<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" STATUS="DEF1" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P9_TA(2024)0010</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">Genomförandet av territoriell utveckling (avdelning III kapitel II i förordningen om gemensamma bestämmelser) och tillämpningen av denna i EU:s territoriella agenda 2030</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A9-0420/2023 - Föredragande: Marcos Ros Sempere)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RESOL><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2024 om genomförandet av territoriell utveckling (avdelning III kapitel II i förordningen om gemensamma bestämmelser) och tillämpningen av denna i EU:s territoriella agenda 2030 (2023/2048(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna resolution,</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.</FIELD></FOOTNOTE> (förordningen om gemensamma bestämmelser),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 231, 30.6.2021, s. 60.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 231, 30.6.2021, s. 94.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 231, 30.6.2021, s. 1.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/20133<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 435, 6.12.2021, s. 1.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 437, 28.12.2020, s. 1.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 11 om hållbara städer och samhällen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av <STRING ITALIC="on">Territorial Agenda 2030 – A future for all places</STRING>, som antogs vid det informella mötet med ministrarna med ansvar för fysisk planering, territoriell utveckling och/eller territoriell sammanhållning den 1 december 2020,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Amsterdampakten om inrättandet av EU-agendan för städer, som man kom överens om vid det informella mötet för ministrarna med ansvar för stadsfrågor den 30 maj 2016 i Amsterdam,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den nya Leipzigstadgan – <STRING ITALIC="on">The transformative power of cities for the common good</STRING>, som antogs vid det informella ministermötet om stadsfrågor den 30 november 2020,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Ljubljanaöverenskommelsen, som antogs vid det informella mötet för ministrarna med ansvar för stadsfrågor den 26 november 2021,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den nya agendan för städer som antogs av Förenta nationerna den 20 oktober 2016,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 januari 2023 om att utnyttja talangen i Europas regioner (COM(2023)0032),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 februari 2022 om den åttonde sammanhållningsrapporten: <STRING ITALIC="on">Sammanhållning i Europa på väg mot 2050</STRING> (COM(2022)0034),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2021, <STRING ITALIC="on">En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040</STRING> (COM(2021)0345),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021, <STRING ITALIC="on">En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030</STRING> (COM(2021)0101),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019, <STRING ITALIC="on">Den europeiska gröna given</STRING> (COM(2019)0640),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 september 2020, <STRING ITALIC="on">Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare</STRING> (COM(2020)0562),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens initiativ av den 16 september 2020 för ett nytt europeiskt Bauhaus,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 17 juni 2022, <STRING ITALIC="on">New European Bauhaus territorial development model (NEB TDM) financial instrument</STRING> (SWD(2022)0172),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 14 september 2022 om det nya europeiska Bauhaus<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 125, 5.4.2023, s. 56.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 13 december 2022 om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 177, 17.5.2023, s. 35.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 15 september 2022 om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen: åttonde sammanhållningsrapporten,<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 125, 5.4.2023, s. 100.</FIELD></FOOTNOTE></P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2022 om utmaningar för stadsområden efter covid-19-pandemin<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 342, 6.9.2022, s. 2.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om vändande av den demografiska tendensen i EU-regioner med hjälp av instrument inom sammanhållningspolitiken<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 15, 12.1.2022, s. 125.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om sammanhållningsstrategier och regionala miljöstrategier i kampen mot klimatförändringar<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 494, 8.12.2021, s. 26.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om rollen för EU:s regioner och städer i genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 162, 10.5.2019, s. 31.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 september 2020 om översyn av EU:s territoriella agenda, Leipzigstadgan och EU‑agendan för städer<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 429, 11.12.2020, s. 145.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av djupanalysen <STRING ITALIC="on">Territorial Agenda 2030 – Implementation Review</STRING>, som parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik offentliggjorde den 7 juni 2023<FOOTNOTE><FIELD> Djupanalysen <STRING ITALIC="on">Territorial Agenda 2030 – Implementation Review</STRING>, Europaparlamentet, Generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelning B – Struktur- och sammanhållningspolitik, 7 juni 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av studien från kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (GD REGIO), <STRING ITALIC="on">Integrated territorial and urban strategies: how are ESIF adding value in 2014-2020</STRING>, som offentliggjordes i december 2017<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, ”Integrated territorial and urban strategies: how are ESIF adding value in 2014-2020? – Final Report<STRING UNDERLINE="on">”</STRING>, december 2017.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av STRAT-Board, det interaktiva verktyg som har utvecklats av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) och GD Regional- och stadspolitik och som visar hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) stöder den integrerade strategin för stadsutveckling och territoriell utveckling<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen <STRING UNDERLINE="on">”</STRING>STRAT-Board”.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av handboken om territoriella och lokala utvecklingsstrategier<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, ”Handbook of territorial and local development strategies”.</FIELD></FOOTNOTE> och handboken om strategier för hållbar stadsutveckling<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, ”Handbook of Sustainable Urban Development Strategies”.</FIELD></FOOTNOTE>, som offentliggjorts av JRC,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av arbetsdokumentet från GD REGIO <STRING ITALIC="on">The geography of EU discontent and the regional development trap</STRING>, som offentliggjordes i mars 2023,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den undersökning som genomförts av Europeiska kommuners och regioners råd (CEMR) <STRING ITALIC="on">ITI and CLLD. The use of integrated territorial tools in cohesion policy</STRING>, som offentliggjordes i december 2022,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa från 2007 och av den nya Leipzigstadgan – städernas potential att skapa förändring för det allmänna bästa av den 30 november 2020,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0420/2023), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>Sammanhållningspolitiken är och bör förbli den viktigaste investeringspolitiken för EU:s regioner och städer och är inte avsedd att konsekvent fungera som ett första val av ekonomiskt stöd för att hantera oförutsedda händelser som skakar vår samhällsekonomi. Den territoriella agendan är det vägledande instrumentet för EU:s regionalpolitik, såsom det avspeglas i dess nationella program och projekt, och ger vägledning för strategisk fysisk planering och regional utveckling, efterlyser en förstärkning av sektorspolitikens territoriella dimension på alla förvaltningsnivåer och strävar efter att främja en inkluderande och hållbar framtid för alla platser och att bidra till att målen för hållbar utveckling uppnås i EU.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>De utmaningar som EU:s regioner står inför identifieras och hanteras på territoriell nivå.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>I de tidigare och nuvarande förordningarna om gemensamma bestämmelser hänvisas det inte särskilt till den territoriella agendan 2020 respektive den territoriella agendan 2030. Avdelning III kapitel II i den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser utgör grunden för utnyttjandet av sammanhållningspolitiska medel genom territoriella utvecklingsstrategier. I artikel 7 i förordning (EU) nr 1301/2013<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).</FIELD></FOOTNOTE> hänvisas det till hållbar stadsutveckling som bygger på integrerade hållbara stadsstrategier som ramen för urvalet av enskilda insatser.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>En platsbaserad ansats inom beslutsfattandet som bygger på integrerad territoriell utveckling syftar till att frigöra unik potential avseende territoriella resurser, kunskaper och tillgångar, samtidigt som man erkänner behovet av skräddarsydda lösningar i olika typer av regioner.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>De största svårigheter som de lokala och regionala institutionella aktörerna och civilsamhällesaktörerna stötte på under perioden 2014−2020 tycks vara otillräckligt tekniskt och administrativt stöd, oproportionerliga byråkratiska hinder, bristande utbildning, kunskap och kapacitetsuppbyggnad samt dålig samordning mellan olika förvaltningsnivåer vid sidan av ett lågt utnyttjande av medel.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>I regioner och administrativa enheter där Leader genomförs förefaller en obligatorisk förvaltare av lokala åtgärdsgrupper bidra till att förbättra resultaten och utnyttjandet av regional finansiering.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>EU:s stora territoriella mångfald bör betraktas som ett dynamiskt och komplext system där utvecklingsutmaningarna i varje region skiljer sig åt beroende på vilka särdrag som utmärker regionen. Den ökande ojämlikheten mellan platser och mellan människor har nått en kritisk nivå, och det behövs samordnade åtgärder på alla geografiska och förvaltningsmässiga nivåer för att säkerställa positiva framtidsutsikter för alla människor och platser i hela EU.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>Handboken om territoriella och lokala utvecklingsstrategier erbjuder metodstöd på alla nivåer.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>Mikrosammanhållning är ett sätt för underutvecklade områden att uppnå balans i mer utvecklade regioner. Den territoriella agendan (TA2030) är uttryckligen inriktad på ”platser och människor” och banar väg för ”idén om sammanhållning mellan människor tillsammans med territoriell sammanhållning” med beaktande av att dessa skillnader endast kan åtgärdas genom att man i högre grad uppmärksammar territoriernas mångfald och potential samt utformar platsbaserade åtgärder och strategier, i syfte att bättre införliva en territoriell dimension i alla EU-fonder.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>I artikel 28 i förordningen om gemensamma bestämmelser anges att integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling är instrument för att genomföra territoriella utvecklingsstrategier, och man efterlyser samstämmighet och samordning mellan fonderna när flera tillämpas på samma strategi för regional eller lokal utveckling. Dessa instrument strävar efter territoriell utveckling nedifrån och upp och stärker aktivt deltagande av lokala berörda parter.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>Under perioden 2014–2020 planerades 1 975 strategier bland de 28 medlemsstaterna, vilka finansierades med 19 miljarder euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), varav 13,8 miljarder euro anslogs till integrerade territoriella investeringar i nio medlemsstater.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>Lokalt ledd utveckling var det verktyg som medlemsstaterna använde näst mest för att utveckla territoriella eller lokala strategier under perioden 2014–2020 och den garanterar att lokala och regionala myndigheter och berörda parter är ordentligt involverade i arbetet med att förbereda, genomföra och kontrollera de EU-medel de erhåller. Det finns ingen öronmärkning för användning av lokalt ledd utveckling under programperioden 2021-2027.</P></CONS><CONS><P><NO.P>M.</NO.P>Genomförandet av integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling är mycket ojämnt i EU, och flera medlemsstater och förvaltningsmyndigheter verkar visa litet intresse för att genomföra dem. Tolkningen och genomförandet av politiskt mål 5 ”Ett Europa närmare medborgarna” skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, vilket leder till ett lågt genomförande av integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling. Medlagstiftarna bör i framtiden överväga ett mer flexibelt genomförande av politiskt mål 5 utan strikta krav på strategier och styrning, vilket bidrar till att öppna det för alla typer av initiativ som bidrar till regional och lokal utveckling.</P></CONS><CONS><P><NO.P>N.</NO.P>Integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling är instrument vars syfte bör vara att underlätta en nedifrån-och-upp-strategi för territoriell utveckling inte bara genom att involvera lokala och regionala myndigheter från början, utan även genom att främja en dialog mellan de olika berörda parterna och genom att öka samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn samt genom att främja samarbete och informationsöverföring mellan alla myndighetsnivåerna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>O.</NO.P>I den territoriella agendan 2030 uppmanas Europaparlamentet och dess utskott för regional utveckling, som ansvarar för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, att ta hänsyn till den territoriella agendans mål genom att förespråka dess prioriteringar i EU:s lagstiftningsförfaranden.</P></CONS><CONS><P><NO.P>P.</NO.P>Integrerade territoriella investeringar och platsbaserade strategier är nödvändiga förutsättningar för att uppnå EU:s strategiska mål, såsom den gröna och den digitala omställningen. Platsbaserade strategier kan hjälpa territorier att ta sig ur långsiktig ekonomisk nedgång och den så kallade regionala utvecklingsfällan, som innebär att en region inte förmår upprätthålla sin ekonomiska dynamik när det gäller inkomst, produktivitet och sysselsättning.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Q.</NO.P>I den territoriella agendan 2030 fastställs två övergripande mål, ”Ett rättvist Europa” och ”Ett grönt Europa”, som har sex prioriteringar (ett balanserat Europa, funktionella regioner, integration över nationsgränser, en hälsosam miljö, en cirkulär ekonomi och hållbar konnektivitet) för att utveckla det europeiska territoriet som helhet tillsammans med alla dess platser. Den territoriella agendan 2030 anpassar ytterligare EU:s mål för territoriell utveckling till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och den europeiska gröna given. Genom Leipzigstadgan stöder EU-agendan för städer målen i den territoriella agendan 2030.</P></CONS><CONS><P><NO.P>R.</NO.P>En stark gemensam territoriell utveckling genom förordningen om gemensamma bestämmelser och genomförandet av den territoriella agendan 2030 kan fungera som ett verktyg för att stärka solidariteten och de demokratiska processerna och för ett rättvist och grönt EU. Territoriella strategier ger mervärde eftersom de har en strategisk, rumslig utgångspunkt som fångar upp de särskilda kombinationerna av sociala, institutionella, ekonomiska och miljömässiga utmaningar och möjligheter som inverkar på utvecklingen av alla slags territorier.</P></CONS><CONS><P><NO.P>S.</NO.P>Genomförandet av prioriteringarna för den territoriella agendan 2030 är fortfarande ojämnt fördelat i hela EU, i synnerhet om man beaktar geografiska skillnader såsom ökaraktär. Enligt slutsatserna i den territoriella agendan 2030 växer ojämlikheterna i EU, vilket accentuerar klyftorna mellan människor och mellan territorier.</P></CONS><CONS><P><NO.P>T.</NO.P>I EU:s territoriella agenda 2030 förespråkas en förstärkning av sektorspolitikens territoriella dimension på alla förvaltningsnivåer. De två ledande principerna i den territoriella agendan 2030 inbegrips i de två prioriteringarna ”människor och platser glider från varandra” och ”hållbar utveckling och klimatförändringar”.</P></CONS><CONS><P><NO.P>U.</NO.P>Följande sju pilotåtgärder inleddes i och med antagandet av den territoriella agendan 2030, som ett exempel på tillämpningen av dess mål på lokal och regional nivå och inspirerade till gemensamma åtgärder i hela EU: ”En framtid för regioner som släpar efter”, ”Att förstå hur sektorspolitiken formar den fysiska balansen”, ”Små platser är viktiga”, ”Gränsöverskridande fysisk planering”, ”Klimatåtgärder i städer i Alperna”, ”Klimatanpassning och motståndskraft genom landskapsomställning” och ”Minskning av utbredningen av artificiell mark, oplanerad stadsutbredning och hårdgörning av mark i städer av olika storlek och funktionella stadsområden”.</P></CONS><CONS><P><NO.P>V.</NO.P>Med tanke på den begränsade geografiska balansen i utvecklingen av dessa pilotåtgärder och de administrativa svårigheter som uppstod när pilotåtgärderna finansierades genom flera program behövs bättre datainsamling samt en konsekvent översyn av den territoriella agendan 2030.</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF><ACTLST><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P>Europaparlamentet betonar att endast 28 % av strategierna för hållbar stadsutveckling genomfördes genom integrerade territoriella investeringar under perioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att uppmuntra användningen av dessa verktyg för att utveckla den territoriella agendan 2030, särskilt genom ökade kommunikationsinsatser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet betonar det betydelsefulla bidraget till territoriell utveckling av insatser som genomförs genom lokalt ledd utveckling, såsom de som genomförs genom Leaderprogrammet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka Leader genom att öka dess budgetanslag, garantera de lokala aktionsgrupperna en hög grad av självständighet när det gäller sammansättning och beslutsfattande och minska den administrativa bördan.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>3.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda resultaten av 2024 års utvärderingsrapport för programperioden 2014–2020 samt resultaten av de åtgärder som vidtagits inom ramen för lokalt ledd utveckling, såsom dem inom Leaderprogrammet, för att stödja programmen för perioden 2021–2027. Parlamentet noterar betydelsen av en kvalitativ analys av verktyg för territoriell utveckling. Parlamentet beklagar i detta avseende slutsatsen i revisionsrättens särskilda rapport om Leader och lokalt ledd utveckling att fördelarna med dem inte har påvisats i tillräckligt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>4.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar handboken om territoriella strategier och lokala utvecklingsstrategier och handboken om strategier för hållbar stadsutveckling som vägledning på alla administrativa nivåer för utformningen, genomförandet och övervakningen av territoriella och lokala utvecklingsstrategier, inbegripet strategier för stadsutveckling. Parlamentet anser att man bör främja spridningen av god praxis för territoriell utveckling, i syfte att garantera att projekten är ändamålsenliga och hållbara. Parlamentet beklagar dock att publiceringen av dessa handböcker har försenats och uppmanar kommissionen att ta fram aktuella riktlinjer för att förenkla förfarandet för utveckling av programmen. Parlamentet betonar behovet av att ge medlemsstaterna mer vägledning och större flexibilitet när det gäller genomförandet av det politiska målet 5 ”Ett Europa närmare medborgarna” och åtgärderna för att uppnå detta, och att anpassa dem till dem som anges i den territoriella utvecklingen 2030 och skapa incitament för att anslå mer finansiering till det politiska målet 5.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>5.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja strategisk fysisk planering som tar hänsyn till territorierna som helhet och inte bara storstadsområden, stadsområden och funktionella stadsområden. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att stärka förbindelserna mellan landsbygd och städer som ett sätt att uppnå en mer balanserad territoriell utveckling i hela EU och att överväga gränsöverskridande planering och genomförande genom nedifrån och upp-strategier såsom lokalt ledd utveckling/integrerade territoriella investeringar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>6.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öronmärka finansiering för landsbygdsområden och regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar på samma sätt som att 8 % av de sammanhållningspolitiska medlen öronmärks för utvecklingen av program inom ramen för agendan för städer. Parlamentet konstaterar att dessa medel främst bör användas via verktyg för integrerad territoriell utveckling.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>7.</NO.P>Europaparlamentet beaktar den kapacitet som uppvisats av lokala och regionala myndigheter när det gäller att genomföra och förvalta territoriella verktyg och anser att det behövs ett paradigmskifte när det gäller lokala och regionala myndigheters deltagande i planeringen, genomförandet och förvaltningen av territoriella verktyg. Parlamentet förespråkar ett ändamålsenligt genomförande av partnerskapsprincipen och att ett djupgående samråd ska hållas med lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter innan man fastställer insatser när det gäller integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling. Parlamentet framhäver vikten av en nedifrån-och-upp-strategi för territoriell utveckling, samtidigt som medborgarna ges möjlighet att ta ansvar för utvecklingen av sina territorier.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>8.</NO.P>Europaparlamentet förespråkar att territoriella eller lokala utvecklingsstrategier som finansieras av mer än ett program ska slås samman till ett enda spår, i enlighet med artikel 28 i förordningen om gemensamma bestämmelser och vid behov med kommissionens stöd, för att förhindra förseningar och administrativa hinder. Parlamentet välkomnar den möjlighet som infördes under programperioden 2021-2027 att utse en samordnande fond för strategier som finansieras via mer än en fond.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>9.</NO.P>Europaparlamentet noterar att territoriella instrument, såsom lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar, är beprövade metoder som kan föra Europa närmare medborgarna. Parlamentet välkomnar att uppgifterna i STRAT-Board för perioden 2014-2020 visar att lokalt ledd utveckling spelade en betydande roll i utvecklingen av territoriella strategier, vilket framhäver det stora intresset på lokal nivå av att aktivt delta i utvecklingen av dessa strategier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förenkla den administrativa förvaltningen av medel, särskilt i de fall där lokalt ledd utveckling härrör från mer än en fond. Parlamentet betonar att integrerade territoriella investeringar är det verktyg som främst används av de medlemsstater som tilldelats större Eruf-medel, eftersom de snabbt kan utnyttja beloppen och täcka in flera huvudpunkter, som förekommer i ett eller flera program.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>10.</NO.P>Europaparlamentet betonar den tydliga skillnaden mellan medlemsstater som har åtagit sig att utveckla integrerade territoriella investeringar eller lokalt ledd utveckling och de medlemsstater som inte har gjort det. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga denna differentiering för att undvika geografiska skillnader och att planera för skräddarsytt tekniskt stöd till de medlemsstater som inte har använt sig av dessa territoriella verktyg. Parlamentet uppmuntrar samtliga medlemsstater att göra större bruk av verktygen för integrerad territoriell utveckling såsom fastställs i artikel 28 i förordningen om gemensamma bestämmelser och att säkerställa respekten för partnerskap såsom anges i artikel 8 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet anser att verktygen för integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling bör vara obligatoriska för medlemsstaterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>11.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar de tekniska förenklingar i den territoriella utvecklingen som infördes under programperioden 2021–2027. Parlamentet uppmanar dock kommissionen och medlemsstaterna att hålla ytterligare nödvändiga administrativa regleringar på en så låg nivå som möjligt och att fokusera på proportionalitet, eftersom den administrativa bördan (för mottagare) och de administrativa kostnaderna (för programmyndigheter) för närvarande är proportionellt sett större för små projekt än för större projekt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>12.</NO.P>Europaparlamentet anser att den territoriella agendan 2030 är ett genuint och lämpligt instrument som syftar till att minska ojämlikheternas geografiska dimension och säkerställa EU:s sammanhållning genom förvaltningen av var och en av EU-regionerna med dess särdrag. Parlamentet anser därför att samhällen och territorier bör involveras i högre grad när det gäller erkännandet av denna agendas betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att ändra den territoriella agendans funktion, så att den blir mer än en vägledning för territoriell förvaltning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>13.</NO.P>Europaparlamentet konstaterar att den territoriella agendan 2030 inte bara förespråkar platsbaserade politiska lösningar på territoriella utmaningar, utan också ger en vision och ambition för målet om territoriell sammanhållning genom bättre deltagande av lokala och regionala myndigheter och medborgare.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>14.</NO.P>Europaparlamentet framhäver att även om finansiering från flera källor är ett av de främsta syftena med de territoriella integrerade verktygen visar nya rön att användningen av sådan finansiering fortfarande tycks skapa problem i vissa länder, i synnerhet som Ejflu (landsbygdsutveckling) under innevarande period inte längre ingår i förordningen om gemensamma bestämmelser och det därför skulle krävas särskilda åtgärder för att anpassa de bestämmelser som gäller för Ejflu till de bestämmelser som gäller för andra sammanhållningsfonder (dvs. användning av andra EU-fonder för integrerade projekt på lokal nivå som täcker in flera politiska mål).</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>15.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt främja jämställdhetsintegrering i samband med förberedandet och genomförandet av den territoriella agendans pilotprojekt på fältet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>16.</NO.P>Europaparlamentet betonar att en skälig och anständig inkomst och livskvalitet för medborgarna och deras familjer på landsbygden är viktigt för att säkerställa sociala framsteg och en framgångsrik territoriell och lokal utveckling. Parlamentet insisterar på att anständiga arbets- och levnadsvillkor och socialt skydd behöver säkerställas för alla.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>17.</NO.P>Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra den politiska samstämmigheten och genomföra landsbygdssäkring i samband med framtida integrerade territoriella utvecklingsinitiativ och andra initiativ i EU för att bedöma hur samstämda och kompletterande EU:s strategier är och de potentiellt påverkar landsbygdsområdena, i syfte att därmed på ett ändamålsenligt sätt förhindra avfolkningen av landsbygden och underlätta generationsskifte, lika tillgång till viktiga tjänster av hög kvalitet och skapande av arbetstillfällen på landsbygden. Parlamentet betonar vikten av landsbygdssäkringsmekanismen, även för medlemsstaterna när de granskar hur lagstiftningsförslag påverkar landsbygdsområden. Parlamentet understryker vikten av att involvera lokala och regionala myndigheter i fastställandet och genomförandet av landsbygdssäkringsmekanismer och i regleringen av dem på både EU-nivå och nationell nivå, för att bekämpa transportmässigt utanförskap och stärka dessa områdens geografiska tillgänglighet i syfte att förbättra det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet mellan landsbygd och städer, tillgången till höghastighetsuppkoppling till internet och lämpliga tjänster, särskilt hälso- och sjukvård och utbildning, samt diversifiera landsbygdsekonomin, blåsa nytt liv i landsbygdsområdena, göra dessa områden mer attraktiva samt säkerställa en hållbar framtid för dessa samhällen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>18.</NO.P>Europaparlamentet betonar att åtgärderna inom den territoriella agendan 2030 bör spela en central roll i partnerskapsavtal och partnerskapsprogram. Parlamentet påpekar att dessa åtgärder bör vara mer avgörande för fördelningen av medel och behovet av att främja integreringen av den territoriella agendan 2030 i EU:s politik med fokus på mer lokala styrningsnivåer. Parlamentet anser att den territoriella agendan 2030 bör förses med tillräcklig finansiering och en tilldelningsmetod i den framtida fleråriga budgetramen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>19.</NO.P>Europaparlamentet understryker att det är viktigt att inkludera prioriteringarna och målen för den territoriella agendan 2030 i de sammanhållningspolitiska fondernas lagstiftningsinstrument och program, som bör skräddarsys för varje territorium. Parlamentet välkomnar de pilotåtgärder för den territoriella agendan 2030 som har tagits fram och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta att investera i dessa åtgärder, förbättra deras geografiska balans och samordna dem bättre med principerna i den territoriella agendan 2030.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>20.</NO.P>Europaparlamentet betonar behovet av att involvera Europaparlamentet, särskilt dess ansvariga utskott för regional utveckling, i pilotåtgärderna, i syfte att säkerställa att de är förenliga med EU:s aktuella prioriteringar, och att främja resultaten av pilotåtgärderna och meddela dem på EU-nivå och att integrera och samordna dem med initiativ såsom sammanhållningspolitiken, särskilt Eruf och Interreg.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>21.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser en strategi för underlättande av synergier mellan olika EU-fonder för projekt som genomförs med hjälp av territoriella verktyg och för administrativ förenkling av pilotåtgärder som finansieras av mer än en fond, i syfte att begränsa administrativa hinder och göra det lättare att ansöka till dessa projekt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>22.</NO.P>Europaparlamentet anser att företagen skulle kunna spela en grundläggande roll inom strategierna för territoriell utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja system för samarbete mellan företag och lokala och regionala myndigheter för att utveckla projekt för territoriell utveckling som gynnar skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>23.</NO.P>Europaparlamentet pekar på att den territoriella agendan 2030 och dess nuvarande och framtida pilotprojekt besitter en enorm potential att kunna hantera de mycket skilda behoven i icke stadsområden, inbegripet landsbygdsområden, bergsområden, öar och kustområden, avlägsna och glest befolkade områden samt många andra typer av territorier som uppvisar en blandning av drag som kännetecknar både stads- och landsbygdsområden. Parlamentet framhäver i synnerhet att landsbygdsområden ofta brottas med demografiska utmaningar, låg befolkningstäthet och begränsad tillgång till tjänster av allmänt intresse, samtidigt som de inte alltid har förmågan att utforma och genomföra innovativa lösningar och därför kan de ha stor nytta av utbyten av bästa praxis.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>24.</NO.P>Europaparlamentet betonar att pilotprojektens insatser och resultat måste få större spridning som exempel på genomförandet av EU-medel. Parlamentet främjar idén om en konferens vartannat år för att visa upp pilotåtgärderna för lokala och regionala myndigheter samt för relevanta aktörer på nationell nivå och EU-nivå och konferensen ska kopplas till andra evenemang, såsom dem som avser landsbygdspakten och forumet Städer och regioner för utvecklingssamarbete.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>25.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla sina territoriella agendor i linje med den territoriella agendan 2030 som en grund för planeringen av sina territoriella strategier, med beaktande av särdragen och de mycket olika behoven i var och en av deras regioner, och som ett incitament, och för att stimulera beslutsprocessen och utformningen av regionpolitik och stadspolitik. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att göra det möjligt att tillämpa olika territoriella strategier i alla EU-regioner, inbegripet landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar, regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna och regioner med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>26.</NO.P>Europaparlamentet framhäver att förvaltningsstrukturernas goda resultat kan vara avgörande för en optimal mix av investeringsprioriteringar för att uppnå den vertikala och horisontella samordning på flera nivåer som behövs för att utforma och genomföra integrerade utvecklingsstrategier.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>27.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja genomförandet av den territoriella agendan 2030 bortom pilotåtgärderna genom att göra detta instrument till en referensram för åtgärder som tillhandahåller konkreta och anpassade riktlinjer för EU:s territorier för att förbättra deras resultat. Parlamentet framhäver möjligheten att koppla den regionala finansieringen till prioriteringarna för den territoriella agendan 2030 och uppmanar kommissionen att utveckla övervakningsindikatorer som kopplar samman den territoriella agendan 2030 och användningen av sammanhållningspolitiska fonder, särskilt Eruf.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>28.</NO.P>Europaparlamentet bekräftar på nytt att EU:s politik för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna så snabbt som möjligt måste stärkas, även mot bakgrund av de senaste årens och månadernas alltmer vanligen förekommande extrema väderhändelser i EU. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att fortsätta kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet framhäver i detta sammanhang att man behöver öka ambitionerna och kvaliteten när det gäller pilotprojekt inom målet om ett grönare Europa och dess första prioritering som går ut på att få till stånd en sundare miljö. Parlamentet betonar att territoriell utveckling är avgörande för att bygga upp motståndskraftiga regioner och säkerställa ett hållbart genomförande av regional finansiering.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>29.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs förslag att främja en EU-omfattande stadga om rättigheter och ansvar för landsbygden och städerna. Parlamentet är också övertygat om att det behövs mer samarbete med stadsområden för att säkerställa att inget område och ingen medborgare lämnas utanför i den rättvisa övergången till ett klimatneutralt, hållbart och välmående EU, varvid man eftersträvar ett åtagande från landsbygds- och stadsområdenas sida om att anta ett rättvist tillvägagångssätt och påvisa mervärdet av samarbete mellan landsbygds- och stadsorganisationer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>30.</NO.P>Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa en mer balanserad utveckling av EU:s regioner genom att EU-medel fördelas bättre, inbegripet stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är omöjligt att uppnå hållbar och långsiktig territoriell utveckling om stöd fördelas till olika regioner på grundval av historiska uppgifter.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>31.</NO.P>Europaparlamentet noterar att alltfler människor väljer att bo i städer och arbeta på landsbygden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma program som beaktar alla områden, inbegripet storstadsområden, stadsområden och funktionella områden. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utforma Leader på ett sätt som gör att programmet kan användas av små städer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>32.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koppla samman erfarenheterna från genomförandet av den territoriella agendan 2030 med den framtida sammanhållningspolitiken och rekommendationerna från högnivågruppen för sammanhållningspolitikens framtid i syfte att övervinna territoriella obalanser och funktionella brister på ett mer ändamålsenligt sätt. Parlamentet påpekar den möjlighet som den territoriella agendan 2030 erbjuder som ett verktyg för att bedöma sammanhållningspolitikens effekter med avseende på målet om territoriell sammanhållning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>33.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att före utgången av 2024 genomföra en konsekvent översyn av den territoriella agendan 2030, inbegripet en noggrann översyn av dess styrningssystem, framstegen i genomförandet och prioriteringarnas relevans, såsom anges i den territoriella agendan 2030.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>34.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar den bindande karaktären hos den metod som beskrivs i handboken om territoriella och lokala utvecklingsstrategier som ger regionalpolitiken samma framträdande plats som stadspolitiken.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>35.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser en gemensam ram för strategier som syftar till både stadsutveckling och bredare territoriell utveckling, där territoriella krav behandlas som en helhet. Parlamentet betonar att detta skulle kunna minska de byråkratiska hindren vid anskaffningen av medel avsevärt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>36.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett korrekt genomförande av medel och genomförande av territoriella instrument, som främjar en effektiv förvaltning utan oproportionerliga byråkratiska hinder. Parlamentet understryker behovet av att förenkla tillgången till medel genom att man identifierar gemensamma kontaktpunkter för potentiella mottagare av EU:s sammanhållningsmedel och projekt som avser integrerade territoriella investeringar eller lokalt ledd utveckling, särskilt för att få tillgång till information om finansieringstyp, administrativa krav och kriterier för stödberättigande.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>37.</NO.P>Europaparlamentet erkänner rådets roll för utvecklingen av medlemsstaternas territoriella verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att både förvaltningsmyndigheter och genomförandeorgan som ansvarar för integrerade territoriella investeringar eller lokalt ledd utveckling förfogar över tillräckligt med personal, i syfte att säkerställa tekniskt stöd och rådgivning för lokala åtgärdsgrupper och för partner involverade i integrerade territoriella investeringar för att göra det möjligt för dem att följa bestämmelserna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>38.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt engagemang i regionalpolitiken genom sammanhållningspolitiken och att stärka regionernas styrning för att främja sammanhållning och mikrosammanhållning genom att beakta varje regions särdrag, förbättra beslutsfattandet på lokal och regional nivå och tillämpa befintliga verktyg för att förbättra förvaltningen av lagstiftningsinstrument. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att stödja de sammanhållningspolitiska fonderna för att öka den territoriella utvecklingens motståndskraft, särskilt för att kunna dämpa effekterna av oväntade händelser, skydda regionerna från att drabbas av konsekvenserna och upprätthålla principen om att inte orsaka skada för sammanhållningen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>39.</NO.P>Europaparlamentet är medvetet om hur beslut som fattas inom ramen för EU:s planeringstermin påverkar den territoriella sammanhållningen och därmed de territoriella programmens utvecklingskapacitet. Parlamentet upprepar därför behovet av att stärka den territoriella dimensionen i den europeiska planeringsterminen och att förbättra kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och den europeiska ekonomiska styrningen genom att involvera lokala och regionala myndigheter i alla stadier av de förfaranden som är kopplade till den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>40.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att spela en mer aktiv roll i uppföljningen och vidareutvecklingen av den territoriella agendan 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie av varje regions kapacitet att dämpa framtida globala utmaningar som påverkar den territoriella sammanhållningen. Parlamentet konstaterar att detta skulle utgöra ett snabbinsatsverktyg som skulle möjliggöra flexibilitet vid tilldelningen av resurser eller en ökning av dem beroende på det aktuella läget i EU:s regioner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>41.</NO.P>Europaparlamentet framhäver de territoriella verktygens relevans i fråga om ökat och inkluderande deltagande från civilsamhällets samt de lokala och regionala myndigheternas sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka nya sätt för att ytterligare öka medvetenheten om deras nytta och att avsevärt öka användningen av integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling, även genom att eventuellt öronmärka en procentandel för användning inom den sammanhållningspolitiska ramen för perioden efter 2027.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>42.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken att höja den finansiella tilldelningen till de sammanhållningspolitiska fonderna, som ska användas för att trygga balansen mellan EU:s regioner och garantera att de fungerar som de ska.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>43.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas nationella och regionala parlament.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RESOL></TXTLST></SDOCTA>