1.Europaparlamentet framhåller att programmet är inriktat på en större blandning av åtgärder, t.ex. livslångt lärande, bättre inkludering av personer med begränsade möjligheter För en definition av personer med begränsade möjligheter, se artikel 2.25 i förordning (EU) 2021/817. och avlägsnande av hinder för mobilitet i utbildningssyfte, särskilt avsaknaden av automatiskt erkännande av kvalifikationer samt ekonomiska hinder.

2.Europaparlamentet medger att den befintliga strukturen fungerar väl och att den framgångsrikt sammanför tidigare separata program och därigenom tillhandahåller ett bra finansieringsekosystem.

3.Europaparlamentet inser betydelsen av en tillräckligt stor blandning av insatser snarare än ett gemensamt upplägg för alla.

4.Europaparlamentet sätter värde på den ”lärgemenskap” som Erasmus+ har lyckats skapa, bestående av deltagare, stödmottagare, berörda parter, nationella programkontor och EU-institutionerna.

5.Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av ett samförståndsavtal mellan Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur och de nationella programkontoren. Parlamentet framhåller betydelsen av att förbättra och upprätthålla en konstruktiv och samarbetsinriktad kommunikation mellan dessa båda parter.

6.Europaparlamentet förväntar sig att samförståndsavtalet mellan Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur och de nationella programkontoren ska ge upphov till påtagliga förbättringar som leder till utbyte av god praxis och förtydligande av roller och ansvarsområden för att åstadkomma konsekvens, enhetlighet och effektiv kommunikation från de nationella programkontoren.

7.Europaparlamentet påpekar att mobilitet i utbildningssyfte och småskaliga partnerskap har visat sig vara ytterst effektiva insatser för att nå ut till den breda allmänheten i Europa och gett utmärkt valuta för pengarna sett till antalet enskilda deltagare.

8.Europaparlamentet inser att mobilitet i utbildningssyfte och fortbildning för personal har en kraftig multiplikatoreffekt på mobiliteten bland studerande.

9.Europaparlamentet är medvetet om att programmets övergripande prioriteringar har tagits emot mycket väl av olika sektorer och berörda parter.

10.Europaparlamentet välkomnar målsättningen att få till stånd en digital omställning av programmet samt digitala utbildningsmöjligheter.

11.Europaparlamentet betonar att dessa format kan användas som ett värdefullt komplement till fysisk mobilitet i specifika situationer men att de inte ger samma upplevelsekvalitet och fördelar och inte heller ersätter meningsfull interaktion på fältet.

12.Europaparlamentet uppskattar de åtgärder som vidtas för att öka det gröna resandet och de högre finansieringsbelopp som betalas för miljövänligare sätt att resa. Parlamentet uppmuntrar till ännu större insatser för att nå detta mål, även om det inte får bli till ett hinder för tillgång till programmet på områden där gröna alternativ ännu inte är tillgängliga.

13.Europaparlamentet medger att de nya flaggskeppsinsatserna har visat sitt mervärde.

14.Europaparlamentet uttrycker sin erkänsla för det varma mottagandet av Europauniversitetsinitiativet från högre utbildningsanstalter och dess centrala plats för att underlätta insatser avsedda att avlägsna hinder för internationellt samarbete inom högre utbildning. Parlamentet betonar att mobilitetsprojekt, utarbetande av gemensamma kursplaner och forskningssamarbete mellan universitet i Europa har stor betydelse för att tillgodose behoven på strategiska områden. Parlamentet betonar initiativets betydelse för den europeiska universitetsstrategin.

15.Europaparlamentet välkomnar stegen mot en gemensam europeisk examensmärkning och gemensamma europeiska examensbevis.

16.Europaparlamentet välkomnar de nya möjligheter som lärarakademier erbjuder.

17.Europaparlamentet välkomnar de nyinrättade kompetenscentrumen för yrkesutbildning och noterar att deras lyckosamma ibruktagande spelar en nyckelroll för moderniseringen av yrkesutbildningen i Europa.

18.Europaparlamentet konstaterar att DiscoverEU, som initierades av parlamentet, har blivit en väletablerad, populär och lättillgänglig informell verksamhet för lärande som innebär att unga, även de med begränsade möjligheter, kommer närmare EU och uppmuntras att delta i andra EU-projekt i framtiden.

19.Europaparlamentet framhåller att centraliserade idrottsåtgärder under förvaltning av Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) visat sig vara användbara för att främja den europeiska dimensionen inom idrott. Parlamentet konstaterar att införandet av mobilitet som en decentraliserad insats under 2023 främjar utbyte av personal och tränare på idrottsområdet.

20.Europaparlamentet erinrar om att budgetutnyttjandet 2021–2022 var nästan 100 % trots en försenad programstart.

21.Europaparlamentet noterar de nödvändiga anpassningarna på grund av pandemin, med en tillfällig minskning av finansieringen av mobilitet i utbildningssyfte och ökad finansiering av samarbets- och innovationspartnerskap.

22.Europaparlamentet uppskattar den snabba reaktionen och förstärkta flexibiliteten inom ramen för programmet för att stödja ukrainska studerande, lärare, pedagoger och utbildningsinstitutioner.

23.Europaparlamentet konstaterar att vissa ansökningsprocesser har förbättrats genom att de förenklats och effektiviserats.

24.Europaparlamentet framhåller de mycket låga felkvoterna i jämförelse med andra EU-finansieringsprogram, särskilt med tanke på programmets komplexitet.

25.Europaparlamentet framhåller att alla intresserade länder som uppfyller programmets krav, däribland Schweiz och Förenade kungariket, är välkomna att gå med i programmet och därigenom bidra till den europeiska mobiliteten i utbildningssyfte. Parlamentet stöder deltagande av civilsamhällesorganisationer från associerade länder.

26.Europaparlamentet påpekar att otillräckliga bidrag för att täcka kostnader för mobilitet i utbildningssyfte samt försenade utbetalningar hör till de största avskräckande faktorerna för deltagare i mobilitetsprojekt.

27.Europaparlamentet beklagar att många unga med begränsade möjligheter berövas möjligheten att tillbringa längre perioder utomlands på grund av ekonomiska eller andra hinder.

28.Europaparlamentet medger att de nationella programkontorens utarbetande av nationella inkluderings- och mångfaldsplaner har varit en svår process.

29.Europaparlamentet beklagar att komplicerade administrativa processer i alla skeden avsevärt hindrar nya aktörer och småskaliga organisationer från att delta, särskilt inom skol-, ungdoms-, yrkesutbildnings- och idrottssektorerna.

30.Europaparlamentet beklagar att det fortsatt tar lång tid att ansöka om finansiering inom Erasmus+ och att de sökande ofta inte kan ansöka utan stöd utifrån, vilket avskräcker små organisationer från att delta och gynnar konsultbyråer som utarbetar projekt.

31.Europaparlamentet är bekymrat över att nästan en tredjedel av studenterna inom mobilitet i högre utbildning uppgett att de inte fått fullt erkännande av sina studiemeriter, och efterlyser åtgärder för anpassning till målen i Erasmusstadgan för högre utbildning. Parlamentet understryker att detta hindrar inrättandet av ett verkligt europeiskt område för utbildning och utgör ett betydande hinder för studenter som är beroende av att kunna avlägga examen i tid.

32.Europaparlamentet beklagar bristen på uppmuntran till partnerskap mellan skolor och ideella organisationer som har den kunskap som krävs för att hjälpa lärare till högkvalitativ mobilitet i utbildningssyfte.

33.Europaparlamentet anser att det är på tiden att yrkesutbildning erkänns som en studiegång som är likvärdig med akademiska studier. Parlamentet är dessutom oroat över de återstående hindren för en sömlös mobilitet inom yrkesutbildningen, t.ex. att politiken är splittrad mellan nationell nivå och EU-nivå.

34.Europaparlamentet beklagar de otillräckliga medlen till kompetenscentrum för yrkesutbildning, med tanke på efterfrågan på dem.

35.Europaparlamentet är besviket över det låga utnyttjandet av vuxenutbildningsverksamhet, med tanke på dess betydelse.

36.Europaparlamentet välkomnar det upplägg med klumpsummor som tillämpas i samarbetsprojekt, då många stödmottagare bekräftar att det är en effektiv förenklingsåtgärd. Parlamentet konstaterar emellertid att kravet på ”fortlöpande rapportering” kan vara en börda, särskilt för mindre organisationer.

37.Europaparlamentet beklagar att antalet mottagare av centraliserade administrationsbidrag för ungdomar minskade kraftigt under 2022, vilket allvarligt påverkade den volontärledda civilsamhällssektorn för ungdomar som redan hade försvagats till följd av covid-19.

38.Europaparlamentet beklagar även det kraftigt minskade antalet lyckosamma ansökningar från ungdoms- och volontärledda organisationer avseende centraliserade bidrag, särskilt inom Europeisk ungdom tillsammans samt ungdomssamarbetspartnerskapen i programområde 2, liksom även den efterföljande budgetminskningen för de sistnämnda under 2023.

39.Europaparlamentet konstaterar att idrottssektorn inom Erasmus+ har mycket begränsade medel på vissa områden, särskilt när det gäller anordnandet av evenemang, vilket begränsar dess räckvidd.

40.Europaparlamentet beklagar djupt den långsamma och ofullständiga utvecklingen av it-infrastrukturen och de dåligt fungerande it-verktygen, t.ex. modulerna för stödmottagare och projektförvaltning och språkstödet på nätet, vilket ökar arbetsbördan för alla inblandade i programmets genomförande, avskräcker nya deltagare och undergräver programmets målsättning att bredda deltagandet. Parlamentet noterar att detta hämmar ett optimalt programgenomförande, medför en risk för bristfällig och ofullständig dokumentation och övervakning av programmet och äventyrar en evidensbaserad utveckling i framtiden, och noterar vidare att liknande problematik finns med it-verktyg i andra EU-finansierade program, däribland Europeiska solidaritetskåren.

41.Europaparlamentet beklagar att it-problem i hög grad även påverkar datatillgången, som är nödvändig för den kommande halvtidsutvärderingen, vilket gör det nödvändigt med en betydligt mer kostsam utvärderingsmetod och förvärrar den administrativa bördan.

42.Europaparlamentet framhåller behovet av att ta effekterna av AI på allvar, eftersom AI redan har gjort det lättare för ohederliga aktörer men även kan lindra arbetsbördan för de nationella programkontoren och förbättra datainsamlingen.

43.Europaparlamentet understryker den bristande konsekvensen i fråga om rapporteringsförväntningar, utvärderingsresultat och allmänt informationsutbyte mellan de olika nationella programkontoren, vilket ger upphov till olika genomförandestandarder för stödmottagarna och påverkar rättvisan i programmets drift.

44.Europaparlamentet är bekymrat över bristen på yrkespersoner och volontärer som kan genomföra programmet, och kräver ett förtydligande av huruvida detta påverkar utnyttjandet av fondmedel.

45.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren att hålla kvar Erasmus+ nära folket och se till att det förblir ett gräsrotsbaserat ”medborgarprogram” som erbjuder kvalitetsutbildning och mobilitetsmöjligheter för ungdomar och studerande i alla åldrar.

46.Europaparlamentet framhåller att det överordnade syftet med Erasmus+ är brett och sträcker sig bortom arbetsmarknadens behov.

47.Europaparlamentet begär att programmet förenklas på alla nivåer, bland annat genom en bedömning av om befintliga (del)insatser kan slås ihop, och att detta flaggskeppsprogram för EU inte överbelastas med nya uppgifter och initiativ som vattnar ur dess huvudmål.

48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna alla hinder, bland annat ekonomiska, språkliga och administrativa, t.ex. sådana som skapas genom de nya IKT-verktygen, i syfte att få till stånd ett verkligt inkluderande program som bejakar mångfald, samtidigt som antalet tillgängliga bidrag för stödmottagare inte minskas.

49.Europaparlamentet insisterar på att de digitala verktygen måste optimeras till senast 2025 för att skapa en användarvänlig, tillgänglig, tillförlitlig, snabb och effektiv miljö som respekterar dataskyddet.

50.Europaparlamentet framhåller att problem med it-infrastrukturen liknande dem som upplevts under den innevarande programperioden är oacceptabla. Parlamentet uppmanar kommissionen att stabilisera de befintliga it-verktygen och att inte byta ut dem i samband med varje ny programperiod, och förväntar sig att it-infrastrukturen i nästa Erasmus+-generation är fullt funktionsduglig från dag ett, särskilt när det gäller stödmottagarmodulen.

51.Europaparlamentet manar till ingående tester och samråd med nationella programkontor och slutanvändare innan ytterligare funktioner eller nya it-verktyg införs, och kräver att överensstämmelse med EU:s direktiv om webbtillgänglighet säkerställs.

52.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att få bukt med den begränsade transparensen och användbarheten beträffande resultatavsnittet ”Projekt som finansieras inom detta ämnesområde” på portalen för finansierings- och anbudsmöjligheter, så att berörda parter kan ladda ned data för att analysera egenskaperna hos lyckosamma respektive avvisade projekt med avseende på organisation, budgetbelopp, huvudland för projektet eller projekttyp.

53.Europaparlamentet uppmanar den ungerska regeringen att omedelbart respektera rättsstatsprincipen och EU:s värden och att införa de nödvändiga reformerna så att ungerska studenter, lärare och forskare kan dra nytta av Erasmus+-programmet och bidra till de bredare målen för det europeiska utbildnings- och forskningssamarbetet.

54.Europaparlamentet begär att kommissionen överväger att ta ut avgifter för digitala verktyg och onlineaktiviteter till stöd för lärandet separat, särskilt när de används som förberedelse inför en aktivitet, i syfte att undvika överdrivet höga förskottsbetalningar.

55.Europaparlamentet insisterar på att förenklade ansökningsförfaranden och krav och förbättrade riktlinjer, särskilt för privatpersoner, måste förbli högprioriterade eftersom dessa utgör hinder för programmet. Parlamentet påpekar att brister ofta påverkar unga förstagångsdeltagare mest.

56.Europaparlamentet begär proportionerliga registrerings-, ansöknings- och rapporteringsförfaranden med avseende på dokumentens längd och minskade administrativa och byråkratiska krav, särskilt för mindre bidrag.

57.Europaparlamentet påpekar att förslagsformulären måste åtföljas av tydliga regler och vägledning på ett begripligt språk. Parlamentet uppmanar de nationella programkontoren att förbättra återkopplingen till de sökande ytterligare.

58.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla kontinuerlig utbildning för Eaceas projektledare och de nationella programkontorens personal och ge tydlig information om tolkningen av Erasmus+-initiativen.

59.Europaparlamentet erinrar om att tidig, öppen och tillförlitlig kommunikation om tidsfrister och steg är grunden för rättvis och lika tillgång till programmet.

60.Europaparlamentet uppmanar de nationella programkontoren att anordna informationsträffar om rapporteringskraven i början av projekten. Parlamentet föreslår en omfattande översyn av rapporteringen och redovisningen så att samma information inte begärs in flera gånger.

61.Europaparlamentet uppmanar de nationella programkontoren att ge sina inkluderingsansvariga makten att genomföra inkluderings- och mångfaldsplanerna.

62.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka sitt arbete tillsammans med berörda parter kring europeiska ”inkluderingsmål” för programmet och att tillgängliggöra uppgifter om projekt som omfattar deltagare medbegränsade möjligheter.

63.Europaparlamentet vill se bättre balans mellan kvantitativa (antalet stödmottagare och understödda projekt) och kvalitativa mål inom programmet och framhåller att förbättrad utbildningskvalitet måste fortsätta att stå i fokus för Erasmus+.

64.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka ansträngningarna för programmets digitala omställning, särskilt genom att få till stånd ett ”papperslöst Erasmus” för alla utbildnings- och fortbildningssektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta det ”europeiska studentkortet” utifrån den ursprungliga planeringen och att hjälpa högre utbildningsanstalter att anta nomineringar till digital mobilitet i utbildningssyfte och betygsdokumentation senast 2025.

65.Europaparlamentet begär att förskottsbetalningarna för stödmottagare med begränsade möjligheter utökas och att stödmottagarna får betalningarna i god tid.

66.Europaparlamentet begär att bidragen och enhetskostnaderna blir föremål för mer frekventa och regelbundna översyner och anpassningar till inflationsindex för att ligga i nivå med levnadskostnaderna, inflationen och stödmottagarnas behov.

67.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa till att hantera bostadsproblemen för mobilitetsstudenter inom Erasmus+.

68.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alliansernas beredskap för autonomi, tillsammans med allianserna själva, före utgången av deras finansieringsperiod i syfte att fastställa huruvida de behöver någon form av riktat stöd för att uppnå autonomi inom en rimlig tid, och vill att allianserna stabiliseras och fördjupas genom framtida projektrelaterad finansiering.

69.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt tillsammans med medlagstiftarna diskutera en hållbar fortsättning för de europeiska universitetsallianserna som ett flaggskeppsinitiativ. Parlamentet betonar att en sådan framtidsinriktad vision måste göra dessa allianser till spjutspetsen i den europeiska högre utbildningen. Parlamentet erinrar om att de europeiska universitetsallianserna bör fungera som förebilder och att kommissionen och medlemsstaterna bör skapa ramvillkor som är helt kopplade till det europeiska området för högre utbildning och det europeiska området för utbildning samt en rättslig ställning för europeiska universitetsallianser.

70.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda programmets verktyg för att uppmuntra anpassningsåtgärder som öppnar upp sektorer där kvinnor är underrepresenterade, såsom it, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik, entreprenörskap och yrkesutbildning, och att därefter underlätta kvinnors integrering i dessa arbetsmarknadssegment. Parlamentet föreslår att kommissionen främjar jämn könsfördelning i programmet.

71.Europaparlamentet betonar att Erasmus+ genom att förbättra det gemensamma skapandet kan hjälpa utbildningen att tillgodose nya samhällsbehov med metoder som främjar utvecklingen av en anpassad uppsättning kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar, och riktar särskilt uppmärksamheten mot programmets bidrag till övergången till digital utbildning.

72.Europaparlamentet manar till mer omfattande användning av och tydligare regler för virtuellt och blandat lärande och uppbyggnad av infrastruktur för möjligheter till digitaliserad utbildning och distansutbildning, varvid man även utvidgar dem till andra utbildningssektorer för att underlätta smidigare och mer flexibla övergångar och för att underlätta inkludering.

73.Europaparlamentet föreslår att det ska utvecklas synergier mellan Erasmus+ och andra program inom den fleråriga budgetramen för att finansiera förbättrad tillgång till utbildningsverktyg för områden och grupper vars konnektivitet eller tillgång till teknik är begränsad, i likhet med vad som nu prövas i en förberedande insats.

74.Europaparlamentet begär att eTwinning och European School Gateway integreras fullt ut och sömlöst i Erasmus+ och bättre främjas bland lärare och skolpersonal.

75.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja den europeiska dimensionen i lärarnas yrkesmässiga utvecklig och att uppmuntra mobilitet bland dem. Parlamentet vill att det införs bestämmelser om vikarier för lärare eller kompensation för den tid de tillbringar med Erasmus+-projekt.

76.Europaparlamentet föreslår att insatsen ”Jean Monnet för skolor” ska decentraliseras så att den förvaltas av de nationella programkontoren för att förenkla tillgången för skolor.

77.Europaparlamentet understryker att mer medel måste anslås till möjligheter för grundskolor och grundskoleelever med tanke på den mycket höga efterfrågan i de flesta programländer.

78.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lösa de problem som orsakas av den kvantitativa begränsning som ligger i institutionell ackreditering, med tanke på programmets ambition att vara inkluderande, särskilt med avseende på skolor, med tanke på deras blotta antal runtom i EU.

79.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur synergier mellan Erasmus+, andra program i den fleråriga budgetramen och EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) kan upprättas och främjas så att gymnasieskolor har bättre tillgång till nätverket av minnesplatser över förintelsen och så att deras elever ges möjlighet att besöka åtminstone en av dessa platser i Europa under skoltiden.

80.Europaparlamentet begär att kommissionen utlyser en ansökningsomgång för projekt för att ge gymnasieelever möjlighet att besöka en plats med anknytning till de grymheter som begåtts av totalitära regimer i Europa.

81.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utlysa ansökningsomgångar inom Erasmus+ för att stödja skolor i kampen mot alla former av mobbning och diskriminering, samt att stärka den psykologiska rådgivningen i skolor.

82.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja den roll Erasmus+ har när det gäller att öka en känsla av tillhörighet och medborgarengagemanget och skapa bättre förståelse för unionen och stöd för europeiska värderingar, samt att göra programmet till en verklig marknadsförare av europeisk demokrati.

83.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en komponent med EU-medborgarskapsutbildning med aktiviteter både på och utanför skolschemat som är kopplade till mobilitet i utbildningssyfte och som certifieras genom mikromeriter, utvecklar ett aktivt medborgarskap och bejakar icke-diskriminering.

84.Europaparlamentet välkomnar insatsens lärandekomponent och uppmanar kommissionen att bedöma dess resultat i syfte att stärka utbildningsdimensionen genom att upprätta starkare synergier mellan mobilitet i utbildningssyfte och DiscoverEU.

85.Europaparlamentet manar till utveckling av DiscoverEU för att främja en mer inkluderande insats.

86.Europaparlamentet föreslår att man ska överväga biljettkvoter för gruppbesök, eftersom det kan vara kontraproduktivt att insistera alltför starkt på att alla deltagare i en grupp måste vara exakt 18 år gamla för att den ska kvalificera sig som en DiscoverEU-grupp.

87.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka olika alternativ som finns för att anlägga ett mer integrerat förhållningssätt till ungdomsverksamhet i EU:s olika program på grundval av lärdomarna från Europaåret för ungdomar 2022 och i samråd med ungdomsintressenter om utformningen, genomförandet och utvärderingen av bidrag och instrument på ungdomsområdet.

88.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka programmets anpassning till EU:s ungdomsstrategi, de elva ungdomsmålen och resultaten av EU:s ungdomsdialog. Parlamentet efterlyser en bättre definition av målen och rollerna för projekt i programområde 2 på ungdomsområdet på ett sätt som stärker ungdomsarbetet, unga arbetstagares yrkesmässiga utveckling och den icke-formella utbildningen.

89.Europaparlamentet uppmanar Eacea och de nationella programkontoren att skapa en kommunikationsstrategi som når ut till nya ungdomsorganisationer, särskilt sådana som leds av eller arbetar med ungdomar med begränsade möjligheter, och att förse dem med ytterligare stöd med att skriva projektförslag och kapacitetsuppbyggnad med hjälp av Salto (stöd, avancerat lärande och utbildningsmöjligheter för ungdomar).

90.Europaparlamentet erinrar om behovet av tillräcklig finansiering för små partnerskap i alla sektorer av programmet för att underlätta för små organisationer och oerfarna personer att delta och erbjuda dem verkliga utvecklingsperspektiv.

91.Europaparlamentet insisterar på att programmet är centralt för inrättandet av det europeiska området för utbildning, och efterlyser större synergier med Europeiska solidaritetskåren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att initiera en öppen samordningsmetod för ömsesidigt erkännande av färdigheter som förvärvats under perioder av europeisk mobilitet eller medborgarengagemang.

92.Europaparlamentet föreslår att programmet ska erbjuda mer stöd till åtgärder såsom individuella utbildningskonton och mikromeriter som förbättrar utbildningssystemens genomsläpplighet.

93.Europaparlamentet framhåller betydelsen av att främja mobilitet bland studenter inom yrkesutbildning, bland annat för att nå ut till personer med begränsade möjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla synergier mellan Erasmus+ och andra finansieringsprogram för att underlätta mobilitet i utbildningssyfte bland studerande i yrkesutbildning och lågkvalificerade arbetstagare och förbättra det territoriella och regionala samarbetet.

94.Europaparlamentet manar till utveckling av ett särskilt onlineverktyg skräddarsytt efter behoven hos lärare, utbildare och studerande i grundläggande och fortsatt yrkesutbildning, då dagens verktyg har visat sig otillräckliga.

95.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt tillsammans med medlagstiftarna diskutera sin vision om en hållbar fortsättning för kompetenscentrumen för yrkesutbildning som ett flaggskeppsinitiativ.

96.Europaparlamentet efterlyser en helhetssyn på utbildningen inom kompetenscentrumen för yrkesutbildning och uppmanar medlemsstaterna att göra dessa centrum till en drivkraft för utvecklingen av gemensamma europeiska kvalifikationer, läroplaner och examensbevis inom ramen för yrkesutbildning.

97.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka statusen för studenter inom yrkesutbildning som deltar i mobilitet. Parlamentet insisterar på att organisationer som hyser lärlingsplatser bör vara skyldiga att underteckna en kvalitetsstadga i linje med Erasmusstadgan för högre utbildning, och efterlyser bättre övervakning av arbetsvillkoren och adekvat ersättning till personer som deltar i Erasmus+-lärlingsutbildningar.

98.Europaparlamentet föreslår att programmet ska fortsätta att stödja projekt som främjar ett brett spektrum av färdigheter, däribland hantverk, för att bevara dessa.

99.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sin vuxenutbildningsstrategi i samarbete med de nationella programkontoren och berörda parter, med tanke på målet att 60 % av de vuxna ska delta i vuxenutbildning senast 2030.

100.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det stöd som finns tillgängligt för vuxenutbildning mer synligt. Parlamentet föreslår att outnyttjade medel inte omedelbart ska styras över till andra insatser utan användas till samarbete inom vuxenutbildning och till att underlätta utnyttjandet av mobilitet bland vuxenstuderande med begränsade möjligheter genom medvetandehöjande kampanjer, lättifyllda ansökningar och större synergier med Europeiska socialfonden+ i medlemsstaterna.

101.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kommunikationen om och främjandet av idrottsfinansiering inom Erasmus+. Parlamentet efterlyser en bättre representation av idrottsföreningar i de tilldelade projekten eftersom organisationer som inte är idrottsorganisationer, såsom icke-statliga organisationer och konsultbyråer, ofta är överrepresenterade bland stödmottagarna.

102.Europaparlamentet betonar att programmets kapacitet att ge stöd i krissituationer med nödvändighet är väldigt begränsad, och kommissionen bör ytterligare underlätta samarbete mellan medlemsstaterna för att ta itu med gemensamma utmaningar på ett övergripande sätt och samtidigt skydda programmet från att bli överbelastat.

103.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella programkontoren att sträva efter att säkerställa att potentiella deltagare som är tredjelandsmedborgare och som visats lagligen i EU inte stöter på svårigheter under ansökningsprocessen, och på så vis göra programmet verkligen inkluderande.

104.Europaparlamentet påpekar att samarbete med icke-associerade tredjeländer kan vara väldigt svårt och uppmanar kommissionen att systematiskt övervaka, förbättra och stärka programmets internationella dimension.

105.Europaparlamentet begär att större uppmärksamhet ägnas åt frågor om programmets internationella dimension, såsom dataskyddsregler för länder utanför EU, effekterna av geopolitiska frågor och viseringsrelaterade frågor.

106.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla nödvändig programflexibilitet i utformningen av nästa generations Erasmus+ och att samtidigt säkerställa enhetlighet och ordentlig granskning av programmet, även från parlamentets sida.

107.Europaparlamentet insisterar på att de nationella programkontoren, stödmottagarna och andra berörda parter, däribland ungdomar, och parlamentet måste vara aktivt delaktiga i en fortlöpande, dialogbaserad process för att optimera dagens och nästa generations Erasmus+. Parlamentet föreslår att kommissionen utforskar hur AI-verktyg kan användas för att hjälpa till med utvärderingen av programmet och ge tydligare insikter om behov och utvecklingsmöjligheter, utan att detta ersätter mänskligt beslutsfattande.

108.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva behovet av att ge den direkta kopplingen mellan EU och Erasmus+ som dess flaggskeppsprogram ökad synlighet för att öka medvetenheten om denna koppling bland nuvarande och framtida stödmottagare.

109.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att synergier mellan Erasmus+ och andra program såsom Horisont Europa eller Europeiska socialfonden+ utnyttjas fullt ut och att programmet kopplas samman bättre med annan EU-politik såsom handlingsplanen mot rasism 2020–2025 och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

110.Europaparlamentet vill att den nya programövergripande gruppen mellan kommissionens generaldirektorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur och dess generaldirektorat för forskning och innovation lämnar uppdateringar i god tid om sina resultat i fråga om synergier mellan Horisont Europa och Erasmus+.

111.Europaparlamentet betonar behovet av att skynda på synergierna mellan det europeiska området för utbildning, handlingsplanen för digital utbildning och den europeiska kompetensagendan i utformningen av en digital utbildningspolitik.

112.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Eacea och de nationella programkontoren att analysera och systematiskt genomföra konkreta åtgärder som bryter ner de befintliga stuprören i programstrukturen för att öka synergierna mellan olika utbildningsområden och aktörer och därigenom förbättra programmets genomsläpplighet och ombalansering, samtidigt som man bibehåller de distinktioner som är nödvändiga för en effektiv politisk granskning.

113.Europaparlamentet begär att centraliserade och decentraliserade insatser kopplas samman bättre och att användningen av flexibla finansieringsinstrument förstärks, t.ex. mikrobidrag. Med tanke de positiva erfarenheterna av mikrobidrag under pandemin föreslår parlamentet att de bibehålls på ett riktat sätt.

114.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra lämpliga pilotprojekt och tester när nya administrativa åtgärder införs, såsom tilläggsbelopp och klumpsummor, för att undvika att skapa ytterligare administrativa hinder för stödmottagarna.

115.Europaparlamentet vill att administrationsbidrag ska stödja utvecklingen av strategiska sektorer som ofta sätter sin tillit till volontärer och att berörda parter och stödmottagarnas representativa organisationer ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete.

116.Europaparlamentet efterlyser bättre kvalitet på utvärderingarna av administrationsbidrag.

117.Europaparlamentet uppmuntrar till starkare incitament och bättre vägledning så att spetskompetensstämpeln kan börja få positiv inverkan på Erasmus+.

118.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent följa upp eventuella indikationer på att en ackrediterad stödmottagare inte respekterar europeiska värderingar, i syfte att säkra tilltron till den etablerade ackrediteringsmekanismen och som ett resultat av detta vidta lämpliga åtgärder, som måste leda till uteslutning om påståendena styrks och om detta inte omedelbart och permanent kan avhjälpas. Parlamentet påpekar behovet av strängare övervakning under nästa programperiod.

119.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta större hänsyn till bedrägerier, såsom brevlådeföretag eller inkluderingsrelaterade tilläggsbelopp som i själva verket inte når ut till grupper med begränsade möjligheter, och att göra de åtgärder som vidtagits för att motverka sådana missförhållanden mer transparenta.

120.Europaparlamentet manar till mer successiva och förutsägbara budgetökningar under programperioden inom ramen för nästa fleråriga budgetram och insisterar på att finansieringsnivåerna redan från början, 2028, inte får vara lägre än under det nuvarande programmets sista år (2027) för att säkerställa smidig kontinuitet och stabilitet i programmets insatser och verksamhet.

121.Europaparlamentet uttrycker sin fasta föresats att säkerställa en betydande budgetökning för Erasmus+ under programperioden 2028–2034 och åtar sig att tredubbla det nuvarande anslaget, med beaktande av kraven för programmet.

122.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella programkontoren för Erasmus+.