1.Europaparlamentet noterar att det huvudsakliga målet med förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel är att se till att påståenden om livsmedel baseras på allmänt vedertagna vetenskapliga belägg och kan förväntas förstås av genomsnittskonsumenten. Parlamentet understryker att vilseledande påståenden i praktiken fortfarande framförs vid försäljning av livsmedel både online och offline.

2.Europaparlamentet påpekar att konsumenterna i allt högre grad intresserar sig för livsmedelsinformation Europeiska unionen, Eurobarometer – Making our food fit for the future – new trends and challenges, oktober 2020.. Parlamentet betonar behovet av att se till att den information om närings- eller hälsovärden hos livsmedel som finns på etiketter och som används för presentation, marknadsföring och reklam är korrekt, vetenskaplig och meningsfull. Parlamentet begär att förteckningen över godkända näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel ska uppdateras regelbundet, i linje med den vetenskapliga utvecklingen på livsmedels- och näringsområdet.

3.Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att hälsopåståenden förblir anpassade till EU:s politik och prioriteringar på hälsoområdet. Parlamentet bekräftar vikten av att kommissionen har rätt att låta bli att godkänna påståenden som kunde leda till att motstridiga och förvirrande budskap förmedlas till konsumenterna Domstolens dom av den 8 juni 2017, Dextro Energy GmbH & Co. KG mot Europeiska kommissionen, C-296/16, ECLI:EU:C:2017:437..

4.Europaparlamentet påminner om att kommissionen i enlighet med artikel 4 i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel senast den 19 januari 2009 borde ha fastställt näringsprofiler för att begränsa användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel med höga halter av fett, socker och/eller salt. Parlamentet beklagar att kommissionens förslag om näringsprofiler ännu inte har lagts fram, trots att det planerades till 2022 som en del av en översyn av EU:s lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenterna. Europaparlamentet insisterar på att det fortfarande är relevant och nödvändigt att fastställa näringsprofiler med särskilda tröskelvärden för näringsämnen för användning av hälsopåståenden och näringspåståenden, i enlighet med artikel 4 i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, för att uppnå målen i den förordningen.

5.Europaparlamentet påminner om att påståenden inte får vilseleda konsumenterna om en produkts verkliga näringsvärde. Parlamentet betonar att påståenden, i avsaknad av näringsprofiler, kan betona en positiv aspekt av en allmänt ohälsosam produkt eller en produkt som överskrider tröskelvärdena för specifika näringsämnen, såsom fett, socker och salt. Parlamentet påpekar att många livsmedel, varav vissa riktar sig till barn, fortsätter att använda sig av näringspåståenden och hälsopåståenden trots att de innehåller höga halter av näringsämnen som inger betänkligheter. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att utveckla särskilda näringsprofiler, i enlighet med artikel 4 i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel och i linje med målen för den förordningen, för att begränsa användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel med höga halter av fett, socker och/eller salt. Parlamentet understryker att framtida näringsprofiler, som bör bygga på tillförlitliga och oberoende vetenskapliga belägg, skulle kunna hjälpa konsumenterna att göra välgrundade, hälsosamma och hållbara val när det gäller livsmedelsprodukter.

6.Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en systematisk och evidensbaserad strategi för att skapa livsmedelsmiljöer som hjälper konsumenterna att göra välgrundade val och som stimulerar en övergång till hälsosammare kostvanor, inbegripet ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel, såsom färsk frukt och färska grönsaker, fullkorn och baljväxter. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna, utöver att genomföra förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel korrekt, bör investera mer i utbildning om livsmedel och näringsämnen, såsom informationskampanjer, genom olika program, däribland EU för hälsa, särskilt genom att stödja åtgärder i skolor för att lära barn och ungdomar om hälsosamma och balanserade kostvanor. Parlamentet framhåller sociala bestämningsfaktorers inverkan på konsumenternas läskunnighet när det gäller påståenden om livsmedel. Europaparlamentet påpekar att enbart informations-, utbildnings- och upplysningskampanjer är otillräckliga för att se till att konsumenterna gör välgrundade val och måste åtföljas av politik som förbättrar livsmedelsmiljön.

7.Europaparlamentet betonar att konsumenterna tenderar att överkonsumera livsmedelsprodukter med påståenden om att de är hälsofrämjande, känt som ”haloeffekten”. Parlamentet förespråkar införandet av både minimitrösklar och maximitrösklar för användning på produktetiketter för alla livsmedel och kosttillskott som försetts med hälsopåståenden, tillsammans med en rekommendation om att rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal innan man konsumerar kosttillskott, särskilt för att undvika potentiell negativ interaktion med specifika behandlingar och för att undvika att förstärka potentiella ätstörningar. Parlamentet betonar att informationsasymmetrin förväntas kvarstå i en snabbt föränderlig livsmedelsmiljö och efterlyser finansiering av forskning om konsumenternas förståelse av påståenden.

8.Europaparlamentet beklagar förseningen av förslaget till översyn av förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna när det gäller utvecklingen av näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida, som har visat sig effektivt hjälpa konsumenterna att göra hälsosammare livsmedels- och dryckesval. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra och hjälpa konsumenterna att göra välgrundade, hälsosamma och hållbara val när det gäller livsmedelsprodukter genom att så snart som möjligt anta ett obligatoriskt och harmoniserat EU-system för näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida som utvecklas på grundval av tillförlitliga, oberoende vetenskapliga bevis och visad konsumentförståelse. Parlamentet konstaterar att studier visar att livsmedels effekter på hälsan inte bara kan förklaras av näringssammansättningen, utan även av bearbetningsgraden, särskilt när det gäller ultrabearbetade livsmedel. Parlamentet betonar därför att det kan vara av intresse för folkhälsan och konsumenterna att inkludera information om bearbetning av livsmedel på näringsvärdesmärkningar på förpackningens framsida och att det kan visa sig vara effektivt när det gäller att hjälpa konsumenterna att göra hälsosammare livsmedelsval. Parlamentet efterlyser lagstiftningsåtgärder för att minska den börda som högförädlade livsmedel utgör för folkhälsan.

9.Europaparlamentet noterar att många av de påståenden som används på EU-marknaden avser näringsämnen som väldigt få europeiska konsumenter saknar i sin kost. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka lagstiftningspotentialen för att utvidga Efsas ansvarsområde till att omfatta en bedömning av relevansen av användningen av sådana påståenden, utöver att undersöka den vetenskapliga grunden för dem. Parlamentet stöder helhjärtat Efsas pågående offentliggörande av särskilda riktlinjer för användningen av ett påstående.

10.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheten att begränsa användningen av det tillåtna näringspåståendet ”utan tillsatt socker” i fråga om produkter som innehåller sötningsmedel eller höga halter av fritt socker.

11.Europaparlamentet betonar att även när påståenden om modersmjölksersättning är vetenskapligt underbyggda, såsom hälsopåståendet ”intag av dokosahexaensyra (DHA) bidrar till en normal synutveckling hos spädbarn upp till 12 månaders ålder”, bör användningen av dem inte påverka spädbarns utfodringsval eller begränsa förbättringar av modersmjölksersättning Munblit, D. m.fl., Health and nutrition claims for infant formula are poorly substantiated and potentially harmful, British Medical Journal, volym 369, artikel m875, 2020, och Cheung, K.Y., m.fl., Health and nutrition claims for infant formula: international cross sectional survey, British Medical Journal, volym 380, utgåva 8371, 2023..

12.Europaparlamentet stöder inrättandet av förhandssamråd mellan tillverkare och Efsa för att göra det möjligt för Efsa att framföra sina förväntningar i samband med att tillverkarna lämnar in sina ansökningar, samtidigt som principen om Efsas oberoende respekteras.

13.Europaparlamentet påpekar att bristen på harmonisering på EU-nivå när det gäller klassificeringen av växtbaserade ämnen som antingen livsmedel eller läkemedel innebär att ett växtämne kan märkas som ”livsmedel” i en medlemsstat och som ”läkemedel” i en annan. Parlamentet understryker att sådana inkonsekvenser innebär utmaningar för tillverkare och tillsynsmyndigheter och kan inverka negativt på konsumenternas säkerhet och välbefinnande, eftersom det är svårt för konsumenterna att skilja mellan traditionella växtbaserade läkemedel och växtbaserade kosttillskott baserade på samma växtämne(n), vilket kan leda till missförstånd om användningen av dem.

14.Europaparlamentet påpekar att det saknas en positiv eller negativ EU-förteckning över växtbaserade ämnen som används i livsmedel och kosttillskott, samt att det saknas en omfattande förteckning över positiva eller negativa hälsoeffekter av växter, vilket leder till skillnader i lagstiftningen mellan medlemsstaterna, fragmentering av marknaden och att potentiellt farliga produkter når konsumenterna.

15.Europaparlamentet motsätter sig det fortsatta uppskjutandet av utvärderingen av påståenden om växter och påpekar att det finns betydande rättsliga farhågor när det gäller den fortsatta användningen av påståenden under utvärdering enligt övergångsbestämmelserna i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Parlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att ta itu med förteckningen över påståenden om växter genom att ytterligare utvärdera dessa påståenden som en brådskande åtgärd för konsumentskydd, vilket lyfts fram i kommissionens utvärderingsrapport om förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel från 2020. Parlamentet är bekymrat över att den fortsatta användningen av påståenden som är under utredning enligt övergångsåtgärderna i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel skulle kunna vilseleda konsumenterna och utgöra en hälsorisk för dem eftersom de felaktigt kan anta att påståendena under utredning har bedömts vetenskapligt och genomgått en riskbedömning.

16.Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att Efsa och kommissionen i enlighet med bestämmelserna i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel snabbt ser över de hälsopåståenden om växtbaserade ämnen i livsmedel som är under utredning. Parlamentet uppmanar kommissionen att avvisa de påståenden på förteckningen över påståenden som är under utvärdering som redan har bedömts negativt.

17.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att samarbeta effektivt för att fastställa en samordnad strategi för växtbaserade kosttillskott och uppmanar kommissionen att ge vägledning i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål utarbeta en förteckning på EU-nivå över växtbaserade ämnen i livsmedel som i medlemsstaterna konstaterats vara toxiska eller ha skadliga hälsoeffekter.

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla uppdaterad vägledning om hur man ska hantera marknadsföringsmetoder som används för att kringgå förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett kunskapsnätverk som syftar till att stödja arbetsgruppen för näringspåståenden och hälsopåståenden. Parlamentet påpekar att detta nätverk bör bidra till att underlätta utbytet av bästa praxis, överbrygga skillnader i tolkning mellan medlemsstaterna och åtgärda skillnader i genomförandet.

20.Europaparlamentet betonar att förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel antogs vid en tidpunkt då sociala medier ännu inte spelade en så stor roll i reklam för och försäljning av livsmedel och kosttillskott. Parlamentet är bekymrat över att det fortfarande är oklart i vilken utsträckning förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel på ett effektivt sätt reglerar hälsorelaterade meddelanden om livsmedel på nätet.

21.Europaparlamentet är bekymrat över förekomsten av otillåtna och vilseledande näringspåståenden och hälsopåståenden online. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel förblir relevant i onlinemiljön, särskilt eftersom vissa utsatta grupper, såsom barn och ungdomar, kan vara speciellt känsliga för vissa hälsopåståenden och livsmedelsinformation som delas på sociala medier, och detta utgör en risk för deras fysiska och mentala hälsa. Parlamentet anser i detta avseende att det är viktigt att definiera vad som utgör kommersiella meddelanden om livsmedel och kosttillskott på sociala medier.

22.Europaparlamentet vill att förnyad uppmärksamhet ska ägnas åt att få till stånd en effektiv och EU-omfattande strategi för att hantera barns och ungdomars exponering för reklam och marknadsföring avseende processade livsmedel med höga halter av fett, socker och salt i radio, tv och digitala medier. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga lagstiftningsåtgärder för att skydda denna sårbara konsumentgrupps hälsa.

23.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta omfattande riktlinjer för verkställandet av förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel online. Parlamentet anser att dessa riktlinjer bör beskriva tydliga förfaranden och standarder för övervakning och reglering av hälsopåståenden på nätet, säkerställa att sådana påståenden är korrekta och transparenta och skydda konsumenternas välbefinnande inom ramen för förordningen om digitala tjänster. Parlamentet pekar på ansvaret hos medlemsstaterna och leverantörer av onlineplattformar i enlighet med förordningen om digitala tjänster, nämligen att bekämpa spridning av olagligt innehåll och att säkerställa transparens för konsumenterna när det gäller onlinereklam.

24.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa en plattform för att utbyta bästa praxis om verkställande av förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel online och uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.

25.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.