1.Europaparlamentet godkänner Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2022.
2.Europaparlamentet berömmer Emily O’Reilly för hennes goda arbete och löpande insatser för att förbättra den administrativa praxisen och verka för ansvarsskyldighet inom och full insyn i EU:s institutioner, organ och byråer samt för att säkerställa att EU-medborgarna har tillgång till EU-handlingar.
3.Europaparlamentet uppskattar Europeiska ombudsmannens fortsatta konstruktiva samarbete med Europaparlamentet, och i synnerhet med utskottet för framställningar, och med andra EU-institutioner. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att stödja ombudsmannen i utförandet av hennes uppgifter.
4.Europaparlamentet ser mycket positivt på de betydande effektiviseringar som ombudsmannens kontor har uppnått i fråga om handläggningstiden för avslutade ärenden, som minskade från i genomsnitt 13 månader 2013 till mindre än 6 månader i genomsnitt 2022. Parlamentet understryker att de resultat som har uppnåtts omfattar flera områden inom EU-förvaltningen med begränsade resurser.
5.Europaparlamentet uppmanar rådet att fullt ut följa öppenhetsstandarderna för en parlamentarisk demokrati och deltagandedemokrati i enlighet med kraven i fördragen och ombudsmannens uppmaning. Parlamentet påminner om att Europeiska unionens domstol har slagit fast att principerna om offentlighet och öppenhet är en naturlig del av EU:s lagstiftningsprocess och att bristande öppenhet och information försvagar medborgarnas förtroende för legitimiteten i EU:s lagstiftningsprocess som helhet.
6.Europaparlamentet uppmanar rådet att i god tid ge medborgarna tillgång till rådets lagstiftningshandlingar under pågående lagstiftningsförfaranden för att fullt ut upprätthålla medborgarnas fördragsbaserade rätt att delta i unionens demokratiska liv, vilket i sin tur skulle öka medborgarnas förtroende för EU:s övergripande beslutsprocess.
7.Europaparlamentet ser positivt på att en undersökning på eget initiativ har inletts om hur kommissionen säkerställer insyn i kontakterna med företrädare för tobaksindustrin. Parlamentet understryker att underlåtenheten hos kommissionen som helhet att proaktivt offentliggöra uppgifter om möten med lobbyister för tobaksindustrin utgjorde ett administrativt missförhållande, vilket ombudsmannen påpekade i sina preliminära slutsatser. Parlamentet påminner om att EU har undertecknat och formellt bekräftat Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll och att EU är skyldigt att följa ramkonventionens bestämmelser, i vilka det fastslås att interaktioner med tobaksindustrin endast bör äga rum när det är absolut nödvändigt ur lagstiftningssynpunkt. Parlamentet påminner även om att EU är skyldigt att säkerställa insyn i dessa interaktioner för att därmed förhindra att tobaksindustrin påverkar folkhälsopolitiken i negativ riktning.
8.Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att ombudsmannen inleder en undersökning för att bedöma graden av oberoende hos EU:s energiplattforms rådgivande industrigrupp, som inrättats av kommissionen.
9.Europaparlamentet stöder resultatet av ombudsmannens undersökning av hur kommissionen säkerställer att de externa sakkunniga som deltar i utvärderingen av projektförslag inom ramen för Europeiska försvarsfonden inte har intressekonflikter. Parlamentet understryker att det är av yttersta vikt att det görs en grundlig bedömning av intressekonflikter innan sakkunniga utses och att det säkerställs att skyldigheter i fråga om öppenhet och etiska skyldigheter fullgörs på ett strikt sätt.
10.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag som svar på ombudsmannens slutsatser efter undersökningen av fallet BlackRock om att ändra budgetförordningen och inkludera möjligheten att avvisa anbudsgivare som har intressekonflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut följa ombudsmannens förslag genom att anta skärpta och tydligare regler som syftar till att förhindra intressekonflikter i alla förfaranden som rör offentlig upphandling, inbegripet dess interna riktlinjer.
11.Europaparlamentet understryker att kommissionen, till följd av ombudsmannens undersökning av så kallad svängdörrsproblematik, håller på att förbättra sin hantering av problemet och begär in information från före detta personal om hur de följer relevanta restriktioner. Parlamentet noterar att kommissionen snabbare har offentliggjort den årliga översikten över högre tjänstemän som begär tillstånd att gå vidare till ny anställning, samt dess bedömning av dessa förfrågningar. Parlamentet understryker att kommissionen inte bör bevilja något tillstånd om anställningen i fråga inte kan omfattas av restriktioner som på lämpligt sätt minskar risken för intressekonflikter eller om dessa restriktioner inte kan övervakas och verkställas på ett trovärdigt sätt, inbegripet arbetsgivarens skyldighet att offentliggöra restriktionerna. Parlamentet anser att kommissionen i god tid bör offentliggöra information om all yrkesverksamhet som före detta högre tjänstemän utövar efter avslutad tjänstgöring och som är föremål för en bedömning från kommissionens sida, för att därmed förbättra den offentliga granskningen av dessa beslut, vilket är avgörande för övervakningen. Parlamentet ser positivt på förbudet för tjänstledig personal att ta anställning inom områden där det finns risk för intressekonflikter. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannen att övervaka kommissionens hantering av dessa frågor.
12.Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökning på eget initiativ för att bedöma hur ECB hanterar så kallad svängdörrsproblematik, och stöder ombudsmannens uppmaning till ECB att tillämpa striktare regler för personalförflyttningar till den privata sektorn. Parlamentet står bakom rekommendationen att ECB:s personal bör omfattas av strikta krav på karenstid och att den period under vilken före detta ECB-anställda förbjuds från att utöva lobbyverksamhet hos före detta kollegor bör förlängas.
13.Europaparlamentet framhåller att Qatargate gav nya insikter om lobbyverksamhet och beslutsfattande i EU. Parlamentet sätter värde på ombudsmannens kritiska bedömning av skandalen och välkomnar framtagandet av nya åtgärder som ska förbättra integritetsstandarderna inom Europaparlamentet och därmed skydda demokratin i EU. Parlamentet anser att dessa åtgärder är ett viktigt första steg för att förbättra EU:s regelverk, eftersom de syftar till att få till stånd högre etiska standarder och standarder för korruptionsbekämpning och därigenom göra EU-institutionerna till ett föredöme i fråga om integritet och ansvarsskyldighet.
14.Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens kontinuerliga insatser för att förbättra insynen i och de etiska principerna inom lobbyverksamhet, särskilt genom att uppmana kommissionen att stärka uppförandekoden för kommissionsledamöter, upprätta ett offentligt register över möten som hålls mellan kommissionsledamöter och lobbyister och aktivt offentliggöra kommissionsledamöternas resekostnader.
15.Europaparlamentet understryker att medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess är en viktig faktor för beslutsprocessens legitimitet. Parlamentet uppskattar ombudsmannens åtagande att främja ansvarsskyldighet i EU:s beslutsprocess, särskilt i fråga om miljöbeslut. Parlamentet välkomnar och står bakom ombudsmannens uppmaning till Europeiska investeringsbanken (EIB) att vidta olika öppenhetsåtgärder som gör att allmänheten lättare kan få inblick i de potentiella miljökonsekvenserna av projekt som EIB finansierar. Parlamentet välkomnar och stöder också ombudsmannens avsikt att förstärka granskningen av EIB:s verksamhet mot bakgrund av EIB:s hittills bristfälliga uppföljning, särskilt när det gäller att offentliggöra information om miljörelaterade projekt och EIB:s budget i tid så att allmänheten hinner komma med synpunkter.
16.Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens prioriterade arbete med att bedöma insynen i EU:s beslutsfattande på miljöområdet, vilket bland annat följde på ombudsmannens konstaterande av att administrativa missförhållanden förelåg i samband med kommissionens underlåtenhet att vederbörligen beakta miljökonsekvenserna av handelsavtalet mellan EU och Mercosur innan förhandlingarna slutfördes, kommissionens allvarliga brister i behandlingen av begäranden om att ge allmänheten tillgång till miljöinformation och bristen på tydliga regler som säkerställer att de sakkunniga som kommissionen samråder med inom ramen för miljöpolitiken inte är föremål för intressekonflikter.
17.Europaparlamentet framhåller att ombudsmannen fann det beklagligt att proaktiv öppenhet oftast tillämpades först efter det att de nationella planerna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens redan hade godkänts, vilket innebar att allmänheten inte kunde följa förhandlingarna på ett korrekt sätt. Parlamentet är bekymrat över de långa förseningarna i kommissionens behandling av begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar som rör faciliteten för återhämtning och resiliens. I vissa fall har behandlingen tagit ett år eller mer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att på en offentlig portal förteckna alla som mottar finansiering inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, att fortsätta att offentliggöra sina preliminära bedömningar av medlemsstaternas betalningsansökningar och att ge allmänheten konkret information om sitt tillsyns- och revisionsarbete för att därigenom säkerställa meningsfull ansvarsskyldighet för alla medel som används. Parlamentet välkomnar i detta avseende att OECD, i samarbete med Europeiska ombudsmannens kontor, har offentliggjort policydokumentet Towards good practice principles for government transparency in the use of recovery funds, som ger vägledning till regeringar om hur öppenhet och ansvarsskyldighet kan säkerställas i samband med användningen av medel för covid-19-återhämtning, och välkomnar i detta avseende ombudsmannens insatser för att förbättra standarderna för öppenhet inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
18.Europaparlamentet framhåller att ombudsmannen i sitt strategiska initiativ om hur kommissionen säkerställer öppenhet och en balanserad representation av intressen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) fann att centrala delar av de nationella strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken saknas, inbegripet särskilda åtgärder för budgetposter och de delmål som ska uppfyllas, vilket gör det svårt för allmänheten och berörda parter att förstå på vilka villkor medlemsstaterna kan nyttja stödet via den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet står bakom ombudsmannens uppmaning till kommissionen att proaktivt redovisa mer information om godkännandet av medlemsstaternas strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionären med ansvar för jordbruk och hans kansli samt kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling att följa ombudsmannens rekommendationer och eftersträva en rättvis och balanserad representation av både jordbrukarnas och civilsamhällets intressen i sina möten och utbyten med företrädare för intressegrupper, med tanke på att kommissionären med ansvar för jordbruk och hans kansli, såsom ombudsmannen påpekade i sin skrivelse från februari 2022, höll fler möten med företrädare för industrin än med miljöorganisationer och andra organisationer, såsom forskningsinstitutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta på sig en aktiv roll för att se till att medlemsstaterna uppfyller de skyldigheter som åligger dem i fråga om öppenhet, däribland skyldigheten att offentliggöra de bredare enheter som stödmottagarna tillhör samt skyldigheten att offentliggöra det totala belopp som stödmottagarna tar emot, så att allmänheten har tillgång till all nödvändig information om mottagarna av GJP-stöd.
19.Europaparlamentet beklagar att kommissionens upplägg vid inrättandet av grupper för civil dialog i frågor som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken inte följde ombudsmannens rekommendationer och att det hade flera brister. I synnerhet lyckades man inte på ett öppet och tydligt sätt få till stånd en balanserad representation mellan ekonomiska och icke-ekonomiska intressen i gruppernas sammansättning.
20.Europaparlamentet framhåller vikten av att alla institutioner behandlar begäranden om tillgång till handlingar inom skälig tid, så att informationens relevans inte går förlorad. Parlamentet står bakom ombudsmannens särskilda rapport i den strategiska undersökningen av hur lång tid det tar för kommissionen att behandla begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar Europeiska ombudsmannen, Ombudsman opens inquiry into time taken by Commission to deal with access to documents requests, 6 april 2022.. Parlamentet är bekymrat över kommissionens systemrelaterade och betydande förseningar i behandlingen av sådana begäranden. Parlamentet understryker att allmänhetens tillgång till handlingar är en grundläggande rättighet enligt förordning 1049/2001 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förbättra sin administrativa praxis för att respektera de tidsfrister som fastställts av lagstiftaren och att på ett tydligt och proaktivt sätt visa att öppenhet är en principiell regel och prioritering i behandlingen av begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar. Parlamentet betonar att EU-institutionerna måste avsätta tillräckliga personalresurser för att effektivisera behandlingen av begäranden om tillgång till handlingar. Parlamentet påminner om att ombudsmannen rekommenderade en genomgripande omstrukturering av kommissionens tillvägagångssätt när det gäller att behandla begäranden om tillgång till handlingar.
21.Europaparlamentet noterar ombudsmannens undersökning av kommissionens underlåtenhet att klarlägga och därmed bedöma ett potentiellt utlämnande av de textmeddelanden som utväxlats mellan kommissionens ordförande och vd:n för ett läkemedelsföretag om inköp av ett covid-19-vaccin. Parlamentet är oroat över att kommissionens hållning utgjorde ett administrativt missförhållande. Parlamentet understryker att arbetsrelaterade text- och snabbmeddelanden är ”handlingar” enligt förordning 1049/2001 och betonar att det är särskilt viktigt att denna princip respekteras. Parlamentet välkomnar ombudsmannens rekommendationer till EU-förvaltningen om registerföring av arbetsrelaterade text- och snabbmeddelanden. Parlamentet understryker vikten av att EU-institutionerna fullt ut följer dessa rekommendationer för att EU-förvaltningens praxis ska kunna anpassas till moderna kommunikationsmetoder. Parlamentet noterar kommissionens svar att ytterligare vägledning kommer att tas fram om moderna kommunikationsverktyg, såsom textmeddelanden.
22.Europaparlamentet uppmanar rådet att dra lärdom av ombudsmannens undersökning av rådets vägran att ge allmänheten fullständig tillgång till handlingar kopplade till förhandlingarna om utkastet till förordning om digitala marknader, vilket 2022 ledde till att ombudsmannen drog slutsatsen att det förelåg administrativa missförhållanden. Parlamentet uppmanar rådet att tillämpa högsta möjliga standarder för öppenhet i dessa fall, särskilt när ombudsmannen redan har identifierat problem i tidigare strategiska undersökningar av insynen i rådets lagstiftningsprocess och beslutsfattande under covid-19-krisen. Parlamentet påminner om att öppenhet är en av de viktigaste principerna i EU-fördragen och att bristande öppenhet riskerar att minska medborgarnas förtroende för EU-institutionerna och EU som helhet.
23.Europaparlamentet framhåller betydelsen av ombudsmannens undersökningar av efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna inom EU-förvaltningen. Parlamentet står bakom ombudsmannens uppmaning till kommissionen att inrätta en ny och separat portal för klagomålshantering vid påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att göra denna tillgänglig för människorättsrelaterade klagomål från civilsamhällesorganisationer och andra berörda parter i länder som EU har handelsavtal med.
24.Europaparlamentet påpekar att ombudsmannen genomförde en strategisk undersökning av hur Frontex fullgör de skyldigheter som åligger byrån i fråga om grundläggande rättigheter och insyn i och med det utvidgade mandatet enligt förordning 2019/1896 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1)., och betonar vikten av att en hög nivå av insyn tillämpas för att en offentlig granskning ska kunna ske och av att det säkerställs att de grundläggande rättigheterna respekteras fullt ut i alla Frontex insatser för att byråns ansvarsskyldighet ska kunna förbättras. Parlamentet uppmanar Frontex att se till att ombudsmannens rekommendationer följs upp på lämpligt sätt.
25.Europaparlamentet noterar ombudsmannens undersökning av kommissionens system för övervakning av de kroatiska myndigheternas respekt för de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsverksamhet som stöds av EU-medel, i vilken ombudsmannen som slutsats kritiserade kommissionen för dröjsmålet med att inrätta en lämplig övervakningsmekanism för de kroatiska myndigheternas gränsförvaltning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att alltid reagera skyndsamt på ombudsmannens förslag till förbättringar, särskilt när det i fall som detta upptäcks betydande brister.
26.Europaparlamentet välkomnar att EU-byråernas nätverk, på grundval av ombudsmannens praktiska rekommendationer för användning av officiella språk vid kommunikation med allmänheten, har enats om riktlinjer för flerspråkighet.
27.Europaparlamentet noterar att Europeiska ombudsmannens stadga uppdaterades 2022 med genomförandebestämmelser för arbetsförfarandena vid ombudsmannens kontor. Parlamentet är övertygat om att de nya bestämmelserna kommer att bidra till att förbättra ombudsmannens arbete.
28.Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens åtagande att övervaka EU-förvaltningens genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppskattar ombudsmannens arbete som medlem av EU-ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
29.Europaparlamentet framhåller resultaten av ombudsmannens undersökning på eget initiativ om hur kommissionen övervakar EU:s struktur- och investeringsfonder för att säkerställa att medlen används till att stärka de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har till självständigt boende och inkludering. Parlamentet välkomnar förslaget om tydligare vägledning när det gäller behovet av att främja avinstitutionalisering i samband med användningen av EU:s struktur- och investeringsfonder.
30.Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta utbytet av erfarenheter och bästa praxis med nationella ombudsmän via Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet gläder sig över att Europeiska ombudsmannanätverkets årliga konferens 2022 inriktades på bästa praxis för att hjälpa flyktingar samt över att frågan om digitaliseringens inverkan på medborgarnas rättigheter togs upp. Parlamentet välkomnar tillskottet av de ukrainska och moldaviska ombudsmannakontoren till Europeiska ombudsmannanätverket.
31.Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens kontinuerliga insatser för att ytterligare synliggöra sin verksamhet, bland annat via onlineverktyg och den flerspråkiga webbplats som erbjuder stöd på EU:s samtliga 24 officiella språk.
32.Europaparlamentet ser positivt på den givande dialog som sedan lång tid har förts mellan ombudsmannen och Europaparlamentets utskott för framställningar. Parlamentet understryker att det intensiva samarbetet mellan dessa båda organ bidrar till att öka EU-institutionernas demokratiska ansvarsskyldighet och till att föra dem närmare medborgarna.
33.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande behöriga organ.