1.Europaparlamentet framhåller upprepade varningar från underrättelsetjänster om att icke-EU-enheters ekonomiska närvaro och operativa delaktighet i vår kritiska infrastruktur och våra strategiska sektorer, såsom hamnar AIVD, MIVD and NCTV, Dreigingsbeeld Statelijke Actoren 2, november 2022., inbegripet utländska fartygs verksamhet, ökar risken för ekonomiskt beroende, spionage och sabotage.

2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en europeisk strategisk politisk ram för att minska och begränsa det inflytande och den finansiella och operativa kontroll som länder utanför EU utövar över EU:s hamnar och över deras processer och inlandsverksamhet, inbegripet deltagande i och kontroll av förvaltningen av en hamnmyndighet, i syfte att hitta en balans mellan att upprätthålla en öppen investeringsmiljö och minska riskerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också övervaka tredjeländers inflytande i hamnar i grannländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningspolitiken.

3.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dels, tillsammans med medlemsstaterna, föreslå en ram för kontinuerlig övervakning och rapportering om tredjeländers inflytande i EU:s hamnar, särskilt hamnar i TEN-T-nätet, och i EU:s terminalförvaltning och den globala containersjöfarten, dels bedöma de potentiella kopplingarna mellan ett visst tredjelands åtgärder inom dessa sektorer.

4.Europaparlamentet betonar att en begränsning av utländska investeringar, särskilt från statligt ägda, statligt kontrollerade eller statligt påverkade företag, i en enskild hamn i en medlemsstat kan inverka negativt på den hamnens konkurrensställning gentemot angränsande hamnar som inte har dessa begränsningar, vilket understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för hamnar. Parlamentet anser att en asymmetrisk fördelning av utländska investeringar mellan EU-länderna kan hota EU:s enighet, krishanteringskapacitet och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de potentiella effekter på sysselsättning och handel på lokal nivå och på EU-nivå som kan bli följden om investeringar från tredjeländer i europeiska hamnar begränsas.

5.Europaparlamentet uppmuntrar nationella hamnmyndigheter, medlemsstaterna och kommissionen att ta fram ett lämpligt format för strategiskt samarbete mellan EU-hamnar för att minimera risken att externa aktörer spelar ut dem mot varandra.

6.Europaparlamentet betonar att trots att det finns skyddsmekanismer på EU-nivå, såsom granskning av utländska direktinvesteringar och konkurrensregler, är dessa instrument otillräckliga för att möta externa makters allt större ekonomiska styrka genom enskilda företag, inklusive statligt ägda, statligt kontrollerade eller statligt påverkade företag, och skyddsmekanismernas effektivitet är starkt beroende av hur enskilda medlemsstater genomför dem.

7.Europaparlamentet understryker att EU:s samarbete behöver utökas i fråga om att granska och blockera inkommande investeringar i kritisk infrastruktur där det inte går att utesluta stora negativa konsekvenser för andra medlemsstater eller för hela EU, och att detta samarbete bör inbegripa delning av information om hot och möjligheter.

8.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra skyddsåtgärderna för hamnar mer framträdande genom en ambitiös översyn av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1)., bland annat genom att göra ett system för granskning av utländska direktinvesteringar obligatoriskt i alla medlemsstater, säkerställa att granskningsprocesserna är tydliga och objektiva och att definitionerna, tillämpningsområdet och förfarandeaspekterna är enhetliga i alla medlemsstater, för att säkerställa lika villkor i hela EU.

9.Europaparlamentet understryker också den avgörande betydelsen av den mekanism i artikel [47] i den reviderade TEN-T-förordningen [xxx/2024] som ålägger medlemsstaterna att granska tredjeländers investeringar i TEN-T-infrastruktur med avseende på de potentiella riskerna med dem för säkerheten eller den allmänna ordningen, och som måste betraktas som ett komplement till bestämmelserna i förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar, eftersom den är tillämplig både på investeringar i infrastruktur (t.ex. förvärv av aktier i en terminal) och på infrastrukturarbeten som utförs i EU av ett företag från ett tredjeland (t.ex. i en offentlig upphandling för att bygga en terminal i en EU-hamn), och parlamentet betonar att en effektiv tillämpning av denna mekanism på berörd hamninfrastruktur bör utgöra en hörnsten i en europeisk hamnstrategi.

10.Europaparlamentet framhåller att genomförandet av förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden måste övervakas. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka marknaden för hamnsektorn och vid behov ingripa på eget initiativ i enlighet med artikel 9 i den förordningen.

11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och bedöma hur vertikal integration i sjöfartslogistiken – förordningen för gruppundantag för konsortier, som upphör att gälla 2024 – och bildandet av allianser av containerrederier påverkar tredjeländers inflytande i EU:s hamnar. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov ingripa för att säkerställa rättvis konkurrens, en rättvis maktbalans och lika villkor för alla aktörer i hamnekosystemet.

12.Europaparlamentet understryker att i synnerhet den samlade närvaron i det transeuropeiska transportnätets (TEN-T) stomnätshamnar och knutpunkter av företag som kontrolleras eller påverkas av den kinesiska staten får betydande konsekvenser för enskilda knutpunkters och hela nätets resiliens och säkerhet. Parlamentet påminner om att tredjelandsinvesterares närvaro i hamnar kan stå i vägen för hamnarnas dubbla användning.

13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast genomföra en riskbedömning av Kinas engagemang i sjöfartsinfrastruktur som inbegriper dess inverkan på arbetskraft och miljö, beroendeförhållanden och en bedömning av flaskhalsar i transporten av varor från Kina till EU och omlastning, och att i denna bedömning även inkludera andra länder utanför EU.

14.Europaparlamentet påminner om att sjöfarts- och hamnsektorerna i Europa kännetecknas av ett lapptäcke av olika styrningsstrukturer, som har olika sätt att möjliggöra investeringar, med allt ifrån tillstånds- och koncessionssystem och beviljande av ägande av hamninfrastruktur till full operativ makt över hamnmyndigheterna. Parlamentet betonar i detta avseende att hamnledningarna behöver vidta riskreducerande åtgärder för att säkerställa kontrollen genom att fastställa flera villkor (operativa, sociala, miljömässiga osv.) för hur en terminal bör drivas. Parlamentet understryker dock begränsningarna med en strategi som uteslutande bygger på hamnkoncessioner och/eller leasingavtal.

15.Europaparlamentet föreslår att alla medlemsstater ska införa lagar och utarbeta beredskapsplaner för allvarliga konfliktscenarion eller andra undantagstillstånd, eller för förekomster av tydligt missbruk eller dubbel användning av kritisk infrastruktur som får negativa konsekvenser för säkerheten eller den allmänna ordningen, för att kunna återta kontrollen över hamnar, terminaler och annan sjöfartsinfrastruktur, inbegripet indragning av koncessionsrättigheter och/eller upphävande av nyttjanderätten vid ägande och deltagande.

16.Europaparlamentet efterlyser betydande offentliga och privata investeringar i hamnar som är belägna i utomeuropeiska territorier och de yttersta randområdena för att förvandla dem till strategiska kluster för multimodala transporter, energiproduktion, lagring och distribution samt försvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sitt förslag inkludera bestämmelser för att begränsa tredjeländers inflytande och operativa kontroll över dessa hamnar.

17.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt gripa sig an behovet av att förebygga och minska riskerna för spionage och sabotage i hamnar med dubbla användningsområden eller med en militär funktion, såsom hamnar som Nato använder, inbegripet via utländska fartyg.

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta upp till behandling användningen av tillförlitlig teknik inom sjöfartslogistiken och i containerterminalers verksamhet. Parlamentet uttrycker oro över dels det allt större beroendet av producenter utanför EU för (gräns-)säkerhetsutrustning i hamnar, dels förekomsten av kranar från fartyg till land som kan samla in uppgifter om containrars ursprung och destination. Parlamentet uppmuntrar till investeringar i forskning och utveckling på dessa områden, så att EU-företag kan ta ledningen när det gäller produktionen och försäljningen av denna teknik.

19.Europaparlamentet anser att komplex och i hög grad digital logistikverksamhet gör hela logistikkedjor mer sårbara för avbrott. Parlamentet begär därför att tillträdet för utländska statligt ägda, statligt kontrollerade eller statligt påverkade enheter till hamnverksamhet och hamninformation ska begränsas och övervakas.

20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma det hot som utländska investeringar kan utgöra mot immateriella rättigheter, särskilt genom påtvingade tekniköverföringar.

21.Europaparlamentet betonar att alla aktörer i våra hamnar måste ha en hög cybersäkerhetsnivå och cyberresiliens för att kunna förhindra spionage och allvarliga störningar i hamnsystem och hamnverksamhet, eftersom risken för cyberhot har ökat avsevärt de senaste åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att undersöka och samla in uppgifter om omfattningen av och riskerna med icke-EU-baserade företags deltagande i cyber- och datasäkerhet i kritisk infrastruktur, och att stödja utarbetandet av övergripande beredskapsplaner för hamnar med tekniskt och operativt stöd från Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Parlamentet anser att risken för negativa spridningseffekter till följd av bristande cybersäkerhet från en hamn till en annan är hög, att höga standarder därför bör upprätthållas av alla medlemsstater och att utbyte av bästa praxis och erfarenheter rekommenderas.

22.Europaparlamentet framhåller att det blir allt viktigare att skydda kritisk infrastruktur till havs och under vatten (inklusive energiledningar, kommunikationsnät och anläggningar för havsbaserad förnybar energi) för att säkra och trygga EU:s vatten och verksamheter.

23.Europaparlamentet understryker att datadelning inom logistiken visserligen bidrar till att göra leveranskedjor mer effektiva, smidiga och resilienta, men att användningen i hamnar av plattformar som ägs, kontrolleras eller påverkas av tredjeländer medför ekonomiska och strategiska risker för EU och bör förhindras.

24.Europaparlamentet beklagar djupt att EU:s hamnar missbrukas av kriminella organisationer som viktiga införselställen för olaglig narkotika, vilket påverkar samhället som helhet och undergräver säkerheten för hamnar, närliggande städer och deras invånare. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram åtgärder för ett effektivt europeiskt samarbete för att bekämpa narkotikahandel, extraktion och kriminell underminering. Parlamentet välkomnar kommissionens färdplan av den 18 oktober 2023 för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet, och understryker att det behövs en samordnad EU-strategi för att bekämpa alla typer av gränsöverskridande organiserad brottslighet.

25.Europaparlamentet betonar att EU-hamnar är särskilt utsatta för olaglig handel med andra olagliga produkter såsom vapen eller förfalskade varor, samt för tull- och momsbedrägerier, och att även kampen mot sådan verksamhet måste intensifieras. Parlamentet understryker i detta avseende att hamnledningsorgan och brottsbekämpande myndigheter måste samarbeta, bland annat i fråga om användningen av digitala verktyg och data för att säkerställa säkra och trygga hamnverksamheter. Enligt parlamentet bör hamnar ges tillgång till alla verktyg som de behöver för att bidra till sin säkerhet, när det finns tillräcklig rättslig grund för detta.

26.Europaparlamentet understryker att hamnarnas säkerhet är beroende av deras resiliens mot förändringar i miljön och klimatet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra en studie för att analysera klimatriskerna för EU:s hamnar och tillhörande transportinfrastruktur, fastställa riskkategorier, t.ex. stigande havsnivåer, översvämningar och extrem hetta, analysera riskerna per region och fastställa åtgärder för att hantera dessa risker, inbegripet kostnaderna för åtgärderna och de investeringar som behövs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en långsiktig miljöriskbedömning av sin kritiska hamninfrastruktur och i god tid vidta anpassningsåtgärder.

27.Europaparlamentet framhåller hamnarnas avgörande betydelse för energiomställningen enligt EU:s gröna giv, som energinav för omvandling, konditionering och lagring av energibärare, för energiproduktion, för import av kritiska råvaror, som nav för avskiljning och lagring av koldioxid, som servicestationer och tillverkningsnav för havsbaserade energianläggningar och som knutpunkter i transportsystem som stöder energiomställningen.

28.Europaparlamentet påminner om att EU har som mål att senast 2030 importera 10 miljoner ton förnybar vätgas, och att detta mål bara kan uppnås om den europeiska hamnstrategin innehåller en övergripande strategi för import, samordning och infrastrukturutveckling; dessutom bör strategin fastställas så snart som möjligt.

29.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att möta det ökande behovet av investeringar i hamnar och terminaler och deras infrastruktur så att hamnarna kan axla sin roll i energiomställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera och möta behovet av snabb tillståndsgivning för hamnutbyggnader mot bakgrund av energiomställningen, såsom utbyggnad av havsbaserad vindkraft, så att hamnarna inte blir en flaskhals i energiomställningen. Parlamentet understryker att det behövs en mer hållbar förvaltning av havs- och kustområden för att frigöra potentialen hos havsbaserad förnybar energi. Parlamentet uppmuntrar till användningen av hamnområden för solceller och vindkraft.

30.Europaparlamentet betonar vikten av större synergieffekter mellan det transeuropeiska transportnätet och det transeuropeiska energinätet.

31.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera hamnar i sin strategi för den cirkulära ekonomin och att bistå medlemsstater och lokala hamnmyndigheter genom att tillhandahålla vägledning om genomförandet av projekt som syftar till cirkularitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lösa det växande problemet med oljeutsläpp i hamnar och sjöfartskanaler.

32.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sin trafikomställningsambition enligt den gröna given och anta de återstående utmaningarna för de inre vattenvägarna och, i synnerhet, godstransporterna på järnväg, för att stimulera användningen av dem i hamnar och i förbindelserna till inlandet.

33.Europaparlamentet understryker att en energiomställning i hamnarna, inom varvsindustrin och inom sjöfartssektorn inte kommer att vara möjlig utan kompetent arbetskraft och tillräcklig offentlig och privat finansiering. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillhandahålla framtidssäkrade yrkesutbildningar, utbildningar och möjlighet till livslångt lärande, och att främja en social dialog, för att sätta hamnarbetarna i centrum för den digitala och gröna omställningen och för att göra branschen mer attraktiv för kvinnor. Parlamentet framhåller återigen hur viktiga hamnarna är för samhället genom att de tillhandahåller många direkta och indirekta arbetstillfällen, och betonar behovet av att säkerställa rättvisa och säkra arbetsvillkor för alla hamn- och sjöfartsarbetare. Parlamentet framhåller att den senaste tidens kriser har tydliggjort att sjöfolk, besättningsmedlemmar, fiskare och hamnarbetare arbetar i samhällsviktig verksamhet och att deras välmående är avgörande för att hålla världen i rörelse.

34.Europaparlamentet betonar att en av de viktigaste prioriteringarna för en europeisk hamnstrategi bör vara hamnarnas konkurrenskraft.

35.Europaparlamentet understryker att en förstärkning av EU-hamnarnas ekonomiska ställning och en förbättring av deras konkurrenskraft i en global ekonomi är avgörande för att begränsa utländskt inflytande och säkerhetsrisker samt för EU:s leveranskedjesuveränitet. Parlamentet anser att EU-lagstiftningen inte får undergräva EU-hamnarnas konkurrenskraft och skapa koldioxidläckage och företagsflykt till hamnar utanför EU.

36.Europaparlamentet betonar risken för att containeromlastningsverksamhet utlokaliseras till hamnar utanför EU i syfte att kringgå kraven i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EGT L 275, 25.10.2003, s. 32). och förordningen om FuelEU Maritime Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1805 av den 13 september 2023 om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 234, 22.9.2023, s. 48).. Parlamentet efterlyser en strikt tillämpning av bestämmelserna om övervakning av omlastning i dessa två rättsakter för att sådant beteende ska kunna upptäckas och förbjudas, samt en bedömning av huruvida dessa bestämmelser är tillräckliga för att effektivt avskräcka från kringgående beteende som skadar både miljön och tillväxten och sysselsättningen i Europa och huruvida ytterligare åtgärder är nödvändiga.

37.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera och gripa sig an EU-hamnarnas investeringsbehov så att de kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga i framtiden, och arbeta för ett stabilare investeringsklimat, inbegripet transparenta och förutsägbara investeringsbedömningar, både för offentliga och privata investeringar.

38.Europaparlamentet understryker att man, i syfte att upprätthålla EU-hamnarnas konkurrenskraft och säkerställa att en eventuell europeisk hamnstrategi fungerar väl, bör undvika alltför stora administrativa bördor, eftersom de kan undergräva hur en sådan strategi fungerar.

39.Europaparlamentet betonar att en konsekvent europeisk hamnstrategi är nödvändig för att säkerställa rättvis konkurrens. Parlamentet uppmuntrar till ökat samarbete mellan EU:s hamnar och undanröjande av skadliga metoder såsom underprissättning.

40.Europaparlamentet anser att en välfungerande tullunion är grundläggande för EU:s konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens. Parlamentet anser att en reformerad och förstärkt tullunion med en gemensam tullkodex kommer att bevara den inre marknadens integritet, bidra till att upprätthålla EU:s konkurrenskraft i den gröna och den digitala omställningen och undvika otillbörlig konkurrens mellan EU-hamnar.

41.Europaparlamentet betonar att skillnader i tullförfaranden vid EU:s införselportar till tullunionen ofta snedvrider handelsflödena och äventyrar den inre marknadens integritet.

42.Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att ha harmoniserade tullkontroller på plats i alla EU-hamnar för att undvika olika tillämpning av sanitära standarder och standarder för tillbörlig aktsamhet. Parlamentet insisterar på att kommissionen ska säkerställa att tullkontrollerna i hela EU följer samma standarder med hjälp av en direkt, enhetlig tullkontrollmekanism, i samordning med medlemsstaterna och i full överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

43.Europaparlamentet påminner om att hamnar inte är fristående tillgångar eftersom de ingår i ett omfattande vattenvägsekosystem av sjöfartslogistik och industri- och leveranskedjor som drivs av efterfrågan från europeiska importörer och exportörer.

44.Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s rederier ställs inför restriktiv lagstiftning om sjöfartscabotage i Kina, som i själva verket förbjuder dem att bedriva cabotageverksamhet mellan kinesiska hamnar, medan cabotageverksamhet utgör en central del av de kinesiska rederiernas affärsmodell i och mellan vissa EU-hamnar. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa en EU-lag om sjöfartscabotage som bygger på ömsesidighet och som skulle kunna tillämpas på vissa rederier från länder utanför EU, till exempel Kina. Parlamentet påminner om att bristen på ömsesidiga investeringar i hamnar skadar EU:s intressen.

45.Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som EU:s initiativ Global Gateway spelar som ett strategiskt globalt alternativ till det kinesiska initiativet Nya Sidenvägen (Belt and Road Initiative). Parlamentet betonar potentialen i Global Gateway-projekt inom sjöfartsindustrin (t.ex. hamninfrastruktur, inlandsvägs- och järnvägsanslutningar, förnybar vätgas) för att skapa ett nätverk av hamnar som underlättar handel och investeringar samt ömsesidigt fördelaktiga partnerskap.

46.Europaparlamentet betonar att man snarast behöver förbättra inlandsförbindelsernas styrka, kapacitet och resiliens, särskilt de förbindelser som ingår i TEN-T-nätet, med beaktande av behovet av utsläppsminskningar och energieffektivitet och med syftet att i så stor utsträckning som möjligt ställa om inlandstransporterna till järnvägar och inre vattenvägar samtidigt som man även förbereder sig för effekterna av klimatförändringarna, till exempel extrema väderhändelser och låga vattennivåer på inre vattenvägar.

47.Europaparlamentet föreslår att kommissionen inrättar en ”atlas” över EU-hamnar som bland annat visar tillgången till landströmsförsörjning och alternativa bränslen i EU:s kommersiella hamnar, inlandsinfrastruktur (särskilt järnväg) och farleder, och som eventuellt skulle kunna bygga vidare på de interaktiva kartorna i TENtec-systemet och Europeiska observatoriet för alternativa bränslen, men som även bör omfatta mindre hamnar och innehålla mer information. Parlamentet anser att en sådan kartläggning skulle kunna bidra till att skapa en övergripande faktagrund för den fortsatta utvecklingen av EU:s hamnar och relaterade industrier, såsom gods- och passagerartransport, kryssningstrafik, fiske, havsbaserad vindkraft, bunkring av bränsle och tillverkning.

48.Europaparlamentet understryker hur viktig sjöfartsindustrin, bland annat varvsindustrin och dess värdekedja, är för EU som en grund för att upprätthålla en blomstrande sjöfartssektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och bedöma effekterna av Europas beroende av utländsk sjöfartsindustri, snarast fastställa en ambitiös europeisk strategi för sjöfartsindustrin och vidta adekvata åtgärder för att göra EU:s varv och hela deras leveranskedjor mer konkurrenskraftiga och resilienta.

49.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en stödjande digital ram för att stimulera program för innovation och ytterligare digitalisering av hamnar, såsom program för smarta hamnar, i syfte att göra hamnarna mer effektiva, produktiva och hållbara. Parlamentet framhåller särskilt digitaliseringens potential för optimering av hamnanlöp (för att minska väntetiderna i kustvatten och hamnar), fartygsanlöp ”just-in-time”, avancerade navigationssystem (för bränslebesparingar och utsläppsminskningar), automatiska identifieringssystem (för ökad säkerhet till sjöss och bättre efterlevnad av miljöbestämmelser) samt för drönare och AI-lösningar som leder till bättre beslut om hamninfrastruktur.

50.Europaparlamentet betonar att hamnar behöver adekvat finansiering och adekvata finansieringsinstrument för att kunna förbli konkurrenskraftiga, spela en stödjande roll i den gröna omställningen och begränsa riskerna för utländsk påverkan. Parlamentet begär att anslagen till hamnar inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa ska höjas. Parlamentet understryker att det behövs privata investeringar i hamnar och att det är företag som står för sysselsättningen och innovationen i och omkring hamnar.

51.Europaparlamentet efterlyser ett europeiskt hamntoppmöte för att arbeta vidare med ovannämnda frågor och undersöka möjligheterna till ett större samarbete mellan EU-hamnar i detta syfte.

52.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2024 lägga fram en övergripande EU-hamnstrategi som behandlar ovannämnda frågor.

53.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.