1.Europaparlamentet understryker att Kinas strategi för militär-civil sammansmältning är ett statslett och statsstyrt program som inbegriper planer på att utnyttja alla statliga och kommersiella maktmedel för att stärka och stödja Kinas kommunistiska parti och dess väpnade gren, Folkets befrielsearmé (FBA), särskilt genom att förvärva och avleda världens spetsteknologi, i syfte att stärka den totalitära regimen och uppnå militär dominans.

2.Europaparlamentet anser att Kinas partidrivna politiska system och ekonomi ofta kräver att privata företag anpassar sina kommersiella intressen till kommunistpartiet, inbegripet dess militära verksamhet, förtryck, påverkansoperationer och politiska inblandning. Kommunistpartiets celler i privata företag används ofta som verktyg för direkt partikontroll. Parlamentet betonar att kinesiska företags internationella verksamhet följaktligen stöder kommunistpartiets mål att utöka sitt inflytande i tredjeländer, vilket undergräver geopolitiska rivaler och ökar Kinas inflytande.

3.Europaparlamentet anser att begreppet militär-civil sammansmältning måste förstås i ett större geopolitiskt, ekonomiskt och strategiskt sammanhang, med beaktande av dess kopplingar till andra initiativ, såsom initiativet ”Ett bälte, en väg”, den digitala sidenvägen (inklusive ”Made in China 2025” och ”China Standards 2035”) och det globala säkerhetsinitiativet, strategin för ”dubbel cirkulation” samt Kinas tilltagande självsäkerhet och aggressiva uppträdande utomlands. Parlamentet anser att det slutliga målet för den militär-civila sammansmältningen är att främja partistatens långsiktiga strategiska mål att bli världens ledande stormakt när det gäller politiskt inflytande, ekonomisk kapacitet, teknisk dominans och militär makt och att undergräva den regelbaserade världsordningen.

4.Europaparlamentet påminner om att uppnåendet av företräde inom vetenskap och teknik har varit en av kommunistpartiets främsta prioriteringar under de senaste åren och att kommunistpartiets strategi för militär-civil sammansmältning ger incitament till utbyte av forsknings- och utvecklingsresultat mellan marknadsorienterade och kinesiska försvarsindustrier. Parlamentet framhåller underrättelsetjänsternas upprepade varningar om riskerna för ekonomiskt beroende, spionage och sabotage som orsakas av den ekonomiska närvaron av enheter från vissa tredjeländer, i synnerhet Kina, inom kritisk infrastruktur och strategiska sektorer i hela EU. Parlamentet är i detta avseende oroat över de politiska påtryckningar som utövats i samband med godkännandet av specifika kinesiska investeringar i kritisk infrastruktur, såsom i fallet med den tyska regeringens beslut att samtycka till Coscos förvärv av en andel i Hamburgs hamn, i strid med de behöriga institutionernas råd.

5.Europaparlamentet varnar för risken med att låta kinesiska företag ha något som helst att göra med EU:s strategiska tillgångar, särskilt de företag som har direkta eller indirekta kopplingar till Kinas politisk-militära system eller underrättelsesystem. Parlamentet understryker i detta avseende sin oro över att teknik och teknisk expertis som används inom civil verksamhet, särskilt på det ekonomiska området, fortsätter att överföras till Kinas militära styrkor, vilket ökar FBA:s förmåga att utveckla nästa generations militära teknik, som kan användas för att sätta partner i Asien och runt om i världen under tvång. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU:s medlemsstater att öka tillsynen och införa särskilda bakgrundskontroller av personer och juridiska enheter med direkt anknytning till den kinesiska regeringen.

6.Europaparlamentet är bekymrat över att 98 % av EU:s efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller tillgodoses av Kina. Kina producerar 70 % av världens batterier (med tre av de fem största batteritillverkningsjättarna), står för 60 % av den globala aluminiumproduktionen och 75 % av kiselproduktionen, liksom 94 % av den globala produktionen av gallium och omkring 60 % av produktionen av germanium, och är det ledande raffinaderiet med 60 % av litium- och 70 % av kopparbearbetningen och framställer 84 % av världens nickel och 85 % av dess kobolt. Kinesiska gruvföretag är verksamma i Serbien (koppar och guld), Demokratiska republiken Kongo (kobolt), Indonesien (nickel) samt Chile och Australien (litium). Att Kina har näst intill monopol på framställningen och bearbetningen av dessa kritiska råvaror skapar avgörande beroenden och utgör därför inte bara en akut geopolitisk utmaning för EU, utan också en enorm risk för Europas försvarsindustri och andra viktiga industrisektorer samt dess öppna strategiska oberoende och strategi för ekonomisk säkerhet.

7.Europaparlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag till akt om kritiska råvaror och efterlyser ett snabbt genomförande av dess mål för att stärka resiliensen i EU:s försörjningskedja. Parlamentet påminner om att kritiska råvaror är avgörande för säkerhets- och försvarssektorn och för att EU:s digitala och gröna omställning ska lyckas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samordning med intressenter i industrin genomföra beslutet att gradvis minska beroendet av Kina genom att diversifiera källorna till kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller och upprätta strategiska partnerskap med pålitliga tredjeländer i syfte att säkerställa en säker och tillförlitlig försörjning av kritiska råvaror. EU uppmanas kraftfullt att hjälpa medlemsstaterna att utveckla projekt som syftar till större oberoende från kinesisk produktion.

8.Europaparlamentet förespråkar starkt diversifiering av leverantörer och partner i initiativ för kritisk infrastruktur för att minska sårbarheten för yttre påverkan och se till att beroendet av en enda källa minimeras.

9.Europaparlamentet är bekymrat över att privatägda undervattenskablar som tillhandahålls av kinesiska företag, såsom HMN Technologies, en enhet med anknytning till FBA:s cyberunderrättelseverksamhet, används för EU:s och medlemsstaternas diplomatiska och militära kommunikation. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de undervattensdatakabelsystem som drivs av det kinesiska företaget HMN Technologies och som förbinder EU-medlemsstaternas territorier och regionen Indiska oceanen/Stilla havet, inbegripet medlemsstaternas och Natos militära baser, vilket skapar säkerhetssårbarheter med avseende på cybersäkerhet, undervattensövervakning, datainsamling och insamling av underrättelser. Parlamentet är i detta avseende ytterligare oroat över försäljningen av ett nederländskt företag, ryggraden i Estlands internetinfrastruktur, till ett kinesiskt företag kopplat till FBA. Det behövs gemensamma insatser mellan medlemsstaterna för att förhindra liknande fall.

10.Europaparlamentet påminner om behovet att genomföra en grundlig utvärdering av EU-‑institutionernas infrastruktur och tjänster för informationssäkerhet, i synnerhet när det gäller sekretessbelagd kommunikation mellan institutionerna och uppdrag och insatser utomlands. Hela leveranskedjan bör beaktas för att se till att företagen inte har några direkta eller indirekta förbindelser med Kina. Parlamentet efterlyser särskilda bestämmelser i EU-institutionernas upphandlingsförfaranden för att begränsa risken för inblandning, inbegripet förvärv, underhåll eller säkerhetsprövning av en tredje part.

11.Europaparlamentet varnar för att stora investeringar i kusthamnar, järnvägar och flygplatser ger Peking möjlighet att övervaka och kontrollera verksamhet i viktiga logistiska knutpunkter med en grundläggande strategisk dimension.

12.Europaparlamentet betonar att Kina var EU:s näst största handelspartner för varor 2022. Parlamentet uttrycker oro över de alltmer obalanserade handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Kina, vilket också belyses av EU:s rekordhöga handelsunderskott på 396 miljarder euro 2022 och unionens beroende av kinesisk import och kinesiska investeringar i vissa kritiska sektorer. Parlamentet framhåller Kinas obalanserade internationella handelspolitik inom ramen för landets strategi för ”dubbel cirkulation”. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp EU:s farhågor med Kina om landets handelsmetoder.

13.Ett nyckelområde för EU:s kritiska infrastruktur är unionens nätverk av forskningsinstitut och forsknings- och utvecklingsanläggningar, som spelar en viktig roll för EU:s förmåga att uppfylla sina åtaganden om grön och digital omställning, vid sidan av viktiga arenor som rymdförsvar. Europaparlamentet påminner om säkerhetssårbarheterna i samband med påtvingad tekniköverföring, stöld av immateriella rättigheter och kunskapsläckor, både inom och utanför EU. Parlamentet efterlyser ökad vaksamhet vid redovisning av sådana hot mot EU:s förmåga att driva innovation och främja tillväxt.

14.Europaparlamentet noterar att kinesiska företag redan är ledande inom nyckelteknik som används inom sektorer som trådlös 5G-infrastruktur, drönare, batterier, överljudsrobotar, sol- och vindenergi samt kryptovaluta. Parlamentet uttrycker sin oro över användningen av denna teknik och de beroenden som den skapar. Parlamentet noterar här att 5G RAN på Cypern till 100 % består av kinesisk utrustning, och i Tyskland är siffran 59 %. Parlamentet betonar att detta strider mot EU:s riktlinjer för verktygslådan för 5G-säkerhet för att minska säkerhetsriskerna i näten och uppmanar rådet och kommissionen att utesluta användning av utrustning och programvara från tillverkare baserade i Kina i stomnätsfunktioner. Parlamentet påminner om att Huawei har deltagit i elva projekt inom ramen för Horisont Europa fram till juni 2023 och därmed fått totalt 3,89 miljoner euro i finansiering. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen EU och EU:s institutioner att genomföra en systematisk granskning av kinesiska företag som direkt eller indirekt gynnas av europeiska program av strategisk betydelse för EU och att, om det är nödvändigt, avsluta deras deltagande. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att föreslå ytterligare säkerhetsstandarder för kinesiska leverantörer av 5G och nästa generations 6G-nät.

15.Europaparlamentet anser att appen TikTok, som ägs av det kinesiska konglomeratet ByteDance, strider mot den europeiska ramen för dataskydd, vilket gör den till en potentiell risk och en källa till desinformation med kinesisk uppbackning. Parlamentet välkomnar EU-institutionernas och flera EU-medlemsstaters beslut att förbjuda användningen av appen TikTok på institutionernas enheter samt privata enheter som är registrerade i institutionernas avdelningar för mobila enheter.

16.Europaparlamentet varnar för att den försämrade säkerhetsmiljön i Europa, i vårt grannskap och runt om i världen kräver brådskande överväganden om hur EU:s strategiska oberoende kan stärkas och unionens beroende av länder som Kina och systemrivaler som utgör ett säkerhetshot mot EU kan minskas. Parlamentet betonar behovet att förhindra att känslig ny teknik och viktiga produkter med dubbla användningsområden, särskilt sådana som är kritiska för EU:s säkerhet och försvar, överförs till problematiska destinationer som bedriver eller samarbetar med strategier för militär-civil sammansmältning. Parlamentet anser att inrättandet av EU-omfattande elektroniska tull- och exportlicenssystem är ett kritiskt steg mot effektiva gemensamma europeiska exportkontroller, och uppmanar alla medlemsstater att se till att dessa system tas i drift senast i slutet av 2024. Parlamentet uppmanar vidare EU-institutionerna och medlemsstaterna att stärka samarbetet med transatlantiska och andra likasinnade partner för att skydda kritisk infrastruktur samt försvara demokratin och bevara våra gemensamma värden, vår säkerhet och vårt välstånd.

17.Europaparlamentet är fortsatt oroat över att europeisk kritisk infrastruktur, från telekommunikationsnät till hamnanläggningar, blir alltmer sårbar för yttre påverkan. Parlamentet lovordar i detta avseende de senaste lagstiftningsåtgärderna för att stärka kritiska entiteters motståndskraft i EU. Parlamentet noterar dock med oro att sådana initiativ till stor del är begränsade till förfaranden för granskning av utländska direktinvesteringar, vilket lämnar andra kanaler öppna för kommunistpartiet att få tillgång till och inflytande över kritiska tillgångar, bland annat genom värvning av personer i samhällseliten, överföringar av teknik och immateriella rättigheter samt beroenden i leveranskedjan och på försäljningsmarknaden. Parlamentet konstaterar att inrättandet av en ram för grundlig riskbedömning och kartläggning är absolut nödvändigt för att identifiera kritiska infrastrukturtillgångar och deras känslighet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att kartlägga, spåra och bedöma Kinas och andra tredjeländers tillgång till kritisk infrastruktur i EU och att vid behov gemensamt gå vidare med begränsningsåtgärder. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att med stöd av medlemsstaterna sammanställa en uttömmande förteckning över kritiska tillgångar och systematiskt utvärdera deras sårbarhet för yttre påverkan. Parlamentet efterlyser därför en utvidgning av lagstiftningsinitiativen för att ta itu med sådana risker.

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av denna valperiod dela en detaljerad analys med parlamentet av riskerna för handeln när det gäller halvledare, kvantdatorteknik, blockkedjeteknik, rymdteknik, artificiell intelligens och bioteknik och det eventuella behovet av EU-åtgärder på dessa områden.

19.Europaparlamentet påminner om att förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar Förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1). behandlar risker för säkerhet och allmän ordning till följd av investeringar från länder utanför EU. Parlamentet noterar det centrala mervärdet av granskningsmekanismen som ett relevant verktyg som ger EU och dess medlemsstater en bättre strategisk översikt och situationsmedvetenhet beträffande trender, mål, medel och metoder som används av utländska aktörer för att öka deras ekonomiska och politiska inflytande. Parlamentet begär att de befintliga instrumenten för utländska direktinvesteringar och utländska subventioner utvidgas så att de omfattar allmänna granskningsförfaranden för alla intressenter som deltar i projekt för kritisk infrastruktur i EU, vilket omfattar alla former av deltagande i projekt för kritisk infrastruktur, inbegripet samarbetsprojekt, partnerskap och tekniköverföringar. Parlamentet understryker också att rutinutvärderingar av projekt för kritisk infrastruktur som involverar aktörer utanför EU är avgörande, och anser att denna process bör omfatta granskning av ägarstrukturer, beroenden inom leveranskedjorna och tekniköverföring i samband med dessa projekt. Parlamentet anser också att det är nödvändigt att fastställa standarder för tillbörlig aktsamhet för att identifiera Kinas inflytande över investerare i kritisk infrastruktur i EU, och understryker att denna strategi bör tillämpas i lika hög grad på kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet betonar att det ytterst är medlemsstaterna som är ansvariga för skydd av infrastruktur, men att de inte konsekvent har genomfört de nuvarande riktlinjerna för utländska direktinvesteringar. Parlamentet är i detta avseende mycket oroat över att inte alla medlemsstater har infört eller använder mekanismer för att granska utländska investeringar i kritisk infrastruktur. Medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att konsekvent genomföra den nuvarande lagstiftningen om utländska direktinvesteringar och kritiska entiteters motståndskraft.

20.Europaparlamentet beklagar i detta avseende bristen på adekvat kontroll av riskerna för inblandning i offentlig upphandling av säkerhetsutrustning, såsom fallet med det kontrakt som flygplatsen i Strasbourg undertecknat för installation av säkerhetsskannrar och säkerhetsbågar som tillhandahålls av det europeiska dotterbolaget till det kinesiska företaget Nuctech, som delvis ägs av den kinesiska regeringen och är bundet till enhetsfrontens politik. Parlamentet varnar för att sådan teknik kan innehålla inbyggda säkerhetsluckor eller vara åtkomlig vid underhåll. Parlamentet välkomnar å andra sidan den rumänska regeringens beslut att avsluta förhandlingarna med China General Nuclear Power Corporation, CGNPC, om uppförandet av reaktorerna 3 och 4 i Cernavoda.

21.Europaparlamentet betonar dock att man måste hitta en strategisk balans mellan å ena sidan den öppna karaktären hos EU:s inre marknad och dess attraktionskraft för investeringar, och å andra sidan försvaret av EU:s kritiska infrastruktur och autonomi, med tanke på EU:s sårbarheter på säkerhetsområdet, särskilt när det gäller ekonomiskt tvång eller hot mot integriteten i EU:s kritiska infrastruktur.

22.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga olika sätt att göra sina yttranden avseende granskning av utländska direktinvesteringar mer verkningsfulla, i syfte att undvika snedvridningar av den inre marknaden och en kapplöpning mot botten mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka harmoniseringen, bland annat genom att bygga upp lämplig expertis, och att fullt ut genomföra förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Parlamentet anser att det finns utrymme för och behov av att stärka förordningen i samband med översynen i slutet av året. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst lagstiftningsförslag om en reviderad förordning som täpper till alla kryphål som har uppstått under dess genomförande, och att snabbt bedöma möjligheten att utarbeta ett lagstiftningsförslag om en granskningsmekanism för utgående investeringar. Parlamentet rekommenderar att den föreslagna mekanismen för granskning av utgående investeringar ska bygga på en konsekvensbedömning som inbegriper lämpligt samråd med företag för att minimera eventuella negativa konsekvenser för den europeiska konkurrenskraften.

23.Europaparlamentet välkomnar den nya riskminskningsstrategin i den föreslagna europeiska strategin för ekonomisk säkerhet av den 20 juni 2023, som syftar till att maximera fördelarna med EU:s ekonomiska öppenhet och skydda, främja och stärka EU:s öppna strategiska oberoende, samtidigt som man minimerar de risker som följer av ekonomiska beroenden och att dessa kan användas som vapen, inbegripet investeringar och forskningssamarbete inom viktig möjliggörande teknik med militära tillämpningar, bland annat på områdena kvantdatorteknik, avancerade halvledare och artificiell intelligens. Parlamentet efterlyser ett snart antagande av den höga representantens och kommissionens förslag och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra EU:s utvidgade regelverk för att utesluta enheter som skulle kunna bidra till militär-civil sammansmältning och att hitta alternativ till kinesiskfinansierade projekt i EU genom utveckling av en övergripande strategi för att gemensamt identifiera, bedöma och hantera risker för den europeiska ekonomiska säkerheten.

24.Europaparlamentet välkomnar vidare den höga representantens och kommissionens förslag om att förhindra att känslig ny teknik läcks genom att upprätta en förteckning över teknik med dubbla användningsområden, baserad på snävt definierade och framåtblickande kriterier, såsom en tekniks potentiella möjliggörande och omdanande karaktär, risken för militär-civil sammansmältning och risken för att tekniken missbrukas för att kränka de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att så snart som möjligt identifiera och genomföra de relevanta skyddsåtgärderna för denna teknik med dubbla användningsområden.

25.Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att i samordning med medlemsstaterna utforma en snabb svarsmekanism för upptäckt av dubbel användning eller missbruk av infrastruktur i EU som Kina äger, deltar i eller har koncessioner för och som skulle kunna användas för att dra in koncessionsrättigheter och/eller upphäva nyttjanderätten om det rör sig om ägande eller deltagande. Kommissionen uppmanas att årligen rapportera till Europaparlamentet oma)upptäckt av möjlig dubbel användning av strategisk infrastruktur som ger logistiskt stöd och underrättelsestöd till Kina,b)den fullständiga respekten för EU:s handelslagstiftning, särskilt beträffande tillbörlig aktsamhet, förhindrande av tvång och tvångsarbete avseende varor som förs in på EU:s marknader.

26.Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s förordning om halvledare, som kommer att öka EU:s förmåga att tillverka halvledare och skapa en strategisk karta över bland annat kapacitetsbrister i värdekedjan för halvledare i EU, och därigenom begränsa EU:s beroende av tredjeländer som Kina. Parlamentet efterlyser ytterligare förslag för att säkra produktions- och leveranskedjorna för kritisk infrastruktur och kritiska råvaror inom EU. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ytterligare initiativ som syftar till att möjliggöra närmare samordning och samarbete med likasinnade partner och allierade, och att övervaka och vidareutveckla – där så är möjligt och i linje med EU:s mål att minska ytterligare beroenden – den globala produktionskapaciteten och leveranskedjorna för kritisk infrastruktur och kritiska råvaror som är avgörande för EU:s säkerhet och försvar. Parlamentet uppmärksammar särskilt Taiwan, som spelar en viktig roll i de globala leveranskedjorna och i den internationella regelbaserade ordningen. Parlamentet upprepar sitt långvariga stöd för det bilaterala investeringsavtalet mellan EU och Taiwan och alla arrangemang som ömsesidigt gynnar bilateral handel och bilaterala investeringar.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ny lagstiftningsram för att minska säkerhetsriskerna från leverantörer av undervattenskabelsystem, bland annat genom strängare övervakning och frekvent tillsyn av sådana leverantörers ägarstrukturer, deras tidigare investeringar i undervattenskabelsystem och undervattenskabelsystemens närhet till europeiska och allierades militära baser. Parlamentet betonar att det måste förhindras att leverantörer av kabelsystem, såsom kinesiska företag, delar data med underrättelsetjänster för annat än att skydda infrastrukturen från intrång utifrån eller fientliga angrepp. Parlamentet efterlyser i detta avseende initiativ som syftar till vidareutveckling av europeiskt ägda eller baserade företag på området undervattenskabelsystem.

28.Europaparlamentet understryker att EU:s motåtgärder måste byggas kring en ökad förståelse av den relevanta strategiska bilden med fokus på tvärpolitiska och gränsöverskridande hotbildsbedömningar och sårbarhetsstudier avseende kritisk infrastruktur. Parlamentet anser att en decentraliserad eller försumlig strategi som saknar tydlig synlighet och granskning av projekt med strategisk betydelse för Europas försvar och säkerhet i hög grad skulle kunna skada EU:s geopolitiska intressen Utredningsavdelningen för yttre förbindelser vid generaldirektoratet för EU-extern politik, Security implications of China-owned critical infrastructure in the European Union, juni 2023.. Parlamentet påminner om sårbarheter kopplade till utländsk inblandning, särskilt på informationsområdet, och samspelet mellan utländska direktinvesteringar och informationsmanipulering av illasinnade utländska aktörer.

29.Europaparlamentet uttrycker oro över Kinas aktivitet på EU-marknaden och i unionens vidare grannskap. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att se till att de åtgärder som vidtas för att stärka EU:s motståndskraft mot kinesiskt inflytande, inbegripet riskminskning, diversifiering och minskning av kritiska beroenden, också utsträcks till EU:s närmaste partner, i synnerhet anslutningsländer och de länder som ingår i EU:s grannskapspolitik.

30.Europaparlamentet påminner om att Kinas marina styrkor har medel och rättsliga verktyg för att se till att landets civila fartyg och infrastruktur kan användas för militära ändamål och säkerhetsändamål. Parlamentet anser att Kina har förmågan att använda sin civila kommersiella infrastruktur för att stödja FBA:s närvaro i tredjeländer. Parlamentet varnar att en sådan militär-civil sammansmältning ger FBA tillgång till utländska hamnar, vilket gör att armén på förhand kan positionera logistiskt stöd för att upprätthålla marina utplaceringar så långt borta som Indiska oceanen, Medelhavet och Atlanten. Parlamentet understryker att riskerna för spionage är som störst när kinesiska civila kommersiella tillgångar finns i logistiska knutpunkter nära EU:s och Natos flottbaser eller hamnoperatörer som har undertecknat avtal om logistiskt stöd till europeiska företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt ta itu med behovet att minska riskerna för spionage och sabotage i kritisk infrastruktur, i synnerhet sådan som har en militär funktion, såsom hamnar som används av Nato. Parlamentet betonar i detta avseende att EU och Nato måste samarbeta för att utveckla en långsiktig plan för att motverka Kinas strategi för militär-civil sammansmältning i Europa, och efterlyser ett fullständigt genomförande av den slutliga utvärderingsrapporten från EU:s och Natos arbetsgrupp Europeiska kommissionen, EU:s och Natos arbetsgrupp för den kritiska infrastrukturens motståndskraft: Slutlig utvärderingsrapport, juni 2023..

31.Europaparlamentet konstaterar att hamnar är portar till världen och därför spelar en avgörande roll i EU:s ekonomi. Parlamentet konstaterar med oro att kinesiskägda eller kinesiskkontrollerade enheter strategiskt har ökat sina andelar i hamnar och hamninfrastruktur i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategisk politisk ram för EU för att minska och begränsa Kinas och andra regimers inflytande och operativa kontroll. Parlamentet påminner också om att Kina projicerar makt utomlands genom att använda ett nätverk av kommersiella hamnar och anläggningar med dubbla användningsområden som ger logistik- och underrättelsestöd till den kinesiska flottan. Parlamentet noterar att kinesiska företag 2022 ägde eller drev terminaler i 96 hamnar i 53 länder. I minst nio hamnar, varav två i Europa, har örlogsfartyg från FBA:s flotta genomgått omfattande reparationer eller underhåll för fartyg och utrustning. Parlamentet påpekar att sjöfartsbesök avslöjar områden med inflytande, prioriterade operativa zoner, mål för underrättelseinsamling och samarbetsprioriteringar.

32.Europaparlamentet betonar behovet av en geopolitisk strategi för globalt samarbete om kritisk infrastruktur för att EU framgångsrikt ska kunna möta de nya säkerhetsutmaningarna. Parlamentet noterar att en tredjedel av all afrikansk infrastruktur som byggts sedan 2010, däribland omkring 50 % av Afrikas 3G-nät och 70 % av kontinentens 4G-nät, har finansierats och uppförts av kinesiska statsägda företag. Parlamentet understryker att Kina under de senaste 20 åren har ökat sina handels-, investerings- och låneåtaganden med 160 miljarder US-dollar med afrikanska regeringar och deras statsägda företag, med få eller ogenomskinliga avtalsförpliktelser, främst inom transport, elproduktion, gruvdrift och telekommunikation. Parlamentet betonar i synnerhet att ett enda kinesiskt telekommunikationsföretag har uppfört upp till 70 % av Afrikas it-infrastruktur samt den roll som kinesiska företag spelar i finansieringen, uppbyggnaden, utbyggnaden och upprustningen av minst 14 känsliga inomstatliga telekommunikationsnät i Afrika. Parlamentet uttrycker oro över att den kinesiska modellen tydligt är attraktiv för många länder som inte kan eller är ovilliga att uppfylla EU:s krav för att få tillgång till motsvarande finansieringsnivåer, vilket ökar det kinesiska inflytandet till förfång för partnerskap med EU och utlöser risker för ohållbar skuldsättning för dessa länder, vilket skadar deras långsiktiga utveckling till nackdel för lokalbefolkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att intensifiera ansträngningarna, bland annat för att locka till sig investeringar från den privata sektorn, för att genomföra Global Gateway-investeringspaketet på 150 miljarder euro, som man enades om vid det sjätte toppmötet mellan EU och AU i februari 2022. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att snabbt genomföra projekt, särskilt fyrtornsprojekt, inom ramen för initiativet.

33.Europaparlamentet understryker sin oro över att Kinas strategi att bygga upp en ”samarbetsbas för den blå ekonomin” längs Afrikas kust, bland annat genom att bygga fiskefartyg och reparationsanläggningar för fartyg, också skulle kunna användas för militära ändamål. Parlamentet betonar att det finns en allmän brist på detaljer och insyn angående dessa avtal och licenser med afrikanska länder. Parlamentet lyfter fram de potentiella geopolitiska konsekvenserna för EU, särskilt i tredjeländer där EU har ett engagemang.

34.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet och kommissionen.