1.Europaparlamentet bekräftar sitt starka och orubbliga engagemang för att säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande och uppnående av alla mål för hållbar utveckling. Parlamentet anser att EU fullt ut bör stå fast vid sitt åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i all EU-politik och alla lagstiftningsinitiativ och säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling, samtidigt som man erkänner att medlemsstaterna spelar en nyckelroll när det gäller att driva på hållbar utveckling på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt ledarskap i arbetet med att genomföra målen för hållbar utveckling i EU och resten av världen genom att tillhandahålla politiskt och ekonomiskt stöd. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för framtidspakten. Parlamentet begär att multilaterala institutioners roll och förmåga förstärks i syfte att förbättra genomförandet av målen för hållbar utveckling.

2.Europaparlamentet erkänner de åtgärder som vidtagits på EU-nivå och i hela världen sedan 2015 för att genomföra målen för hållbar utveckling. Parlamentet beklagar att världssamfundet, trots stora framsteg de senaste tio åren, är långt ifrån att genomföra Agenda 2030. Parlamentet erkänner att de 17 målen för hållbar utveckling är sammanlänkade och att det kommer att krävas påskyndade åtgärder inom alla mål för hållbar utveckling för att uppnå Agenda 2030. Parlamentet understryker att de skrämmande effekterna av upptrappade konflikter, geopolitiska spänningar, hälsokriser och humanitära nödsituationer och den tredubbla världsomspännande krisen med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar utgör betydande hinder för uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar därför det akuta behovet av internationellt samarbete och en systemisk omvandling av genomföranderamen för att uppnå målen för hållbar utveckling, med beaktande av ekonomiska begränsningar och utvecklingsskillnader mellan länder. Parlamentet beklagar att de flesta medlemsstater inte kommer att ha möjlighet att lägga fram sina frivilliga nationella översyner av målen för hållbar utveckling vid Politiska högnivåforumet 2026. Parlamentet uppmuntrar dock alla medlemsstater att genomföra frivilliga nationella översyner som underlag för genomförandet av målen för hållbar utveckling.

3.Europaparlamentet är bekymrat över att den nuvarande geopolitiska situationen och säkerhetssituationen, tillsammans med den akuta utmaningen att uppnå klimatneutralitet, skapar ytterligare svårigheter för samhället och för uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att stabilitet, säkerhet, konfliktförebyggande och ekonomisk och klimatmässig resiliens, särskilt i instabila situationer, kommer att krävas för att uppnå målen för hållbar utveckling, även när det gäller mänsklig utveckling och jämlikhet, och inte kan uppnås isolerat från geopolitik, energitrygghet och tryggad livsmedels- och vattenförsörjning. Parlamentet betonar det akuta behovet av ökade insatser från alla aktörer och framhåller den oumbärliga roll som multilateralism, försvaret och stärkandet av ett demokratiskt och regelbaserat multilateralt system under FN:s överinseende och varaktiga investeringar spelar för att ta itu med de problem som ligger till grund för målen för hållbar utveckling.

4.Europaparlamentet betonar att EU:s engagemang för det globala och europeiska genomförandet av målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 fortfarande är avgörande och bör sända en tydlig signal till partner runt om i världen. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att respektera planetens gränser och uppnå klimatneutralitet senast 2050 och efterlyser i detta avseende ökad resurseffektivitet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka sin ledarskapsroll genom att bygga globala allianser och konstruktivt stärka sitt engagemang med partnerländer för att uppnå målen för hållbar utveckling och säkerställa tillräcklig och varaktig finansiering för att uppnå dessa mål genom att åtgärda det enorma finansieringsgapet, även det som uppstått genom att USAID avbrutit det mesta av sin finansiering.

5.Europaparlamentet betonar att den nuvarande trenden med demokratisk tillbakagång i hela världen, som kännetecknas av urholkning av rättsstatsprincipen, försvagade institutioner, krympande medborgerligt utrymme och växande genus- och rättighetsfientliga rörelser, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter och hbtqi+-personers rättigheter, riskerar att bromsa och omintetgöra framstegen med målen för hållbar utveckling och undergräva genomförandet av Agenda 2030.

6.Europaparlamentet betonar att ett påskyndat genomförande av målen för hållbar utveckling kräver en pragmatisk och resultatinriktad strategi som prioriterar vetenskaps- och evidensbaserade, omdanande, innovativa och samordnade lösningar som ger mätbara resultat, och det kräver också större samstämmighet när det gäller sambandet mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred. Parlamentet betonar att ett effektivt genomförande av målen för hållbar utveckling är beroende av god samhällsstyrning, en fungerande rättsstat, åtgärder mot korruption och sund förvaltning av de offentliga finanserna. Parlamentet bekräftar på nytt vikten av en människorättsbaserad strategi. Parlamentet efterlyser effektivare övervakning, ansvarsskyldighet och resultatbaserad rapportering när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling på EU-nivå och global nivå.

7.Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som den privata sektorn, innovation och hållbar finansiering spelar för att överbrygga finansieringsunderskottet när det gäller målen för hållbar utveckling och efterlyser stärkta offentlig-privata partnerskap och stärkt offentlig styrning samt ett förbättrat företagsklimat i partnerländerna. Parlamentet betonar vikten av att stödja lokalt entreprenörskap, små och medelstora företag, kompetensutveckling och lämpliga regelverk, samtidigt som miljömässiga och sociala normer upprätthålls.

8.Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera utsatta grupper, särskilt barn, och särskilt i instabila och konfliktdrabbade sammanhang, och efterlyser stärkta, samordnade och långsiktiga investeringar i utbildning av god kvalitet, hälso- och sjukvård och system för skydd av barn, i enlighet med Agenda 2030 och principen om att ingen ska lämnas utanför, och erkänner att sådana investeringar är avgörande för mänsklig utveckling, resiliens och hållbar långsiktig stabilitet.

9.Europaparlamentet noterar att mål 6 för hållbar utveckling är bland de mål som uppvisar de sämsta resultaten, och att inget av dess delmål har uppnåtts eller är på väg att uppnås, och att hälften av dess delmål antingen har stagnerat eller gått tillbaka. Parlamentet påminner om att tillgång till säkert och rent dricksvatten och sanitet är en grundläggande rättighet med anknytning till allmänintresset och kollektiva och globala nyttigheter, och avgörande för att förbättra den globala hälso- och sjukvården och tillgången till utbildning, uppnå fattigdomsminskning och livsmedelstrygghet samt skydda ekosystem. Parlamentet betonar vidare att det är mycket viktigt att stärka vattenresiliensen mot bakgrund av det ökande trycket från klimatförändringar, torka, översvämningar och föroreningar, i en situation med ökad efterfrågan på vatten och konkurrerande användningsområden. Parlamentet vidhåller att tillgången till vatten och vattenresiliens är avgörande för att uppnå flera andra mål för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om det europeiska medborgarinitiativet Right2Water och parlamentets resolution om detta Europaparlamentets resolution av den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water (EUT C 316, 22.9.2017, s. 99)., och efterlyser därför antagandet av de åtgärder som föreslås i resolutionen för att uppnå mål 6 för hållbar utveckling.

10.Europaparlamentet framhåller att den mellanstatliga panelen för klimatförändringar har identifierat vatten-, sanitets- och hygientjänster som en av de effektivaste anpassningsåtgärderna för kortsiktiga klimatchocker och en meningsfull anpassningsåtgärd, och understryker att framstegen med mål 6 för hållbar utveckling är nära kopplade till stärkandet av effektiva och motståndskraftiga system och sektorer för vatten, sanitet och hygien. Parlamentet erkänner att vatten-, sanitets- och hygientjänster är avgörande för kvinnors och flickors värdighet, hälsa – inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – och jämlikhet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja jämställdhetsinriktade insatser på området för vatten, sanitet och hygien, prioritera insatser för att säkerställa kvinnors tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och stödja kvinnors fullständiga, jämlika och meningsfulla deltagande i beslutsfattande som rör vatten, sanitet och hygien. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa en strategi som inkluderar personer med funktionsnedsättning i programplaneringen för vatten, sanitet och hygien.

11.Europaparlamentet erkänner den centrala roll som hälsosamma ekosystem spelar för att uppnå vattensäkerhet. Parlamentet betonar att återställande och skydd av vattnets kretslopp är avgörande för att bygga upp motståndskraft mot översvämningar, torka och vattenbrist. Parlamentet betonar den avgörande betydelsen av att skydda och återställa sötvattensekosystem, som är avgörande för tryggad vattenförsörjning, biologisk mångfald, klimatresiliens, havens hälsa och tillhandahållande av ekosystemtjänster. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att fullt ut genomföra all EU:s vattenlagstiftning.

12.Europaparlamentet är oroat över de oåterkalleliga förlusterna av naturligt vattenkapital och över att många kritiska vattensystem redan brutit samman, vilket påverkar det tillförlitliga tillhandahållandet av vattentjänster. Parlamentet påminner om att tillgång till vatten ligger till grund för den globala stabiliteten och uppmanar det internationella samfundet att använda FN:s kommande vattenkonferens för att sätta vattenrelaterade frågor högre upp på den internationella dagordningen. Parlamentet understryker att vattenpolitiken måste främja en hållbar förvaltning av vattenförekomster och integrera metoder för vatteneffektivitet, inbegripet vattensmarta lösningar och innovativa digitala lösningar, i alla sektorer. Parlamentet efterlyser kraftfullare internationella åtgärder för att förhindra och minska vattenstress och överexploatering av vattenresurser, återställa skadade akvatiska ekosystem och förbättra vattenförvaltningen.

13.Europaparlamentet uttrycker djup oro över att omkring 3,5 miljarder människor enligt FN fortfarande inte har tillgång till säkert förvaltade sanitetstjänster, medan 1,7 miljarder saknar till och med grundläggande tjänster. Parlamentet framhåller att tryggad vattenförsörjning och särskilt tillgång till rent vatten och sanitet har en betydande inverkan på den ekonomiska stabiliteten, klimatresiliensen och freden. Parlamentet konstaterar i detta avseende att tryggad vattenförsörjning är en integrerad del av fredsskapande processer. Parlamentet uppmanar EU att stärka sina externa investeringar i tillgång till vatten och sanitet och stärka sitt ledarskap när det gäller samarbetsinriktad förvaltning inom vattenförvaltning i instabila och konfliktdrabbade sammanhang som ett sätt att stödja stabilitet, fredsbyggande, resiliens och klimatanpassning. Parlamentet uppmanar vidare parter i konflikter att inte angripa vatten- och energiinfrastruktur i enlighet med deras skyldigheter enligt internationell rätt.

14.Europaparlamentet efterlyser bättre data och övervakning, särskilt i informella bosättningar och regioner med vattenbrist, samt riktade, klimatresilienta investeringar för att säkerställa långsiktig hållbarhet och resiliens.

15.Europaparlamentet betonar att vattenföroreningar bör åtgärdas både vid källan och genom att säkerställa tillgång till effektiv avloppsvattenrening. Parlamentet betonar behovet av att förbättra insamlingen av data om sötvattnets kvalitet och kvantitet och att förbättra övervakningen av dessa. Parlamentet uppmuntrar offentlig-privata partnerskap för att utöka infrastrukturen för färskvatten och avloppsvatten, inbegripet vatten- och sanitetsprojekt. Parlamentet uppmuntrar införandet av system för tidig varning och planering för vattenrisker för att förhindra oåterkalleliga förluster. Parlamentet framhåller vikten av avloppsvattenrening för hälsan hos befolkningen och i lokalsamhällena. Parlamentet understryker vidare att avloppsvatten är en viktig uppgiftskälla, som erbjuder viktiga indikatorer för att följa pandemiers spridning. Parlamentet betonar den avgörande roll som övervakning och datainsamling spelar, som bör utformas på ett praktiskt och realistiskt sätt.

16.Europaparlamentet påminner om att lösningar i vars utformning lokalsamhällen deltagit med sin kunskap är de mest effektiva för att uppnå social och samhällsbaserad motståndskraft mot vattenrelaterade chocker. Parlamentet betonar vikten av att stödja kapacitetsuppbyggnad för lokalsamhällen, myndigheter och allmännyttiga företag, särskilt i instabila och framväxande sammanhang, bland annat genom att främja lösningar som är anpassade till och hållbara i lokala sammanhang och som inte lämnar någon på efterkälken. Parlamentet efterlyser riktat stöd till kvinnor, barn och de mest sårbara samhällsgrupperna i fråga om tillgång till vatten och sanitet.

17.Europaparlamentet uppmanar till en utfasning av evighetskemikalier (PFAS), med början i konsumentvaror, som är kopplade till skadliga effekter på människors hälsa och miljön, på grundval av vetenskapliga belägg, så att de kan användas om det inte finns några säkra alternativ. Parlamentet understryker behovet av att öka investeringarna och påskynda forskningen om och utvecklingen av likvärdiga och säkra alternativ.

18.Europaparlamentet uppmanar EU att gå i bräschen för vattendiplomati och stödja gränsöverskridande vattensamarbete, särskilt genom integrerad vattenförvaltning, för att utnyttja sin globala potential för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, klimatresiliens, livsmedelstrygghet, skydd av biologisk mångfald, konfliktförebyggande, byggande av hållbar fred samt jämställdhet, bland annat genom att fullt ut integrera klimatresilienta instrument och infrastrukturer för vatten och sanitet i EU:s klimatagenda. Parlamentet uppmanar EU att integrera gränsöverskridande vattenförvaltning och tryggad vattenförsörjning i EU:s utvecklingssamarbete och humanitära insatser. Parlamentet uppmanar vidare EU att säkerställa att EU-stödda gränsöverskridande vatteninitiativ, inbegripet infrastrukturprojekt som finansieras inom ramen för Global Gateway, tillgodoser behoven hos människor, inbegripet de som lever i fattigdom, och sårbara och marginaliserade grupper. Parlamentet vill se att kvinnor, unga och urfolk involveras i vattenförvaltningen. Parlamentet rekommenderar att det multilaterala samarbetet om vatten stärks, bland annat genom ratificering av FN:s konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar och FN:s konvention om icke-sjöfartsanvändning av internationella vattenvägar.

19.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att integrera genomförandet av vattenpolitikens mål i andra relevanta politikområden för att säkerställa politisk samstämmighet på en rad områden, inbegripet jordbruks-, handels- och miljöpolitik, och även i sin utrikespolitik, i linje med principen om politisk samstämmighet på området internationell utveckling.

20.Europaparlamentet välkomnar kommissionens första strategi för vattenresiliens någonsin, där man åtar sig att stödja tillgången till rent dricksvatten och sanitet för minst 70 miljoner människor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser i detta avseende och överbrygga klyftan när det gäller att uppnå delmålen för mål 6 för hållbar utveckling genom att effektivt och fullt ut genomföra denna strategi.

21.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa bättre samordning av sina program för vattenresiliens, med fokus på klimatresilienta tjänster och infrastruktur för vatten och sanitet. Parlamentet uppmanar EU att genom Team Europe-initiativ stödja kapacitetsuppbyggnad, institutionell förstärkning och strategier för integrerad vattenförvaltning i partnerländer, i syfte att förbättra planeringen, förvaltningen och underhållet av vatten- och sanitetstjänster, bland annat genom partnerskap med lokala myndigheter, leverantörer av offentliga tjänster och det civila samhället. Parlamentet efterlyser en mycket ambitiös strategi för att stärka den globala vattenförvaltningen och engagemanget i detta avseende i multilaterala forum, såsom G7-toppmötena, G20-toppmötena, Bakudialogen om vatten för klimatåtgärder och FN:s vattenkonferens.

22.Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på framsteg när det gäller ett hållbart nyttjande av oceanerna, haven och de marina resurserna. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bygga vidare på åtagandena från FN:s oceankonferens 2025 för att skyndsamt skydda oceanerna, och att öka sitt ekonomiska bidrag för att skydda och återställa marina ekosystem. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de ökande nivåerna av havsföroreningar. Parlamentet efterlyser snarast kraftfullare åtgärder och ett snabbare genomförande för att sätta stopp för havsföroreningar på både EU-nivå och internationell nivå. Parlamentet beklagar att de globala förhandlingarna om ett första mellanstatligt plastfördrag någonsin har misslyckats. Parlamentet efterlyser antagandet av ett ambitiöst bindande globalt fördrag om plastföroreningar när de mellanstatliga förhandlingarna återupptas 2026.

23.Europaparlamentet understryker att uppnåendet av allmän tillgång till ren och ekonomiskt överkomlig energi är en central, tvärgående möjliggörare för hela Agenda 2030. Parlamentet betonar att uppnåendet av mål 7 för hållbar utveckling kommer att bidra till att främja flera av de övriga målen för hållbar utveckling, bland annat de som rör fattigdomsutrotning, levnadsstandard och socioekonomisk utveckling, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, jämställdhet, klimatförändringar, livsmedelstrygghet, människors hälsa, hållbara städer och samhällen, rent vatten och sanitet.

24.Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja den globala omställningen till ett energisystem som bygger på förnybar energi, vilket är en viktig drivkraft för ekonomisk utveckling, resiliens och långsiktig energitrygghet. Parlamentet påminner om den centrala roll som förnybar energi spelar för uppnåendet av mål 7 för hållbar utveckling.

25.Europaparlamentet betonar att uppnåendet av mål 7 för hållbar utveckling kräver ett moderniserat och sammanlänkat europeiskt nät. Parlamentet erkänner potentialen hos det europeiska kraftnätspaketet för att möjliggöra gränsöverskridande flöden av energi till överkomliga priser.

26.Europaparlamentet framhåller den centrala roll som ekonomiskt överkomlig, hållbar och säker energi spelar för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, stärka EU:s industriella bas och bevara arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet betonar vikten av att stärka den långsiktiga resiliensen i Europas energisystem genom att säkerställa hållbara leveranskedjor, främja innovation och upprätthålla konkurrenskraftiga, överkomliga och rimliga energikostnader för att därigenom möjliggöra ett tillförlitligt och framtidssäkert energisystem för medborgarna och industrin.

27.Europaparlamentet betonar behovet av att diversifiera energikällorna, särskilt genom att stärka produktionen av förnybar energi, och även behovet av att främja energieffektivitet, minska växthusgasutsläppen och påskynda hållbara och ansvarsfulla investeringar i ren teknik som centrala delar av uppnåendet av mål 7 för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att ligga steget före i utbyggnaden av förnybar energi och att minska beroendet av tredjeländer.

28.Europaparlamentet välkomnar att mål 7 för hållbar utveckling är ett av de mål där de största framstegen hittills har noterats, till stor del på grund av den snabba utbyggnaden av produktionen av förnybar energi. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att prioritera införandet av kostnadseffektiva, förnybara och energieffektiva lösningar för hushåll och industri, tillsammans med partnerländerna, genom att säkerställa nödvändig finansiering för detta ändamål och i synnerhet genom att bidra till att frigöra privat finansiering. Parlamentet efterlyser särskilt en förstärkning av förnybara och oberoende energisystem i instabila och konfliktdrabbade sammanhang, med hjälp av en strategi som tar hänsyn till konflikter, vilket skulle gynna både fördrivna människor och värdsamhällen samt stärka resiliensen och den lokala ekonomiska och mänskliga utvecklingen.

29.Europaparlamentet betonar vikten av att fasa ut fossila bränslen så snart som möjligt, i linje med målen i Parisavtalet och samförståndet i Förenade Arabemiraten, och att fasa ut alla subventioner till fossila bränslen och miljöskadliga subventioner i linje med EU:s åttonde miljöhandlingsprogram. Parlamentet välkomnar i detta avseende den första konferensen om omställningen från fossila bränslen, som hölls i Santa Marta, Colombia, den 24–29 april 2026.

30.Europaparlamentet understryker vikten av att främja EU-investeringar i decentraliserade, hållbara och förnybara energisystem, inbegripet solcellssystem för hushåll, mikronät, system som inte är anslutna till elnätet och lokalsamhällesägda initiativ, i syfte att stärka insatserna för att överbrygga klyftan i fråga om energitillgång, särskilt i partnerländer och i instabila miljöer, med erkännande av dess avgörande inverkan på utbildning, hälso- och sjukvård och skydd, särskilt för kvinnor och barn.

31.Europaparlamentet betonar att utbyggnaden av tillgången till energi kan påskyndas genom partnerskap mellan offentliga institutioner och den privata sektorn. Parlamentet understryker att energiinsatser och energiprojekt bör bygga på en konfliktkänslig analys och ta hänsyn till lokala förhållanden och behov så att deras transformativa inverkan maximeras, särskilt i eftersatta och instabila sammanhang. Parlamentet understryker den avgörande roll som det civila samhällets organisationer spelar i detta avseende och behovet av ett meningsfullt samarbete med lokala intressenter.

32.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU-investeringar, både inom ramen för Global Gateway-initiativet och det föreslagna instrumentet Europa i världen, och säkerställa lika fördelar till partnerländer, särskilt när det gäller kunskapsdelning och tekniköverföring, utbildning och omskolning av lokalbefolkningen, nya arbetstillfällen, utfasning av fossila bränslen i industriverksamhet där det är svårt att minska utsläppen och tillgång till renare mobilitet och energi.

33.Europaparlamentet betonar behovet av att vidareutveckla det globala samarbetet och hållbara värdekedjor för att säkerställa att kritiska råvaror, som krävs för den globala energitryggheten och för den digitala och gröna omställningen, anskaffas enligt en rättighetsbaserad strategi. Parlamentet betonar att denna strategi måste beakta behoven på såväl utbuds- som efterfrågesidan, på ett sätt som begränsar negativa sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter, konsekvenser för de mänskliga rättigheterna, såsom barnarbete, och effekter på lokalsamhällen, och bidrar till ursprungsländernas industriella och socioekonomiska utveckling, inbegripet deras roll i hela värdekedjan för kritiska råvaror, och säkerställer ett meningsfullt deltagande av lokalsamhällen och det civila samhället i processen. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att bygga vidare på målen och principerna för FN:s generalsekreterares panel för mineraler som är kritiska för energiomställningen, som EU är medordförande för, i syfte att främja hållbar produktion av mineraler och utveckling av lokala värdekedjor.

34.Europaparlamentet betonar vikten av att ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen deltar fullt ut och effektivt i hela värdekedjan för kritiska råvaror, i linje med FN:s förklaring om urfolks rättigheter.

35.Europaparlamentet konstaterar att utan korrekt förvaltning riskerar den ökande efterfrågan på kritiska råvaror att stärka strategiska beroenden, öka geopolitiska sårbarheter och spänningar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt bidra till miljömässiga och sociala utmaningar. Parlamentet betonar därför vikten av att stärka en konkurrenskraftig och motståndskraftig cirkulär ekonomi, särskilt genom att förbättra resurseffektiviteten, öka återvinningskapaciteten och främja innovation när det gäller sekundära råvaror, i syfte att minska användningen av naturresurser och beroendet av kritiska råvaror. Parlamentet efterlyser därför åtgärder för ett ökat globalt samarbete för hållbar resursförvaltning.

36.Europaparlamentet betonar behovet av att trappa upp åtgärderna för att bekämpa energifattigdom, särskilt i situationer som är instabila och inbegriper tvångsförflyttning av befolkningar. Parlamentet framhåller att energifattigdom påverkar levnadsstandarden och undergräver försörjningsmöjligheter och människors hälsa, påverkar tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster och kräver särskilda åtgärder för utsatta grupper, särskilt kvinnor och barn, inbegripet subventionerade tariffer och subventioner.

37.Europaparlamentet betonar att energifattigdom i instabila sammanhang påverkade av tvångsförflyttningar försämrar försörjningsmöjligheterna, tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster, den mänskliga utvecklingen och den sociala stabiliteten, vilket särskilt drabbar utsatta grupper.

38.Europaparlamentet lovordar de övergripande framsteg som gjorts när det gäller mål 9 för hållbar utveckling, särskilt de betydande framstegen inom infrastrukturutveckling, inkluderande och hållbar industriell tillväxt och innovation. Parlamentet noterar emellertid att framstegen är ojämna länder och regioner emellan. Parlamentet anser att det behövs fokuserade åtgärder för att överbygga denna klyfta och säkerställa lika framsteg mot genomförandet av mål 9 för hållbar utveckling.

39.Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen av säker, hållbar och motståndskraftig infrastruktur, inbegripet digital infrastruktur samt transport-, energi- och vatteninfrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling, förbättra konnektiviteten samt begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna och även förbättra mänsklig utveckling, särskilt på landsbygden och i perifera områden. Parlamentet efterlyser ett helhetsperspektiv för att integrera klimatresiliens i varje skede i infrastrukturens livscykel.

40.Europaparlamentet betonar behovet av att överbrygga gapen avseende infrastruktur och socioekonomisk ojämlikhet, bland annat när det gäller digital tillgänglighet och energifattigdom. Parlamentet insisterar på att infrastruktur- och konnektivitetsprojekt måste bidra till lokalt värdeskapande och respektera principerna om allmän tillgänglighet för att säkerställa att infrastrukturprojekt inte skapar nya hinder utan främjar fullständig inkludering av de mest utsatta grupperna. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa jämställdhetsorienterade strategier i digitala investeringar för att överbrygga den digitala klyftan mellan könen, eftersom ihållande hinder begränsar kvinnors och flickors möjligheter att dra nytta av ny teknik.

41.Europaparlamentet betonar behovet av att främja hållbara lösningar för att minska företagens miljöavtryck inom alla sektorer, såsom ansvarsfull resursförbrukning, resurseffektivitet och ökade åtgärder för att uppnå en cirkulär ekonomi. Parlamentet erinrar om vikten av principen om att ”förorenaren betalar”.

42.Europaparlamentet betonar att även om den inkluderande och hållbara industrialiseringen inom ramen för Agenda 2030 främjar konkurrenskraft, innovation och investeringar måste den anpassas till målen om klimatneutralitet, miljöskydd och skydd av den biologiska mångfalden och till en rättvis omställning som inte lämnar någon utanför. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av ytterligare investeringar för att uppnå mål 9 för hållbar utveckling, särskilt genom offentlig-privata partnerskap och andra riskminskningsinstrument, inbegripet via Global Gateway-strategin och andra europeiska institut för utvecklingsfinansiering. Parlamentet efterlyser ökade offentliga investeringar i grön, digital och social infrastruktur, inbegripet kollektivtrafik, energinät och digital konnektivitet, för att dra nytta av framsteg i alla regioner, särskilt i de minst utvecklade länderna. Parlamentet uppmanar vidare EU att ytterligare mobilisera privat kapital för att göra investeringar attraktiva för privata investerare. Parlamentet betonar att sådana investeringar, för att vara ömsesidigt fördelaktiga, bör stödja lokalt mervärde, god förvaltning, skattemässiga fördelar och höga miljöstandarder.

43.Europaparlamentet understryker innovationens, forskningens och den tekniska utvecklingens roll när det gäller att stärka produktiviteten, konkurrenskraften och hållbarheten, inbegripet för forskning i och utveckling och utbyggnad av hållbar teknik. Parlamentet efterlyser ökat stöd för entreprenörskap, yrkesutbildning och kompetensutveckling som viktiga faktorer för att möjliggöra innovation, produktivitet och industriell tillväxt för alla, särskilt i låginkomstländer.

44.Europaparlamentet efterlyser ett stärkt samarbete om tekniköverföring, forskningspartnerskap och innovationsekosystem mellan EU och partnerländerna, för att främja forskningssamarbete och göra det möjligt för de minst utvecklade länderna och låginkomstländerna att röra sig uppåt i de globala värdekedjorna.

45.Europaparlamentet noterar de risker som är förknippade med snabb urbanisering, i kombination med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att integrera klimatanpassning och biologisk mångfald i stadsplaneringen och att stärka resiliensåtgärder i städerna, bland annat genom att främja energieffektiva och klimatresilienta bostäder, utöka grönområden för återställande av ekosystem, stärka katastrofförberedande och katastrofförebyggande åtgärder och insatskapacitet vid katastrofer samt förbättra vattenförvaltningen och översvämningsskyddet. Parlamentet betonar dessutom vikten av att säkerställa en effektiv markanvändning och begränsa de negativa effekterna av stadsutbredning, i syfte att skydda ekosystemen och uppnå en hållbar stadsutveckling.

46.Europaparlamentet understryker att det krävs ett riktat fokus på att motverka ojämlikheter i stadsområden för att uppnå mål 11 för hållbar utveckling. Parlamentet betonar dessutom att klimatförändringarna, även i stadsmiljöer, i oproportionerligt hög grad påverkar kvinnor och flickor, särskilt de som befinner sig i instabila eller utsatta situationer. Parlamentet uppmanar regeringar och lokala myndigheter att se till att investeringar fördelas rättvist och tar itu med marginalisering, särskilt på områden där det för närvarande råder systematisk brist på tillgänglig transport till överkomliga priser, offentliga tjänster, lokala och hållbara livsmedelskedjor samt bostäder, samtidigt som man särskilt uppmärksammar sårbara och socioekonomiskt missgynnade befolkningsgrupper.

47.Europaparlamentet beklagar att en stor del av den urbana befolkningen fortfarande inte har tillgång till effektiva och hållbara transportsystem till överkomliga priser. Parlamentet konstaterar att ökad tillgång och åtkomst till samt användning av kollektivtrafik, vid sidan av infrastruktur för mjuk rörlighet och andra innovativa och rena mobilitetslösningar, är ett avgörande verktyg för att minska luftföroreningarna. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa lämplig infrastruktur och lämpliga tjänster för personer med nedsatt rörlighet, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

48.Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att ytterligare förbättra och genomföra system för insamling och hantering av avfall, i linje med principerna för avfallshierarki, inbegripet, där så är lämpligt, genom att använda digital teknik och AI och investera i återanvändnings- och återvinningssystem och avfallsminskning. Parlamentet betonar den roll som den kommande rättsakten om den cirkulära ekonomin spelar för att frigöra den cirkulära ekonomins värde. Parlamentet efterlyser åtgärder för att underlätta en verklig EU-marknad för returråvaror.

49.Europaparlamentet påminner om det akuta behovet av att genomföra energi- och klimatlösningar på lokal och kommunal nivå, bland annat genom naturbaserade lösningar, för att hantera klimatförändringarnas effekter, inbegripet exponering för extrem värme.

50.Europaparlamentet påminner om behovet av att agera för att modernisera bostäder till överkomliga priser och göra dem hållbara genom att stärka energieffektiva och klimatresilienta bostadsmodeller och byggstrategier. Parlamentet betonar vikten av att öka investeringarna i detta avseende, vilket kan inbegripa privata investeringar och offentlig-privata partnerskap, och uppmanar EU att stödja städer i mobiliseringen av kapital genom innovativa finansieringsinstrument.

51.Europaparlamentet erkänner att rätten att leva i en bostad där det råder hemfrid, trygghet och människovärdiga förhållanden är en grundläggande mänsklig rättighet, och noterar att krisen avseende överkomliga bostäder berör upp till tre miljarder människor i hela världen. Parlamentet betonar behovet av att senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till anständiga, lämpliga, säkra, tillgängliga, hållbara, energieffektiva och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster, inbegripet genom att främja offentlig bostadspolitik. Parlamentet uppmanar EU att stödja partnerländerna i utvecklingen av politik för subventionerat boende.

52.Europaparlamentet uppmuntrar tätare samarbete mellan städer, företag, forskningsinstitut och det civila samhället för att främja innovation, utbyta bästa praxis och öka antalet framgångsrika lösningar för städer, inbegripet genom partnerskap mellan europeiska städer och städer i partnerlandet, EU-plattformar och initiativ för kunskapsutbyte.

53.Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att förespråka multilateralism, en regelbaserad världsordning och stöd för FN-systemet för att tillhandahålla globalt ledarskap i genomförandet av Agenda 2030 och fylla tomrum som andra lämnat efter sig, genom att bygga nya allianser och stärka befintliga allianser och samarbeta med globala partner för att mobilisera finansiering. Parlamentet betonar behovet av att stärka internationella fördrag och avtal, såsom Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och regionala bevarandeinitiativ.

54.Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för multilateralismens bestående värde och understryker att ett moderniserat multilateralt system för att styra handeln är av avgörande betydelse. Parlamentet påminner om EU:s stöd för WTO:s mandat och de pågående förhandlingarna om FN:s fördrag om företag och mänskliga rättigheter.

55.Europaparlamentet uttrycker oro över det årliga investeringsgapet på cirka 4 biljoner US-dollar i den finansiering som behövs för att uppnå målen för hållbar utveckling, vilket förvärras ytterligare av sjunkande nivåer på det offentliga utvecklingsbiståndet. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att sträva efter att säkerställa att tillräcklig finansiering avsätts för att uppfylla åtagandet att använda 0,7 % av BNI till offentligt utvecklingsbistånd och att ge 0,2 % av BNI som offentligt utvecklingsbistånd till de minst utvecklade länderna.

56.Europaparlamentet uppmuntrar starkt till att undersöka alternativ för att mobilisera privat finansiering, inbegripet genom kapitalmarknadsunionen. Parlamentet välkomnar i detta avseende FN:s utvecklingsprograms investeringsplattform för målen för hållbar utveckling, som gör det möjligt för privata företag att identifiera ”områden med investeringsmöjligheter” för att bidra till hållbar utveckling, och uppmuntrar till ytterligare investeringar, inbegripet genom offentlig-privata partnerskap, för att bidra till att fylla finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling, med respekt för kriterierna från OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmuntrar vidare till bekämpning av olagliga finansiella flöden, skatteundandragande och skatteflykt.

57.Europaparlamentet uttrycker djup oro över utsikterna till en skuldkris för utvecklingsländerna, särskilt för låginkomstländer och de minst utvecklade länderna, och efterlyser skuldlättnad och skuldsanering för drabbade länder, med beaktande av principerna från FN:s konferens för handel och utveckling om främjande av principerna om främjande av ansvarsfull upp- och utlåning och OECD:s principer för hållbara skulder samt resurssuveränitet, som ett första steg. Parlamentet betonar behovet av en effektiv och ansvarsfull användning av tillgängliga resurser. Parlamentet erkänner vikten av bidragsbaserad eller kraftigt subventionerad finansiering och instrument som inte leder till skuldsättning för berörda länder. Parlamentet understryker den globala finansiella strukturens begränsningar och otillräckligt internationellt stöd i detta avseende. Parlamentet betonar att dessa länder är i akut behov av mer ekonomiska resurser och större finanspolitiskt utrymme för att främja betydligt större investeringar i hållbarhetsmålen. Parlamentet noterar i detta avseende de pågående förhandlingarna om att skapa och genomföra FN:s ramkonvention om internationellt skattesamarbete.

58.Europaparlamentet betonar att effektiva globala partnerskap bör bygga på ömsesidigt samarbete och uppfylla partnernas gemensamma mål. Parlamentet betonar vikten av transparens, god samhällsstyrning och mätbara effekter i alla insatser för utvecklingssamarbete.

59.Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av och potentialen hos EU:s Global Gateway som ett flaggskeppsinstrument för att stärka hållbara partnerskap och leverera infrastruktur av hög kvalitet, samtidigt som man främjar internationella standarder och långsiktig ekonomisk och social utveckling i partnerländerna.

60.Europaparlamentet uppmuntrar till ett närmare samarbete med partnerländer, internationella finansinstitut, regionala utvecklingsbanker och lokala aktörer för att samordna utvecklingsinsatser, undvika dubbelarbete och maximera effekterna till stöd för Agenda 2030, särskilt i instabila, konfliktdrabbade miljöer med tvångsförflyttningar. Parlamentet betonar att program för utvecklingssamarbete bör innehålla tydliga mekanismer för konsekvensbedömning och deltagarbaserad övervakning med deltagande av lokala aktörer.

61.Europaparlamentet upprepar att målen för hållbar utveckling är de enda globalt överenskomna och omfattande målen för de stora utmaningar som både utvecklade länder och utvecklingsländer står inför och för närvarande det bästa sättet som står till buds för att komma åt de bakomliggande orsakerna. Parlamentet bekräftar att de minst utvecklade länderna och låginkomstländerna, som de mest utsatta grupperna av länder, behöver ökat globalt stöd för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta engagera sig och stärka sin roll i överläggningarna vid Politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2026, i syfte att bana väg för påskyndade åtgärder med tanke på tidsfristen för Agenda 2030 och främja en framåtblickande agenda för global hållbar utveckling som sträcker sig längre än 2030.

62.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utveckla genomförandeplaner med konkreta tidsfrister för uppnåendet av målen för hållbar utveckling, vilka fastställer ambitiösa mål för perioden efter 2030. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föregå med gott exempel och utveckla en övergripande strategi som åtföljs av en strukturerad genomförandeplan. Parlamentet välkomnar EU:s första frivilliga översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling från 2023 och anser att sådana översyner bör göras regelbundet.

63.Europaparlamentet påpekar att målen för hållbar utveckling också utgör en ekonomisk möjlighet att skapa verklig välfärd och en hållbar ekonomi som inkluderar alla och som främjar konkurrenskraft, innovation och resiliens, vilket gör det möjligt för människor att leva ett anständigt liv samtidigt som planetens gränser, inbegripet den biologiska mångfalden och miljön, respekteras fullt ut, ny teknik används och nya ekonomiska sektorer och arbetstillfällen skapas. Parlamentet betonar att omställningen till en hållbar och resilient ekonomi bör främja anständiga arbetsvillkor, socialt skydd och starka arbetstagarrättigheter i hela världen.

64.Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa en konsekvent politik för utveckling i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget, som syftar till att integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna på hållbar utveckling i alla steg i den politiska beslutsprocessen, för att främja synergier mellan politikområden och identifiera och förena möjliga kompromisser samt hantera de internationella spridningseffekterna av EU-politik.

65.Europaparlamentet betonar att ett oberoende och tillräckligt finansierat civilt samhälle samt lokala myndigheter och lokalsamhällen är centrala partner när det gäller att främja Agenda 2030. Parlamentet betonar behovet av att skapa, stödja och skydda det medborgerliga utrymmet och att säkerställa att det civila samhällets organisationer, inbegripet lokala icke-statliga organisationer, på ett meningsfullt sätt deltar i uppnåendet av målen för hållbar utveckling och får tillräcklig långsiktig och flexibel finansiering, särskilt i länder där det medborgerliga utrymmet krymper.

66.Europaparlamentet påminner om att kvinnor och barn, särskilt flickor, drabbas oproportionerligt hårt av ekonomiska kriser, begränsad hälso- och sjukvård, klimatförändringar, könsrelaterat våld och konflikter, och att ihållande ojämlikheter fortsätter att begränsa deras fulla deltagande i samhället. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig och flexibel finansiering, även för lokala organisationer och kvinnorättsorganisationer, varav många står inför allvarliga ekonomiska begränsningar.

67.Europaparlamentet betonar att hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt inom planetens gränser, konkurrenskraft och innovation samt en stark privat sektor är oumbärliga möjliggörande faktorer för hållbar utveckling och samhällens välbefinnande, och betonar att digitalisering, AI och ren teknik har potential att bidra till att uppnå globala hållbarhetsmål och därför bör spela en roll i EU:s utvecklingsvision. Parlamentet uppmuntrar EU att använda sitt inflytande för att främja Agenda 2030, i syfte att åstadkomma påtagliga förbättringar när det gäller levnadsstandard, fattigdomsminskning och utökade möjligheter för framtida generationer, inbegripet genom ökad resiliens och innovation.

68.Europaparlamentet begär att de åtaganden som gjordes under 2024 års toppmöte om framtiden, i framtidspakten och under den fjärde internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Sevilla 2025 omsätts i konkreta åtgärder och att investeringarna ökas för att överbrygga finansieringsunderskottet för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att en eventuell global utvecklingsram för perioden efter 2030 måste vara ambitiös, mätbar och inriktad på uppnåendet av resultat.

69.Europaparlamentet betonar vikten av multilaterala avtal, särskilt miljöavtal, som effektiva ramar för att främja internationellt samarbete och målen för hållbar utveckling, och uppmuntrar EU att ytterligare stärka deras genomförande och inverkan.

70.Europaparlamentet kräver att EU:s fleråriga budgetram för perioden 2028–2034 ska vara fullt förenlig med Agenda 2030 och bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att EU:s engagemang för målen för hållbar utveckling bör stödjas av ambitiösa finansiella åtaganden i den fleråriga budgetramen 2028–2034. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla ytterligare finansiering för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt förluster och skador, i linje med Baku till Belém-färdplanen, som man enades om vid den 29:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP 29).

71.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.