1.Europaparlamentet välkomnar rapporten om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen för 2022 och de analyser som presenteras däri.

2.Europaparlamentet instämmer i kommissionens åsikt att arbetet för att förebygga och upptäcka bedrägerier och övervakningen av återföringsmekanismer för förskingring av medel måste stödjas av ytterligare digitalisering och användning av spetsteknik som grundar sig på maskininlärning för att öka tillgången till och interoperabiliteten för samt användningen och hanteringen av uppgifter som rör potentiellt bedrägeri. Parlamentet påpekar att det behövs effektiv styrning mot bedrägerier, effektiva, resultatorienterade processer och lämpligt utrustade strukturer för att säkerställa samarbete och samordning mellan alla delar i den övergripande strukturen för bedrägeribekämpning och alla relevanta aktörer. Parlamentet anser i detta avseende att de tjänstemän som ansvarar för de olika komponenterna i strukturen för bedrägeribekämpning måste få de nödvändiga digitala och förfarandemässiga kunskaperna.

3.Europaparlamentet påminner om att för att säkerställa ett starkt skydd av EU:s ekonomiska intressen är det nödvändigt att ha ett stabilt samarbete mellan myndigheter som genomför administrativa utredningar och myndigheter som genomför brottsutredningar på både EU- och medlemsstatsnivå.

4.Europaparlamentet uppskattar kommissionens insatser för att förekomma offentliggörandet av den årliga rapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen, som gör att parlamentets resolution kan antas inom år n+1 och att kommentarerna och rekommendationerna däri blir mer aktuella.

5.Europaparlamentet uppskattar den förbättrade övergripande samstämmigheten i lagstiftningen om bedrägeribekämpning i EU, efter de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att på ett korrekt sätt införliva EU:s regler i de nationella systemen. Parlamentet uttrycker oro över att situationen i vissa avseenden fortfarande inte är optimal, särskilt när det gäller upptäckt och rapportering av misstänkta bedrägerier och oriktigheter och uppföljningen av dessa, där skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är mycket tydliga.

6.Europaparlamentet betonar att förebyggande och kommunikation är avgörande för att bekämpa bedrägerier och korruption och att kommissionen bör stödja medlemsstaterna i genomförandet av effektiva åtgärder inom dessa områden.

7.Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att riskanalysen för bedrägerier bör förbättras för att bedöma om rapporteringen av låga bedrägerinivåer är en följd av en verkligt låg förekomst av fel eller en konsekvens av bristande upptäckt.

8.Europaparlamentet beklagar att de nationella myndigheterna i många av medlemsstaterna inte alltid följer upp kommissionens och Olafs rekommendationer, rapporterar utförligt eller antar erkänd god praxis i god tid. Parlamentet påpekar att procentandelen oriktigheter som fortfarande klassificeras som misstänkt bedrägeri många år efter det att de ursprungligen rapporterades i många medlemsstater är extremt hög, även när det gäller ärenden som uppges vara avslutade. Parlamentet anser att sådana situationer tyder på en brist på lämplig uppföljning, otillräckliga eller otillräckligt utbildade resurser, kommunikationsbrister eller ineffektiva rapporteringskanaler, svagt samarbete och svag samordning, eller till och med på ett omotiverat uppskjutande av en omklassificering av oriktigheter som oriktigheter med misstanke om bedrägeri för att justera den statistiska rapporteringen.

9.Europaparlamentet betonar att kommissionen i sådana fall bör stödja medlemsstaterna i avbyråkratiseringen av förfarandet för upptäckt, uppföljning och rapportering av bedrägerier.

10.Europaparlamentet föreslår att både EU:s myndigheter och de nationella myndigheterna bör förbättra samarbetet och främja en ökad användning av digitala verktyg för att bekämpa bedrägerier.

11.Europaparlamentet noterar att antalet fall av bedrägerier och oriktigheter som rapporterats av behöriga EU-myndigheter och nationella myndigheter – totalt 12 455 – ökade något under 2022 jämfört med 2021. Parlamentet konstaterar att den finansiering som berördes av dessa ärenden minskade under 2022 till 1,77 miljarder euro (från 2,05 miljarder euro 2021). Parlamentet anser att dessa siffror fortfarande är extremt höga och utgör en betydande förlust för EU:s budget.

12.Europaparlamentet är medvetet om att jämförelsen av rapporteringen av oriktigheter från år till år inte alltid ger en tillförlitlig analys av trender och mönster eftersom många program har en flerårig genomförandecykel. Parlamentet anser att en jämförelse med ett femårigt genomsnitt är lämpligare för att identifiera situationer i realtid. Parlamentet uppskattar i detta sammanhang att det i rapporten om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen för 2022 ofta hänvisas till resultaten från perioden 2018–2021.

13.Europaparlamentet anser att det civila samhällets deltagande är avgörande när det gäller att bekämpa bedrägerier och att detta skulle leda till bättre förebyggande och upptäckt, vilket förutsätter stöd till undersökande journalistik som kan vara effektivt om enkel och lämplig tillgång ges till information om projekt, stödmottagare och betalningar. Parlamentet betonar särskilt den viktiga roll som medier och undersökande journalister spelar i kampen mot korruption. Parlamentet upprepar att en stärkt och konsekvent skyddsnivå för journalister och visselblåsare i hela unionen bidrar till att motverka spridningen av en subkultur av straffrihet, tystnad och konspiration. Parlamentet noterar att de senaste resultaten från övervakningsverktyget för mediepluralism (MPM 2022), när det gäller mediepluralism och mediefrihet, visar att indikatorn för skyddet av journalister har registrerat en viss försämring och att koncentrationen av nyhetsmedier fortsätter att utgöra en mycket stor risk över hela kontinenten. Parlamentet anser att det är nödvändigt att skydda medier från politiska påtryckningar och politisk påverkan samt garantera rätten till tillgång till information som innehas av offentliga myndigheter för att skydda mediernas oberoende och roll som en demokratisk väktare och en sund resursförvaltning.

14.Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 3 maj 2023 om kampen mot korruption (JOIN(2023)0012), i vilket korruptionens allvar betonas, då korruption undergräver de offentliga utgifternas effektivitet, den inre marknadens ändamålsenlighet och den ekonomiska tillväxtens hållbarhet. Parlamentet påpekar att kampen mot korruption är ett av unionens viktigaste åtaganden, som har samma vikt som åtagandena om öppenhet och integritet. Parlamentet betonar även att fenomenet med nepotism när det gäller statsägda enheter och upphandling för att få EU-medel också utgör en stor risk för sund förvaltning och EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet välkomnar därför det nya förslaget till direktiv om bekämpande av korruption Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 3 maj 2023 om bekämpande av korruption, om ersättande av rådets rambeslut 2003/568/RIF och konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (COM(2023)0234)..

15.Europaparlamentet är oroat över att det är svårt att med någon större precision uppskatta i vilken utsträckning organiserad brottslighet olagligt gynnas av EU:s finanser. Parlamentet vidhåller att medlemsstaterna behöver en gemensam strategi för att bedöma den organiserade brottslighetens inverkan på EU-medel och utvärdera effektiviteten av de åtgärder som vidtagits för att hantera problemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt vidta alla nödvändiga åtgärder för att fullfölja en sådan harmonisering.

16.Europaparlamentet betonar vikten av en konsekvensbedömning som utvärderar bedrägeriernas ekonomiska och sociala konsekvenser för EU:s ekonomiska intressen och för dess medborgare. Parlamentet efterlyser en analys av hur de resurser som avsatts för förebyggande av bedrägerier står sig i jämförelse med de potentiella förluster som förhindras.

17.Europaparlamentet vidhåller att bristen på effektivt införlivande av nationell lagstiftning i många medlemsstater och avsaknaden av harmonisering av nationella lagstiftningar ger den organiserade brottsligheten möjligheter till ett antal olagliga gränsöverskridande verksamheter på områden som påverkar unionens ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar därför sina tidigare uppmaningar till en översyn av rådets rambeslut 2008/841/RIF om kampen mot organiserad brottslighet EUT L 300, 11.11.2008, s. 42. och till införandet av en ny gemensam definition av organiserad brottslighet, med särskilt beaktande av användningen av sådana metoder som korruption, våld eller hot för att få kontroll över ekonomiska verksamheter eller upphandling.

18.Europaparlamentet konstaterar att EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 Kommissionens meddelande av den 14 april 2021 om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (COM(2021)0170). syftar till att fastställa verktyg och åtgärder för att störa kriminella organisationers affärsmodeller och strukturer över gränser, både online och offline. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bidra till kommissionens insatser och att inrätta regionala samarbetsnätverk för utbyte av information om ärenden och strategier för att bekämpa bedrägerier som begås av organiserade brottslingar. Parlamentet påminner i detta avseende om vikten av det föreslagna nya direktivet om återvinning och förverkande av tillgångar Förslag av den 25 maj 2022 till Europaparlamentets och rådets direktiv om återvinning och förverkande av tillgångar (COM(2022)0245)., vars effektiva genomförande skulle ge myndigheter bättre verktyg för att beröva kriminella organisationer ekonomiska medel för att utföra ytterligare brottslig verksamhet. Parlamentet påminner om att utbyte av bästa praxis och utveckling av gemensamma och samordnade strategier är avgörande i kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

19.Europaparlamentet påpekar att när det gäller korruptionsärenden rapporterade Eppo 87 utredda brott i slutet av 2022 (jämfört med 40 utredda fall under de första sju månaderna av operativ verksamhet 2021). Parlamentet påpekar att 30 fall rapporterades av 10 medlemsstater mellan 2018 och 2022 i systemet för hantering av oriktigheter (IMS) – 5 avseende jordbruk, 22 avseende sammanhållning och 3 avseende föranslutning – med en övergripande ekonomisk inverkan som uppskattas till omkring 50 miljoner euro.

20.Europaparlamentet betonar än en gång att korruption, särskilt korruption på hög nivå, även vid EU:s institutioner, är ett särskilt allvarligt brott med potential att sprida sig över gränserna och påverka unionens ekonomiska intressen och EU:s ekonomi som helhet samt undergräva medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner i EU och medlemsstaterna. Parlamentet upprepar att en nolltoleranspolitik mot korruption måste föras vid EU-institutionerna. Parlamentet stöder integrering av korruptionsbekämpning i utformningen av EU:s politik.

21.Europaparlamentet noterar att Olaf för närvarande inte under några omständigheter har tillgång till ledamöternas kontor, datorer och e‑postkonton, inte ens när de utreder ärenden som är kopplade till ledamöter på grundval av en välgrundad misstanke. Parlamentet understryker behovet av ett lämpligt förfarande för att bevilja Olaf tillgång vid välgrundade misstankar mot enskilda ledamöter. Parlamentet uppmanar presidiet att inrätta ett sådant förfarande.

22.Europaparlamentet understryker att Eppo bedriver en pågående utredning av kommissionens förvärv av covid-19-vacciner.

23.Europaparlamentet betonar att alla EU-institutioner, medlemsstater och offentliga eller privata mottagare av EU-medel är skyldiga att lämna ut alla relevanta handlingar, inbegripet information om de preliminära förhandlingar som förs av kommissionen, på revisionsrättens officiella begäran som ett led i en pågående revision. Parlamentet påminner om sin rekommendation i sin resolution om ansvarsfrihet för 2020 (avsnitt III – kommissionen) Europaparlamentets resolution av den 4 maj 2022 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, antagna texter, P9_TA(2022)0144. om tillgång till textmeddelanden som utbytts med ett läkemedelsföretag avseende inköp av ett covid-19-vaccin.

24.Europaparlamentet betonar att nolltoleranspolitiken mot korruption måste integreras och förmedlas korrekt i samband med valet till Europaparlamentet för att öka valdeltagandet och medborgarnas förtroende för offentliga institutioner.

25.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inkluderat ett särskilt avsnitt om korruptionsbekämpning i sin årliga rapport om rättsstatsprincipen för att tillhandahålla en djupgående jämförande analys av de strategier, förfaranden och verktyg som medlemsstaterna använder i sin kamp mot korruption och för att hjälpa till att bedöma vilka områden som är mest utsatta. Parlamentet uppmanar kommissionen att alltid inkludera rekommendationer och uppföljande iakttagelser för medlemsstaterna i alla avsnitt i rapporten om rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar vikten av att fullt ut ta itu med de landsspecifika rekommendationerna om korruption. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till slutsatserna i rapporten om rättsstatsprincipen när de utvecklar sin politik för korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingripa och stödja medlemsstaterna i deras hantering av strukturella utmaningar när det gäller deras förmåga att bekämpa korruption.

26.Europaparlamentet påpekar att 2022 års Eurobarometerundersökningar om korruption visar att korruption fortfarande är ett allvarligt problem för EU-medborgare och företag i EU, och att en stor del av EU-medborgarna anser att korruptionen i deras land är utbredd (68 %) och att korruptionen har ökat (41 %). Parlamentet uppskattar att nästan alla medlemsstater för närvarande har strategier för korruptionsbekämpning som regelbundet utvärderas och revideras, och påminner om att det inte bara behövs en robust rättslig ram utan även ett effektivt genomförande för att utrota korruption och att förhindrandet av sådana metoder också kräver öppna och ansvarsfulla styrnings- och integritetsramar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om bekämpning av korruption, som följer på parlamentets uppmaningar att intensifiera kampen mot korruption. Parlamentet noterar att kommissionen avser att integrera förebyggande av korruption i utformningen av EU:s politik och program och att aktivt stödja medlemsstaternas insatser för att införa en kraftfull politik och lagstiftning mot korruption. Parlamentet lovordar viljan att ta itu med korruptionens gränsöverskridande dimension genom att kriminalisera korruptionsbrott och harmonisera påföljder i hela EU i samordning med den höga representantens förslag om att inrätta ett särskilt sanktionssystem inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bekämpa allvarliga korruptionshandlingar i hela världen.

27.Europaparlamentet betonar att korruption och penningtvätt är nära förbundna med varandra och att penningtvätt är en av de viktigaste möjliggörande faktorerna för den organiserade brottslighetens olagliga verksamhet genom vilken brottslingar överför sin vinning av brott till den lagliga ekonomin, och är medvetet om att bedrägeri mot EU:s budget också kan utgöra förbrott till penningtvätt. Parlamentet betonar att dessa brotts gränsöverskridande dimension gör det svårt att förebygga, upptäcka och motverka dem till följd av de heterogena rättssystemen. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med inrättandet av den nya myndigheten för bekämpning av penningtvätt och av terrorismfinansiering, efter kommissionens förslag i juli 2021, den politiska överenskommelse som nåddes i rådet den 29 juni 2022 och dess ståndpunkt som intogs den 7 december 2022 om det enhetliga regelverket, och det mandat att delta i trepartsmöten som beviljades av parlamentets plenarförsamling den 17 april 2023. Parlamentet beklagar att myndigheten inte kommer att vara fullt verksam förrän 2026.

28.Europaparlamentet konstaterar att 375 fall av intressekonflikter, vilka ofta även kan upptäckas i miljöer som liknar dem där korrupta beteenden förekommer, rapporterades via IMS under perioden 2018–2022. Parlamentet understryker att de flesta rapporterade fall av intressekonflikter är kopplade till genomförandet av sammanhållningspolitiken (86 %, jämfört med 9 % för jordbruk och 5 % för föranslutning), som totalt omfattar nästan 117 miljoner euro för denna period. Parlamentet understryker att de rapporterade intressekonflikterna främst rör sig om relationer mellan stödmottagare och deras leverantörer och underleverantörer, medan endast 7 % av fallen avser intressekonflikter i tilldelnings- och/eller utvärderingsskedet, då medlemmar i utvärderingskommittéer deltar.

29.Europaparlamentet anser att detta skulle kunna vara ett tecken på de positiva och avskräckande effekterna av ändringarna av de finansiella reglerna, som har gjorts tillämpliga på alla nationella myndigheter som hanterar EU-medel, tillsammans med det faktum att en tredjedel av fallen upptäcktes via källor utanför förvaltnings- och kontrollsystemet, bland annat visselblåsare och undersökande journalister, vilket tyder på en grundläggande nivå av öppenhet och tillgänglighet samt på bidrag från det civila samhället.

30.Europaparlamentet noterar även med oro att det totala antalet intressekonflikter är högre än vad som rapporterats i IMS, vilket framgår av den ytterligare information som mottagits av kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik och för sysselsättning, socialpolitik och inkludering om intressekonflikter och relaterad återvinning vid offentlig upphandling inom Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, som rapporterats direkt från medlemsstaterna via EU:s fondförvaltningssystem (det så kallade SFC, som 2014–2020 lade fram 31 fall med anknytning till 16 program i 11 medlemsstater med en inverkan på 3,4 miljoner euro).

31.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att göra den årliga rapporten om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen mer helhetsinriktad för att ge en heltäckande översikt över synergierna mellan alla relevanta aktörer, identifiera bästa praxis och åtgärda brister. Parlamentet välkomnar i detta avseende inkluderandet i 2022 års rapport om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen av resultaten från Eppos och Olafs årsrapporter. Parlamentet efterlyser ytterligare förbättringar av denna helhetsinriktade strategi i syfte att ge en tydligare, mer fullständig och mer konkret bild av det övergripande läget när det gäller skyddet av unionens ekonomiska intressen, som omfattar samtliga åtgärder för bekämpning av bedrägerier, både på nationell nivå och på EU-nivå.

32.Europaparlamentet efterlyser att bestämmelserna om intressekonflikter ska tillämpas på ett sätt som garanterar rättssäkerhet, baseras på en tydlig och proportionerlig riskbedömning och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att tillämpa dem i praktiken. Parlamentet efterlyser att kommissionens riktlinjer ska skapa klarhet för sökande och beslutsfattande organ, undvika onödiga administrativa bördor och respektera proportionalitetsprincipen.

33.Europaparlamentet konstaterar att det totala antal oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri som rörde traditionella egna medel (4 661) under 2022 var 7,6 % högre än femårsgenomsnittet (2018–2022). Parlamentet noterar med oro att de totala belopp som berörs av sådana oriktigheter, som beräknats och fastställts av medlemsstaterna, också ökade märkbart (med 47 %, till 783 miljoner euro). Parlamentet betonar också att den totala återvinningsgraden under 2022 för oriktigheter både med och utan misstanke om bedrägeri endast var 48 % (jämfört med 54 % 2021) och att återvinningsgraden för oriktigheterna med misstanke om bedrägeri endast var 25 %, mycket heterogent fördelad mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mer för att åstadkomma snabb återvinning av missbrukade medel.

34.Europaparlamentet påpekar att kommissionen under 2022 endast för 19 nya avskrivningsrapporter som lämnats in till kommissionen av sex medlemsstater ansåg att det på ett tillfredsställande sätt hade visats att traditionella egna medel hade gått förlorade av skäl som inte kunde tillskrivas de berörda medlemsstaterna och att dessa inte var ekonomiskt ansvariga för förlusten, medan den i 82 fall som rörde nästan 39 miljoner euro ansåg att medlemsstaterna inte på ett tillfredsställande sätt hade visat att traditionella egna medel hade gått förlorade av skäl som inte kunde tillskrivas dem, och höll dem ekonomiskt ansvariga för förlusten (kommissionen bedömde 135 fall på sammanlagt 76,8 miljoner euro 2022). Parlamentet uppmanar kommissionen att behålla denna effektiva mekanism bestående i att se över avskrivningarna för att främja effektivitet i de nationella förvaltningarnas återvinningsåtgärder.

35.Europaparlamentet noterar att inspektioner av bedrägeribekämpningstjänster och kontroller efter frigörande under 2022 återigen var de mest framgångsrika verktygen för upptäckt av oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri, i allt högre grad i kombination med skatterevisioner och kontroller vid frigörande. Parlamentet betonar att smuggling, felaktigt värde och felaktig klassificering/beskrivning av varor under 2022 var dominerande bland bedrägerifallen, med en särskild ökning av antalet rapporterade fall av cigarettsmuggling.

36.Europaparlamentet välkomnar Olafs roll när det gäller att upptäcka och utreda bedrägerier mot EU:s traditionella egna medel. Parlamentet noterar en liten minskning av antalet öppna utredningar på området egna medel under 2022 och uppmanar kommissionen att se till att Olaf får tillräckliga resurser för att fullt ut och på ett effektivt sätt kunna utöva sitt mandat.

37.Europaparlamentet noterar att Kina i monetära termer förblev det största ursprungslandet för varor som berördes av oriktigheter, med USA och Vietnam på andra och tredje plats, och att textilier och skodon var de varor som påverkades mest, när det gäller både antalet och värdet av de fall som upptäcktes och rapporterades.

38.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att minska mervärdesskattegapet genom att ta itu med resursbristen, den begränsade digitala effektiviteten i skatteförvaltningen och de kryphål i lagstiftningen som begränsar effektiviteten i åtgärderna för att motverka skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet påminner om att ett stärkt administrativt samarbete är det effektivaste sättet att bekämpa gränsöverskridande momsbedrägerier.

39.Europaparlamentet betonar att Eppo har befogenhet att utreda allvarliga brott mot det gemensamma mervärdesskattesystemet om de är kopplade till två eller flera medlemsstaters territorium och medför en total skada på minst 10 miljoner euro. Parlamentet är oroat över de uppgifter som rapporterats i Eppos årsrapport för 2022, som visar att 16,5 % av Eppos aktiva utredningar (185) var kopplade till momsbedrägerier, men att dessa står för 47 % av den beräknade skadan (6,7 miljarder euro).

40.Europaparlamentet välkomnar kommissionens andra rapport, som offentliggjordes den 16 september 2022, om genomförandet av direktivet om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (COM(2022)0466), men beklagar att kommissionen avstod från att ingripa i översynen av tröskelvärdet på 10 miljoner euro, vilket har stor inverkan på Eppos verksamhet på området momsbedrägerier. Parlamentet betonar att de återkommande och kvarstående frågorna om de olika tolkningarna av de metoder som används för att beräkna tröskelvärdet (huruvida en skada som uppstår i flera medlemsstater bör aggregeras, huruvida de länder som ingår i beräkningen bör begränsas till dem som deltar i Eppo) gör situationen oklar. Parlamentet är övertygat om att det nuvarande tröskelvärdet begränsar den avskräckande effekten, gör det möjligt för gärningsmän att leta upp den svagaste jurisdiktionen för att undgå Eppo och har en skadlig inverkan på utredningarna, eftersom de nationella myndigheterna ofta inte har en fullständig bild av omfattningen av den brottsliga verksamheten i utredningens inledande skede. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sin ståndpunkt i nästa rapport om införlivandet av direktivet om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen, och ta bort tröskeln, eller avsevärt sänka den, och under tiden ge tillräcklig vägledning om beräkningsmetoden.

41.Europaparlamentet understryker att ett effektivt samarbete mellan Olaf och Eppo är en förutsättning för en sund förvaltning och skydd av unionsbudgetens finansiella intressen, både på utgifts- och inkomstsidan. Parlamentet anser i detta sammanhang att ett sådant förstärkt samarbete på inkomstsidan kan leda till en ökning av uppbörden av inkomster till EU-budgeten, vilket därmed minskar medlemsstaternas BNI-baserade bidrag. Parlamentet anser att detta på utgiftssidan säkerställer att skattebetalarnas pengar används på lämpligt sätt.

42.Europaparlamentet betonar vikten av att Olaf och Eppo upprätthåller operativt oberoende.

43.Europaparlamentet välkomnar uttalandet från kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, om att EU måste se till att pengarna används i enlighet med deras syfte och i linje med rättsstatsprinciperna, liksom att finanserna skyddas.

44.Europaparlamentet konstaterar att antalet oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri som rapporterats påverka åtgärderna för genomförande av landsbygdsutveckling ökade under perioden 2018–2022, främst på grund av den ökade upptäcktsfrekvensen för åtgärder inom programperioden 2014–2022. Parlamentet påpekar dock att antalet upptäckta och rapporterade bedrägerier fortfarande är lägre än förväntat, och att ökad övervakning av situationen därför krävs.

45.Europaparlamentet påpekar att andelen upptäckter av oriktigheter med misstanke om bedrägeri var betydligt högre inom landsbygdsutveckling än inom jordbruksstöd, även om de oriktigheter med misstanke om bedrägeri som rapporterades inom jordbruksstödet ökade 2022 jämfört med 2021. Parlamentet noterar att inom ramen för jordbruksstödet rapporterades den högsta bedrägerinivån av medlemsstaterna för marknadsåtgärder, och att flera komplexa fall med anknytning till säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter undersöktes också av Olaf.

46.Europaparlamentet beklagar att riskanalyser, visselblåsare, uppgiftslämnare och undersökande journalister bidragit i mycket begränsad utsträckning till upptäckt av bedrägerier inom både landsbygdsutveckling och direktstöd under perioden 2018–2022. Parlamentet är också oroat över längden på de administrativa förfaranden som inletts för att hantera rapporterade bedrägerifall – i genomsnitt och under 2014–2022 tog det nästan fyra år från det att oriktigheten uppstod att komma fram till en misstanke om bedrägeri, och nästan tre år till för att avsluta ärendet efter att ha rapporterat det till kommissionen. Parlamentet påpekar att det när det gällde sammanhållningspolitiken tog ungefär ett och ett halvt år att komma fram till en misstanke om att bedrägeri hade begåtts och över två år att avsluta bedrägeriärendet efter att ha rapporterat det till kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att oftare tillhandahålla rekommendationer och uppföljning till medlemsstaternas myndigheter för att förkorta de administrativa förfarandena.

47.Europaparlamentet beklagar bristen på transparens i kommissionens användning av offentliga medel under covid-19-pandemin. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har offentliggjort en rapport om covid-19-relaterade utgifter Europaparlamentets resolution av den 4 maj 2022 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, antagna texter, P9_TA(2022)0144..

48.Europaparlamentet konstaterar att det största antalet oriktigheter som rapporterades 2022, både med och utan misstanke om bedrägeri, rörde Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf, 59 % respektive 67 %) och, i mindre utsträckning, Europeiska socialfonden (ESF, 27 % respektive 20 %). Parlamentet påpekar att de största riskområdena är transport och miljöskydd, på grund av de höga belopp som berörs av felen, och forskning, teknisk utveckling och innovation, som har den högsta frekvensen av oriktigheter med misstanke om bedrägerier.

49.Europaparlamentet är oroat över att antalet rapporterade oriktigheter som rörde instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) kulminerade 2022, och är medvetet om att fallen rör instrumentet för stöd inför anslutningen för perioden 2007–2013 I (IPA I) och instrumentet för stöd inför anslutningen för perioden 2014–2020 (IPA II). Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på de lärdomar som dragits i relation till dessa instrument för att bedrägerisäkra framtida åtgärder och initiativ med identiska eller liknande mål, såsom när det gäller Ukraina, som förväntas få mycket relevanta resurser från instrumentet för stöd inför anslutningen och Horisont Europa, och där en korrekt resursanvändning, även under mycket svåra förhållanden, är avgörande för anslutningsprocessens effektivitet och ändamålsenlighet.

50.Europaparlamentet betonar att antalet rapporterade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri på sammanhållningspolitikens område och de ekonomiska belopp som de gällde var mycket högre under de första nio åren av programperioden 2007–2013 än under programperioden 2014–2020, och att denna trend gäller alla fonder och de flesta medlemsstater.

51.Europaparlamentet konstaterar att den vanligaste typen av oriktighet med misstanke om bedrägeri som rapporterats i IMS för sammanhållningspolitiken rör stödjande handlingar (felaktiga, saknade, falska eller förfalskade), medan överträdelser av reglerna för offentlig upphandling är den mest rapporterade typen när det gäller oriktigheter utan misstanke om bedrägeri.

52.Europaparlamentet noterar med oro resultaten i revisionsrättens årsrapport 2022 om genomförande av EU:s budget under budgetåret 2022 att revisionsmyndigheterna trots förbättringar fortsätter att ta itu med risken för bedrägerier på ett otillräckligt sätt och att medlemsstaternas myndigheter inte följer kravet att rapportera misstänkta bedrägerifall i IMS. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast ta itu med dessa frågor.

53.Europaparlamentet noterar att 770 återkravsposter registrerades för oriktigheter vid direkt förvaltning under 2022 (jämfört med 879 under 2021), varav 37 gällde bedrägeri (jämfört med 54 fall som rapporterades som bedrägeri under 2021), till ett totalt värde av 61,28 miljoner euro (varav 5,67 miljoner euro för bedrägerier, jämfört med 7,04 miljoner euro under 2021).

54.Europaparlamentet konstaterar att de upptäckta oriktigheterna med misstanke om bedrägeri i fråga om direkt förvaltning generellt sett har varit stabila under perioden 2018–2022. Parlamentet uppskattar att Olaf, när det gäller direkt förvaltning under perioden 2018–2022, anges som källa till upptäckt i 88 % av de återkravsposter som är kopplade till oriktigheter med misstanke om bedrägeri, vilket motsvarar 92 % av de totala återkravsbeloppen. Parlamentet noterar att omkring 97 % av de oriktigheter som inte rapporterades som bedrägeri upptäcktes genom kommissionens kontroller.

55.Europaparlamentet uttrycker oro över att andelen indrivna medel mellan 2018 och 2022 fortfarande är låg, med en genomsnittlig återvinningsgrad på 56 % (från 34 % för ”oriktigheter som rapporterats som bedrägerier” och 59 % för ”oriktigheter som inte rapporterats som bedrägerier”). Parlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mer för att åstadkomma snabb återvinning av missbrukade medel.

56.Europaparlamentet upprepar återigen sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt administrativt bistånd på de områden inom finansiering med EU-medel som hittills inte möjliggör denna praxis för att säkerställa en övergripande strategi för skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

57.Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen, på grund av faciliteten för återhämtning och resiliens specifika utformning, bör säkerställa att unionens ekonomiska intressen verkligen skyddas i linje med deras respektive ansvar. Parlamentet understryker att medlemsstaternas kontrollsystem måste säkerställa att investeringsprojekt som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens överensstämmer med EU:s regler och nationella regler. Parlamentet påminner om att kommissionen och medlemsstaterna måste förhindra eventuella brister i ansvarsskyldigheten på EU-nivå och vid behov införa ytterligare skyddsåtgärder för att hantera denna fråga, i linje med revisionsrättens relevanta rekommendationer.

58.Europaparlamentet är medvetet om att genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens är i full gång och att den förordning som styr dess införande kräver att medlemsstaterna inför effektiva och ändamålsenliga kontrollsystem i syfte att skydda unionens ekonomiska intressen och säkerställa efterlevnad av EU-regler och nationella regler.

59.Europaparlamentet konstaterar att kommissionen bedömde dessa kontrollsystem innan planerna godkändes och därefter, under 2022, genomförde 16 systemrevisioner inriktade på skydd av EU:s ekonomiska intressen Revisionsrätten, Revisionen 2022 av EU:s byråer i korthet, s. 57., som omfattade samordnings- och genomförandeorganen, exempelvis ministerier och byråer. Parlamentet uppskattar att kommissionen planerar att granska alla medlemsstater minst en gång i slutet av 2023, och välkomnar att valet av revisionsmål baserades på en riskbedömning.

60.Europaparlamentet oroas över att revisionsrätten identifierat brister i medlemsstaternas rapporterings- och kontrollsystem, varav vissa inte fungerade helt och fullt när återhämtningsplanerna lades fram, vilket medför en risk när det gäller korrektheten i utbetalningarna från faciliteten och skyddet av EU:s ekonomiska intressen Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2022, punkterna 11.47–11.55. och leder till antagandet av ”kontrolldelmål”.

61.Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt revisionsarbete också har bekräftat variationer i de interna kontrollsystemen i genomförande- och samordningsorganen och identifierat god praxis i vissa av de befintliga förfarandena för att kontrollera och förebygga bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbel finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av de bästa förfarandena för att underlätta en mer samordnad och bedrägerisäker behandling av medlen.

62.Europaparlamentet är medvetet om de inneboende egenskaperna hos modellen för utgifter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, svårigheten att bedöma en felprocent som är jämförbar (med andra EU-utgiftsområden) och de begränsningar som kommissionens metod för innehållande av utbetalningar innebär I Spanien, Slovakien, Estland, Danmark, Grekland, Tjeckien, Italien, Litauen, Malta, Slovenien, Bulgarien, Cypern, Finland, Irland, Lettland och Polen.. Parlamentet påminner dock om att förseningar kan konstateras i samband med medlemsstaternas inlämning av ansökningar om utbetalning inom faciliteten för återhämtning och resiliens och uppmanar kommissionen att fortsätta att vara vaksam, särskilt mot slutet av facilitetens livscykel, för att säkerställa att medlemsstaterna skyddar EU:s ekonomiska intressen och att EU:s skattebetalares pengar används på lämpligt sätt. Parlamentet påpekar särskilt att bekämpning av bedrägerier, korruption, intressekonflikter (definierade som ”allvarliga oriktigheter”) och dubbel finansiering bör få lämpliga resurser och lämplig uppmärksamhet.

63.Europaparlamentet påminner om revisionsrättens slutsatser i årsrapporten för 2022 om att kontrolldelmålen i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna varierar i fråga om krav och detaljnivå. Parlamentet ifrågasätter varför vissa medlemsstater endast var skyldiga att utforma sitt kontrollsystem, medan andra var skyldiga att ha ett operativt system.

64.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över sina förfaranden för efterhandsrevision för att säkerställa tillräcklig kontroll av huruvida de reviderade målen som tidigare bedömts vara uppfyllda inte upphävdes efter respektive betalning.

65.Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att kontinuerligt övervaka uppfyllandet av delmål och mål som rör skyddet av EU:s ekonomiska intressen och att vidta alla nödvändiga åtgärder i händelse av bristande efterlevnad eller återförande av delmål som tidigare uppnåtts, inbegripet en proportionell minskning av stödet inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och återkräva eventuella belopp som ska betalas till unionens budget, eller att begära förtida återbetalning av lånet, i fall av bedrägeri, korruption och intressekonflikter som påverkar unionens ekonomiska intressen, eller ett allvarligt åsidosättande av en skyldighet till följd av finansieringsöverenskommelserna, som inte har korrigerats av medlemsstaten.

66.Europaparlamentet upprepar att effektivt förebyggande, effektiv upptäckt och effektiv utredning av olaglig verksamhet som hotar genomförandet av NextGenerationEU, i synnerhet risken för infiltration av kriminella organisationer, är beroende av effektiv insamling och utbyte av uppgifter, inbegripet snabb hantering av begäran om tillgång från utredningstjänster inom en medlemsstat, samt från andra länder eller på EU-nivå, av Olaf och Eppo och, vid behov Eurojust och Europol, som ska beviljas tillgång.

67.Europaparlamentet beklagar kommissionens tolkning av begreppet ”slutmottagare” inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt den ändrade förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens bör offentliggöra en förteckning över de 100 slutmottagare som erhåller mest finansiering för att genomföra åtgärder inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet beklagar att kommissionen inte uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla information om slutmottagaren av finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens och valde att kräva att medlemsstaterna endast ska tillhandahålla information om ”mottagare på nivå två”. Parlamentet anser att denna tolkning inte är förenlig med medlagstiftarnas överenskommelse.

68.Europaparlamentet välkomnar Europols och Olafs gemensamma analys av riskerna för bedrägerier och oriktigheter i relation till NextGenerationEU. Parlamentet välkomnar Europols och Olafs rekommendationer och uppmanar kommissionen, EU:s specialiserade byråer och organ samt medlemsstaterna att aktivt samarbeta och interagera för att säkerställa att EU:s ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av NextGenerationEU.

69.Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens strategiska initiativ, som lanserades i februari 2022, som syftar till att undersöka insynen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, strategierna för offentlig information och kommunikation om faciliteten för återhämtning och resiliens och övervakningen av medlen. Parlamentet betonar betydelsen av detta initiativ, med tanke på att Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2022 innehöll en högre uppskattad felnivå för det året. Parlamentet välkomnar ombudsmannens insatser för att förbättra transparensstandarderna för faciliteten för återhämtning och resiliens.

70.Europaparlamentet påminner om initiativet NextGenerationEU – Law Enforcement Forum (NGEU-LEF), ett gemensamt initiativ som leds gemensamt av Europol och Italien och som sammanför Europol, Eppo, Olaf, Eurojust, Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning och nationella myndigheter genom att tillhandahålla ett forum för utbyte av underrättelser och samordning av insatser för att ta itu med infiltrationen av organiserad brottslighet i den lagliga ekonomin och skydda stimulanspaketet NextGenerationEU, med särskilt fokus på korruption, skatteundandragande, förskingring och penningtvätt. Parlamentet välkomnar det faktum att initiativet NGEU-LEF vann Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning 2023 i kategorin ”mest populär hos allmänheten”.

71.Europaparlamentet uttrycker oro över att det fortfarande finns många problem, främst på grund av bristen på tillräcklig övervakning av samordningsorganen, ofullständiga strategier för bedrägeribekämpning, utelämnade delar i riskbedömningarna, behovet av att förbättra förhandskontrollerna för att förhindra intressekonflikter, lågt deltagande i utbildningar som anordnas för att öka medvetenheten om bedrägerier samt bristande rapportering av oriktigheter som eventuellt behöver utredas till Olaf. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om det identifierade problemet, rekommendationerna till medlemsstaterna och uppföljningen för att lösa dessa problem.

72.Europaparlamentet betonar att ökad insyn spelar en avgörande roll för att avslöja bedrägliga upplägg och avskräcka från bedrägligt agerande. Parlamentet efterlyser nya initiativ för öppenhet och att strategier införs för att främja ansvarsskyldighet.

73.Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens översyn 04/2023 Digitalisering av förvaltningen av EU-medel, där det betonas att digitaliseringen har potential att effektivisera revisionen av EU-medel. Parlamentet betonar revisionsrättens iakttagelser att graden av digitalisering av EU:s utgifter är mycket varierad – den är mest centraliserad där kommissionen tillämpar direkt förvaltning och mer fragmenterad inom de övriga förvaltningsmetoderna, såsom vid delad förvaltning.

74.Europaparlamentet är medvetet om att kommissionens och andra genomförandeorgans insatser för att digitalisera EU:s budget måste övervinna många hinder för att förbättra kompatibiliteten mellan de it-system som används av de många berörda enheterna. Parlamentet uppskattar i detta avseende konsekvensen i meddelandet till kommissionen av den 30 juni 2022, European Commission digital strategy – Next generation digital Commission (C(2022)4388). Parlamentet påpekar att digitalisering har varit en strategisk prioritering för kommissionen under många år, anser att en effektivisering av förvaltningen av EU-medel kräver ytterligare förenkling av it-landskapet och upprepar att interoperabilitet bör integreras i EU:s politik för att förbättra kompatibiliteten mellan de it-system som används av de många berörda enheterna.

75.Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra datasystemens interoperabilitet och harmoniseringen av rapportering, övervakning och revision i EU. Parlamentet upprepar för detta ändamål sin uppmaning till kommissionen att harmonisera definitionerna för att få fram jämförbara uppgifter i hela EU.

76.Europaparlamentet betonar att digitaliseringen har främjat förebyggande och upptäckt av bedrägerier samt förenklat administrativa förfaranden och att den måste stå i centrum för alla strategier mot bedrägerier, inklusive de nationella strategierna för bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprepa sina rekommendationer om att anta nationella strategier för bedrägeribekämpning samt hålla strategierna uppdaterade och dra nytta av den nya teknikens möjligheter, till de medlemsstater som ännu inte gjort detta, samt att följa upp rekommendationerna.

77.Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för en obligatorisk användning av det gemensamma integrerade it-systemet för datautvinning och riskklassificering, Arachne, som tas upp i den omarbetade budgetförordningen, som bör säkerställa ett bättre skydd av unionens ekonomiska intressen, tillsammans med och som komplement till de it-verktyg som medlemsstaterna utvecklat på nationell nivå.

78.Europaparlamentet noterar att Arachne var det överlägset mest använda it-systemet (användes av 21 medlemsstater) bland de tillgängliga alternativen, till stöd för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet konstaterar bekymrat att många medlemsstater använde sina egna särskilda it-verktyg för bedrägeribekämpning, ofta i kombination med EU-verktyg, även om båda typerna av verktyg sällan är kompatibla och därför hämmade upptäckten och rapporteringen av bedrägerier till kommissionen.

79.Europaparlamentet understryker att Edes, i egenskap av EU:s svarta lista, har en enorm potential att flagga personer och företag som missbrukar EU-medel. Parlamentet efterlyser att Edes ska utvidgas till att omfatta alla typer av förvaltningsformer, i synnerhet delad förvaltning. Parlamentet betonar att medlemsstaternas olika strategier för uteslutning bidrar till ojämlikhet i skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet understryker behovet av att göra användningen av Edes obligatorisk som det gemensamma uteslutningssystemet för medel som förvaltas av medlemsstaterna. Parlamentet anser att denna förstärkning skulle stärka EU:s och medlemsstaternas kapacitet att skydda unionens ekonomiska intressen och i slutändan skattebetalarnas pengar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att, i syfte att skydda unionsbudgetens ekonomiska intressen, utan dröjsmål godta denna utvidgning.

80.Europaparlamentet påpekar att konsolidering, centralisering och offentliggörande av information om mottagare av EU-finansiering som tillhandahålls av medlemsstaterna och andra genomförandeorgan i en enda databas skulle öka den finansiella insynen genom att omfatta olika former av förvaltningsformer och möjliggöra dubbelkontroll och uttömmande analyser. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmana berörda parter, inbegripet de nationella myndigheterna, att samarbeta i detta syfte. Parlamentet uppmärksammar kommissionen på behovet av att skydda personuppgifter och känslig information om mottagare.

81.Europaparlamentet vidhåller att digitalisering och toppmoderna it-verktyg på nationell nivå och EU-nivå skulle förbättra förvaltningen, kontrollen och revisionen av EU-medel och skulle kunna bidra till att förhindra oriktigheter och avsevärt minska byråkratin, eftersom digitaliseringen möjliggör enklare och snabbare åtkomst till och dubbelkontroller, på distans, av viktiga uppgifter, vilket eliminerar behovet av kontroller på plats.

82.Europaparlamentet välkomnar och stöder revisionsrättens bedömning i sin årsrapport för 2022, där man efterlyser att införandet av it-systemet för datautvinning och riskbedömning (Arachne) ska tidigareläggas från 2028 till 2025. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att systemet ska införas från och med 2026.

83.Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen av kampen mot bedrägerier också är ett av fokusområdena i den översyn som inleddes 2022 och antogs i juli 2023 av den handlingsplan som åtföljer kommissionens strategi mot bedrägerier från 2019 och är anpassad till snabbt föränderliga ekonomiska och sociala scenarier och nya utmaningar. Parlamentet är medvetet om att kommissionen framgångsrikt har genomfört sammanlagt 60 av de 63 åtgärderna i den förra planen och att vissa av dessa är fortlöpande till sin natur och för närvarande pågår. Parlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet lägga fram de underliggande standarder och kriterier som den reviderade handlingsplanen har stött.

84.Europaparlamentet efterlyser ett erkännande av vikten av att inkludera visuella hjälpmedel som diagram för att göra statistisk information mer tillgänglig och lättare att förstå.

85.Europaparlamentet efterlyser användning av avancerad dataanalys, artificiell intelligens och maskininlärning för att identifiera oriktigheter.

86.Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen inledde 2022 för att förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet efterlyser dock ytterligare vaksamhet och kompletterande åtgärder på detta område.

87.Europaparlamentet påminner om sina tidigare resolutioner där det betonas att motverkandet av bedrägerier mot EU-budgeten endast kan vara effektiva om de hanteras på ett övergripande sätt och omfattar alla skeden i bedrägeribekämpningscykeln och bygger på en mängd olika intressenter, processer och åtgärder. Parlamentet påpekar att de fyra faserna i denna cykel (förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring, återvinning och sanktioner) kräver att riskanalyser, rapporteringsförfaranden och samarbete eftersträvas genom harmoniserade insatser på lagstiftnings-, förvaltnings-, organisations- och verksamhetsnivå. Parlamentet påminner om revisionsrättens iakttagelse i dess särskilda rapport om EU:s finansiella landskap Särskild rapport 05/2023, EU:s finansiella landskap – Ett lapptäcke som behöver förenklas ytterligare och bli föremål för ökad ansvarsskyldighet., där det påpekas att komplexiteten hos mångfalden av fonder och instrument som kompletterar unionens budget medför en ökad risk för allvarliga luckor i systemet för revision och kontroll och bristande ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att denna komplexitet kräver en lika omfattande som fokuserad strategi för att skydda de berörda ekonomiska intressena, för att hantera oriktigheter och bedrägerier som kan uppstå genom att man drar nytta av det allmänt oklara finansiella landskapet. Parlamentet erinrar om att den nuvarande fragmenteringen av tillgängliga uppgifter kräver standardiserade åtgärder för att samla in, jämföra och sammanställa information och sifferuppgifter, i synnerhet om slutmottagarna av unionens finansiering, för revisions- och kontrolländamål, inbegripet utredningar.

88.Europaparlamentet påpekar att unionsprogrammet för bedrägeribekämpning har inrättats för en period på sju år, från 2021 till 2027, och att 2022 är det andra genomförandeåret, inom ramen för direkt förvaltning och med Olaf som huvudansvarig för programmets genomförande.

89.Europaparlamentet observerar att Herkulesdelen, i finansieringsbeslutet för 2022, tilldelades 15,4 miljoner euro, Afis-delen (informationssystem för bedrägeribekämpning) 9 miljoner euro och IMS-delen cirka 1 miljon euro, vilket ledde till att bidrag beviljades till berörda genomförandeorgan och att specialiserad utbildning, databaser, stöd till forskning, övervakning och analyser finansierades.

90.Europaparlamentet påpekar att IMS nu används av 35 länder, både medlemsstater och andra mottagarländer, med omkring 700 rapporteringsorganisationer, som omfattar över 3 000 IMS-användare och flera områden, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens och andra områden som asyl, grannskap och föranslutning, utöver de traditionella områdena jordbruk, sammanhållning och fiske.

91.Europaparlamentet uppskattar att Fiscalisprogrammet, tullprogrammet och instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning kompletterar varandra och anser att synergieffekterna av detta ekonomiska stöd medför påtagliga förbättringar på områdena skatt, utbyte av riskrelaterad information och uppgradering till toppmodern tullkontrollutrustning.

92.Europaparlamentet beklagar att medlemsstaternas deltagande i Eppo inte är obligatoriskt. Parlamentet påpekar att bara 22 medlemsstater redan deltog i Eppo 2022 och att samma fem länder som under 2021 inte deltog. Parlamentet insisterar på att medlemsstater som ännu inte deltar måste göra detta utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av positiva åtgärder uppmuntra deltagande i Eppo.

93.Europaparlamentet välkomnar Eppos årsrapport för 2022 med resultaten från det första hela kalenderåret av operativ verksamhet. Parlamentet konstaterar att Eppo behandlade 3 318 brottsrapporter (jämfört med 2 832 under de sju månaderna av operativ verksamhet 2021) och inledde 865 utredningar 2022 (576 inleddes i juni–december 2021). Parlamentet betonar att 359,1 miljoner euro frystes (jämfört med 157,3 miljoner euro 2021) till följd av Eppo-utredningar, vilket motsvarar mer än sju gånger Eppos budget, och att Eppo i slutet av 2022 hade totalt 1 117 aktiva utredningar gällande uppskattade skador på 14,1 miljarder euro till följd av fel.

94.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en konstruktiv dialog med Eppo, i syfte att stärka byråns kapacitet att ta itu med de ständigt ökande utmaningarna i fråga om bedrägeribekämpning inbegripet, där så är lämpligt, genom att åtgärda de brister som identifierats i Eppo-förordningen Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att säkerställa den grundläggande principen och de grundläggande reglerna i Eppo-förordningen, att myndigheten ska vara oberoende, inbegripet beslutsfattande i budgetfrågor, i syfte att agera i hela unionens intresse och i enlighet med villkorlighetsförordningen.

95.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att effektiviteten och ändamålsenligheten i Olafs arbete med att upptäcka korruption och bedrägerier upprätthålls och att den minskning av Olafs årliga budget som planeras för heltidsanställda därför ska beaktas i linje med Olafs verkliga verksamhetsbehov, vilka återspeglas i dess årsrapport.

96.Europaparlamentet välkomnar de ökade insatserna för att upptäcka oriktigheter, som följer uppmaningarna från Eppo och parlamentet, och resultaten av dessa, vilka framgår av ett antal utredningar av EU-bedrägerier som inletts i de 22 deltagande medlemsstaterna, vilka är fler än det historiska genomsnittet före Eppos inrättande. Parlamentet lovordar i detta avseende Operation Admiral, som avslöjade ett karusellbedrägeri avseende mervärdesskatt som begåtts av en organiserad kriminell grupp som var verksam i flera medlemsstater, och som var ansvarig för ett bedrägeri rörande uppskattningsvis 2,2 miljarder euro.

97.Europaparlamentet lovordar samarbetet mellan Olaf och Eppo, som lyfts fram i både Olafs och Eppos årsrapporter. Parlamentet förstår att regelbundna informationsutbyten sker mellan de två byråerna, särskilt med tanke på att Eppo har svarat på 133 förfrågningar om träffar/ingen träff som skickats av Olaf för att undvika parallella utredningar av samma sakförhållanden. Parlamentet uppmanar Olaf och Eppo att samordna sin rapportering om de åtgärder som inletts för att konkretisera sitt samarbete, med särskild hänsyn till antalet kompletterande utredningar som Olaf begärt (f.d. artikel 12 f i förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten) och antalet ärenden till stöd för Eppo-utredningar som begärts av Eppo (f.d. artikel 12 e i förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten).

98.Europaparlamentet är medvetet om att den första årliga översynen på hög nivå av samarbetet mellan Eppo och kommissionen ägde rum i september 2022 och bland annat rörde frågor om ömsesidig rapportering, tillgång till databaser och Eppos institutionella status.

99.Europaparlamentet är oroat över bristen på information om administrativa åtgärder för återkrav av penningbelopp som ska betalas till unionens budget, som utförs av kommissionen efter synpunkter från Eppo, i enlighet med artikel 103.2 i förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten, som hänvisar till Eppos skyldighet att informera kommissionen utan dröjsmål och utan att det påverkar sekretessen, och i enlighet med artikel 6.4 c i det avtal mellan Eppo och kommissionen som undertecknades den 18 juni 2021, som hänvisar till skyddsåtgärder och korrigerande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och Eppo att informera parlamentet om genomförandet av detta viktiga verktyg.

100.Europaparlamentet noterar att Eppo och Europol har samarbetat effektivt i olika operativa frågor, under ledning av Eppo och Europols styrkommitté. Parlamentet förstår att Europol tillhandahöll stöd (informationsutbyte, analytiskt stöd, expertis) i 28 fall på Eppos begäran och att Eppo har blivit en del av nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena), vilket säkerställer en säker kommunikationskanal i det operativa samarbetet.

101.Europaparlamentet noterar att samarbetet mellan de berörda aktörerna under 2022 skedde på ett tillfredsställande sätt, då Eppos och Eurojusts sambandsgrupper träffades två gånger under året, 15 pågående Eppo-ärenden hanterades vid Eurojust och Europeiska investeringsbankens (EIB:s) utredningsavdelning hänsköt 63 ärenden till Olaf, Eppo och andra organ bland de multilaterala utvecklingsbanker och nationella utvecklingsorgan som anförtrotts inre verksamhet. Parlamentet påpekar att omkring 100 åklagare och personal från Eppo i september 2022 deltog i en informationssession online om EIB:s och Europeiska investeringsfondens (EIF:s) verksamhet för att öka effektiviteten i samarbetet mellan Eppo och EIB:s utredningsavdelning i enlighet med 2021 års samarbetsavtal.

102.Europaparlamentet betonar det mervärde som EU-organen tillför skyddet av unionens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier, särskilt när det gäller gränsöverskridande brottslighet, vilket framgår av de operativa resultaten från Eppo och Olaf även 2022. Parlamentet upprepar sin uppmaning att se till att alla relevanta EU-aktörer som deltar i kampen mot bedrägerier har tillräckliga resurser och påminner i detta avseende kommissionen och rådet om att varje euro som används för utredningar och bedrägeribekämpningsåtgärder går tillbaka till EU:s budget.

103.Europaparlamentet konstaterar att de uteslutningsförfaranden som inleddes av EIB efter utredningar som genomfördes av dess utredningsavdelning under 2022 ledde till att fyra ekonomiska aktörer uteslöts från deltagande i EIB-finansierade projekt eller verksamheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att se till att de uteslutningskriterier som används av EIB och EIF stämmer bättre överens med de kriterier som används i Edes, med tanke på att de finansiella och administrativa ramavtalen med EIB och EIF endast omfattar fem av de sju uteslutningssituationerna inom Edes.

104.Europaparlamentet upprepar att medlemsstaternas ineffektiva eller försenade samarbete med Eppo och Olaf utgör skäl för åtgärder enligt villkorlighetsförordningen. Parlamentet uppmanar därför Eppo och Olaf att rapportera varje fall där medlemsstaterna har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter att informera, bistå, vidta lämpliga åtgärder och försiktighetsåtgärder och säkerställa en lämplig och snabb uppföljning av rapporter och rekommendationer.

105.Europaparlamentet förstår att medlemsstaternas genomförande av kommissionens rekommendationer i 2021 års rapport om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen överlag anses tillfredsställande när det gäller integrering av särskilda it-verktyg för bedrägeribekämpning i kampen mot bedrägerier, förstärkning av riskanalyserna, och den generella utvecklingen av it-system på både inkomst- och utgiftssidan.

106.Europaparlamentet framhåller de betydande skillnader mellan medlemsstaterna som fortfarande kan konstateras när det gäller upptäckt, rapportering och uppföljning av misstänkta bedrägerier. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att inta en proaktiv hållning för att skydda unionens ekonomiska intressen, att förbättra informationsutbytet mellan sina nationella myndigheter och med EU:s organ och byråer, även i syfte att i god tid identifiera och hantera framväxande risker och bedrägeritrender.

107.Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inleda en övervakning av läget vad gäller de sambandscentraler för bedrägeribekämpning som inrättats i medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att sambandscentralernas struktur, roll, ansvarsområden och mandat bör förtydligas för att garantera homogena och harmoniserade förhållanden i hela unionen och därigenom underlätta sambandscentralernas samarbete och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att uppdatera riktlinjerna för sambandscentralerna, som ursprungligen utarbetades 2015 och inte längre är lämpliga för att effektivt hjälpa de nationella myndigheterna att utveckla en välstrukturerad sambandscentral. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att rapportera om det pågående arbetet i detta avseende och resultaten av övervakningen till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet.

108.Europaparlamentet påpekar att de nationella strategierna för bedrägeribekämpning måste antas eller uppdateras av så många medlemsstater som möjligt, och upprepar att behovet av översyn härrör från den nya situationen på bedrägeribekämpningsområdet, där Eppo nu är fullt operativ, och från möjligheten att identifiera nya betydande risker i det allt komplexare bedrägerilandskapet.

109.Europaparlamentet upprepar sin uppskattning för kommissionens uppmuntran till medlemsstaterna att anta nationella strategier för bedrägeribekämpning, som hittills har lett till ett ökat antal antagna nationella strategier, nämligen att 15 medlemsstater hade antagit nationella strategier i slutet av 2022, varav nio var sektorsövergripande och därför fullt ut täckte EU:s ekonomiska intressen.

110.Europaparlamentet noterar bekymrat att det fortfarande kvarstod tre medlemsstater (Finland, Irland och Polen) i slutet av 2022 som angav att de inte hade antagit någon strategi för att skydda EU:s ekonomiska intressen och fem (Belgien, Spanien, Luxemburg, Nederländerna och Rumänien) angav att de höll på att upprätta en sådan. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att anta en nationell strategi för bedrägeribekämpning för att visa att de tar skyddet av EU-medel på allvar.

111.Europaparlamentet anser att medlemsstaterna skulle gynnas av en regelbunden utvärdering av sina ramar för bedrägeribekämpning, med vägledning av EU när så är lämpligt, inriktad på att se till att ramarna är ändamålsenliga, identifiera bästa praxis och se över strategierna för bedrägeribekämpning för att hantera eventuella framväxande risker. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra oberoende eller kollegiala granskningar av ramarna för bedrägeribekämpning för att öka enhetligheten och höja standarden.

112.Europaparlamentet vidhåller att villkorlighetsförordningen är ett permanent instrument som går utöver gränserna för en viss flerårig budgetram och ska tillämpas horisontellt, som ett krav för att upprätthålla sunda principer för ekonomisk förvaltning i allmänhet och för en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av EU:s resurser i synnerhet, och att den är en förutsättning för att få tillgång till alla EU-medel.

113.Europaparlamentet noterar rådets beslut av den 16 december 2022 om att hålla inne med utbetalningen av 6,3 miljarder euro i EU-medel till Ungern. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet endast upphäver de vidtagna åtgärderna när bevis samlats in för att de korrigerande åtgärder som den ungerska regeringen antagit har visat sig vara effektiva i praktiken och i synnerhet att ingen tillbakagång har upptäckts när det gäller redan vidtagna åtgärder. Parlamentet beklagar att den ungerska regeringen hittills inte visat någon större vilja att uppfylla kraven i villkorlighetsmekanismen. Parlamentet upprepar dock sin åsikt att de 17 åtgärder som kommissionen och den ungerska regeringen har förhandlat fram inte är tillräckliga för att hantera den befintliga systemrisken för EU:s ekonomiska intressen, och beklagar att kommissionen inte begärde tillräckliga väsentliga förändringar och skyddsåtgärder för att återställa rättsväsendets oberoende och minska korruptionen. Parlamentet uttrycker stor oro över mediernas rapporter om att kommissionen planerar att häva upphävandeåtgärderna i Ungern i utbyte mot regeringens godkännande av stöd till Ukraina. Parlamentet anser att kommissionen aldrig bör ge efter för utpressning, särskilt när det äventyrar skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

114.Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte uppvisar tillräcklig öppenhet kring den relevanta utvecklingen, och uppmanar därför kommissionen att skyndsamt och regelbundet informera parlamentet och rådet om de pågående förhandlingarna och påminner särskilt kommissionen om de rättsliga skyldigheter den har enligt artikel 25.2 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och artikel 8 i villkorlighetsförordningen.

115.Europaparlamentet är oroat över slutsatserna i den tredje årliga rapporten om rättsstatsprincipen Kommissionens meddelande av den 13 juli 2022, 2022 års rapport om rättsstatsprincipen (COM(2022)0500). om den kritiska situationen i Polen, särskilt när det gäller de allvarliga bristerna inom rättsväsendet När det gäller det Nationella Domstolsrådets oberoende kvarstår farhågor om åklagarmyndighetens funktion, eftersom justitieministerposten och riksåklagarposten innehas av samma person. Polska domstolar har också uttryckt oro över att förordnande av åklagare kan betraktas som en form av degradering och diskriminering, och att disciplinära förfaranden kan användas för att inskränka rättsväsendets oberoende, eftersom högsta domstolens disciplinära kammare fortfarande utfärdade domar. och mediesektorn. Parlamentet påminner om att Polens bristande efterlevnad av Europeiska unionens domstols domar har lett till att 360 miljoner euro i böter betalats sedan 2021 och uppmanar med kraft kommissionen att frigöra medel från faciliteten för återhämtning och resiliens först när alla delmål med anknytning till rättsstatsprincipen har uppfyllts fullt ut.

116.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera systemet för rapportering av bedrägerier för medel som används i tredjeländer. Parlamentet noterar att det nya systemet bör ta hänsyn till särskilda problem som EU står inför när man spenderar pengar utanför EU:s territorium.

117.Europaparlamentet anser att förslaget om att inrätta en övergripande ram för sanktioner inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kompletterar de befintliga verktygen och de interna och externa politiska åtgärder mot korruption som redan godkänts i utvidgningsprocessen eller i det östliga partnerskapet. Parlamentet anser att ett starkare engagemang i internationella forum såsom Förenta nationernas konvention mot korruption och Gruppen av stater mot korruption (Greco) kommer att bidra till att främja god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen som en av de viktigaste prioriteringarna i utvidgningsprocessen.

118.Europaparlamentet upprepar att även om EU för närvarande är observatör vid Greco rekommenderas det starkt att EU blir en fullvärdig medlem, och därmed i) deltar i övervakningen av genomförandet av allmänt erkänd internationell rätt och allmänt erkända normer, ii) kommunicerar horisontellt med andra Grecomedlemmar om politik och verktyg för bedrägeribekämpning, iii) utbyter erfarenheter på internationell nivå för att upptäcka potentiella brister i EU:s interna mekanismer för att identifiera korruption, och iv) bekämpar bedrägerier på ett optimalt sätt genom att i tid aktivera åtgärder för förebyggande och upptäckt. Parlamentet uppmanar rådet att lägga fram en tydlig ståndpunkt om EU:s anslutning till Greco och klargöra om det finns någon särskild invändning mot detta och, om så är fallet, från vilken medlemsstat.

119.Europaparlamentet noterar att både antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och de berörda beloppen ökade extraordinärt mellan 2021 och 2022. Parlamentet noterar att det ökade antalet fall berodde på oriktigheter kopplade till IPA II 2014–2020 rörande föranslutningsstödet för landsbygdsutveckling (Ipard) i Nordmakedonien och Turkiet, och att de berörda beloppen för de flesta av dessa oriktigheter låg under 10 000 euro, medan ökningen av de ekonomiska beloppen berodde på oriktigheter rörande Ipard i Albanien. Parlamentet understryker att omkring 10 % av oriktigheterna rapporterades som bedrägerier och att denna procentandel, som förändras över tiden, ökade betydligt 2020 (17 %), och nådde en topp 2021 på 20 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla en lämplig övervakningsnivå för dessa finansieringsinitiativ och att rapportera till parlamentet om eventuella systemproblem som upptäcks vid resursanvändningen.

120.Europaparlamentet anser att medel inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen för bistånd till länder utanför EU och de resurser som avsatts för EU:s respons på kriget i Ukraina inte övervakas och kontrolleras på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder, inklusive att utföra mer grundliga kontroller, för att se till att EU-medel som skickas till grannländer i slutändan gynnar dem som är mest behövande.

121.Europaparlamentet understryker att EU-budgeten, mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, förväntas bidra avsevärt till förslagen om långsiktiga strukturella lösningar på Ukrainas finansieringsbehov. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att skydda rättsstatsprincipen och unionens ekonomiska intressen och att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och oriktigheter i användningen av unionsmedel i Ukraina, som bör baseras på principerna om transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att eventuella relaterade finansieringsinstrument bör innehålla stränga bestämmelser och skyddsåtgärder för att uppnå dessa mål.

122.Europaparlamentet framhåller att samarbete med internationella partner är avgörande för att skydda EU-medel som används utanför Europa och inkomstsidan i EU:s budget. Parlamentet välkomnar därför de samarbetsavtal som Eppo ingick 2022 med Ukrainas riksåklagarmyndighet, Albaniens riksåklagarmyndighet, Republiken Moldaviens riksåklagarmyndighet, Montenegros högsta åklagarmyndighet, Georgiens åklagarmyndighet och Republiken Nordmakedoniens statliga åklagarmyndighet samt det samförståndsavtal och samarbetsavtal som undertecknades med Förenta staternas justitieministerium och Department of Homeland Security.

123.Europaparlamentet rekommenderar att budgetstödet ställs in i tredjeländer, även i kandidatländer, där myndigheterna uppenbart underlåter att vidta konkreta åtgärder mot utbredd korruption, samtidigt som det säkerställs att stödet når den civila befolkningen via alternativa kanaler. Parlamentet vill se att kampen mot korruption ges större prioritet i föranslutningsförhandlingarna med fokus på kapacitetsuppbyggnad, till exempel genom specialiserade korruptionsbekämpande organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att sända tydliga signaler till kandidatländerna om att ett bakslag mot rättsstatliga normer kommer att äventyra eller försena anslutningen till EU. Parlamentet beklagar att enligt revisionsrättens särskilda rapport 01/2022 Särskild rapport 01/2022, EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan: grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar. hade EU:s ekonomiska stöd på 700 miljoner euro mellan 2014 och 2020 för förbättring av rättsstatens principer på västra Balkan liten inverkan på grundläggande reformer.

124.Europaparlamentet uppmanar till internationellt samarbete med internationella organisationer och grannländer för att förhindra gränsöverskridande bedrägerier. Parlamentet upprepar vikten av utbyte av bästa praxis i detta sammanhang.

125.Europaparlamentet bekräftar på nytt sin fasta övertygelse att endast genom att stärka EU:s struktur för bedrägeribekämpning kan skyddet av EU:s ekonomiska intressen eftersträvas och förbättras på ett effektivt sätt genom att främja interoperabilitet och anpassning till en enhetlig strategisk ram för bedrägeribekämpning för medlemsstaterna inom EU som väljer mer inflöden i form av kvantitativ och kvalitativ dataanalys, för att på ett effektivt sätt överkomma de nationella systemens inneboende begränsningar, då dessa inte är tillräckliga för att motverka de i allt högre utsträckning transnationella attackerna mot unionens ekonomiska intressen.

126.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.