1.Europaparlamentet noterar att efter den stora finanskrisen har medlemsstaterna infört 91 sektorsspecifika skatter för att beskatta finanssektorn, vilket har lett till ett högst fragmenterat skattelandskap. Parlamentet konstaterar att detta fragmenterade skattelandskap genererar ytterligare operativa och administrativa kostnader och ökar de strukturella hindren för finansiella tjänsteleverantörers gränsöverskridande expansion, vilket försvagar EU:s finanssektor och dess investeringskapacitet och undergräver målen för SIU och bankunionen (BU).

2.Europaparlamentet noterar att skillnader i nationella skattesystem återspeglar inhemska politiska val. Parlamentet noterar det pågående arbetet på internationell nivå när det gäller vinstförflyttning. Parlamentet efterlyser stärkt samordning på EU-nivå, bland annat vid genomförandet av direktivet om den andra pelaren, robusta regler mot skatteflykt och transparenskrav, särskilt när det gäller offentlig landsspecifik rapportering.

3.Europaparlamentet konstaterar att fragmenteringen av de nationella skattesystemen ökar risken för gränsöverskridande dubbelbeskattning och att den på grund av den administrativa och rättsliga komplexiteten kan hämma tillväxten inom EU:s finanssektor och hindra en fördjupad integration av EU:s finansmarknader. Parlamentet betonar att undvikande av dubbelbeskattning och minskning av administrativa bördor bör förbli avgörande. Parlamentet betonar dock att förenklingsinsatserna inte får leda till avreglering eller en kapplöpning mot botten när det gäller skattestandarder.

4.Europaparlamentet betonar att skillnader i nationella förfaranden för källskatt skapar administrativa bördor och hinder för gränsöverskridande investeringar, vilket erkänns i kommissionens SIU-strategi. Parlamentet välkomnar antagandet av FASTER-direktivet. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg mot en mer samordnad och ambitiös ram.

5.Europaparlamentet uppmanar rådet att fatta ett beslut om förslaget till rådets direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU, med vederbörlig hänsyn till parlamentets lagstiftningsresolution av den 10 april 2024.

6.Europaparlamentet konstaterar dessutom att befintliga skatteramar inte har hållit helt jämna steg med framväxten av nya finansiella produkter och marknadsinfrastrukturer. Parlamentet understryker att denna fragmentering snabbt blir alltmer oroväckande med neobankers kraftiga frammarsch, till exempel helt digitala banker, utmanarbanker eller fintechbanker. Parlamentet påpekar den betydande ökningen av andelen gränsöverskridande insättningar i dessa banker under de senaste sex åren. Parlamentet understryker att skillnader i skatteregler mellan banker och enheter som inte är banker kan skapa snedvridningar.

7.Europaparlamentet betonar att otillräckliga uppgifter om den effektiva skattebördan inom EU:s finanssektor hindrar evidensbaserat beslutsfattande och bedömningen av politiska åtgärders effekter på marknadsuppförande, konkurrens och finansiell stabilitet. Parlamentet understryker behovet av förbättrad transparens och bättre användning av befintliga uppgifter som en förutsättning för en konsekvent reform av beskattningen av finanssektorn.

8.Europaparlamentet betonar att ett undanröjande av skattehinder för gränsöverskridande investeringar genom enhetliga regler på EU-nivå skulle minska efterlevnadskostnaderna, förbättra marknadseffektiviteten, öka den rättsliga klarheten för gränsöverskridande kapitalflöden och stärka konkurrenskraften för EU:s finansiella tjänster, samtidigt som skatteflykt och aggressiv skatteplanering skulle bromsas. Parlamentet betonar behovet av en enhetlig uppsättning regler för EU:s finanssektor, samtidigt som medlemsstaternas skattesuveränitet och subsidiaritetsprincipen respekteras. Parlamentet betonar att beskattning av finansiella tjänster bör bidra till att upprätthålla finanssektorns konkurrenskraft.

9.Europaparlamentet konstaterar att hushållens sparkvot i EU enligt kommissionens makroekonomiska rapport Europeiska kommissionen, ”2026 European Macroeconomic Report”, november 2025. för 2026 fortfarande ligger långt över genomsnittet för länderna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Parlamentet beklagar att omkring en tredjedel av dessa besparingar investeras utanför EU, vilket visar på bristerna i EU:s finansiella ramar när det gäller att behålla investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om skatteåtgärder kan uppmuntra till investeringsflöden i riktning mot EU. Parlamentet understryker vikten av att motverka finansiella utflöden till länder på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

10.Europaparlamentet understryker vikten av att främja SIU för att mobilisera besparingar för produktiva investeringar. Att minska skattefragmenteringen och förbättra gränsöverskridande investeringskanaler är enligt parlamentet avgörande för att mobilisera europeiskt sparande till investeringar inom EU.

11.Europaparlamentet betonar att en skatteram för finansiella tjänster bör utformas parallellt med SIU-mål, med fokus på att öka effektiviteten, åtgärda marknadssnedvridningar och främja investeringar och långsiktig tillväxt, samtidigt som man säkerställer en balanserad strategi som också återspeglar bredare ekonomiska och sociala överväganden.

12.Europaparlamentet konstaterar att beskattningen av finanssektorn bör styras av principerna om enkelhet, neutralitet, rättvisa och ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt rättssäkerhet. Parlamentet noterar att beskattningen också bör återspegla den cykliska dynamiken i bankernas lönsamhet kopplad till penningpolitiken och de ekonomiska förhållandena.

13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullfölja sitt åtagande att föreslå innovativa lösningar för beskattning av sektorn som minskar fragmenteringen, stöder ytterligare integration på EU-nivå och bidrar till att fullborda SIU.

14.Europaparlamentet noterar att momsbefrielsen för finansiella tjänster går tillbaka till 1977, vilket gjorde det möjligt att undvika tekniska svårigheter med att tillämpa moms på komplexa finansiella tjänster, vilket ansågs administrativt ogenomförbart. Parlamentet konstaterar att den ursprungliga tekniska motiveringen för momsbefrielsen nu skulle kunna hanteras tack vare den tekniska utvecklingens och digitaliseringens landvinningar.

15.Europaparlamentet konstaterar att befrielsen inte nödvändigtvis utgör en fördel för finansinstituten, eftersom den hindrar dem från att få tillbaka ingående moms. Parlamentet anser att status quo vidmakthåller snedvridningar av marknaden, kan skapa brist på transparens och öka kostnaderna för konsumenterna, förstärker tendensen till självförsörjning inom finanssektorn och skapar konkurrensnackdelar jämfört med institut från länder utanför EU.

16.Europaparlamentet betonar att momsbefrielser ofta beviljas verksamheter av allmänt intresse som ett erkännande av deras grundläggande sociala funktion. Parlamentet understryker att vissa centrala finansiella tjänster – särskilt betaltjänster, inlåning och tillhandahållande av grundläggande krediter – kan fylla en jämförbar i princip allmännyttig funktion, möjliggöra ekonomiskt utbyte och säkerställa att människor och företag kan delta på ett säkert sätt i ekonomin.

17.Europaparlamentet noterar att kommissionens upprepade initiativ, däribland dess förslag från 2007 och konsekvensbedömningen från 2020, inte har lett till en reform av momsbefrielsen för finanssektorn, eftersom medlemsstaterna inte lyckades med att uppnå en enhällig överenskommelse. Parlamentet noterar att kommissionen senast hade för avsikt att offentliggöra ändringar av momsdirektivet Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/112/oj). i början av 2023. Parlamentet konstaterar att dessa planer har strandat, vilket innebär att denna viktiga reform fortfarande inte har genomförts.

18.Europaparlamentet noterar att mervärdesskattegrupper enligt artikel 11 i momsdirektivet fortfarande är frivilliga för medlemsstaterna och begränsas av territoriella begränsningar, vilket skapar rättsliga och praktiska hinder för gränsöverskridande grupper som är verksamma inom finansiella tjänster.

19.Europaparlamentet betonar att momsbefrielsen, trots användningen av momsgrupperingar och kostnadsdelningsarrangemang i vissa medlemsstater, i kombination med olika kompenserande nationella skatteregler, såsom skatter på försäkringspremier, skapar ett komplext och fragmenterat skattelandskap, vilket gör gränsöverskridande skattedisciplin kostsam och ökar företagens operativa kostnader. Parlamentet betonar att det behövs tydliga definitioner av mervärdesskatt och förenklade regler för att minska dessa bördor, säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna i hela EU, främja gränsöverskridande verksamhet och stödja innovation.

20.Europaparlamentet noterar att momsgrupperingar, som kan minska de administrativa bördorna för finansinstitut och förbättra deras effektivitet, för närvarande tillämpas på olika sätt i medlemsstaterna och i allmänhet är begränsade till enheter som är etablerade inom en enda medlemsstat. Parlamentet betonar att större konvergens i tillämpningen av momsgrupperingar skulle kunna minska fragmenteringen och den rättsliga osäkerheten på den inre marknaden och underlätta gränsöverskridande finansiella tjänster.

21.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra momsgrupperingar på ett konsekvent sätt och att undersöka alternativ för en tydligare rättslig ram, inbegripet möjligheten till gränsöverskridande momsgrupperingar. Parlamentet betonar att en bredare användning av momsgrupperingar för finansiella tjänster och försäkringstjänster måste vara i linje med bolagsskattereglerna, särskilt reglerna om internprissättning, och måste åtföljas av bindande skyddsåtgärder mot missbruk för att förhindra bedrägeri och skatteflykt, momsläckage inom koncerner och missbruk av kostnadsdelning.

22.Europaparlamentet konstaterar att momsdirektivet saknar specifika bestämmelser för nya finansiella instrument, såsom kryptotillgångar, decentraliserade finansiella tjänster och finansteknik. Parlamentet betonar dessutom att direktivet inte behandlar momsbehandlingen av derivat och att behandlingen av investeringsfonder fortfarande skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att detta har lett till olika nationella tolkningar av momsreglerna, rättsosäkerhet för tjänsteleverantörer och olika behandling av traditionella och nya finansiella tjänster och att det riskerar att hämma innovation och konkurrenskraft.

23.Europaparlamentet betonar att en modern skatteram bör stödja innovation inom finansteknik och den digitala finanssektorn och undvika att skapa negativa regulatoriska incitament för nya marknadsaktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra momsbehandlingen av framväxande finansiella tjänster för att säkerställa teknikneutralitet och lika spelregler i hela unionen.

24.Europaparlamentet anser att en bred och odifferentierad momsbefrielse för hela finanssektorn väcker frågor om skattesystemets övergripande konsekvens och balans. Parlamentet understryker att en reform av momsbefrielsen skulle kunna minska snedvridningarna och nivån på moms som inte kan återfås utan att skapa oproportionerlig administrativ komplexitet. Parlamentet noterar att alternativ för att avskaffa momsbefrielsen effektivt skulle kunna undanröja problemet med moms som inte kan återfås genom att göra det möjligt för finansiella företag att till fullo återkräva den moms som de betalar för varor och tjänster som används i deras verksamhet. Parlamentet understryker att detta skulle undanröja den nuvarande snedvridningen-- mot att internalisera tjänster i stället för att utkontraktera dem, vilket kan begränsa ett företags förmåga att specialisera sig, få tillgång till extern expertis och vara innovativt. Parlamentet erkänner att denna reform också skulle kunna skapa lika spelregler när det gäller andra jurisdiktioner och stärka den internationella konkurrenskraften för EU:s finansinstitut.

25.Europaparlamentet påminner om att moms är en harmoniserad skatteram på EU-nivå, även om medlemsstaterna behåller ett visst utrymme för att genomföra den. Parlamentet erkänner därför att en reform av mervärdesskattesystemet för finansiella tjänster bör tas upp på EU-nivå.

26.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över effekterna av det nuvarande mervärdesskattesystemet på finanssektorn och att offentligt dela med sig av denna analys. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga politiska alternativ för att ta itu med identifierade snedvridande effekter. Parlamentet betonar att en sådan reform bör minska mervärdesskatt som inte kan återfås och den fragmenterade tillämpningen av regler, förbättra rättssäkerheten och skatterättvisan samt stärka konkurrenskraften på EU:s finansmarknader, samtidigt som den finansiella stabiliteten skyddas och regelarbitrage mellan medlemsstaterna minimeras. Parlamentet betonar att alla sådana reformer också måste skydda konsumenterna och fortsätta att säkerställa att finanssektorn ger ett rättvist bidrag till de offentliga intäkterna.

27.Europaparlamentet noterar att alla förslag till översyn av momsramen bör baseras på en djupgående analys på makroekonomisk nivå och en omfattande kartläggning av nationella bankskatter och bankavgifter. Parlamentet betonar att en sådan analys bör ta hänsyn till de administrativa konsekvenserna för finansiella tjänster, samspelet mellan befintliga nationella bankskatter, avgifter inom finanssektorn och momssystemet samt effekterna på den inre marknaden.

28.Europaparlamentet understryker att alla ändringar av momsbehandlingen av finansiella tjänster noggrant måste bedöma inverkan på tjänster som tillhandahålls icke-professionella konsumenter, särskilt låg- och medelinkomsthushåll, och undvika eventuella extrakostnader i allmänhet.

29.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av en eventuell reform av momsbefrielsen, bedöma möjligheten att ersätta nationella skatter på försäkringspremier genom att fullt ut integrera försäkringstjänster i momssystemet.

30.Europaparlamentet påminner om att EU står inför ett betydande investeringsunderskott på 750–800 miljarder euro per år för att uppnå sina mål för klimat, digitalisering och strategiskt oberoende. Parlamentet påminner om medlemsstaternas och EU:s åtagande att avsevärt öka de europeiska försvarsinvesteringarna. Parlamentet betonar att för att möta dessa utmaningar skulle en rättvis och mer konsekvent beskattning av finanssektorn kunna bidra till att mobilisera privat kapital och på så sätt stimulera icke-professionella investeringar och stärka de europeiska kapitalmarknaderna, samtidigt som man ökar intäkterna för offentliga investeringar för strategiska prioriteringar och våra sociala, klimatmässiga och investeringsrelaterade behov, och därmed stärka EU:s konkurrenskraft.

31.Europaparlamentet påminner i detta avseende om 2020 års överenskommelse mellan parlamentet, rådet och kommissionen om en färdplan för införandet av nya egna medel, inbegripet en FTT-skatt på grundval av resultaten av en konsekvensbedömning.

32.Europaparlamentet erkänner bristen på framsteg i rådet när det gäller FTT-förslaget, trots omfattande diskussioner, både med enhällighet och fördjupat samarbete, och noterar kommissionens tillkännagivande om tillbakadragandet av FTT-förslaget i sitt arbetsprogram för 2026.

33.Europaparlamentet anser att regelbundna bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna och skattepolitikens fortsatta relevans inom finanssektorn är avgörande för att undvika oavsiktliga eller varaktiga snedvridningar av finansmarknaderna. Parlamentet välkomnar att kommissionen genomför en omfattande analys av de potentiella effekterna av den övergripande beskattningen av finanssektorn på marknadens funktion, gränsöverskridande investeringar och konkurrenskraften hos EU:s finansmarknader.

34.Europaparlamentet betonar att skattereglerna för finanssektorn bör förenklas och säkerställa att sektorn ger ett rättvist och sunt finansiellt bidrag, och att de bör vara tydliga, transparenta och förutsägbara för att minska fragmenteringen, möjliggöra investeringar och gränsöverskridande verksamhet samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå garanteras. Parlamentet betonar att dessa regler bör förbättra effektiviteten och kapitalallokeringen, skydda marknadsstabiliteten och konkurrenskraften och minska efterlevnadskostnaderna, särskilt för icke-professionella konsumenter och små och medelstora företag.

35.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.