1.Europaparlamentet konstaterar att begreppen ”metaversum” och ”virtuell värld” för närvarande saknar vedertagna definitioner.

2.Europaparlamentet välkomnar i detta avseende förslaget i kommissionens meddelande om en definition med fokus på de virtuella världarnas huvuddrag enligt följande: ”Virtuella världar är beständiga, omslutande miljöer som baseras på tekniker som 3D och utvidgad verklighet (XR), vilka gör det möjligt att kombinera fysiska och digitala världar i realtid för ett antal olika ändamål, t.ex. design, simuleringar, samarbete, lärande, umgänge, transaktioner eller underhållning.” Parlamentet påpekar att många av de tekniker som kallas ”virtuella världar” har funnits i åratal. Parlamentet understryker att en framtida europeisk strategi bör bygga på forskning, vetenskapliga rön och samhällsrelevans.

3.Europaparlamentet betonar vikten av att främja standardisering och interoperabilitet för en fullständig utveckling av ett ekosystem av sammanlänkade virtuella världar.

4.Europaparlamentet betonar att virtuella världar som är tillgängliga i EU bör respektera de etiska värden, principer och grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna EUT C 303, 14.12.2007, s. 1. och befintlig EU-lagstiftning, nämligen om dataskydd, säkerhetsstandarder, datadelning, innehållsmoderering, kampen mot trakasserier och hatpropaganda, it-säkerhet, arbetstagares rättigheter, konsument- och barnskydd, tillgänglighetskrav, respekt för immateriella rättigheter, skydd av know-how och företagshemligheter, förebyggande av missbruk och bedrägerier på nätet samt öppna och rättvisa marknader.

5.Europaparlamentet påminner om att virtuella världar bör utvecklas och införas i enlighet med den allmänna principen att vad som är olagligt offline bör vara olagligt online, och därigenom se till att människors rättigheter som användare, konsumenter, arbetstagare, investerare, rättsinnehavare och upphovsmän respekteras fullt ut, med starkt fokus på barn.

6.Europaparlamentet påpekar särskilt att följande rättsakter redan gäller för olika aspekter av virtuella världar: rättsakten om digitala tjänster, rättsakten om digitala marknader, dataförvaltningsakten, dataakten, förslaget till en rättsakt om artificiell intelligens, den allmänna dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG, EUT L 119, 4.5.2016, s. 1., förordningen om allmän produktsäkerhet, direktivet om otillbörliga affärsmetoder, förordningen om marknader för kryptotillgångar, en europeisk digital identitet, direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, EU-varumärkesförordningen, direktivet om skydd av företagshemligheter, den europeiska rättsakten om tillgänglighet och direktivet om webbtillgänglighet.

7.Europaparlamentet betonar vikten av att regelbundet övervaka efterlevnaden och säkerställa ett effektivt genomförande av gällande rättsliga instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer och bästa praxis, i samarbete med olika intressenter, inbegripet företrädare för det civila samhället och konsumentskyddsorganisationer samt den akademiska världen, för att klargöra de rättsliga skyldigheterna och ansvarsområdena för varje part som är knuten till virtuella världar, såsom plattformsoperatörer, tjänsteleverantörer, utvecklare och användare, enligt tillämplig EU-lagstiftning.

8.Europaparlamentet understryker att det är av största vikt att kommissionen genomför regelbundna kontroller av ändamålsenligheten hos de tillämpliga rättsliga instrument som är i kraft, nämligen när det gäller en eventuell översyn av direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om konsumenträttigheter Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, EUT L 304, 22.11.2011, s. 64. och direktivet om oskäliga avtalsvillkor Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal, EGT L 95, 21.4.1993, s. 29., och betonar att all framtida lagstiftning om virtuella världar bör undvika överlappningar eller inkonsekvenser, samtidigt som luckor fylls vid behov.

9.Europaparlamentet noterar att vissa regleringsfrågor ändå redan är uppenbara på områdena internationell privaträtt, civilrätt och immaterialrätt, såsom anges i avsnitten nedan.

10.Europaparlamentet framhåller att den senaste forskningen har visat att data från VR-sensorer är lika unikt identifierbara som en fingeravtrycksskanning och kan användas för att få djup insikt i användarnas personlighet och härleda en rad olika egenskaper såsom ålder, kön, inkomst, etnicitet, funktionsnedsättning, sinnestillstånd och känslor. Parlamentet anser att detta ger upphov till stora etiska och rättsliga problem, särskilt i samband med riktad beteendestyrd annonsering, vilka bör åtgärdas. Parlamentet betonar att ett sätt att ta itu med dessa etiska problem med insamlingen av stora mängder personuppgifter, inbegripet känsliga användaruppgifter såsom biometriska och beteenderelaterade uppgifter, känslomässiga reaktioner och haptisk information, är att garantera att användarna är medvetna om de uppgifter som samlas in och att samtycke till insamlingen av sådana uppgifter inte endast erhålls vid inträdet i den virtuella världen, utan för varje användningsfall i linje med principerna i den allmänna dataskyddsförordningen, såsom principerna om inbyggt integritetsskydd och ändamålsbegränsning.

11.Europaparlamentet betonar att virtuella världar bör möjliggöra anonym användning av tjänsterna när användaren inte måste identifieras enligt unionsrätten eller nationell rätt, nämligen av ansvarsskäl, och det är tekniskt möjligt och rimligt, som ett sätt att skydda privatlivet och effektivt förhindra obehörigt utlämnande av uppgifter, identitetsstöld och andra former av missbruk av personuppgifter som samlas in online.

12.Europaparlamentet noterar i detta avseende att de åtgärder som kommissionen föreslår i sitt meddelande för att öka medvetenheten, förbättra digitala färdigheter och digital kompetens och öka användarnas tillgång till viktig teknik, nämligen genom att underlätta tillgången till infrastruktur för höghastighetsinternet och lämplig utrustning, är avgörande för att undvika digitala klyftor och bör genomföras så snabbt som möjligt för att främja ett inkluderande och konkurrenskraftigt digitalt samhälle och för att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken i denna snabba tekniska utveckling.

13.Europaparlamentet betonar att vissa traditionella territoriella principer om tillämplig lag och jurisdiktion kan visa sig otillräckliga för virtuella världar, vars icke-territorialitet möjliggörs genom användning av decentraliserad teknik såsom blockkedjor, och ge upphov till problem när det gäller att säkerställa EU-rättens tillämplighet och skyddet av konsumenters och företags rättigheter.

14.Europaparlamentet noterar närmare bestämt att det ”mosaiska kriterium” som fastställts av Europeiska unionens domstol, genom vilket den skadelidande kan begära ersättning vid domstolarna i länder där åtminstone en del av skadan inträffade, kanske inte kan tillämpas eftersom var och en i världen kan få tillgång till virtuella världar. Parlamentet påminner dock om att domstolen fastställde ett ytterligare kriterium enligt vilket skadelidande kan begära ersättning genom domstolarna i det land där de har sitt huvudsakliga intresse och bekräftar att en kodifiering av detta kriterium i Bryssel I-förordningen kan övervägas.

15.Europaparlamentet konstaterar att definitionen av ”konsument” i Bryssel I-förordningen för närvarande bygger på ett direkt avtalsförhållande, vilket till exempel saknas mellan utgivaren av ett icke-fungibelt objekt (non-fungible token, NFT) och köparen när detta släpps ut på en andrahandsmarknad. Parlamentet noterar följaktligen att den slutliga köparen skulle gå miste om den domstolsbehandling som beviljas konsumenterna i Bryssel I-förordningen i händelse av en tvist med utgivaren.

16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa och andra potentiellt problematiska situationer och att bedöma lämpligheten i de befintliga bestämmelser i internationell privaträtt som är tillämpliga i EU, och vid behov föreslå lämpliga ändringar för att garantera att medborgare och företag inte systematiskt måste processa i utländska domstolar eller enligt utländsk rätt för att hävda sina rättigheter, och på så sätt se till att deras rättigheter enligt EU:s regelverk garanteras fullt ut samtidigt som man beaktar risken för forumshopping, särskilt från företag utanför EU.

17.Europaparlamentet konstaterar att antalet handelstransaktioner inom virtuella världar, och deras ekonomiska betydelse, förväntas öka under det kommande årtiondet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att säkerställa att leverantörer av virtuella varor och tjänster kan identifieras och hållas ansvariga för all skada som orsakas av deras produkter.

18.Europaparlamentet pekar på problemen med de marknadsföringsmetoder som används vid försäljning av så kallade virtuella fastigheter, t.ex. en byggnad eller en tomt i en virtuell värld som representeras av ett icke-fungibelt objekt, eftersom användarna kan tro att de faktiskt förvärvar en äganderätt när de i själva verket endast får tillstånd att använda den virtuella ”marken”. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att de tillämpliga villkoren är transparenta, tydliga, rättvisa och lätta att förstå, särskilt eftersom det har visat sig att användarna ofta inte läser villkoren på grund av deras ogenomträngliga och tekniska karaktär.

19.Europaparlamentet påminner om att ansvarsregler bör gälla fullt ut för virtuella världar och understryker vikten av att införa effektiva åtgärder för att förebygga och ta itu med alla former av skadligt beteende och tillämpa lagen i linje med de grundläggande rättigheterna i virtuella världar, inbegripet, när så är lämpligt och utan att det påverkar rätten till rättslig prövning, inrättandet av mekanismer för rapportering och tvistlösning.

20.Europaparlamentet är oroat över att användningen av avatarer och decentraliserade system, t.ex. sådana som bygger på blockkedjeteknik, kan göra det ytterst svårt att ställa skadevållande till svars. Parlamentet anser att införandet av effektiva system för identitetshantering är avgörande för att de ska kunna identifieras korrekt och i rätt tid och bekämpa falska identiteter, även med beaktande av särdragen i styrningen av decentraliserade autonoma organisationer och kollektivt ansvar. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens avsikt att undersöka mervärdet av en möjlig rättslig ram för decentraliserade autonoma organisationer.

21.Europaparlamentet påminner om att avatarer inte är en juridisk person, så alla frågor som rör deras rättskapacitet, rättigheter, skyldigheter och ansvar måste lösas med hänvisning till de fysiska eller juridiska personer som använder dem. Parlamentet anser att man bör överväga om det är lämpligt att bevilja avatarer en särskild rättslig status, med tanke på att de virtuella världarna utvecklas och blir mer komplicerade. Parlamentet anser att avataren eller personen bakom avataren bör kunna identifieras och att en kundkännedomsprincip bör tillämpas.

22.Europaparlamentet understryker att EU-lagstiftningen om skydd av immateriella rättigheter och industriell äganderätt, inbegripet upphovsrätt, varumärken, patent, formgivningar och affärshemligheter, fullt ut gäller virtuella världar. Parlamentet betonar dock att de virtuella världarnas utveckling medför nya utmaningar när det gäller skyddet av immateriella rättigheter, identifieringen av intrångsgörare och frågor som rör lagvalsreglerna om tillämplig lag och jurisdiktion.

23.Europaparlamentet påminner om att plattformsoperatörer, tjänsteleverantörer och användare i virtuella världar är skyldiga att respektera rättsinnehavarnas exklusiva rättigheter och deras rätt till skälig ersättning. Parlamentet betonar att användningen av innehåll som skyddas av immateriella rättigheter, även i digital form på ett elektroniskt medium, t.ex. ett icke-fungibelt objekt, kräver tillstånd genom licensiering eller tilldelning, såvida det inte omfattas av undantag eller inskränkningar i skyddet av immateriella rättigheter (t.ex. privat kopia, utbildning, forskning, citat, granskning, parodi eller pastisch). Parlamentet upprepar i detta avseende vikten av att leverantörerna ger insyn i licensernas, inbegripet de territoriella licensernas omfattning så att användarna kan fastställa vilket bruk av immaterialrättsskyddat innehåll i virtuella världar som omfattas av deras licenser och att upphovsmän och rättsinnehavare kan få noggrann och korrekt rapportering om den faktiska användningen av skyddade verk.

24.Europaparlamentet välkomnar den uppdatering som gjordes genom den tolfte upplagan av ”Nice-klassificeringen”, som gör det möjligt att registrera varumärken i klasser som täcker deras användning i virtuella världar. Parlamentet efterlyser en noggrann uppföljning av den konkreta tillämpningen av denna klassificering. Parlamentet är dock oroat över användningen av icke-fungibla objekt som hänvisar till varumärken utan tillstånd från sina ägare och efterlyser effektiva åtgärder för att ta itu med dessa och andra fall av överträdelser. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag att ta fram en verktygslåda för att bekämpa förfalskning.

25.Europaparlamentet bekräftar tillämpligheten av ansvarsregler i enlighet med rättsakten om digitala tjänster och den särskilda ordning som fastställs i artikel 17 i upphovsrättsdirektivet för att täcka uppladdning av användarproducerat innehåll. Parlamentet anser dock att det krävs ytterligare klargöranden om hur befintliga regler bör tillämpas på onlinetjänster för innehållsdelning som gör innehåll tillgängligt i virtuella världar och hur man ser till att de följs.

26.Europaparlamentet betonar att icke-fungibla objekt inte i sig ger några immateriella rättigheter till den digitala tillgången och framhåller att det krävs ytterligare klarhet och transparens för att undvika bedrägerier och den ofta förekommande förvirringen avseende rätten till själva objektet respektive rätten till det underliggande skyddade innehållet.

27.Europaparlamentet konstaterar att icke-fungibla objekt och andra blockkedjebaserade erbjudanden underlättar kontinuerlig återförsäljning av tillgångar baserade på upphovsrättsskyddade verk genom onlinetransaktioner och anser att det krävs en lämplig och proportionell ersättning till upphovsmännen för varje återförsäljning av sådana tillgångar.

28.Europaparlamentet påminner om att de resultat som autonomt genereras av AI-system eventuellt inte kan omfattas av upphovsrättsligt skydd, eftersom originalitetsprincipen är kopplad till en fysisk person, och begreppet ”intellektuellt skapande” avser upphovsmannens personlighet. Parlamentet påminner dessutom om skillnaden mellan mänskligt skapande som stöds av AI och resultat som genereras autonomt av AI. Parlamentet påminner om att den nuvarande ramen för immateriella rättigheter visserligen är tillämplig på skapande som stöds av AI, men att resultat som genereras autonomt av AI ger upphov till nya lagstiftningsutmaningar i fråga om immaterialrättsligt skydd, till exempel frågor om ägarskap, upphovsmannaskap och uppfinnarskap och skälig ersättning, liksom frågor med anknytning till potentiell marknadskoncentration. Parlamentet välkomnar åtagandet i handlingsplanen för immateriella rättigheter om att kommissionen ska delta i diskussioner med berörda parter om hur man ska hantera de utmaningar som uppfinningar och skapande med stöd av AI medför. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga denna dialog till de flesta AI-relaterade frågor, inklusive generativ AI.

29.Europaparlamentet betonar att virtuella världar kan ge möjlighet att tillhandahålla offentliga tjänster av allmänt intresse, till större nytta för medborgarna. Parlamentet understryker dock att inkludering av och tillgänglighet för alla användare i EU måste säkerställas när det gäller såväl kostnader för och användning av hårdvara som förståelse av programvara. Parlamentet noterar att tillgänglighet är särskilt viktigt när det gäller att säkerställa att utsatta befolkningsgrupper såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, barn och personer som bor på landsbygden och i avlägsna områden får de nödvändiga digitala färdigheterna för att delta i virtuella världar och bör beakta aspekter såsom geografiskt läge, kön, utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund.

30.Europaparlamentet tillägger i detta sammanhang att digital kompetens är av yttersta vikt för att säkerställa en säker och socialt fördelaktig samt välinformerad och ansvarsfull användning av virtuella världar, för att undvika användarberoende, snedvridning och diskriminering, ta itu med desinformation, manipulering och missbruk i den virtuella miljön och främja demokratisk kontroll.

31.Europaparlamentet betonar behovet av att vidta effektiva utbildningsåtgärder för att säkerställa allmän kompetens i förhållande till den virtuella världen bland medborgarna och kompetenshöjning för yrkesverksamma inom olika områden, nämligen lärare, samt uppmuntra och främja utvecklingen av europeisk talang och teknik, samtidigt som fler människor, inklusive kvinnor, lockas att studera naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

32.Europaparlamentet rekommenderar att den ”verktygslåda för virtuella världar” som är avsedd för allmänheten, såsom den beskrivs i kommissionens meddelande, utvecklas ytterligare i enlighet med rekommendationerna från medborgarpanelen för att hjälpa medborgarna att bättre förstå hur de kan hantera sina virtuella identiteter, sina virtuella verk, sina virtuella tillgångar och sina data, och bidra till en övergripande EU-strategi för virtuella världar som är både hållbar och människocentrerad.

33.Europaparlamentet välkomnar det positiva bidraget till utvecklingen av centrala inslag i virtuella världar från EU:s aktörer inom öppen källkod, t.ex. i samband med användning av teknik för distribuerade liggare och annan teknik som behövs för äktheten, förvaltningen och säkerheten för virtuella föremål och identiteter, vilket kommissionen har noterat.

34.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.