1.Europaparlamentet påminner om att även om skattepolitiken fortfarande är medlemsstaternas ansvar, krävs det för den inre marknaden en viss grad av skattesamordning och skatteharmonisering för att komplettera, förbättra och vidareutveckla skattepolitiken. En gemensam strategi för skattepolitiken är dessutom avgörande för att ta itu med skadlig skattekonkurrens och överföring av vinster och bekämpa skatteflykt och skatteundandragande. Sådant samarbete kräver ömsesidigt förtroende och god tro från alla medlemsstater.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att hjälpa företagen att förbättra investeringsklimatet och göra bolagsbeskattningen enklare, mer hållbar och inriktad på att förbättra Europas konkurrenskraft.

3.Europaparlamentet understryker att EU:s medlemsstater har fullt ansvar för korrekt skatteuppbörd och har rätt att besluta om sina egna skattesystem, samtidigt som den inre marknaden och övriga medlemsstaters beskattningsrätt respekteras. Välfungerande skattesystem och nationella skatteförvaltningar spelar en viktig roll i skatteuppbörden och hållbara skatteintäkter i medlemsstaternas offentliga budgetar är viktiga.

4.Europaparlamentet noterar det paket som kommissionen lagt fram om skatteförenkling för små och medelstora företag och BEFIT. Parlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser av den 23 mars 2023, där det efterlyses en förenkling av det allmänna regelverket och en minskning av den administrativa bördan, och kommissionens meddelande av den 16 mars 2023 där det betonas att EU:s skatteram är avgörande för att stödja tillväxt och privata investeringar, särskilt genom att undanröja skattehinder för gränsöverskridande investeringar, och att EU:s roll i skattepolitiken syftar till att ta itu med snedvridningar, säkerställa en väl fungerande inre marknad och förhindra dess fragmentering. Parlamentet betonar behovet av att anta lösningar på EU-nivå som är väl utformade, beaktar befintliga system i medlemsstaterna och inte medför ytterligare oproportionerliga och onödiga bördor för företag, särskilt små och medelstora företag.

5.Europaparlamentet understryker att det är av yttersta vikt att bekämpa aggressiv skatteplanering OECD, Aggressive Tax Planning. och skatteundandragande och samtidigt främja rättvisa, transparens och rättssäkerhet i skattefrågor. Åtgärder mot skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering kommer att ge ytterligare skatteintäkter som hjälper nationella regeringar att behålla skatterna på nivåer som stöder hållbar ekonomisk tillväxt och EU:s finanspolitiska attraktionskraft och konkurrenskraft.

6.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påminna medlemsstaterna om genomförandet av rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och bedömningen av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna när det gäller aggressiv skatteplanering.

7.Europaparlamentet erkänner EU:s tidigare åtgärder mot skatteundandragande och aggressiv skatteplanering i linje med den internationella utvecklingen på OECD/G20-nivå. Parlamentet noterar de många skattedirektiven sedan 2011 som har lett till en rättvisare, enklare och effektivare bolagsbeskattning i EU och ökade krav på företagen i EU att följa skattereglerna Se särskilt direktiven mot skatteflykt (ATAD 1 och ATAD II), ändringarna av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 1 – DAC 7), översynen av direktivet om moderbolag och dotterbolag, EU:s direktiv om tvistlösning, direktivet om offentlig landsspecifik rapportering eller direktivet om den andra pelaren.. Fördelarna med dessa direktiv bör uppväga dess kostnader och kraven på företagen i EU att följa skattereglerna, särskilt små och medelstora företag, och tillhörande kostnader bör inte vara oproportionerliga. Det finns dock direktiv som har blockerats i rådet, såsom förslaget om skatt på finansiella transaktioner eller förslagen om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet framhåller i detta avseende att parlamentet antog en gemensam ståndpunkt om direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 2018 Antagna texter, P8_TA(2018)0087..

8.Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna har genomfört och tillämpat skattedirektiven på olika sätt, vilket kan undergräva den inre marknadens funktion och leder till inkongruenser i skattebaserna, mer byråkrati och högre efterlevnadskostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att skattedirektiven införlivas fullt ut och uppfyller de avsikter som fastställs i direktivet. Parlamentet beklagar i detta avseende att nationella skattesystem, skatteförvaltningar och, i allmänhet, skillnader i den bredare offentliga förvaltningen i länderna påverkar regelbördan, särskilt för små och medelstora företag, eftersom de måste hantera upp till 27 olika skattesystem, enligt kommissionens iakttagelse från januari 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna konsekventa, rättvisa och tydliga rekommendationer om införlivningen av direktiven i enskilda medlemsstater samt om ett effektivt genomförande av dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att på bästa sätt utnyttja EU:s befintliga forum för att säkerställa ett enhetligt genomförande av EU:s skattelagstiftning i medlemsstaterna.

9.Europaparlamentet betonar att skattemiljön, särskilt när det gäller företagsbeskattning, påverkar investeringsbeslut och därför är en av de faktorer som påverkar skapandet av arbetstillfällen, hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.

10.Europaparlamentet noterar att de beräknade kostnaderna för att efterleva skattereglerna för stora multinationella företag enligt kommissionen uppgår till omkring 2 % av de skatter som betalats, medan samma kostnader för små och medelstora företag uppskattas till omkring 30 % av de skatter som betalats. Parlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater har utvecklat skattesystem som möjliggör skillnader mellan multinationella företag och små och medelstora företag, vilket ger små och medelstora företag en konkurrensnackdel. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag är de främsta pådrivarna av den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma skattepolitiken på ett sätt som gör den lätt att genomföra för mindre företag och som minskar deras kostnader och administrativa skyldigheter enligt skattelagstiftningen.

11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en EU-omfattande studie av kostnaderna för skatteefterlevnad, land för land, och en övergripande utvärdering av det identifierade scenariot. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att följa upp en sådan bedömning med ett initiativ för att ta itu med höga efterlevnadskostnader och förbättra samarbetet för att minska den administrativa bördan.

12.Europaparlamentet konstaterar att gränsöverskridande verksamheter för arbetstagare och egenföretagare på den inre marknaden förblir administrativt komplicerade ur skatte- och socialförsäkringsperspektiv. Parlamentet konstaterar vidare att det allt mer förekommande distansarbetet har förvärrat detta problem.

13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en övergripande utvärdering av tidigare åtgärder som vidtagits i fråga om företagsbeskattning sedan 2011 och att offentliggöra en grundlig konsekvensbedömning av de bästa alternativen för att minska den administrativa bördan för företag, särskilt små och medelstora företag, kartlägga alla skillnader i införlivandet i EU, identifiera områden för förenkling och se till att företag som redan är under press har en rimlig tidsram för att genomföra politiken. Parlamentet framhåller att Europeiska rådet den 22 mars 2023 bad kommissionen att genomföra konkurrenskraftskontroller av nya lagstiftningsförslag, inbegripet om beskattning, och betonar att framläggandet av nya förslag i förekommande fall bör bidra till en välfungerande inre marknad med integritet och lika spelregler och inte skapa en oproportionerlig börda för företagen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att i nya lagstiftningsförslag om beskattning beakta förenligheten med lösningar (inklusive digitala lösningar) som redan införts i enskilda medlemsstater och som bidrar till att minska bördan för företagen.

14.Europaparlamentet noterar resultatet av konferensen om Europas framtid av den 9 maj 2022 och förslagen om att stärka EU:s konkurrenskraft och ytterligare fördjupa den inre marknaden i syfte att uppnå en viss nivå av harmonisering och samordning av skattepolitiken i medlemsstaterna i syfte att förhindra skatteundandragande och skatteflykt och samtidigt stödja företagens ekonomiska framgång. Parlamentet väntar på det förslag som kommissionsordförande Ursula von der Leyen tillkännagav av den 19 oktober 2022 om införande av en standardkontroll av konkurrenskraften i EU:s lagstiftning. Parlamentet påpekar att upprätthållandet av konkurrenskraften i EU:s ekonomi bör beaktas vid utarbetandet av ny skattelagstiftning. Parlamentet förväntar sig att konkurrenskraften fullt ut bör respektera EU:s befintliga arbetsrättsliga och sociala normer.

15.Europaparlamentet välkomnar REPowerEU-planen och dess prioriteringar och uppmanar medlemsstaterna att överväga att integrera skatteåtgärder för att påskynda verkställandet av medel, uppnå ökad konkurrenskraft och hjälpa små och medelstora företag, företag och industrisektorn att uppnå målen för detta program i sina ändrade nationella återhämtnings- och resiliensplaner, enligt kommissionens förslag.

16.Parlamentet noterar den förnyade debatten om skatteincitament efter antagandet av reglerna enligt modellen för den andra pelaren som garanterar en miniminivå för effektiv bolagsskatt på 15 % och som är ett svar på USA:s inflationsreduceringsakt. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera experiment med skattelättnader, särskilt inom den reviderade ramen för EU:s statliga stöd. Parlamentet insisterar dock på att alla beslut bör fattas på ett samordnat sätt för att bevara den inre marknadens funktion, i överensstämmelse med konkurrensrätt och så att internationell subventionskonkurrens förhindras. Skatteincitament bör syfta till att locka till sig verkliga investeringar, med beaktande av oron för ett åldrande samhälle, anständiga arbetsnormer och sociala normer samt den gröna och digitala omställningen.

17.Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna kan överväga att föra en politik med full kostnadstäckning för kapitalinvesteringar och att göra avsättningarna för kapitalreserver permanenta för att förbättra reala investeringar, särskilt investeringar i forskning och utveckling och för att nå klimatmålen samt stödja Europas konkurrenskraft. Full kostnadstäckning för kapitalinvesteringar kräver samordnat genomförande, en noggrann utformning och betydande administrativ aktsamhet för att förhindra att det skapas ett incitament för omotiverade skattesubventioner eller skattemissbruk. Sådan politik bör därför gå hand i hand med regelbunden övervakning och spillover-analyser.

18.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna mot bakgrund av den höga inflationstakten att lätta på bördan för företag, särskilt små och medelstora företag, till exempel genom tillfälliga skatteåtgärder för att mildra ökningen av energikostnaderna och att använda de extra intäkter som baseras på högre energipriser till att tillhandahålla direkt och riktad lättnad för att hjälpa de mest utsatta medborgarna och medelklassen och lätta på bördan för medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag som har drabbats hårt av krisen.

19.Europaparlamentet välkomnar att man enades om en tvåpelarlösning inom OECD/G20:s inkluderande ramverk om fördelningen av beskattningsrätten och tillämpningen av en lägsta effektiv skattesats på 15 % på multinationella företags globala vinster och antagandet av direktivet om den andra pelaren som för in den internationella överenskommelsen i EU-rätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om framgången med ratificeringsprocessen för överenskommelsen om den andra pelaren i länder utanför EU.

20.Europaparlamentet konstaterar att företagen, förutom att behöva klara sig i ett instabilt företagsklimat och hantera ett ökande antal EU-skattedirektiv, behöver avsätta pengar och personal för att tillämpa bestämmelserna i den andra pelaren och iaktta ytterligare riktlinjer från OECD och enskilda medlemsstaters ytterligare tolkningar. Parlamentet noterar det paket som kommissionen lade fram den 12 september 2023 om skatteförenkling för små och medelstora företag, BEFIT och internprissättning. Parlamentet ser fram emot att inleda förhandlingar om de olika ärendena och bedöma effektiviteten och effekterna av reglerna i den andra pelaren, särskilt mot bakgrund av förväntade mål, kostnads-nyttoanalyser, kampen mot skatteundandragande och skatteflykt, skadlig skattekonkurrens och högre skatteintäkter.

21. Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna i den första och den andra pelaren endast är tillämpliga på multinationella företag med en omsättning över tröskelvärdena på 20 miljarder euro och med en lönsamhet på över 10 % respektive 750 miljoner euro. Parlamentet noterar att de flesta företag, särskilt små och medelstora företag, därför är undantagna från denna överenskommelse. Parlamentet noterar kommissionens insatser för att basera BEFIT på den internationella överenskommelsen om den andra pelaren och EU:s direktiv om den andra pelaren.

22.Europaparlamentet förstår att överenskommelsen inom OECD:s/G20:s inkluderande ramverk var avsett som ett paket med målet att båda pelarna skulle träda i kraft samtidigt. Parlamentet noterar slututtalandet av den 11 juli 2023 från OECD:s/G20:s inkluderande ramverk om en tvåpelarlösning för att ta itu med de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin. Parlamentet beklagar de olika tidssekvenserna för den första och den andra pelaren. Parlamentet tar vederbörlig hänsyn till det internationella scenariot med införlivandet av direktiven om den första och den andra pelaren.

23.Europaparlamentet noterar den nyligen genomförda reformen under 2022 av uppförandekodsgruppen som gick ut på att utvidga dess tillämpningsområde. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och uppförandekodsgruppen för företagsbeskattning att lägga fram en bedömning av tidigare reformer. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt av den 7 oktober 2021 om att i bedömningen inkludera skatteåtgärder som leder till låga skattenivåer i linje med andra pelaren.

24.Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att ett eventuellt införande av nya egna medel som bygger på BEFIT-ramen har antagits, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inklusive en färdplan för införandet av nya egna medel (det interinstitutionella avtalet) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.. Om genomförandet av den första pelaren försenas till efter det nuvarande mandatet har kommissionen åtagit sig att föreslå en digital skatt. Parlamentet noterar att kommissionen upprepade sitt erkännande av att BEFIT också är relevant ur ett perspektiv med egna medel.

25.Europaparlamentet har redan och vid flera tillfällen, och även i den nyligen antagna resolutionen om egna medel: en ny start för EU:s finanser, en ny start för Europa Antagna texter, P9_TA(2023)0195., uttryckt sitt stöd för nya egna medel kopplade till bolagsbeskattningen, såsom den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och en skatt på digitala tjänster, och nu senast för pelare 1-baserade egna medel inom ramen för OECD:s inkluderande ram för urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Parlamentet påminner dessutom om sin begäran om en EU-omfattande skatt på finansiella transaktioner och om att utvärdera som ytterligare alternativ en punktskatt på bolags återköp av bolagsandelar, såsom föreslås i USA:s inflationsreduceringsakt, och en gemensam och standardiserad ram för källskatt.

26.Europaparlamentet betonar att väl utformade nya egna medel som är baserade på bolagsskatt måste vara helt förenliga med målet om ett förenklat skattesystem och kan främja skatterättvisa. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera synergier mellan en modernisering av skattereglerna och potentiella skattebaserade egna medel.

27.Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om tillfälliga egna medel baserade på statistik och kopplade till företagssektorn, som skulle kunna genomföras fram till ett eventuellt inrättande av egna medel kopplade till BEFIT. Parlamentet anser att sådana egna medel, som utformas på ett konsekvent sätt, bör ge medlemsstaterna incitament att påskynda förhandlingarna om BEFIT.

28.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att anta de nya egna medel som är avsedda att täcka återbetalningen av upplåningskostnaderna för Next Generation EU och att så snart som möjligt sörja för en tillräcklig finansiering av instrumentets politik och prioriteringar.

29.Europaparlamentet noterar att BEFIT och stödpaketet för små och medelstora företag om beskattning kompletterar varandra och att båda syftar till ökad förenkling för företagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att hjälpa alla medlemsstater att gå mot ett förenklat, ändamålsenligt och konkurrenskraftigt skattesystem för att minska den administrativa bördan för företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att förenklade återbetalningsförfaranden, avdrag och rättstvister är andra lösningar för att minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens förslag från juni 2023 om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt som syftar till att främja gränsöverskridande investeringar och bidra till att förhindra skattefusk genom en reform av källskatteförfarandena, och efterlyser ett snabbt antagande och genomförande av detta förslag.

30.Europaparlamentet noterar att uppförandekoden för företagsbeskattning sedan 1997 har varit EU:s huvudsakliga instrument för att förebygga skadlig skattekonkurrens för företag. Parlamentet understryker att medlemsstaterna inom denna ram bör ompröva, ändra eller avskaffa sina befintliga skatteåtgärder som utgör skadlig skattekonkurrens, samt avstå från att införa nya i framtiden. Parlamentet välkomnar i detta avseende rådets slutsatser från den 8 november 2022 om reformen av uppförandekoden för företagsbeskattning rörande tillämpningsområdet för de skatteåtgärder som granskas vid granskning av skadlig skattepraxis inom EU. Parlamentet uppmanar uppförandekodsgruppen för företagsbeskattning att fullt ut utnyttja sitt reviderade mandat.

31.Europaparlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse om förslaget om skalbolag utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet påminner om kommissionens ursprungliga avsikt och parlamentets ståndpunkt av den 17 januari 2023 Antagna texter, P9_TA(2023)0004..

32.Europaparlamentet ser fram emot de förväntade effekterna av BEFIT och HOT när det gäller förenkling av komplexiteten i den rättsliga ramen för bolagsskattesystem, vilket skulle bidra till att locka utländska direktinvesteringar, förbättra EU:s konkurrenskraft och därmed minska risken för att företag flyttar till tredjeländer. I kommissionens meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet anges att avsaknaden av ett gemensamt bolagsskattesystem på den inre marknaden hämmar konkurrenskraften och skapar en konkurrensnackdel jämfört med marknader i tredjeländer. Parlamentet påminner om att en enklare ram också minskar möjligheterna till aggressiv skatteplanering.

33.Europaparlamentet noterar kommissionens BEFIT-förslag, i syfte att utforma ett nytt och enhetligt EU-regelverk för bolagsbeskattning och en gemensam skattebas för bolagsbeskattning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se till att det nya förslaget ger företagen klarhet och förutsägbarhet och underlättar gränsöverskridande ekonomisk verksamhet. Parlamentet betonar att sådana förslag måste beakta de överenskommelser som nåtts eller diskussioner som pågår på global nivå och skydda EU:s intressen. Parlamentet upprepar att överenskommelser om bolagsskatteramar är mest effektiva när de nås på global nivå.

34.Europaparlamentet inser att BEFIT-initiativet är en möjlighet att hantera de kostnader som är förknippade med skatteefterlevnad och minska den administrativa bördan, samtidigt som det bidrar till att minimera aggressiv skatteplanering och främja lika spelregler för små och medelstora företag. Parlamentet anser att det bör vara en prioritering för lagstiftningsinitiativ på skatteområdet att åtgärda kryphål som möjliggör skatteundandragande, skatteflykt och skattefusk. Parlamentet noterar att det krävs kontinuerligt arbete med ramen för bolagsbeskattning för att göra justeringar i detta avseende.

35.Europaparlamentet upprepar sin åsikt att BEFIT-initiativet bör stödjas av den politiska processen för att bygga upp politiskt stöd för förändring. Parlamentet noterar den reviderade konsekvensbedömningsrapporten där lärdomarna från tidigare initiativ på bolagsskatteområdet förtydligats och kopplingarna till OECD:s tvåpelarstrategi har lagts till.

36.Europaparlamentet välkomnar BEFIT-målen, såsom de formuleras i kommissionens uppmaning till en konsekvensbedömning, att öka företagens motståndskraft genom att minska komplexiteten i olika uppsättningar nationella skatteregler och efterlevnadskostnaderna för EU-företag med gränsöverskridande verksamhet, att avlägsna hinder för gränsöverskridande investeringar och göra den inre marknaden till en mer attraktiv plats för internationella investeringar, att skapa en miljö som främjar rättvis och hållbar tillväxt genom att bana väg för administrativ förenkling och att tillhandahålla hållbara skatteintäkter för medlemsstaternas nationella budgetar, vilket är särskilt viktigt med tanke på det nuvarande svåra ekonomiska klimatet och samhällsutmaningarna. Parlamentet anser att genomförandet av ett enda regelverk för bolagsbeskattning kan bidra till att minska utrymmet för skadlig skattekonkurrens och skatteflykt mellan medlemsstaterna samtidigt som bolagsskattereglerna förenklas.

37.Europaparlamentet framhåller skatteförvaltningarnas framträdande roll när det gäller att säkerställa genomförandet av en BEFIT-reform. Parlamentet rekommenderar att tillräckliga medel, inklusive utbildning, tillhandahålls av medlemsstaterna och genom det framtida Fiscalisprogrammet.

38.Europaparlamentet påminner om att man i samband med unionens tidigare försök att definiera ett regelverk beaktade tre faktorer: arbetskraft, tillgångar och försäljning. Parlamentet noterar kommissionens åtagande att inom ramen för en omfattande översyn av övergångsbestämmelserna analysera en eventuell ändring i syfte att införa en formelmässig fördelning för BEFIT-skattebasen.

39.Europaparlamentet konstaterar att företag som bedriver affärsverksamhet i hela EU måste hantera olika skattelagar och skattemyndigheter. Parlamentet framhåller idén om en enda kontaktpunkt där det ska gå att lämna in en konsoliderad skattedeklaration som ett möjligt sätt att minska den administrativa bördan och minimera skattehinder för den inre marknaden. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att satsa mer på att införa ett elektroniskt registreringssystem som gynnar skattebetalarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om att införandet av en enda kontaktpunkt kräver ytterligare harmonisering av bolagsskattebasen och upprättande av en fördelningsnyckel för en rättvis och effektiv fördelning av beskattningsrättigheter mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om den enda kontaktpunkten skulle kunna testas för företagsgrupper som är verksamma på den inre marknaden och som tillämpar den andra pelarens regler, med de nya BEFIT-reglerna integrerade senare som en uppföljning. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens meddelande av den 16 mars 2023 (COM(2023)0162), där det framhålls hur användbar en enda kontaktpunkter är för att undanröja hinder.

40.Europaparlamentet anser att alla mycket stora företag som är verksamma i EU bör omfattas av det framtida BEFIT-förslaget. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de små och medelstora företagens särskilda krav tillgodoses genom att BEFIT är frivilligt för små och medelstora företag, särskilt för dem som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet välkomnar dock alla förslag som gör det möjligt för mindre företag att använda ett frivilligt, förenklat och harmoniserat ramverk för bolagsbeskattning.

41.Europaparlamentet betonar att snedvridningen till förmån för lånefinansiering i bolagsbeskattningen, som möjliggör generösa skatteavdrag för räntebetalningar, medan finansieringskostnader för eget kapital inte kan dras av på liknande sätt, belyser de strukturella nackdelarna för företag som är beroende av finansiering med eget kapital, som ofta är yngre och mindre företag med sämre tillgång till krediter. Parlamentet noterar att avdrag för eget kapital tidigare har missbrukats genom olaglig verksamhet. Parlamentet noterar kommissionens förslag av den 11 maj 2022 om att ta itu med snedvridningen till förmån för lånefinansiering som ett sätt att främja finansiering genom kapitalmarknader snarare än att avskräcka från lånefinansiering, samtidigt som medlemsstaternas bestämmanderätt i skattefrågor och rådets beslut av den 6 december 2022 om att avbryta behandlingen av förslaget erkänns. Parlamentet uppmanar rådet att ompröva och eventuellt återuppta förhandlingarna om detta förslag med hjälp av kommissionen. Parlamentet stöder införandet av kraftfulla bestämmelser mot skatteflykt, inbegripet de som fastställs i artikel 5 i kommissionens förslag och uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att garantera en hög skyddsnivå mot urholkning av skattebasen.

42.Europaparlamentet anser att rättssäkerheten på skatteområdet skulle stärkas om medlemsstaterna hade en gemensam uppfattning om vilka skatteincitament som inte snedvrider konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera effektiviteten hos patentboxar och andra system för immateriella rättigheter inom ramen för den nya strategin för skattemässig koppling (nexus) som fastställs i åtgärd 5 i BEPS-handlingsplanen om skadlig skattepraxis.

43.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka forsknings-, utvecklings- och innovationsbudgeten för att uppnå målet på 3 % av EU:s BNP på ett samordnat sätt. Parlamentet framhåller att riktade skatteincitament som tillämpas på ett finanspolitiskt ansvarsfullt sätt för privat forskning och utveckling (t.ex. genom skattelättnader, ökade avdrag eller justerade avskrivningsplaner), kan bidra till att öka privata utgifter för dessa syften, vilket ofta kan medföra positiva externa effekter. Parlamentet betonar att regelbundna analyser av sådana positiva externa effekter bör genomföras och att incitamenten bör justeras eller upphävas om de inte ger avsett resultat, och noterar bedömningen att sådana incitament är mer effektiva för små och medelstora företag om de är utgiftsbaserade Underutskottet för skattefrågor, utfrågning om den roll som skatteincitament och skattebefrielser spelar inom ramen för reformen av företagsbeskattning och främjandet av de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft, 11 juli 2022.. Parlamentet understryker att sådana skatteincitament måste vara strikt förenliga med befintlig lagstiftning och EU:s övergripande politiska prioriteringar. Parlamentet påminner om att företagens utgifter för forskning och utveckling uppgick endast till 1,5 % av EU:s BNP 2020, jämfört med 2,6 % i USA och Japan, enligt Europeiska investeringsbankens investeringsrapport 2022/2023. Parlamentet noterar att detta underskott skulle kunna minska EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens meddelande av den 16 mars 2023 som uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla stöd för forsknings- och innovationsverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en bedömning av de mest effektiva och ändamålsenliga skatteincitamenten för privat forskning och utveckling.

44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av användningen av ny teknik för att förbättra snabbheten, effektiviteten, tillförlitligheten, transparensen och resiliensen hos skatterelaterade administrativa förfaranden. Parlamentet förstår att kommissionen kan följa upp denna konsekvensbedömning med ett förslag om att förbättra samarbetet mellan skattemyndigheter och dra nytta av god praxis som identifierats, vilket leder till ett företagsvänligt klimat, med mindre byråkrati, efterlevnadskostnader och administrativ överbelastning.

45.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.