1.Europaparlamentet fördömer Rysslands aggression mot Ukraina och dess konsekvenser för det ukrainska folket, för EU och för andra parter. Parlamentet uppmanar bankerna att fortsätta att anpassa sina strategiska beslut till den nya europeiska och internationella kontexten till följd av denna omständighet, att ta itu med systemrisker och att fortsätta att genomföra och följa de ekonomiska sanktioner som antagits som svar på Rysslands invasion av Ukraina.

2.Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna visserligen är ansvariga för att identifiera överträdelser av EU-sanktionerna, men att banksektorn spelar en nyckelroll i genomförandet av sanktioner och i övervakningen av efterlevnaden av dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en databas på EU-nivå för att främja samordningen mellan banker, täppa till kryphål i medlemsstaternas genomförande av sanktionerna och bedöma hur EU:s banker genomför sanktionerna. Parlamentet noterar parlamentets ståndpunkt om förslaget till förordning om en myndighet för bekämpning av penningtvätt, som ger den nya myndigheten i uppdrag att stödja en konsekvent tillämpning av EU:s riktade ekonomiska sanktioner.

3.Europaparlamentet noterar att banksektorns totala direkta exponeringar mot Ryssland och Ukraina är begränsade eftersom bankerna för närvarande minskar sina exponeringar, och uppmanar tillsynsinstitutionerna och ECB:s banktillsyn att hjälpa de återstående EU-bankerna som är verksamma i Ryssland att under ordnade former lämna den ryska marknaden.

4.Europaparlamentet betonar att bankunionen fortfarande är ett viktigt komplement till Ekonomiska och monetära unionen (EMU) och därmed den inre marknaden. Parlamentet påminner om att centrala mål för bankunionen är banksystemets säkerhet och insättarskydd samt att förhindra att banker räddas av skattebetalarna. Parlamentet erkänner de framsteg som gjorts under de senaste 15 åren genom inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM), och att EU:s banker nu är bättre rustade för att klara kriser. Parlamentet kräver att bankunionen fullbordas och noterar att dess tredje pelare, det europeiska insättningsgarantisystemet, fortfarande är under behandling.

5.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla kvar fullbordandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen som huvudprioriteringar för den återstående perioden av den innevarande mandatperioden och för sin nästa mandatperiod. Parlamentet betonar att båda projekten–ger hushåll och små och medelstora företag, som fortfarande till stor del är beroende av bankkrediter, tillgång till bredare finansiering,–främjar investeringar och nya arbetstillfällen,–stöder den europeiska ekonomin,–ökar den finansiella stabiliteten,–minskar effekterna av ekonomiska nedgångar,–finansierar den digitala omställningen och omställningen till en hållbar ekonomi, och–frigör EU:s tillväxtpotential.

6.Europaparlamentet noterar EBA:s uttalande av den 13 juli 2023 där det uppges att banksektorn i EU/EES uppvisar stigande lönsamhet men att det finns risker med avseende på tillgångskvalitet och lönsamhet. Parlamentet noterar den senaste tidens kortsiktiga ökningar av EU-bankernas lönsamhet (den årliga avkastningen på eget kapital steg till 10,04 % andra kvartalet 2023, medan den under samma period 2022 var 7,59 %, och nådde sin högsta nivå på 14 år ECB, Supervisory Banking Statistics for significant institutions. Second quarter 2023, oktober 2023.), men varnar för att dessa måste vara hållbara för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft.

7.Europaparlamentet vill se att vinster används för att bygga upp buffertar och därmed garantera stabiliteten i det finansiella systemet och för att finansiera den europeiska ekonomin. Parlamentet noterar att det tillfälliga stoppet för utdelningar och aktieåterköp var verkningsfullt för att skydda bankernas resiliens under covid-19-krisen.

8.Europaparlamentet noterar att enkäten över euroområdets bankutlåning för andra kvartalet 2023 visade att bankerna skärpte sina kreditstandarder för lån till företag och hushåll för bostadsköp ytterligare på grund av större riskuppfattning, lägre risktolerans och ökade finansieringskostnader, och att bankerna också skärpte lånevillkoren i samband med ökad oro över nödlidande lån ECB, Euro area bank lending survey.. Parlamentet påminner om den nyckelroll som EU:s banksektor spelar för att finansiera den europeiska ekonomins återhämtning och anser att återhämtningen också kommer att vara beroende av att bankerna har tillräckligt med kapital för att tillhandahålla krediter, särskilt med hänsyn till att offentliga stödåtgärder i medlemsstaterna gradvis avskaffas.

9.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hindren för gränsöverskridande fusioner samt potentiella incitament för avgränsning. Parlamentet noterar att banksektorn i stort fortfarande utgörs av en samling nationella banksektorer enligt ett offentligt uttalande från Andrea Enria, ordförande för ECB:s tillsynsnämnd. Parlamentet noterar att en mer integrerad banksektor i EU skulle kunna förbättra bankernas förmåga att göra strategiska investeringar och främja utvecklingen av EU:s kapitalmarknader, samtidigt som man erkänner att mångfalden av bankaffärsmodeller i euroområdet ökar det finansiella systemets resiliens. Parlamentet noterar de risker som institut som är ”för stora för att gå omkull” skulle kunna medföra, och noterar att den finansiella stabiliteten skulle kunna ökas genom en reform av globala systemviktiga banker i EU som tar itu med moraliska risker, och betonar att gränsöverskridande konsolidering utan alltför stor koncentration skulle kunna öka lönsamheten för EU:s banksektor och potentiellt förbättra den nuvarande situationen med färre tjänster och ökade kostnader för medborgarna i många medlemsstater.

10.Europaparlamentet noterar att banktjänster till privatkunder i vissa medlemsstater fortfarande domineras av ett litet antal banker, vilket leder till mindre valmöjligheter för kunderna. Parlamentet anser att en integrerad bankunion måste vila på en väl fungerande inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet beklagar de återstående hindren för gränsöverskridande banktjänster till privatkunder och uppmanar kommissionen att bedöma de hinder som uppstår för konsumenterna när de använder bankprodukter för privatpersoner. Parlamentet framhäver en integrerad bankunions potential att förbättra konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter när det gäller banktjänster till privatkunder, bland annat genom förbättrade möjligheter att tillhandahålla gränsöverskridande banktjänster till privatkunder. Parlamentet betonar fördelarna med en diversifierad och konkurrenskraftig banksektor i EU.

11.Europaparlamentet betonar att de räntor som erbjuds hushåll och små och medelstora företag i medlemsstaterna är mycket olika. Parlamentet uppmanar med kraft EU‑institutionerna och EU-organen att överväga åtgärder för att öka konsumenternas valmöjligheter och konkurrensen samt minska bördan för bolånetagare och små och medelstora företag i medlemsstater med högre låneräntor, för att säkerställa att alla medborgare och företag kan få tillgång till välbehövligt kapital till rättvisa och konkurrenskraftiga räntesatser.

12.Europaparlamentet framhåller banksektorns roll när det gäller att stödja omställningen till en digitaliserad och koldioxidneutral ekonomi, kanalisera medel till förnybara energikällor och stödja uppnåendet av målen i EU:s gröna giv och EU:s klimatlag Förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).. Parlamentet noterar att EU:s banker fortsätter att minska sin exponering mot energiintensiva företag och företag som arbetar med fossila bränslen, och noterar de olika faktorer som påverkar den finansiella stabiliteten, däribland värdet på tillgångarna i fossila bränslen. Parlamentet väntar på offentliggörandet av EBA:s rapporter om de avgörande frågorna om risken för instituts exponeringar mot ESG-tillgångar och de potentiella effekterna av en anpassad tillsynsbehandling av dessa exponeringar, som ska offentliggöras i slutet av 2024 och 2025.

13.Europaparlamentet beklagar att finansinstituten inte har lyckats säkerställa en jämn könsfördelning, särskilt i sina ledningsorgan. Parlamentet betonar att en jämn könsfördelning i styrelser och bland personalen lönar sig för både samhället och ekonomin. Parlamentet uppmanar finansinstituten att regelbundet uppdatera sina policyer för mångfald och inkludering och att bidra till att främja en sund arbetskultur som prioriterar inkludering. Parlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att utnyttja sina tillsynsbefogenheter för att hantera bristen på mångfald och könsbalans i finansinstitutens ledningsorgan.

14.Europaparlamentet beklagar den ojämna könsfördelningen i ECB-rådet, ECB:s tillsynsnämnd och SRB:s styrelse. Parlamentet uppmanar aktörerna att se till att framtida utnämningar rättar till detta. Parlamentet påminner om sin resolution av den 14 mars 2019 som syftar till att säkerställa en jämn könsfördelning i den kommande förteckningen över kandidater i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor, och upprepar sitt åtagande att inte beakta förteckningar över kandidater där principen om könsbalans inte har respekterats.

15.Europaparlamentet beklagar att ECB, som en del av urvalsförfarandet för ordföranden för ECB:s tillsynsnämnd, ignorerade parlamentets synpunkter. Parlamentet uppmanar med kraft ECB att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt i det kommande urvalsförfarandet.

16.Europaparlamentet noterar att bankernas exponering mot inhemska statspapper fortfarande är hög i bankunionen. Parlamentet erinrar om att ett av huvudmålen med bankunionen är att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker. Parlamentet betonar att frågan om reglering av exponeringar i statspapper kräver en djupgående granskning inom internationella forum och bör vara förenlig med internationella standarder, och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till detta när den behandlar denna fråga i alla framtida förslag. Parlamentet delar EBA:s oro över att exponeringar i statspapper är centrala för EU:s banker och skulle kunna bli en källa till potentiell sårbarhet EBA, Risk Assessment of the European Banking System, december 2022..

17.Europaparlamentet betonar att skapandet av en säker EU-tillgång skulle kunna bidra till att mildra det negativa kretsloppet mellan stater och inhemska banksektorer. Parlamentet anser att NextGenerationEU tillhandahåller europeiska tillgångar av hög kvalitet med låg risk, vilket möjliggör en omfördelning av statsobligationer i bankernas balansräkningar.

18.Europaparlamentet noterar att kärnprimärkapitalkvoten (tier 1) ökade under andra kvartalet 2023 till 15,72 % (från 14,96 % andra kvartalet 2022). Parlamentet beklagar att likviditetstäckningskvoten minskade till 158,00 % under andra kvartalet 2023 (från 164,36 % andra kvartalet 2022) ECB, Supervisory Banking Statistics for significant institutions. Second quarter 2023, oktober 2023..

19.Europaparlamentet noterar att andelen nödlidande lån minskade ytterligare och vill se ytterligare en minskning Parlamentet påminner om att riskreducering i banksektorn skulle bidra till en stabilare och starkare bankunion som är inriktad på ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att även övervaka utvecklingen för lån i steg 2. Parlamentet noterar avsaknaden av framsteg med förslaget till direktiv om påskyndat ianspråktagande av säkerhet utanför domstol, som har till syfte att under vissa förutsättningar ge bankerna en mekanism för att påskynda återvinningen av värde från lån med säkerhet via ett förfarande för ianspråktagande utanför domstol, i syfte att vidareutveckla sekundärmarknaderna för nödlidande lån. Parlamentet betonar att direktivet om kreditförvaltare och kreditförvärvare Direktiv (EU) 2021/2167 av den 24 november 2021 om kreditförvaltare och kreditförvärvare och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU (EUT L 438, 8.12.2021, s. 1). har gjort andrahandsmarknaden för nödlidande lån effektivare och samtidigt infört en hög nivå av skyddsåtgärder för gäldenärer. Parlamentet understryker att försäljningen av nödlidande lån är den näst bästa lösningen jämfört med att återställa krediten till icke nödlidande.

20.Europaparlamentet noterar en försämrad makroekonomisk situation. Parlamentet påpekar att EU-bankerna bör förbereda sig för en potentiell försämring av tillgångarnas kvalitet. Parlamentet framhåller därför vikten av en konservativ riskhantering och lämpliga bestämmelser. Parlamentet uppmanar både kommissionen och nationella tillsynsmyndigheter och EU:s tillsynsmyndigheter att förbereda sig för en sådan möjlig försämring av tillgångarnas kvalitet.

21.Europaparlamentet noterar att den senaste omgången av bankkonkurser i Förenta staterna och Schweiz har visat hur sårbart det finansiella systemet är, särskilt i dessa länder. Parlamentet betonar att EU-bankernas kapital- och likviditetssituation, mot bakgrund av detta, har fortsatt att vara stabil och därmed visat resiliensen inom EU:s banksektor. Parlamentet understryker att EU:s tillsynsmyndigheter och de nationella tillsynsmyndigheterna har behandlat dessa risker och välkomnar resultaten av stresstesterna för hela EU från 2023 och det faktum att EU:s banker kan klara en ekonomisk tillbakagång.

22.Europaparlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att fortsätta att bedöma bankernas exponering mot ränterisker till följd av ytterligare ändringar av räntenivåerna. Parlamentet noterar att bankernas exponering för ränterisker beror på deras tillgångsstruktur och affärsmodell, och inväntar kommissionen bedömning av regelverket för banker. Parlamentet är oroat över den betydande andelen statspapper i balansräkningarna för bankerna i bankunionen. Parlamentet betonar att frågan om reglering av exponeringar i statspapper kräver en djupgående granskning inom internationella forum och bör vara förenlig med internationella standarder. Parlamentet erinrar om att ett av huvudmålen med bankunionen är att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker.

23.Europaparlamentet påminner om att man i ECB:s granskning av den finansiella stabiliteten 2023 (Financial Stability Review 2023) betonar vikten av att ta hänsyn till bankernas försämrade balansräkningar i samband med räntehöjningarna och betonar att makrotillsynsmyndigheterna gradvis kommer att behöva stärka de kapitalrelaterade och/eller låntagarrelaterade åtgärderna.

24.Europaparlamentet efterlyser ytterligare harmonisering av EU:s regelverk, när så är lämpligt, främjande av konvergens mellan nationella myndigheter och användning av tillsynsdialogen för att bedöma utvecklingen av hoten mot banksektorn.

25.Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts på interinstitutionell nivå om genomförandet av Basel III-standarderna i EU. Parlamentet understryker att ramen kommer att tillhandahålla olika nivåer av ökade tillsynskrav i förhållande till bankernas beroende av användningen av interna modeller för att beräkna sina riskvikter. Parlamentet betonar att de nya reglerna har stärkt och bättre specificerat proportionaliteten i banktillsynen och kommer att fortsätta att stärka den finansiella stabiliteten i EU. Parlamentet understryker vikten av lika villkor mellan jurisdiktioner.

26.Europaparlamentet noterar de synpunkter som EBA och ECB har uttryckt över de avvikelser från det internationella avtalet som infördes i kapitalkravsförordningen Förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1)..

27.Europaparlamentet betonar att kryptotillgångar skapar nya möjligheter och utmaningar för bankerna. Parlamentet noterar att genomförandet av Baselstandarderna för kryptotillgångar ännu inte har avslutats. Parlamentet välkomnar den övergångsordning som redan ingår i den pågående översynen av kapitalkravsdirektivet Direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338). och kapitalkravsförordningen. Parlamentet väntar på kommissionens lagstiftningsförslag som ska lämnas senast den 30 juni 2025 om att införa en särskild tillsynsbehandling för exponeringar mot kryptotillgångar, med beaktande av Baselstandarderna.

28.Europaparlamentet noterar att den finansiella intermediärsektorn utanför banksektorn fortsätter att växa. Parlamentet betonar behovet av att stärka resiliensen hos finansiella intermediärer som inte är banker och införa samma spelregler som för banksektorn, bland annat genom att utforma särskilda reglerings- och tillsynsverktyg för att förhindra en likviditetskris. Parlamentet påminner om IMF:s rapport om den finansiella stabiliteten i världen, som offentliggjordes i april 2023, där möjliga riskkällor för finanssektorn fastställs. Parlamentet varnar för att sammankopplingen mellan finansinstitut som inte är banker och banker ökar risken för att svårigheter överförs från den ena till den andra.

29.Europaparlamentet betonar vikten av att kombinera ytterligare integration med adekvata skyddsåtgärder för att lösa frågan om hem- och värdland på ett proportionellt och trovärdigt sätt.

30.Europaparlamentet noterar inkluderingen av klimat- och naturrelaterade finansiella risker i ECB:s tillsynsprioriteringar för de kommande åren. Parlamentet välkomnar bland annat ECB:s andra klimatstresstest för hela ekonomin i september 2023. Parlamentet noterar slutsatserna i ECB:s Occasional Paper Series nr 328 The Road to Paris: stress testing the transition towards a net-zero economy, i vilka man anser att det bästa sättet att uppnå en ekonomi med nettonollutsläpp för företag, hushåll och banker i euroområdet är att genomföra den gröna omställningen i ett högre tempo än under nuvarande politik. Parlamentet noterar att ECB beaktar klimat- och naturrelaterade finansiella risker i sin tillsynspraxis och noga övervakar växande fysiska risker och övergångsrisker.

31.Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om transparens, jämförbarhet och kvalitet när det gäller ESG-betyg. Parlamentet noterar att EBA rekommenderar att externa kreditvärderingar ska integrera miljömässiga och/eller sociala faktorer som drivkrafter för kreditrisk när så är relevant.

32.Europaparlamentet gläder sig över SRB:s strategier för att fördjupa resolutionsbedömningarna genom att utveckla åtgärder för kvalitetskontroll av resolutionsplanerna och bedöma om dessa planer kan genomföras med kort varsel. Parlamentet påpekar att för att resolutionsplanerna fullt ut ska uppfylla de rättsliga kraven måste de innehålla en övergripande bedömning av varje banks resolutionsbarhet, inbegripet huruvida det finns väsentliga hinder för resolution och hur dessa hinder kan undanröjas, bland annat ändringar av en banks struktur och organisation om nödvändigt.

33.Europaparlamentet välkomnar att bankerna inom SRB:s ansvarsområde generellt har gjort goda framsteg mot resolutionsbarhet och i uppbyggnaden av förlustabsorberingskapacitet. Parlamentet förväntar sig att denna positiva tendens fortsätter och påminner om att uppnåendet av resolutionsbarhet för alla institut inte bör vara ett ”rörligt mål” och att alla banker bör vara helt resolutionsbara senast i slutet av 2023. Parlamentet noterar att ytterligare framsteg behövs för alla banker.

34.Europaparlamentet välkomnar SRB:s nya ordförandes beslut att genomföra en omfattande strategisk översyn och lägga fram en ny handlingsplan. Parlamentet uppmanar SRB att ytterligare förbättra transparensen i sina beslut.

35.Europaparlamentet understryker vikten av att skydda borgenärshierarkin vid bankresolutions- och insolvensförfaranden. Parlamentet välkomnar uttalandet från ECB:s banktillsyn, SRB och EBA, i vilket det understryks att kärnprimärkapitalinstrument i EU ska absorbera förluster och att övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål endast kan skrivas ned om den förstnämnda har utnyttjats fullt ut. Parlamentet påminner om behovet, så som uttryckts av ordföranden för SRB, av att till fullo respektera nedskrivningshierarkin i händelse av en bankkonkurs.

36.Europaparlamentet noterar att fossila bränslen är den främsta orsaken till att klimatförändringarna påskyndas och att många fossila bränsletillgångar måste överges innan de har nått slutet av sin ekonomiska livslängd och då förlorar allt sitt värde och blir strandade tillgångar.

37.Europaparlamentet noterar förslaget att reformera ramen för krishantering och insättningsgaranti efter uppmaningar från parlamentet. Parlamentet kräver att tillämpningsområdet för resolution utvidgas, att bedömningar av allmänintresset klargörs, att skattebetalare isoleras från kostnaderna för bankkonkurser och att omfattningen av statligt stöd begränsas, samt att åtgärder som skulle kunna skapa överdrivet moraliska risker begränsas. Parlamentet kräver ett snabbt och effektivt antagande av översynen av ramen för krishantering och insättningsgaranti.

38.Europaparlamentet noterar att en fallerande bank endast kan bli föremål för resolution när det normala insolvensförfarandet inte kan tillämpas utan att skada allmänintresset eller orsaka finansiell instabilitet. Parlamentet noterar också att förslagen till framtida reform inbegriper att ge små och medelstora banker med en positiv bedömning av allmänintresset tillgång till resolutionsramen på EU-nivå, förutsatt att de uppfyller villkoren för att få tillgång till den gemensamma resolutionsfonden.

39.Europaparlamentet framhåller den roll som SRB och de branschfinansierade skyddsnäten spelar för att skydda skattebetalarna från att betala för räddningsaktioner. Parlamentet anser att bidragen till industrifinansierade skyddsnät alltid måste beräknas i proportion till den risk som institutet utgör. Parlamentet beklagar att säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden (SRF), bestående av en kreditlina från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), trots den politiska överenskommelsen från november 2020 om ett snabbt införande, ännu inte har börjat tillämpas på grund av förseningarna i ratificeringsprocessen för ändringsavtalet till ESM-fördraget. Parlamentet betonar SRF:s betydelse för att säkerställa en robust och trovärdig krishanteringsram. Parlamentet efterlyser en fullständig ratificering av ändringsavtalet till ESM-fördraget av alla medlemsstater, inbegripet inrättandet av en gemensam säkerhetsmekanism för SRF.

40.Europaparlamentet påminner om att bankerna måste fortsätta att uppfylla sina skyldigheter och utföra sina nyckelfunktioner efter genomförandet av ett resolutionsbeslut. Parlamentet är bekymrat över att banker kan utsättas för likviditetsstress vid resolution omedelbart efter att de på nytt fått tillträde till marknaden. EU-institutionerna uppmanas att enas om en lösning som skapar förtroende och ökar förutsägbarheten.

41.Europaparlamentet stöder uttalandet av den 7 december 2022 från Europaparlamentets förhandlingsteam för det europeiska insättningsgarantisystemet (Edis) och samordnarna och ordföranden för ECON-utskottet, där man efterlyser en ambitiös översyn av ramen för krishantering och insättningsgaranti som kan bidra till att övervinna hindren för inrättandet av Edis och till återupptagandet av förhandlingarna om Edis. Parlamentet instämmer i ECB:s uppmaning att återuppta arbetet i syfte att inrätta Edis.

42.Europaparlamentet välkomnar det lagstiftningsarbete på parlamentsnivå med avseende på det europeiska insättningsgarantisystemet (Edis) som har utförts sedan uttalandet från parlamentets förhandlingsteam för Edis i december 2022. Parlamentet upprepar sitt åtagande att arbeta för en överenskommelse om ett Edis. Parlamentet uppmanar medlagstiftarna att arbeta för att inrätta ett Edis som är realistiskt, trovärdigt och stabilt.

43.Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att klargöra insättarskyddets omfattning och öka konvergensen genom en reform av direktiv 2014/49/EU om insättningsgarantisystem inom ramen för översynen av ramen för krishantering och insättningsgaranti EUT L 173, 12.6.2014, s. 149.. Parlamentet understryker att även om översynen av ramen för krishantering och insättningsgaranti inte kan betraktas som en ersättning för det europeiska insättningsgarantisystemet kan en mer harmoniserad ram bidra till att övervinna hindren för inrättandet av detta system. Parlamentet betonar vikten av riskproportionalitet i bidragen till insättningsgarantisystem.

44.Europaparlamentet understryker behovet av ett fullfjädrat europeiskt insättningsgarantisystem med riskbaserade bidrag som möjliggör förlustdelning. Parlamentet kräver en riktad bedömning av kvaliteten på bankernas tillgångar. Parlamentet rekommenderar att man börjar med en sammanslagning av likviditet och en gradvis uppbyggnad av en EU-fond.

45.Europaparlamentet begär att institutionella skyddssystem ska beaktas inom ramen för ett europeiskt insättningsgarantisystem, i synnerhet deras riskbegränsande effekt, samtidigt som lika villkor upprätthålls på den inre marknaden.

46.Europaparlamentet erinrar om att ett av huvudmålen med bankunionen är att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker. Parlamentet noterar att bankernas exponering mot inhemska statspapper fortfarande är hög i bankunionen. Parlamentet delar EBA:s oro över att exponeringar i statspapper är centrala för EU:s banker och skulle kunna bli en källa till potentiell sårbarhet. Parlamentet betonar att frågan om reglering av exponeringar i statspapper måste vara förenlig med internationella standarder, och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till detta när den behandlar denna fråga i alla framtida förslag.

47.Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg med riskreducering som har gjorts sedan 2015. Parlamentet noterar å andra sidan de begränsade framstegen när det gäller riskdelning. Parlamentet noterar dock att lämpliga och effektiva riskreducerande åtgärder är nödvändiga för att bankunionen ska bli framgångsrik.

48.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, den gemensamma resolutionsnämnden och Europeiska bankmyndigheten.