<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" STATUS="DEF1" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P9_TA(2024)0036</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">Transparens och ansvarsskyldighet för icke-statliga organisationer som finansieras genom EU-budgeten</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A9-0446/2023 - Föredragande: Markus Pieper)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RESOL><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2024 om transparens och ansvarsskyldighet för icke-statliga organisationer som finansieras genom EU-budgeten (2023/2122(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna resolution,</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 3, 5 och 11.2 samt protokollet (nr 2),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 322.1a och 325.4,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.</FIELD></FOOTNOTE> (budgetförordningen),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens förslag av den 16 maj 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget (COM(2022)0223),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet av den 4 maj 2023 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 435, 6.12.2021, s. 187.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 231, 30.6.2021, s.159.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 om EU:s handlingsplan för demokrati (COM(2020)0790),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 35/2018 av den 18 december 2018 <STRING ITALIC="on">Insyn i EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer: mer måste göras</STRING>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av studien <STRING ITALIC="on">Financing of non-governmental organisations (NGOs) from the EU Budget</STRING>, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik den 25 november 2010<FOOTNOTE><FIELD> Studie – ”<STRING ITALIC="on">Financing of Non-governmental Organisations (NGO) from the EU Budget”, Europaparlamentet, generaldirektorat för unionens interna politik, utredningsavdelning D – budgetfrågor</STRING>, 25 november 2010.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av studien <STRING ITALIC="on">Democratic accountability and Budgetary Control of non‑governmental organisations funded by the EU Budget</STRING>, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik den 24 januari 2017<FOOTNOTE><FIELD> Studie – ”Democratic accountability and Budgetary Control of non-governmental organisations funded by the EU Budget”, Europaparlamentet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelning D – budgetfrågor, 24 januari 2017.</FIELD></FOOTNOTE>, och av dess efterföljande uppdatering av den 21 januari 2019,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av studien <STRING ITALIC="on">Transparency and accountability of EU funding for NGOs active in EU policy areas within EU territory</STRING>, som offentliggjordes av generaldirektorat för unionens interna politik den 28 september 2023<FOOTNOTE><FIELD> Studie – ”Transparency and accountability of EU funding for NGOs active in EU policy areas within EU territory”, Europaparlamentet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelning D – budgetfrågor, 28 september 2023.</FIELD></FOOTNOTE> (<STRING ITALIC="on">studien om transparens och ansvarsskyldighet</STRING>),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens operativa riktlinjer för mottagare av EU-medel om användningen av EU:s emblem i samband med EU-program 2021–2027, som offentliggjordes i mars 2021,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 342, 6.9.2022, s. 225.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2023 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P9_TA(2023)0137.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2023 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt I – Europaparlamentet<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P9_TA(2023)0138.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 13 juli 2023 om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P9_TA(2023)0292.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av ansvarsfriheten för EU:s allmänna budget 2021 – kommissionen och genomförandeorgan<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentet, Ansvarsfrihet 2021:EU:s allmänna budget – kommissionen och genomförandeorgan, 10 maj 2023.</FIELD></FOOTNOTE></P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0446/2023), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>EU har utformat mekanismer för transparens och ansvarsskyldighet för att säkerställa att EU-medel som tilldelas stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, används ändamålsenligt, effektivt och i linje med EU:s värden, politik och finansiella regler som bland annat finns i budgetförordningen, där transparens fastställs som en av EU:s vägledande budgetprinciper, enligt vilken kommissionen på lämpligt sätt och i god tid måste tillhandahålla information om EU-medel.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>EU är en av det civila samhällets organisationers största finansiärer<FOOTNOTE><FIELD> Gemensamt meddelandet av den 25 mars 2020 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik <STRING ITALIC="on">EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024</STRING> (JOIN(2020)0005).</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>Det civila samhället omfattar allt från småskalig samhällsverksamhet till icke-statliga organisationer. Spektrumet av icke-statliga organisationer som får EU-finansiering omfattar många olika strukturer, sätt att fungera, finansieringskällor och fokusområden, vilket leder till en rad olika projekt som finansieras med skattebetalarnas pengar. Fördragen kräver att EU:s institutioner och medlemsstater ska upprätthålla en öppen, transparent och regelbunden dialog med representativa organisationer och det civila samhället. EU och dess medlemsstater bör tillhandahålla tillräcklig finansiering för program som syftar till att skydda och främja de grundläggande rättigheter och värden som är inskrivna i EU-fördragen. Icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer spelar en viktig roll i genomförandet av dessa program. I vissa fall lägger offentliga myndigheter ut uppgifter på entreprenad till icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer. Kommissionen förvaltar EU-medel direkt, indirekt eller genom delad förvaltning. I linje med subsidiaritetsprincipen är de medel som direkt tilldelas stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, föremål för övervakning och rapportering från kommissionens sida.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>Kommissionens system för finansiell öppenhet är den viktigaste källan till offentligt tillgängliga uppgifter för storskalig analys av bidrag och kontrakt som förvaltas direkt av kommissionen. En tydlig åtskillnad bör göras mellan offentlig transparens och transparens för legitim budgetkontroll med tanke på de känsliga sammanhang och frågor som icke-statliga organisationer arbetar med.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>En analys av uppgifter från systemet för finansiell öppenhet visar att EU:s finansiella åtaganden gentemot icke-statliga organisationer, efter att man uteslutit EU-program på utbildnings- och forskningsområdet, under 2022 uppgick till minst 2,6 miljarder euro, inom ramen för direkt förvaltning, för alla EU:s program och fonder.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>EU:s krav på transparens och ansvarsskyldighet samt kontroller bör gälla för alla företrädare för intressegrupper som mottar EU-medel. 3 377 enheter<FOOTNOTE><FIELD> Källa: EU:s öppenhetsregister, uppgifterna hämtade den 22 september 2023.</FIELD></FOOTNOTE> är registrerade i EU:s öppenhetsregister i kategorin ”icke-statliga organisationer, plattformar och nätverk och liknande”. Typen av krav och kontroller måste överensstämma med den kategori som fastställs i öppenhetsregistret för att beakta alla rättsliga former för enheter och inte bara icke-statliga organisationer. EU:s krav och kontroller behöver inte enbart vara baserade på öppenhetsregistret, eftersom vissa enheter som beviljas EU-medel skulle kunna föredra att hålla sig utanför detta register för att undvika att deras existens äventyras.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>EU:s krav på transparens och ansvarsskyldighet samt kontroller bör gälla för alla mottagare av EU-medel, däribland icke-statliga organisationer, som är skyldiga att föra en korrekt och transparent bokföring över användningen av EU-medel och ursprunget för de finansiella resurser som används för deras funktion, eftersom de är ansvariga inför sina medlemmar, givare, partner och stödmottagare när det gäller de åtgärder de vidtar, källorna till sin finansiering, inklusive EU-medel, och de beslut som de fattar på sina intressenters vägnar. Det är medlemsstaterna som fastställer den rättsliga grunden för icke-statliga organisationer, vars status registreras på nationell nivå.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>Utnyttjandet av EU-medel i strid med EU:s regler, principer och värden ökar. Enskilda personer och frontorganisationer, som oftast står under utländskt inflytande, försöker få ekonomiskt stöd från EU och den respekt som följer av detta, oavsett belopp, men i själva verket använder de EU-medel för verksamhet som undergräver EU:s grundläggande principer och värden och unionens engagemang för demokrati.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>Det är kommissionen som ansvarar för att säkerställa genomförandet av EU:s budget och respekten för EU:s bestämmelser och värden. I detta avseende måste alla förhands- och efterhandskontroller säkerställa att endast icke-statliga organisationer och enheter som arbetar enligt EU:s regler, principer och värden beviljas EU-medel.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>I beslutet att bevilja ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s allmänna budget för budgetåret 2021 – kommissionen – betonas den djupa oron över finansieringen av projekt som genomförs av eller involverar icke-statliga organisationer med kopplingar till radikala religiösa och politiska organisationer. Kommissionen uppmanas att säkerställa att unionens medel endast finansierar organisationer som strikt respekterar alla unionens värden, och uppmanas med kraft att inrätta mekanismer som tydligt på förhand identifierar icke-statliga organisationer som är verksamma på unionens territorium och utomlands och som har bekräftade kopplingar till religiösa fundamentalistiska nätverk och driver på en agenda som undergräver unionens värden<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentet, Ansvarsfrihet 2021:EU:s allmänna budget – kommissionen och genomförandeorgan, 10 maj 2023.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>Samma höga standarder för ansvarsskyldighet och samma transparensregler bör gälla för alla icke-statliga organisationer som mottar EU-medel, oavsett om platsen där de verkar är belägen inom eller utanför EU.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>En del av de överväganden som anges nedan grundar sig på vissa av slutsatserna i studien om transparens och ansvarsskyldighet som behandlar andra brister när det gäller transparensen i informationen om kommissionens, medlemsstaternas och stödmottagarnas, däribland icke-statliga organisationer, användning av EU-medel.</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Allmänna kommentarer</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar den viktiga roll som icke-statliga organisationer spelar när det gäller att företräda det civila samhället och främja och försvara de rättigheter och värden som fastställs i fördragen och de grundläggande rättigheterna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan). Parlamentet betonar att endast icke‑statliga organisationer vars verksamhet respekterar dessa rättigheter och värden bör ha rätt till EU-finansiering. Parlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att i högre grad sätta EU:s principer och värden i centrum för EU:s finansiering och erkänner mångfalden av icke-statliga organisationer när det gäller deras storlek, resurser och personal.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet betonar särskilt den roll som stödmottagarna, däribland, icke-statliga organisationer, har i genomförandet av EU:s budget och skyldigheten att leva upp till denna roll med fullständig respekt för EU:s finansiella regler och principerna för skydd av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om att icke-statliga organisationer som är verksamma på EU:s territorium måste följa tillämplig nationell rätt i varje medlemsstat som berörs av deras verksamhet, liksom unionsrätten och internationell rätt. Parlamentet upprepar att transparens och ansvarsskyldighet i EU är avgörande för att stärka ett gynnsamt och rättvist europeiskt system baserat på demokrati, grundläggande friheter, inkludering och mångfald.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>3.</NO.P>Europaparlamentet understryker att icke-statliga organisationer är beroende av både offentligt ekonomiskt stöd och privata donationer, utan att de utesluter varandra. Parlamentet påminner om att möjligheten att söka, säkra och använda andra resurser än EU-medel eller offentliga medel på nationell eller lokal nivå är avgörande för icke‑statliga organisationers existens och verksamhet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>4.</NO.P>Europaparlamentet framhåller att civilsamhällesorganisationer förtjänar största möjliga respekt och tacksamhet för det dagliga arbete som de utför. Parlamentet erkänner det arbete som utförs dagligen av civilsamhällesorganisationer i hela Europa och världen och bekräftar att dessa icke-statliga organisationer förtjänar största möjliga beröm och stöd. Parlamentet betonar vikten av att tillgodose dessa organisationers finansiella och andra behov.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>5.</NO.P>Europaparlamentet lovordar den avgörande roll som icke-statliga organisationer spelar i EU och i länder utanför EU för att försvara rättsstatsprincipen och demokratiska värden, bekämpa korruption och främja respekten för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet upprepar att icke-statliga organisationer i länder med auktoritära eller icke-demokratiska regimer ofta utgör den sista försvarslinjen för demokratin som auktoritära regimer världen över försöker tysta, bland annat genom lagstiftning och diskriminerande skyldigheter, och behöver därför stöd och skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga skyddsklausuler och skyddsmekanismer i detta avseende. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräcklig och transparent EU‑finansiering för icke-statliga organisationer och enheter som är verksamma på dessa områden.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>6.</NO.P>Europaparlamentet lovordar de icke-statliga organisationernas verksamhet i konfliktområden för att säkerställa att det humanitära biståndet når civilbefolkningen och de behövande på ett snabbt och effektivt sätt. Parlamentet erkänner icke-statliga organisationers betydelse när det gäller att säkerställa att EU, som världens största givare av utvecklingsbistånd, fortsätter att bidra till att främja stabilitet, övervinna fattigdom och främja global utveckling.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>7.</NO.P>Europaparlamentet påpekar att lagstiftningsprocesserna i praktiken kan åsidosätta lokala, regionala och nationella icke-statliga organisationers röster. Parlamentet anser att små icke-statliga organisationer ofta har svårt att få tillgång till EU-finansiering på grund av besvärliga administrativa förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förenkla och rationalisera förfarandena så att mindre icke-statliga organisationer, även på lokal nivå, kan ansöka om och dra nytta av EU-finansiering. Parlamentet betonar att mindre icke-statliga organisationers prioriteringar och behov ofta ignoreras eller får mindre uppmärksamhet, trots att de ofta känner till situationen bäst och utför ett mycket omfattande arbete. Parlamentet betonar att små organisationers arbete bör få största möjliga respekt och att EU-medel i högre grad bör göras tillgängliga för dem, eftersom de utgör en viktig faktor som ökar mångfalden i och utanför Europa. Parlamentet erkänner att icke-statliga organisationer i Europa spelar en viktig stödjande roll när det gäller att komplettera offentliga tjänster.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>8.</NO.P>Europaparlamentet är fortsatt djupt oroat över hot och omotiverade attacker mot icke‑statliga organisationer i vissa medlemsstater, bland annat genom förslag om och antagande av lagstiftning som ålägger icke-statliga organisationer diskriminerande skyldigheter som begränsar eller förbjuder deras verksamhet, och genom hot och trakasserier online och offline mot deras personal, negativa offentliga uttalanden och smutskastningskampanjer, verbala hot och rättsliga och fysiska attacker. Parlamentet betonar att vissa icke-statliga organisationer också utsätts för överdrivna administrativa kontroller eller revisioner, politiskt motiverade nedskärningar av finansiering och alltför stränga rättsliga krav på sin sammansättning och registrering. Parlamentet insisterar på att icke-statliga organisationer måste skyddas och bör få tillräcklig finansiering och tillräckligt stöd.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>9.</NO.P>Europaparlamentet är övertygat om att transparens och ansvarsskyldighet också är avgörande för att icke-statliga organisationer och andra vinstdrivande och icke‑vinstdrivande enheter ska kunna visa upp sitt värdefulla arbete, erkännas och bygga upp sin trovärdighet. Parlamentet anser att särskilda bestämmelser bör gälla för icke‑statliga organisationer som agerar i full överensstämmelse med EU:s värden och finansiella regler och med full respekt för EU-stadgan, samtidigt som de verkar i demokratiskt utmanande miljöer. Parlamentet anser att EU-medborgarna måste försäkras om att EU vet exakt hur alla EU-medel används. Parlamentet är därför oroat över att det saknas information, data och kontroll med avseende på vem eller till vad vi beviljar EU-medel trots befintliga transparenskrav. Parlamentet påminner om att kraven på transparens och ansvarsskyldighet alltid bör vara förenliga med internationell rätt och människorättslagstiftning, särskilt när det gäller utövandet av medborgerliga friheter, och vara strikt nödvändiga och stå i proportion till de specifika mål som eftersträvas.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>10.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att transparens och ansvarsskyldighet inte bör användas för att begränsa utrymmet för det oberoende civila samhället eller för att tysta kritiska röster.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>11.</NO.P>Europaparlamentet understryker att det är av yttersta vikt att se till att EU:s skyldigheter i fråga om transparens och ansvarsskyldighet inte utsätter de slutliga mottagarna av EU‑medel för fara. Parlamentet anser att i vederbörligen motiverade fall, särskilt för icke-statliga organisationer som är verksamma i länder som styrs av auktoritära regimer eller som har erkända rättsstatsproblem som inverkar negativt på icke-statliga organisationer och ett begränsat medborgerligt utrymme, där offentlig spridning av information om dessa icke-statliga organisationers identitet eller arbete skulle kunna leda till repressalier och äventyra deras existens och personalens säkerhet, bör kraven på offentlig transparens undantagsvis tillämpas på ett lämpligt sätt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>12.</NO.P>Europaparlamentet anser att vissa påstådda korruptionsfall, som skapat missnöje bland allmänheten, såsom Qatargate, skulle ha kunnat förhindras genom en konsekvent tillämpning av befintliga transparenskrav och en skyldighet för berörda enheter, däribland icke-statliga organisationer, att offentliggöra sina finansieringskällor och interna strukturer. Parlamentet noterar att de berörda enheterna i vissa fall mottog EU‑finansiering.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>13.</NO.P>Europaparlamentet fördömer det ökade utnyttjandet av EU-medel i strid med EU:s principer och värden, i synnerhet när användningen av medlen och överföringen av dem till andra organisationer inte är helt spårbar. Parlamentet varnar för risken för att EU‑medlen i slutändan skulle kunna användas i korrupta kretsar och vara föremål för bedrägerier och oegentligheter, utländsk påverkan eller infiltrering. Parlamentet betonar vikten av ”transparens med avseende på slutmottagare” när det gäller EU-medel.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Icke-statliga organisationer och enheter inom ramen för budgetkontroll</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>14.</NO.P>Europaparlamentet upprepar den grundläggande betydelsen av allmänhetens förtroende och stöd för icke-statliga organisationer. Parlamentet erkänner att de termer som används för att beskriva dessa organisationer är föremål för olika rättsliga och offentliga tolkningar som varierar mellan medlemsstaterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>15.</NO.P>Europaparlamentet betonar att termen icke-statlig organisation är en bred paraplyterm som omfattar många olika typer av enheter, allt från stora internationella organisationer till små regionala eller lokala organisationer, från organisationer som främst drivs av yrkesverksamma till organisationer som främst består av volontärer. Parlamentet betonar att de frågor som behandlas av icke-statliga organisationer och arbetsmetoderna också kan variera avsevärt. Parlamentet förstår att denna mångfald gör det svårt att ha en gemensam definition av icke-statliga organisationer i EU. Parlamentet framhåller dock fördelarna med att införa en harmoniserad EU-omfattande strategi, bland annat genom en harmoniserad definition, vars mervärde ligger i ökad transparens, ansvarsskyldighet och förutsägbarhet och ökat förtroende bland allmänheten. Parlamentet uppmuntrar därför medlagstiftarna att nå en överenskommelse om en harmoniserad strategi för icke-statliga organisationer och enheter på EU-nivå, vilket skulle bidra avsevärt till de europeiska budgetkontrollförfarandena, särskilt när det gäller gränsöverskridande sammanslutningar. Parlamentet upprepar att det är ytterst viktigt att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet för alla enheter som beviljas EU-medel. Parlamentet erkänner fördelen med att införa en harmoniserad strategi för vad dessa enheter representerar för EU och dess organ i olika sammanhang.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>16.</NO.P>Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att inkludera en gemensam definition av icke-statliga organisationer i 2022 års förslag till omarbetning av budgetförordningen. Parlamentet påminner om att det i sitt mandat begärde ytterligare klarhet om definitionen av en icke-statlig organisation, särskilt i fråga om graden av formell existens, transparens och ansvarsskyldighet för dess medlemmar eller grundare. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att genomföra ett djupgående samråd om definitionen av en icke-statlig organisation, med deltagande av tjänstemän från medlemsstaterna och företrädare för icke-statliga organisationer, även med beaktande av den metod som användes för att definiera begreppet ”små och medelstora företag”.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>17.</NO.P>Europaparlamentet anser att en icke-statlig organisation inte bör finansieras till 100 % av staten och kommissionen för att betraktas som en icke-statlig organisation.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>18.</NO.P>Europaparlamentet noterar att kommissionen använder termerna icke-statliga organisationer och ideella organisationer utan någon tydlig åtskillnad i systemet för finansiell öppenhet. Parlamentet beklagar att detta leder till osäkerhet när det gäller tilldelningen och övervakningen av EU-medel och kan leda till felaktiga uppfattningar om hur mycket medel icke-statliga organisationer och enheter tilldelas. Parlamentet noterar att rubriken ”Vanliga frågor” i systemet för finansiell öppenhet ger en definition av icke-statliga organisationer där deras ideella status är en väsentlig del och föremål för validering. Parlamentet beklagar att denna otydliga åtskillnad är möjlig eftersom det hittills inte har funnits någon harmoniserad EU-strategi för icke-statliga organisationer och det endast har använts självklassificering av enheter inom systemet för finansiell öppenhet, som enbart bygger på regler som kan variera mellan medlemsstaterna. Parlamentet begär dessutom att systemet för finansiell öppenhet ska säkerställa en korrekt kategorisering av de olika typerna av icke-statliga organisationer eller ideella organisationer för att undvika situationer där det enbart finns en liten eller ingen differentiering alls mellan vissa typer av organisationer och där universitet, forskningsinstitut, frivilligorganisationer och andra icke-statliga organisationer betraktas som identiska i databasen för systemet för finansiell öppenhet.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Ökad transparens och ansvarsskyldighet i EU för EU-medel</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>19.</NO.P>Europaparlamentet anser att bedrägerier, intressekonflikter, dubbelfinansiering, korruption och penningtvätt eller förskingring måste förebyggas och åtgärdas i alla situationer och för alla stödmottagare oavsett art och rättslig status. Parlamentet är bekymrat över de otillräckliga uppgifter som finns tillgängliga för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om sådana fall. Parlamentet påminner om att alla sökande och mottagare av EU-finansiering, inbegripet icke-statliga organisationer, omfattas av EU:s finansiella regler.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>20.</NO.P>Europaparlamentet understryker att systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) är ett viktigt instrument för att skydda unionens ekonomiska intressen och säkerställa skydd på flera nivåer genom tidig upptäckt av personer eller enheter som utgör risker som hotar unionens ekonomiska intressen. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till omarbetning av budgetförordningen, vilket omfattar en utvidgning av Edes till delad förvaltning och lägger till nya grunder för uteslutning<FOOTNOTE><FIELD> Artiklarna 139.1 i och 139.1 c vi i kommissionens förslag av den 16 maj 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget (omarbetning) (COM(2022)0223).</FIELD></FOOTNOTE>. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra Edes fullständigt operativt för att möjliggöra en effektiv uteslutning av alla stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, på grundval av budgetförordningen, från ytterligare tillgång till EU-medel.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>21.</NO.P>Europaparlamentet är bekymrat över att transparenskraven kan vara otillräckliga, särskilt när medel överförs längs en kedja och används för att samfinansiera gemensamma projekt med andra givare. Parlamentet anser att det är problematiskt att systemet för finansiell öppenhet endast ger information om bidrag som beviljas direkt av kommissionen inom ramen för direkt förvaltning, men inga uppgifter om medel som erhållits indirekt från stödmottagare och partner som har ett rättsligt förhållande till kommissionen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>22.</NO.P>Europaparlamentet betonar att inte alla medlemsstater tillhandahåller samma nivå av information om bidrag och att den befintliga EU-databasen inte är tillräckligt konsekvent och enhetlig. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten vid delad och indirekt förvaltning genom att kontrollera omfördelningen av medlen och deras användning ända upp till slutmottagarna, i linje med förslaget till omarbetning av budgetförordningen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>23.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett proportionerligt sätt stärka mekanismerna för förhandskontroll, bland annat med lämpliga slumpmässiga kontroller. Parlamentet anser att det finns allvarliga brister i efterhandskontrollen av användningen av EU-medel och uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna tillhandahålla en djupgående analys med tydliga förslag för att förbättra dessa kontrollers kvalitet, antal och regelbundenhet, med stöd av en väletablerad och centraliserad arbetsgrupp för budgetkontroll inom kommissionen för alla företrädare för intressegrupper, med ett tydligt mandat, utredningskapacitet och resurser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>24.</NO.P>Europaparlamentet erkänner vikten av transparens i alla aspekter av EU-finansierad verksamhet för att säkerställa en ansvarsfull och ansvarsskyldig användning av medel. Parlamentet erkänner oron över potentiell utländsk inblandning i EU:s beslutsfattande och att det befintliga systemet inte fullt ut kan hindra aktörer från att inrätta fonder och/eller medstödmottagare, inbegripet icke-statliga organisationer, för att främja falska narrativ, bland annat genom desinformation, vilket påstås ha skett i Qatargate. Parlamentet anser att den nuvarande oron inte bör leda till en stigmatisering av alla icke‑statliga organisationer, eftersom de flesta icke-statliga organisationer respekterar och främjar EU:s demokratiska principer och värden. Parlamentet understryker att EU‑budgeten inte får användas för att utöva lobbyverksamhet i strid med EU:s demokratiska principer och värden.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>25.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att stödmottagare, däribland icke‑statliga organisationer, som får EU-bidrag offentliggör uppgifter om eventuell finansiering från andra källor i samband med projekt som medfinansieras av EU under en femårsperiod, med respekt för principen om konfidentialitet, särskilt i vederbörligen motiverade fall där stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, utsätts för allvarliga hot om repressalier. Parlamentet understryker att finansiering till icke-statliga organisationer från länder utanför EU kan vara en legitim finansieringskälla, men betonar att sådana finansieringsmöjligheter är öppna för missbruk och otillbörlig påverkan från tredjestatsaktörer om det saknas tydliga transparensregler i överensstämmelse med principen om konfidentialitet. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att förbättra genomförandet av sina transparensstandarder, inbegripet obligatorisk rapportering av lobbyverksamhet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>26.</NO.P>Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa nationella lagar om lobbyverksamhet och öppenhetsregister, vilka också bör omfatta krav på att givare, även internationella, och finansieringskällor offentliggörs, med samma transparenskrav för alla företrädare för intressegrupper oavsett deras typ och rättsliga status.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>27.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna ansvarar för registrering, kontroll och rapportering av fall av upptäckt bedrägeri, missbruk av medel eller penningtvätt, fällande domar eller pågående utredningar. Parlamentet anser att de nationella förvaltningarna, som befinner sig på fältet, utgör den första effektiva nivån för kontroll och övervakning av organisationer som agerar i strid med EU:s bestämmelser och värden, med avseende på att stärka insatserna för att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägeri och missbruk av medel.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>28.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att stärka systemen för transparens och ansvarsskyldighet i syfte att identifiera alla organisationer eller enheter som handlar i strid med EU:s regler och vidta rättsliga och administrativa åtgärder som underlättar åtgärder på EU-nivå och gör det lättare för kommissionen att snabbare inkludera sådana organisationer i sina system. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inkludera alla företrädare för intressegrupper som bryter mot EU:s regler och värden i Edes och att utesluta dem från EU-finansiering i enlighet med budgetförordningen för EU:s budget.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>29.</NO.P>Europaparlamentet anser att medlemsstaterna inte bör ha något utrymme för skönsmässig bedömning för att utsätta icke-statliga organisationer för grovt restriktiva krav och skyldigheter. Parlamentet påminner om att kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Ungern när landet införde en lag om utländsk inblandning 2017 och att domstolen i sin dom av den 18 juni 2020<FOOTNOTE><FIELD> Domstolens dom av den 18 juni 2020, Europeiska kommissionen/Ungern, C-78/18, ECLI:EU:C:2020:476.</FIELD></FOOTNOTE> (<STRING ITALIC="on">Europeiska kommissionen mot Ungern</STRING>) konstaterade att rätten till föreningsfrihet och därmed EU-rätten kränks om systematiska skyldigheter för det civila samhällets organisationer betydligt försvårar åtgärderna och verksamheten för de organisationer som omfattas av dem.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>30.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att uppgifter offentliggörs i systemet för finansiell öppenhet med en försening på mellan 6 och 18 månader, vilket inverkar på transparensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra information om EU-bidrag som beviljats icke-statliga organisationer och enheter senast sex månader efter den dag då bidraget beviljades, inbegripet finansiering från andra källor, med beaktande av principen om konfidentialitet i vederbörligen motiverade fall där stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, utsätts för allvarliga hot. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och integrera verktyg för datavalidering så att processen för datavalidering inom systemet för finansiell öppenhet är automatisk, kontinuerlig och snabbare och förbrukar mindre resurser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>31.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att kommissionens it-system inte är användarvänliga och använder olika konventioner för att identifiera stödmottagare av projekt och bidrag, vilket leder till att uppgifterna skiljer sig åt och gör det svårt att göra uppgifter från kommissionens olika allmänt tillgängliga portaler och databaser enhetliga. Parlamentet rekommenderar kommissionen att fastställa harmoniserade regler och standardisera utformningen och funktionerna i programspecifika databaser, med beaktande av de olika miljöer och åtgärdsområden där icke-statliga organisationer verkar och utan att skapa ytterligare onödiga bördor för dem.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>32.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda en gemensam unik enhet, såsom en unik identifieringskod för deltagare, och projektnycklar för alla portaler och databaser, inbegripet på stödmottagarnas webbplatser, samtidigt som principen om konfidentialitet bibehålls, i synnerhet i vederbörligen motiverade fall där icke-statliga organisationer eller stödmottagare utsätts för allvarliga hot om repressalier, för att underlätta avstämningen av offentligt tillgängliga uppgifter som tillhandahålls av olika system och webbplatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse alla stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, med en kod som gör det möjligt att extrahera fem års finansieringsuppgifter direkt från systemet för finansiell öppenhet och som innehåller länkar till motsvarande projektposter i kommissionens programdatabaser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>33.</NO.P>Europaparlamentet noterar betydande inkonsekvenser i innehållet i och omfattningen av den information som visas på projektens webbplatser, inbegripet när det gäller fördelningen av mottagna medel mellan partner och anslutningen till relevanta kommissionsdatabaser. Parlamentet efterlyser en mer proaktiv strategi när det gäller offentlig transparens och ett ökat samarbete med EU:s budgetmyndigheter som går längre än de nuvarande minimikraven för EU-bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett förstärkt system för ett åtagande från alla sökande, däribland icke-statliga organisationer, om att följa EU-stadgan när de ansöker om EU‑medel. Parlamentet efterlyser en tydligare och mer systematisk presentation av information om webbplatser för EU-finansierade projekt när det gäller den bidragsfinansiering som erhållits från EU och från andra källor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>34.</NO.P>Europaparlamentet kräver att de slutliga ägarna till företag ska vara upptagna i centrala register i EU-länderna som är tillgängliga för personer med ett ”legitimt intresse”, såsom undersökande journalister, berörda medborgare och icke-statliga organisationer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>35.</NO.P>Europaparlamentet noterar att även om integreringen av systemet eGrants som ett gemensamt verktyg för förvaltning av bidrag och registreringssystem för sökande inom kommissionens avdelningar har förbättrat kvaliteten och fullständigheten hos uppgifterna i systemet för finansiell öppenhet, måste mer göras för att förbättra tillförlitligheten hos sådana uppgifter. Parlamentet är bekymrat över att det fortfarande finns brister när det gäller enhetligheten i kommissionens befintliga portaler och system för transparens. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att trappa upp rationaliseringen av databaserna för att säkra ett mer användarvänligt system för finansiell öppenhet, som är kopplat till öppenhetsregistret och kompatibelt med de särskilda programdatabaserna. Parlamentet betonar att det bör inbegripa slutbetalningarna för att göra det möjligt att identifiera stödmottagare per kategori, däribland icke-statliga organisationer, bland annat genom att definiera en icke-statlig organisation och relevanta enheter i enlighet med budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag till ytterligare administrativa åtgärder före utgången av 2024.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>36.</NO.P>Europaparlamentet noterar att en ideell organisations huvudkontor i vissa situationer är beläget i ett land medan välgörenhetsinsatserna äger rum i ett annat. Parlamentet uppmanar ideella organisationer att vidta lämpliga åtgärder för att redogöra för medel och tjänster som tillhandahålls på andra platser än inom deras hemjurisdiktion.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>37.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att, på grundval av artikel 36 i budgetförordningen, inrätta ett centraliserat driftskompatibelt it-system för datautvinning och riskvärdering för att förbättra effektiviteten i den interna kontrollen av budgetgenomförandet. Parlamentet understryker att detta system inte bara måste omfatta mottagarnas uppgifter, utan även uppgifter om verkliga huvudmän i enlighet med direktiv (EU) 2015/849<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.</FIELD></FOOTNOTE>. Parlamentet begär att detta system ska omfatta riskindikatorer baserade på uppgifter från Edes, oavsett förvaltningsmetod.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>38.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att förekomsten av rapporteringsskyldigheter och redovisningspraxis både på nationell nivå och på EU-nivå kan leda till en oproportionerlig administrativ börda för stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att rapporteringsskyldigheterna på EU-nivå och på nationell nivå är harmoniserade för att garantera en enklare övervakning av fullgörandet av skyldigheterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>39.</NO.P>Europaparlamentet betonar vikten av transparens och av att identifiera slutmottagaren av EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett harmoniserat övervakningssystem i syfte att minska byråkratin, förbättra effektiviteten och identifiera de slutliga stödmottagarna. Parlamentet rekommenderar kommissionen att spåra EU‑medel till de slutliga stödmottagarna på ett systematiskt, standardiserat och harmoniserat sätt mellan informations- och öppenhetsplattformar på EU-nivå. Parlamentet efterlyser vidare en förstärkt dialog mellan kommissionen och mottagare av EU-medel, däribland icke-statliga organisationer, om hur man kan minska alltför stora bördor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>40.</NO.P>Europaparlamentet är oroat över att EU-programmens bestämmelser om synlighet inte respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att instruera sina avdelningar att avsluta avtal eller minska betalningarna till stödmottagare som inte respekterar sina avtalsenliga synlighetskrav.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>41.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att utbildning tillhandahålls för alla programansvariga och genomförandeorgan om budgetförordningen och EU:s budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla alla mottagare av EU‑finansiering, däribland icke-statliga organisationer, utbildning om rapportering och finansiella regler, och begär att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten vederbörligen informeras om dessa utbildningar, inklusive om deras innehåll, deltagare och kostnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla ansöknings- och urvalsförfarandena och att säkerställa ett enhetligt och transparent förfarande, minska den administrativa bördan och regelbundet anpassa dessa regler till de ändrade omständigheterna och uppnådda erfarenheter.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>42.</NO.P>Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats från 2018 att tillhandahållandet av bidrag i flera led inte gör det möjligt för kommissionen att korrekt övervaka hur EU‑medel används. Parlamentet begär att de belopp som tillhandahålls icke-statliga organisationer som tredje parter i form av kaskadbidrag tydligt ska kunna identifieras i systemet för finansiell öppenhet och i kommissionens årliga finansiella rapportering och redovisningsrapportering.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>43.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att säkerställa mycket striktare genomförande, verkställande och övervakning av efterlevnaden av de nuvarande bestämmelserna om EU:s öppenhetsregister. Parlamentet kräver att mer resurser allokeras till sekretariatet för öppenhetsregistret så att det kan erbjuda stöd till alla sökande och registrerade, särskilt små enheter och icke-statliga organisationer, under hela registreringsprocessen och kontrollera den information de lämnar mer ingående. Parlamentet begär i synnerhet att en transparensansvarig tjänsteman placeras vid alla utskottssekretariat och relevanta administrativa enheter. Parlamentet påminner om att enligt riktlinjerna för öppenhetsregistret bör ändringar av de uppgifter som lämnas meddelas så snart de inträffar och under alla omständigheter inom tre månader. Parlamentet insisterar på att alla ändringar i styrelsen eller ledningen för registrerade enheter också bör registreras i öppenhetsregistret. Parlamentet begär att öppenhetsdatabasen endast ska vara tillgänglig för särskilda behöriga personer, och på begäran för budgetmyndigheten, för att undvika spridning av information som skulle kunna äventyra en enskild persons liv eller personliga säkerhet eller en icke-statlig organisations existens.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>44.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att det finns olika krav på offentliggörande för olika typer av organisationer i öppenhetsregistret. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa samma upplysningskrav för alla typer av organisationer som är registrerade i öppenhetsregistret. Parlamentet noterar att alla i synnerhet måste vara skyldiga att redovisa sina inkomster och alla belopp som använts för lobbyverksamhet<FOOTNOTE><FIELD> Se: studien om transparens och ansvarsskyldighet, rekommendation 24.3.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>45.</NO.P>Europaparlamentet påminner om rekommendationerna i parlamentets resolution om ansvarsfrihet för 2021<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P9_TA(2023)0138, punkt 74.</FIELD></FOOTNOTE> där man efterlyser en översyn av EU:s öppenhetsregister och dess riktlinjer för att kräva att uppgifter om alla finansieringskällor från registrerade organisationer, inbegripet aktier i andra företag, offentliggörs och att EU-medel kan spåras från den direkta mottagaren till den slutliga mottagaren när medel överförs i en kedja, även när medel från en mottagare, däribland en icke-statlig organisation, överförs till en annan, med beaktande av principen om konfidentialitet när det gäller icke-statliga organisationer som utsätts för allvarliga hot.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>46.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar alla icke-statliga organisationer och enheter som åtar sig att tillämpa full transparens och ansvarsskyldighet, efterleva EU-stadgan och främja demokratiska värden och EU:s värden att begära att inkluderas i öppenhetsregistret när de ansöker om EU-medel.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>47.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser en strikt tillämpning av bestämmelserna om tillträde till parlamentet och inbjudningar till parlamentsutskott, vilka förutsätter att varje organisation registreras i öppenhetsregistret av den nya transparensansvariga tjänstemannen som kommer att placeras i varje utskottssekretariat.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>48.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar alla EU-finansierade stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, att online offentliggöra alla möten med ledamöter av Europaparlamentet, ledamöternas assistenter eller företrädare för andra EU-institutioner, EU-organ eller EU-byråer, när sådana möten rör pågående EU-lagstiftningsärenden eller EU-finansiering som dessa stödmottagare tar emot eller ansöker om, i linje med liknande skyldigheter för ledamöterna av Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar relevanta EU-institutioner och EU-organ att tillhandahålla de verktyg som krävs för att sådana möten ska kunna offentliggöras, med beviljande av motiverade undantag.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>49.</NO.P>Europaparlamentet anser att antagandet av en förordning om icke-statliga organisationer är en diskriminerande åtgärd som riktar sig till icke-statliga organisationer men inte till andra mottagare av EU-medel. Parlamentet anser att frågor såsom svängdörrsproblematik, transparens i finansiering och donationer, bekämpning av penningtvätt, begränsning av utländsk inblandning, oberoende av politiskt och ekonomiskt inflytande och visselblåsning är viktiga för alla enheter som mottar EU‑medel och inte bör användas för att begränsa icke-statliga organisationers handlingsutrymme.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>50.</NO.P>Europaparlamentet upprepar sin uppmaning i resolutionen om ansvarsfrihet för kommissionens för 2021<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P9_TA(2023)0137.</FIELD></FOOTNOTE> att säkerställa att alla mottagare av EU-finansiering, inbegripet icke-statliga organisationer, som har missbrukat eller förskingrat EU-medel, eller deltagit i verksamhet som strider mot EU:s värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och EU-stadgan, inbegripet uppvigling till terrorism, hatpropaganda, stöd till eller förhärligande av våld, politisk och religiös extremism samt spridning av desinformation med stöd av avsiktligt förfalskade vetenskapliga uppgifter, förtecknas i Edes-databasen och inte har tillgång till unionens institutioner och finansieringsprogram genom direkt och delad förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att en förbättrad förteckning över uteslutningar upprättas och offentliggörs i enlighet med parlamentets rekommendation och i linje med överenskommelsen om budgetförordningen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen rapporterar om genomförandet av denna rekommendation i början av 2025.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>51.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att systematiskt överlämna resultaten och revisionsslutsatserna avseende riskbaserade kontroller på plats av stödmottagare, däribland icke-statliga organisationer, och deras resultat till parlamentet i egenskap av ansvarsfrihetsbeviljande myndighet. Parlamentet uppmuntrar till ökat samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet förbättra åtkomststatusen för Olaf för att få information om enskilda stödmottagares ekonomiska misskötsamhet, utreda dem och införa lämpliga sanktioner (dvs. avbryta betalningen via Edes-systemet) i händelse av bedrägeri, korruption och andra oegentligheter som avser EU-medel i enlighet med tillämpliga förordningar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>52.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att icke-statliga organisationer omfattas av samma kontroll- och utredningsnivå som alla andra mottagare av EU-medel vilket täcker alla utgifter, inom ramen för mandaten för både Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten.</P></ACTION><SEPARATION><P>°</P><P>°	°</P></SEPARATION><ACTION><P><NO.P>53.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RESOL></TXTLST></SDOCTA>