vikten av konkurrens inom banksektorn och av fullbordandet av bankunionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga sätt att säkerställa rättvis konkurrens och övervaka trender inom banksektorn under perioder med hög inflation. Parlamentet betonar att kommissionens kommande rapport om EU:s banksektors konkurrenskraft är mycket viktig och angelägen och förväntar sig att kommissionen antar rapporten senast i juli 2026. Parlamentet välkomnar dessutom den kommande bedömningen av hur direktiv 2002/87/EG Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/87/oj). och Solvens II-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/138/oj). fungerar när det gäller aspekter som rör lika villkor för försäkrings- och bankmarknadsaktörer.

40.Europaparlamentet noterar förekomsten av oligopol i tillhandahållandet av vissa tjänster som är avgörande för EU:s finansmarknadsaktörer, såsom marknadsaggregatorer och konnektivitetsleverantörer som kännetecknas av ett begränsat antal leverantörer, betydande svårigheter att byta från en leverantör till en annan eller asymmetrisk prissättningsmakt till förmån för leverantören, vilket i slutändan ökar kostnaderna för investerare. Parlamentet noterar vidare att de tre största kreditvärderingsinstituten och de fyra största företagen på revisionsmarknaden fortfarande har marknadsandelar på över 90 %. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att undersöka befintliga oligopol och vidta lämpliga åtgärder till förmån för EU:s konkurrens.

41.Europaparlamentet påminner om att Europeiska centralbanken har noterat att livsmedelspriserna fortfarande är höga, vilket särskilt påverkar utsatta konsumenter. Parlamentet uttrycker oro över den höga marknadskoncentrationen på vissa nivåer i jordbruks- och livsmedelskedjan. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bedöma inköpsalliansernas omfattning och inverkan och ytterligare analysera deras effekter inte bara på priserna utan även på jordbrukarnas och de jordbruksbaserade livsmedelsproducenternas förmåga att tillhandahålla hälsosamma, säkra och hållbara produkter till konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det behövs ytterligare riktlinjer för tillämpningen av artikel 102 i EUF-fördraget om exploaterande missbruk, inbegripet överdrivna eller orättvisa priser, i syfte att förbättra rättssäkerheten och effektivisera kontrollen av efterlevnaden på starkt koncentrerade konsumentmarknader.

42.Europaparlamentet betonar att Europa saknar storskaliga företag som kan konkurrera internationellt inom flera strategiskt viktiga områden. Parlamentet anser att uppskalning på den inre marknaden är en strategisk nödvändighet för EU för att mobilisera investeringar, stärka konkurrenskraften, investera i innovation och göra det möjligt för EU-företag att konkurrera effektivt på globala marknader, vilket framhålls i Letta-rapporten. Parlamentet betonar att fullbordandet av den inre marknaden och undanröjandet av inre hinder fortfarande är centrala prioriteringar i detta avseende. Parlamentet noterar att strukturella hinder för expansion inom EU kan leda till att innovativa europeiska företag förvärvas av aktörer utanför EU, med potentiella negativa effekter på den långsiktiga konkurrens- och innovationskapaciteten i EU. Parlamentet anser därför att koncentrationskontrollen bör ta full hänsyn till europeiska företags möjligheter att investera i innovation.

43.Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken inte bör skapa onödiga hinder för företag som måste expandera för att kunna konkurrera globalt, men noterar samtidigt att inte alla EU-företag behöver expandera. Parlamentet understryker att EU blomstrar tack vare den viktiga kopplingen mellan stora och små företag. Parlamentet anser att konkurrenskraft främst bör vara ett resultat av rättvis konkurrens, robust tillämpning av antitrustreglerna och en fördjupning av den inre marknaden, som utgör grunden för EU:s sociala marknadsekonomi och förblir den verkliga drivkraften för innovation.

44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa koncentrationspolitiken dynamiskt, på grundval av en ekonomisk och rättslig bedömning, och att fullt ut analysera begreppet konsumentvälfärd i konkurrensbedömningen, och att beakta de bredare ekonomiska effekterna av företagskoncentrationer, anpassa politiken till nya marknadsförhållanden, inbegripet digitala ekosystem, AI, energi och försvar, och analysera effekterna av koncentrationer på lång sikt, med en framåtblickande strategi. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att övervaka utvecklingen av marknadsinflytande i Europa, inbegripet företagskoncentrationernas inverkan på hållbarhet, innovation och långsiktig resiliens.

45.Europaparlamentet efterlyser en ambitiös och evidensbaserad översyn av EU:s riktlinjer för företagskoncentrationer så att de blir bättre anpassade till nya marknadsförhållanden och EU:s prioriteringar när det gäller att främja ett mer motståndskraftigt och konkurrenskraftigt Europa, samtidigt som man fortsätter att säkerställa en hög nivå av konsumentvälfärd. Koncentrationskontrollen bör förbli grundad på konkurrensanalys och skydda en effektiv konkurrens på de nationella marknaderna och på den inre marknaden, men man bör även bedöma paneuropeiska koncentrationer på ett framåtblickande sätt och säkerställa att all konsolidering som skapar ledande EU-företag förbättrar konsumentvälfärden, marknadens öppenhet och långsiktig motståndskraft, särskilt inom nyckelsektorer såsom telekommunikation, bankverksamhet, betalningar, försvar och energi. De nya riktlinjerna för koncentrationskontroll bör säkerställa rättssäkerhet för företag vid skapandet av alleuropeiska aktörer som främjar ökad konkurrenskraft, och samtidigt säkerställa att nationella interventionsbefogenheter, inbegripet vetorätt, endast används i vederbörligen motiverade och proportionerliga fall.

46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en framåtblickande och dynamisk strategi för företagskoncentrationer, med beaktande av effektivitetsvinster, inbegripet exempelvis stordriftsfördelar och hållbarhetsvinster, så tidigt som möjligt i förfarandet, och samtidigt säkerställa transparens och förutsägbarhet och tillåta företag att bilda allianser när de bidrar till innovation, klimatresiliens och säkerhet, och som återspeglar en strategi för bedömning av marknadsinflytande och sektorsspecifika realiteter som sträcker sig längre än priser och marknadsandelar och även omfattar effekter på löner och anställningsvillkor.

47.Europaparlamentet påminner om att konkurrens säkerställer konsumenternas valmöjligheter, marknadsmångfald och överkomliga priser. Parlamentet noterar att Warner Bros. Discoverys aktieägare den 23 april 2026 godkände fusionsavtalet med Paramount Skydance. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa rigorös koncentrationskontroll inom den audiovisuella sektorn och mediesektorn, övervaka effekterna av marknadskonsolideringen på den inre marknaden och göra det möjligt för EU:s aktörer att expandera.

48.Europaparlamentet noterar att onlineplattformar som omfattas av förordningen om digitala marknader har förvärvat nästan 700 mindre företag sedan 2000, medan endast 19 av dessa transaktioner anmäldes till kommissionen, eftersom de flesta hamnade under de omsättningsbaserade tröskelvärdena för anmälan. Parlamentet uppmanar kommissionen att upptäcka konkurrensdödande förvärv (dvs. när ett företag förvärvar kontroll över ett innovativt företag för att eliminera det som en möjlig källa till framtida konkurrens) och att anpassa regelverket för att förhindra sådana förvärv, särskilt inom AI, läkemedel och andra strategiska sektorer. Parlamentet vidhåller att en inremarknadsbaserad rättslig grund bör läggas till i EG:s koncentrationsförordning vid en eventuell översyn, så att medlagstiftarna involveras fullt ut, på liknande sätt som i samband med förordningen om digitala marknader. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ge de nationella konkurrensmyndigheterna befogenheter att ingripa så att de kan granska koncentrationer och förvärv, om detta inte redan är fallet, samtidigt som rättslig förutsebarhet säkerställs och oskälig börda för små och medelstora företag och uppstartsföretag undviks.

49.Europaparlamentet är medvetet om den tilltagande trenden med utländska investeringar och utländskt flerklubbsägande inom europeisk idrott samt framväxten av dynamisk biljettprissättning, och uppmanar kommissionen att beakta konsekvenserna av denna utveckling när den stöder insatser för att värna den finansiella integriteten och konkurrensbalansen i europeisk idrott. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga alla regleringsalternativ, inbegripet förbud mot dynamisk prissättning vid direktsända idrotts- och kulturevenemang i rättsakten om digital rättvisa, i syfte att skydda konsumenterna och upprätthålla idrottens och kulturens sociala och offentliga värde.

50.Europaparlamentet betonar behovet av en grundlig analys av reglerna för statligt stöd, särskilt för företag som är verksamma inom strategiska sektorer såsom energi, teknik och innovation. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa det statliga stödets effektivitet inom jordbruk, logistik och transport. Parlamentet noterar skillnaderna i medlemsstaternas finanspolitiska kapacitet och varnar för att fragmenterat statligt stöd skapar ojämlika villkor, och uppmanar kommissionen att övervaka dessa effekter. Parlamentet anser att allt statligt stöd som beviljas bör vara förenligt med EU:s lagstiftning och principer, inbegripet EU:s miljö- och socialpolitiska mål.

51.Europaparlamentet välkomnar ramen för statligt stöd inom given för en ren industri, som bör genomföras på ett riktat och proportionerligt sätt som säkerställer minsta möjliga börda för medlemsstaterna, förhindrar subventionskapplöpningar och bevarar den inre marknadens integritet, samtidigt som den innehåller kraftfulla skyddsåtgärder för transparens, proportionalitet och miljöeffektivitet.

52.Europaparlamentet påminner om att tillfälligt, riktat statligt stöd kan vara lämpligt i kristider. Parlamentet upprepar vikten av ramen för statligt stöd inom given för en ren industri för att stödja sårbara sektorer, mot bakgrund av de snabbt stigande bränslepriserna på grund av den nuvarande geopolitiska situationen. Parlamentet noterar dock att Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 21/2024 identifierar brister i kommissionens övervakning av statligt stöd i kristider, och efterlyser en striktare övervakning av anmälan av statligt stöd från kommissionens sida samt förbättrad rapportering om statligt stöd och transparens i linje med Europeiska revisionsrättens rekommendationer.

53.Europaparlamentet noterar att mer än tre fjärdedelar av det statliga stödet är koncentrerat till endast två medlemsstater, vilket belyser riskerna för fragmentering och ojämlika spelregler på den inre marknaden.

54.Europaparlamentet framhåller det statliga stödets roll som ett verktyg för att minska de ekonomiska skillnaderna mellan EU:s mest utvecklade regioner och öar, inlandsområden, yttersta randområden, ekonomiskt missgynnade områden och alla delar av EU som påverkas av naturliga begränsningar. Parlamentet efterlyser större flexibilitet och färre restriktioner för statligt stöd till EU:s öregioner och mest sårbara regioner.

55.Europaparlamentet förväntar sig att översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/651/oj). ska leda till en lösning av de nuvarande problemen med definitionen av ”företag i svårigheter” och en modernisering och förenkling av reglerna för statligt stöd så att byråkratin minskas och EU:s konkurrenskraft stärks. Parlamentet välkomnar inledandet av det offentliga samrådet för att samla in synpunkter på översynens omfattning och innehåll.

56.Europaparlamentet välkomnar antagandet av det reviderade beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som gör det möjligt för medlemsstaterna att stödja projekt för tillhandahållande av anständiga, hållbara, energieffektiva och socialt inklusiva bostäder till överkomliga priser också för hushåll med medelhöga inkomster. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av det reviderade SGEI-beslutet och att bedöma om tröskelvärdena och villkoren är tillräckligt flexibla för att tillgodose medlemsstaternas behov. Parlamentet efterlyser förenklade anmälningsförfaranden för SGEI-relaterade statliga stödåtgärder som inte medför betydande konkurrensrisker.

57.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av marknadskoncentrationer inom fastighetssektorn och relaterade marknader, såsom bygg- och fastighetsförvaltning, för att säkerställa att effektiv konkurrens bidrar till att hålla priserna i schack och förbättra tillgången till bostäder.

58.Europaparlamentet noterar de snedvridande effekter som aggressiv skatteplanering och skattesystem, inbegripet förmånliga skatteavtal, har på rättvis konkurrens, eftersom de kan hämma innovation och äventyra marknadernas öppenhet, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar kommissionens rekommendation av den 14 juli 2020 Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1039 av den 14 juli 2020 om att villkora statligt ekonomiskt stöd till företag i unionen med att det inte finns några kopplingar till icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (EUT L 227, 16.7.2020, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2020/1039/oj). om att inte bevilja ekonomiskt stöd till företag med kopplingar till skatteparadis och att samtidigt skydda ärliga skattebetalare. Företag som är etablerade i länder som står med på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, som antagits av rådet, bör uteslutas från statligt stöd, och kommissionen bör bedöma om den nuvarande ramen bidrar till bredare insatser för att bekämpa aggressiv skatteplanering och skatteparadis.

59.Europaparlamentet beklagar bristen på information om översynen och genomförandet av konkurrensreglerna och betonar att parlamentet bör vara tillräckligt delaktigt i utformningen av konkurrenspolitiken. Parlamentet betonar vidare behovet av transparens gentemot parlamentet om alla diskussioner med tredjeländer som kan påverka genomförandet av förordningen om digitala marknader.

60.Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang en strukturerad och regelbunden dialog mellan kommissionen och parlamentet om konkurrenspolitiken, inbegripet om översynen och genomförandet av konkurrensreglerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid förse parlamentets behöriga utskott med omfattande information om viktiga verkställighetsbeslut, lagstiftningsförslag och betydande icke-bindande instrument. Ett interinstitutionellt avtal bör ingås för att formalisera parlamentets roll i tillsynen av konkurrenspolitiken, inbegripet samråd om fastställande av prioriteringar för riktlinjer och ramar.

61.Europaparlamentet varnar för en övertro på icke-bindande instrument, såsom vägledning och tillfälliga ramar inom vilka parlamentets deltagande är begränsat. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att anta ett beslut enligt artikel 48.7 andra stycket i EU-fördraget, som gör det möjligt att anta lagstiftningsakter på konkurrenspolitikens område i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

62.Europaparlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis i internationella forum, såsom det internationella konkurrensnätverket och OECD:s konkurrenskommitté. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter fortsatt dialog och samarbete på internationell nivå, bland annat genom andra generationens samarbetsavtal som möjliggör ett effektivare informationsutbyte mellan konkurrensmyndigheter, men beklagar att detta tidigare inte har eftersträvats i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för att EU ska kunna inta en ledande roll på internationell nivå när det gäller att främja effektiv konkurrens.

63.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.