<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" STATUS="DEF1" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P9_TA(2024)0048</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">Jämställdhetsaspekter i samband med de ökande levnadskostnaderna och effekterna av energikrisen</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A9-0430/2023 - Föredragande: Alice Kuhnke)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RESOL><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2024 om jämställdhetsaspekter i samband med de ökande levnadskostnaderna och effekterna av energikrisen (2023/2115(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna resolution</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artiklarna 2, 3.1 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artiklarna 8, 9, 10, 119, 122, 127, 151, 153.2, 156, 157, 191 och 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt bestämmelserna om sociala rättigheter och jämställdhet mellan män och kvinnor,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s agenda för hållbar utveckling 2030, principen om att ”ingen får lämnas utanför” och särskilt mål 1 för hållbar utveckling om att avskaffa fattigdom, mål 5 om att uppnå jämställdhet och bättre levnadsvillkor för kvinnor och mål 8 om att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 5 mars 2020 <STRING ITALIC="on">En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025</STRING> (COM(2020)0152),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 211, 14.8.2009, s. 94.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 328, 21.12.2018, s. 82.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 158, 14.6.2019, s. 125.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 132, 17.5.2023, s. 21.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2023/2407 av den 20 oktober 2023 om energifattigdom,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 479, 16.12.2022, s. 75.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2022 om kvinnofattigdom i Europa<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 47, 7.2.2023, s. 2.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 26 maj 2021 <STRING ITALIC="on">Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling</STRING><FOOTNOTE><FIELD> Europeiska revisionsrätten, Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling, 26 maj 2021.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 av den 14 oktober 2020 om energifattigdom<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 357, 27.10.2020, s. 35.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 <STRING ITALIC="on">En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv</STRING> (COM(2020)0662),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Internationella energiorganets uppgifter om energipriser och skatter i slutanvändningsledet<FOOTNOTE><FIELD> Internationella energiorganet, End-Use Prices Data Explorer, 28 april 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Internationella valutafondens rapport <STRING ITALIC="on">The Fog of War Clouds the European Outlook</STRING> från oktober 2022<FOOTNOTE><FIELD> Internationella valutafonden, ‘The Fog of War Clouds the European Outlook’, oktober 2022.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Eurostats studie <STRING ITALIC="on">Living conditions in Europe</STRING> från 2022<FOOTNOTE><FIELD> Eurostat, Living conditions in Europe, 2022.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Eurostats briefingdokument <STRING ITALIC="on">Energy prices on the rise in the euro area in 2021</STRING> av den 10 februari 2022<FOOTNOTE><FIELD> Eurostat, Energy prices on the rise in the euro area in 2021, 10 februari 2022.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Eurofounds rapport <STRING ITALIC="on">The cost-of-living crisis and energy poverty in the EU: Social impact and policy responses – Background paper</STRING> av den 28 oktober 2022<FOOTNOTE><FIELD> Eurofound, The cost-of-living crisis and energy poverty in the EU: Social impact and policy responses – Background paper från oktober 2022.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Eurofounds senaste e-undersökning om att leva och arbeta i Europa (Living and Working in Europe), från våren 2023,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindexrapport för 2021 och 2022<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska jämställdhetsinstitutet, Gender Equality Index (EU:s jämställdhetsindex) för 2021.</FIELD></FOOTNOTE><STRING SUPERSCRIPT="on">,</STRING><FOOTNOTE><FIELD> Europeiska jämställdhetsinstitutet, Gender Equality Index (EU:s jämställdhetsindex) för 2022.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin Eurobarometer-undersökning hösten 2022<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska unionen, EP Autumn 2022 Survey: Parlemeter, januari 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Världsekonomiskt forums forskning av den 26 januari 2023<FOOTNOTE><FIELD> Världsekonomiskt forum, This is why women are bearing the brunt of the cost of living crisis, according to research, januari 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av studien <STRING ITALIC="on">Gender perspective on access to energy in the EU</STRING>, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik den 18 december 2017<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, Gender perspective on access to energy in the EU, 18 december 2017.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av briefingdokumentet <STRING ITALIC="on">Gender Aspects of Energy Poverty</STRING>, som parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik offentliggjorde den 1 mars 2023<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, Gender Aspects of Energy Poverty, 1 mars 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av studien <STRING ITALIC="on">The Gender Dimension and Impact of the Fit for 55 Package</STRING>, som parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik offentliggjorde den 6 december 2022<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, The Gender Dimension and Impact of the Fit for 55 Package, 6 december 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av briefingdokumentet <STRING ITALIC="on">Energy poverty in the EU</STRING>, som parlamentets generaldirektorat för parlamentarisk utredning och analys offentliggjorde den 18 september 2023<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning, Energy poverty in the EU, 18 september 2023.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om maximering av energieffektivitetspotentialen hos EU:s byggnadsbestånd<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 385, 22.9.2021, s. 68.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av yttrandet av den 12 maj 2022 från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet av den 7 april 2021 från utskottet för utveckling om klimatförändringarnas effekter på utsatta befolkningsgrupper i utvecklingsländerna och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män av den 2 oktober 2020,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om minskad ojämlikhet med särskilt fokus på fattigdom bland förvärvsarbetande<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 465, 17.11.2021, s. 62.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om tillgången till anständig och rimligt prissatt bostad för alla<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 456, 10.11.2021, s. 145.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 15 december 2021 om genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 251, 30.6.2022, s. 58.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2023 om att säkerställa att transporterna i Europa fungerar för kvinnor<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P9_TA(2023)0339.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (A9-0430/2023), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>Inflationen har ökat kraftigt sedan 2021, främst till följd av höga energi- och livsmedelskostnader, och förvärrats av Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina<FOOTNOTE><FIELD> Eurostat, Energy prices on the rise in the euro area in 2021, 10 februari 2022.</FIELD></FOOTNOTE>. Lönerna förutses inte öka lika snabbt som inflationen, vilket leder till en levnadskostnadskris. Denna kris hotar i hög grad kvinnors försörjningsmöjligheter, hälsa, välbefinnande, ekonomiska oberoende och tillgång till bostäder, samtidigt som den begränsar deras köpkraft och deras förmåga att inhandla grundläggande förnödenheter, såsom livsmedel, och hindrar dem från att få en skälig levnadsstandard.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>Priserna har generellt ökat med 11,5 % i EU sedan oktober 2021 vilket särskilt drabbat priserna på livsmedel, och inflationen ökade till 17,8 % i oktober 2022. I linje med ECB:s makroekonomiska prognoser för euroområdet i september 2023 beräknades den genomsnittliga inflationen för 2023 till 5,6 %, vilket är en revidering uppåt av tidigare prognoser. Enligt Eurofound var ökningarna av de nominella lönerna i många länder 2023 i många fall inte tillräckliga för att upprätthålla kvinnliga arbetstagares köpkraft.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>Covid-19-pandemin, den ökande levnadskostnadskrisen och kriget mot Ukraina har intensifierat en redan befintlig kris och de osäkra arbets- och levnadsvillkor som många kvinnor står inför. De könsrelaterade konsekvenserna av sådana kriser vidmakthåller ytterligare systemiska ojämlikheter mellan könen inom flera sektorer.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>Kvinnor i all sin mångfald drabbas oproportionerligt hårt av konsekvenserna av levnadskostnadskrisen, eftersom de tenderar att tillhöra den fattigaste delen av befolkningen och utgör 70 procent av de 1,3 miljarder<FOOTNOTE><FIELD> The gender security project, Can 70 % of the World’s Poor Celebrate International Women’s Day?, mars 2022.</FIELD></FOOTNOTE> människor som lever i fattigdom. Kvinnor missgynnas konsekvent av strukturella och kulturella faktorer såsom traditionella könsnormer.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>Kvinnor är överrepresenterade i otrygga anställningar, i flexibla anställningsformer, atypiska och flexibla anställningsavtal (deltidsarbete, tillfälligt arbete, informella anställningar) och överrepresenterade bland arbetstagare med minimilön. Kvinnor tenderar också att ha lägre inkomster och välstånd till följd av löne- och pensionsklyftorna, och är därför mer benägna att rapportera om svårigheter att få ekonomin att gå ihop och bär fortfarande en oproportionerligt stor andel av det obetalda omsorgsarbetet, vilket ger dem mindre resurser för att skydda sig mot de negativa effekterna av levnadskostnadskrisen. Kvinnor drabbas också särskilt hårt av tidsfattigdom, vilket definieras som individens brist på tillräcklig tid för vila och fritid efter avdrag för den tid som krävs för avlönat och oavlönat arbete, och kan därför inte minska arbetstiden utan att hamna i (djupare) fattigdom.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>Kvinnor tenderar att ha en ”chockabsorberingsfunktion” när det gäller fattigdom, eftersom de bär huvudansvaret och den mentala bördan för planering, inköp och matlagning för sina familjers räkning samt för samordningen av diverse andra omsorgs- och hushållsuppgifter, såsom budgetförvaltningen i fattiga hushåll, och de påverkas därför i mycket högre grad av de stigande levnadskostnaderna och energikrisen. Denna roll som primära omsorgsgivare inom familjen lägger en oproportionerlig börda i form av obetalt omsorgsarbete och hushållsarbete på kvinnor.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>Flera på varandra följande kriser har haft negativa konsekvenser för kvinnor över hela världen och hindrat framsteg när det gäller jämställdhet mellan könen. Kvinnor drabbas särskilt hårt av minskade investeringar och budgetnedskärningar i offentliga tjänster såsom utbildning, hälso- och sjukvård, transport och socialt stöd, eftersom de är mer benägna att arbeta inom och förlita sig på dessa offentliga tjänster och bli leverantörer av dem när de dras in.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>Det är viktigt att bekämpa diskriminering mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till sysselsättning och arbete och att främja jämställdhet i yrkeskarriärer och yrkeskategorier, yrkesutbildning och löner, samtidigt som man stärker arbetet med rättigheter och skyddar kollektiva förhandlingar och fackliga rättigheter.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>Energikrisen i Europa har belyst reformbehovet inom den europeiska elmarknaden. Genom att indexera elpriserna mot gaspriserna har marknaden skapat omfattande möjligheter till spekulation, vilket resulterat i stora svårigheter för företag, i synnerhet små och medelstora företag, och för hushåll, särskilt hushåll som omfattar personer i sårbara situationer eller som lever i landsbygdsområden, däribland kvinnor, som löper särskilt stor risk. Denna ekonomiska spekulation har bidragit till de ökande energikostnaderna. Prisreglering inom energisektorn är ett av de viktigaste verktygen för att garantera människors ekonomiska och sociala rättigheter och säkerställa att alla har tillgång till el, värme och kyla i den gröna energiomställningen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>Rådet nådde en överenskommelse i elmarknadsreformen som syftar till att göra elpriserna mindre beroende av volatila priser på fossila bränslen, skydda konsumenterna från pristoppar, påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och förbättra konsumentskyddet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>Klimatförändringarna och klimatrelaterade katastrofer förvärrar levnadskostnaderna och har särskild inverkan på kvinnor, eftersom kvinnor statistiskt sett löper större risk för fattigdom. Redan marginaliserade grupper drabbas hårdast av volatiliteten i energisystemet med fossila bränslen, medan de stora finansiella grupperna, såsom energi- och livsmedelsföretagen, gör rekordvinster.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>Energifattigdom utgör en enorm utmaning och ett allvarligt socialt problem för EU. Redan före den nuvarande krisen, under 2021, låg 6,9 % av alla hushåll i unionen efter med sina hushållsräkningar, och 6,4 % uppgav att de inte kunde hålla sina hem uppvärmda. Under 2020 bodde nästan 15 % av alla hushåll i bostäder drabbade av läckor, trasiga tak eller röta<FOOTNOTE><FIELD> Eurostat, EU-statistik över inkomst- och levnadsvillkor.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>M.</NO.P>År 2022 kunde mer än 41 miljoner européer inte hålla sina hem tillräckligt varma. Detta antal motsvarar de sammanlagda befolkningarna i Grekland, Portugal, Ungern och Sverige och innebär att dessa människor måste välja mellan att värma upp sina hem eller köpa mat. Det uppskattas att siffran kan vara mycket högre, till exempel EU:s observationsgrupp för energifattigdom beräknar att det finns mer än 50 miljoner drabbade hushåll. Energifattigdom är ett flerdimensionellt fenomen, som anses ha orsakats av en kombination av låga inkomster, höga energikostnader och dålig energieffektivitet i byggnader.</P></CONS><CONS><P><NO.P>N.</NO.P>Byggnader står för 40 % av den slutliga energianvändningen inom EU och 36 % av EU:s energirelaterade växthusgasutsläpp och av EU:s byggnader är 75 % fortfarande energiineffektiva.</P></CONS><CONS><P><NO.P>O.</NO.P>Energifattigdomen förvärras av befintliga ojämlikheter mellan könen, särskilt de som gäller inkomster, såsom löne-, pensions- och deltagandeskillnaderna mellan könen. Löneklyftan mellan kvinnor och män i EU ligger fortfarande på 12,7 %<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, The gender pay gap situation in the EU.</FIELD></FOOTNOTE>. De sammanlagda effekterna av dessa könsrelaterade inkomstskillnader under en kvinnas livstid leder till att kvinnor får en pensionsinkomst som, inom EU, i genomsnitt är 35 % lägre än vad män får. Rätten till lika lön för lika arbete upprätthålls inte alltid och är fortfarande en av de största utmaningarna i arbetet för att få ett slut på lönediskriminering. När det gäller pensionsklyftan mellan kvinnor och män i EU:s medlemsstater finns det fortfarande stora skillnader, som lägst 2,6 % i Estland och som högst 46,1 % i Malta. Pensionsklyftan mellan kvinnor och män leder till att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom och social marginalisering under ålderdomen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>P.</NO.P>Kvinnor, särskilt ensamstående mödrar och de som utsätts för diskriminering på flera grunder på grund av etnicitet, ras, migrationsstatus, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder, löper större risk att drabbas av energifattigdom. Detta innebär att den pågående levnadskostnadskrisen kommer att förvärra den könsrelaterade energifattigdomen i EU. Det behövs ytterligare disaggregerade data vad gäller jämställdhet och intersektionell jämlikhet. Enligt FN står världen inför den största levnadskostnadskrisen under en generations livstid.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Q.</NO.P>Under 2022 riskerade mer än en femtedel av EU:s befolkning i hushåll med barn i beroendeställning att drabbas av fattigdom eller social utestängning. I slutet av 2022 förutsåg 44 % av alla ensamstående mödrar och 31 % av alla ensamstående kvinnor svårigheter med att kunna betala sina energikostnader under de kommande månaderna<FOOTNOTE><FIELD> Eurofound, The costs of living crisis and energy poverty in the EU: Social impact and policy responses – Background paper, oktober 2022.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>R.</NO.P>Energikrisen och den högre andel som energikostnaderna tar av kvinnors totala inkomster minskar deras ekonomiska kapacitet att bygga upp en självständig existens, vilket gör det svårare för kvinnor utan inkomst eller med låg inkomst att undkomma våld i hemmet och övergrepp från en partner till vilken de är ekonomiskt knutna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>S.</NO.P>Energifattigdom är förknippad med betydande konsekvenser för människors fysiska och psykiska hälsa, eftersom exempelvis kalla rumstemperaturer är kopplade till ökad risk för stress, sömnstörningar, luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar<FOOTNOTE><FIELD> EIGE, jämställdhetsindex 2023.</FIELD></FOOTNOTE>. Kvinnor löper betydande hälso- och säkerhetsrisker på grund av luftföroreningar i hushållen och brist på belysning, och enligt en studie från WHO har kvinnor en högre relativ risk än män att utveckla negativa hälsoeffekter på grund av exponering för rök från fasta bränslen, inbegripet kronisk obstruktiv lungsjukdom och lungcancer. Dåligt isolerade bostäder och därmed sammanhängande hälsorisker har erkänts som en potentiell orsak till överdödlighet under vintern<FOOTNOTE><FIELD> EIGE, jämställdhetsindex 2023.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>T.</NO.P>Landsbygdsområden, inlandsområden, yttersta randområden och områden med hög risk för avfolkning är särskilt utsatta för energifattigdom på grund av de lägre relativa inkomsterna för hushåll i dessa områden och med tanke på jordbrukarhushållens särskilda energibehov. Dessutom görs färre investeringar för att förbättra energieffektiviteten i bostäder. Kvinnor som bor i dessa områden löper större risk att hamna i energifattigdom och drabbas oproportionerligt hårt av otillräcklig tillgång till ren energi till ett överkomligt pris, eftersom de ofta är de främsta användarna av hushållsenergi.</P></CONS><CONS><P><NO.P>U.</NO.P>Det finns dåligt med kunskap och uppgifter om energifattigdomens inverkan på kvinnor i EU. EU:s observationsgrupp för energifattigdom tillhandahåller inte könsuppdelade data i sin uppsättning indikatorer som är tillgänglig för allmänheten. Endast ett fåtal medlemsstater har antagit definitioner på energifattigdom och indikatorer för energifattigdom, och de tar vanligtvis inte hänsyn till kön.</P></CONS><CONS><P><NO.P>V.</NO.P>Solenergi kan inte bara erbjuda en lösning på den nuvarande energikrisen, utan kan också ha en positiv inverkan på jämställdhet och rättvisa världen över.</P></CONS><CONS><P><NO.P>W.</NO.P>Kvinnor inom energisektorn tenderar att i större utsträckning arbeta inom företag med lägre löner, i högre grad än inom den icke-energirelaterade sektorn. Endast 20 % av de högsta chefsbefattningarna inom energisektorn innehas av kvinnor och kvinnor spelar därför en otillräcklig roll på ledningsnivå i energiföretag. En fullständig inkludering av kvinnor i dessa befattningar skulle bidra till att främja innovation, införa nya ledningsmetoder och främja mångfald inom arbetskraften, vilket skulle främja en positiv jämställdhetscykel som bidrar till den gröna energiomställningen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>X.</NO.P>Enligt FN kan kvinnor vara kraftfulla drivkrafter för förändring i omställningen till ren energi. För att skapa en gynnsam miljö för kvinnors entreprenörskap och för hållbar energi kommer det också att krävas samarbete med ett brett spektrum av berörda parter inom den privata sektorn. Att åtgärda de befintliga klyftorna mellan könen när det gäller tillgång till finansiering, information, teknik, varor och tjänster är viktigt för att minska investeringsriskerna och uppmuntra kvinnliga företagare att få tillgång till företagsfinansiering inom hållbar energi.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Y.</NO.P>Att öka kvinnors tillgång till hållbar energi och hållbara möjligheter är en förutsättning för fattigdomsbekämpning och kvinnors ekonomiska egenmakt världen över.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Z.</NO.P>Enligt Världsekonomiskt forum brottas energisektorn med en beklaglig brist på högskoleutbildade kvinnor inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik (STEAM), vilket minskar antalet potentiella sökande. Kvinnor utgör 52 % av EU:s befolkning samt majoriteten av alla högskoleutexaminerade i EU, men utgör endast 17,9 % av professorerna inom ingenjörsvetenskap och teknik<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, She figures 2021, november 2021.</FIELD></FOOTNOTE> och två av fem forskare och ingenjörer, vilket innebär att endast 34 % av arbetskraften inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är kvinnor<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, Towards a manifesto for gender-inclusive STE(A)M education and careers, oktober 2022.</FIELD></FOOTNOTE>. Energiomställningen kan dra stor fördel av kvinnors kunskap och erfarenhet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AA.</NO.P>Kommissionen har inte fullgjort sitt åtagande i jämställdhetsstrategin att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla större kommissionsinitiativ, inbegripet den europeiska gröna given och relaterad politik.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AB.</NO.P>Kommissionen är enligt fördragen skyldig att främja jämställdhet. Europeiska revisionsrätten anser dock att jämställdhetsperspektivet inte har integrerats i EU:s budget, eftersom viktiga delar till stor del saknas, såsom jämställdhetsanalys, jämställdhetsrelaterade mål och indikatorer samt ansvarsskyldighet genom rapportering.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AC.</NO.P>Jämställdhetsfrågor saknas till stor del i pelarna grön omställning och digital omställning i faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är en förlorad möjlighet att effektivt integrera jämställdhet i klimat- och miljömålen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AD.</NO.P>En studie som utförts på uppdrag av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (FEMM) visar att män ofta gynnas framför kvinnor och andra marginaliserade grupper när det gäller utformningen av subventioner och stöd inom ramen för 55 %-paketet, liksom när det gäller annan politik, andra program och finansiering av den gröna omställningen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AE.</NO.P>Jämställdhetsperspektivet saknas i medlemsstaternas och EU:s politik och åtgärder som syftar till att motverka och mildra effekterna av levnadskostnadskrisen. Omkring två tredjedelar av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att mildra den stigande inflationstakten är inte inriktade på särskilda grupper i utsatta situationer och tillhandahåller endast kortsiktiga lösningar i stället för åtgärder som kommer att bidra till en socialt rättvis och grön omställning, såsom främjande av energibesparingar eller omställningen till förnybara energikällor.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AF.</NO.P>EU:s åtgärder bör ta hänsyn till betydelsen av konceptet klimaträttvisa och åtagandet av alla parter i Parisavtalet att respektera, främja och beakta sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet, när de vidtar åtgärder för att motverka klimatförändringarna.</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Jämställdhetsinriktade lösningar på energifattigdomen och de stigande levnadskostnaderna</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att leva upp till det positiva åtagande som gjorts av ordförande Ursula von der Leyen om att främja jämställdhet i all politik och betonar att mer måste göras eftersom det saknas ett jämställdhetsperspektiv i de viktigaste klimat-, energi- och miljöinitiativ som presenterats. Parlamentet efterlyser att den europeiska gröna given ska säkerställa en rättvis och social jämlik omställning som fungerar för alla genom att utveckla en genusförändrande intersektionell strategi för att åtgärda energifattigdomen och genom att öka de offentliga investeringarna i subventionerade, överkomliga och energieffektiva bostäder, med beaktande av de särskilda behoven hos kvinnor, som ofta bidrar avsevärt till hushållens energiförvaltning, men som ändå saknar lika tillgång till resurser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att kommissionens rekommendation (EU) 2023/2407 av den 20 oktober 2023 om energifattigdom<FOOTNOTE><FIELD> EUT L, 2023/2407, 23.10.2023.</FIELD></FOOTNOTE> och den åtföljande vägledningen<FOOTNOTE><FIELD> Kommissionens rekommendation om energifattigdom EU:s vägledning om energifattigdom. Följedokument (SWD(2023)0647).</FIELD></FOOTNOTE> inte erkänner de könsspecifika aspekterna av energifattigdom och det väsentliga behovet av könsuppdelade uppgifter för att på ett adekvat sätt bedöma behoven hos utsatta hushåll som en nyckelindikator. Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen inte ställde sig bakom de många uppmaningarna från Europaparlamentet, det civila samhället och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) om att ta fram könsspecifika indikatorer för att säkerställa att den gröna omställningen är socialt rättvis.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>3.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar EU att ta initiativ till ett extraordinärt paket för att stödja människor som kämpar med de kraftigt stigande levnadskostnaderna, inklusive 100 miljarder EUR till familjer, särskilt familjer med ensamstående föräldrar – varav de allra flesta leds av kvinnor – som är de som drabbas mest av energifattigdom, och minst 20 miljarder EUR till stöd för att utvidga det europeiska barngarantisystemet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>4.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att snarast garantera ekonomiskt överkomliga allmännyttiga tjänster och livsmedel för låginkomsthushåll och, i synnerhet, för dem som utsätts för diskriminering på flera grunder. Parlamentet betonar att ingen ska behöva frysa under vintern eller överhettas under sommarmånaderna, och uppmanar medlemsstaterna och EU att förbjuda energiavstängningar. Parlamentet betonar att det bör vara en prioriterad fråga att öka energieffektiviteten genom bostadsrenoveringar i alla medlemsstater.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>5.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att i en situation där energifattigdomen drabbar över 50 miljoner människor i EU bör låginkomsthushåll få ekonomiskt stöd i överensstämmelse med miniminormerna för energiprestanda. Parlamentet anser det viktigt att medlemsstaterna garanterar tillgång till el för utsatta människor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>6.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att energifattigdom drabbar kvinnor i oproportionerlig utsträckning i hela EU och därför bör medlemsstaterna avsätta det stöd som behövs för att minska energifattigdomen bland kvinnor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>7.</NO.P>Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta brådskande åtgärder för att ta itu med fattigdom och ökande ojämlikhet bland kvinnor, särskilt bland utsatta grupper, däribland ensamstående mödrar, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med olika rasmässig och etnisk bakgrund, hbtqi+-personer, migrant- och flyktingkvinnor, äldre kvinnor och kvinnor på landsbygden eller i avfolkade områden. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla en ambitiös europeisk 2030-strategi mot fattigdom, inbegripet tidsfattigdom, med konkreta fattigdomsminskningsmål och tyngdpunkten förlagd till att få slut på kvinnofattigdomen och bryta cirkeln av att fattigdomsrisker överförs från generation till generation.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>8.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att bekämpa risken för fattigdom bland äldre och att anta ett jämställdhetsperspektiv när de reformerar pensionssystemen, anpassar pensionsåldern och stärker pensioner och sociala förmåner och tjänster såsom långvarig vård och omsorg, med beaktande av kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden samt segregering på arbetsmarknaden och könsdiskriminering.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>9.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid behov bedöma och föreslå nya lagstiftningsakter för att hindra spekulanter från att göra tillgången till energi prismässigt oöverkomlig för kvinnor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>10.</NO.P>Europaparlamentet betonar att tillgång till el spelar en grundläggande roll för att minska fattigdomen och säkerställa ett fullständigt och jämlikt deltagande i samhället.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>11.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionens generaldirektorat för energi att utarbeta en handlingsplan för jämställdhet som säkerställer att all EU-lagstiftning på energiområdet, inbegripet rätten till energidelning enligt direktiv (EU) 2018/2001, integrerar jämställdhetsdimensionen och utvecklar särskilda åtgärder, indikatorer och riktade medel för att bekämpa energifattigdom och i synnerhet dess könsrelaterade konsekvenser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>12.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att jämställdhets- och intersektionella dimensioner inkluderas i alla system för energieffektivitet och förnybar el, inbegripet rätten till energidelning, för att stödja de medborgare som drabbas hårdast av energifattigdom. Europaparlamentet erkänner bidraget från kvinnoledda initiativ till hållbara energilösningar och kvinnors avgörande roll i utformningen av sådana lösningar på alla nivåer, inbegripet i hushållen och samhället samt på lokal, nationell och europeisk nivå.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>13.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera jämställdhet i all politik för att uppnå bästa möjliga svar på energikrisen, som drabbar kvinnor oproportionerligt hårt. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utarbeta en rapport om de könsrelaterade konsekvenserna av de stigande levnadskostnaderna till följd av energikrisen, inbegripet en jämställdhetsbedömning av genomförandet av dess rekommendation om energifattigdom. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna övervaka priserna på energi, transporter och andra nödvändiga varor i syfte att utveckla särskilda åtgärder för att bekämpa risken för social utestängning och fattigdom, med särskild inriktning på tillgång till bostäder, transporter, rättslig prövning och energi till rimligt pris.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>14.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att medlemsstaterna genomför obligatoriska könsspecifika konsekvensbedömningar i nationella energi- och klimatplaner, även när de rapporterar om energifattigdom.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>15.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta särskilda riktlinjer för hur medlemsstaterna ska säkerställa att jämställdhetsintegrering och könsanalys tillämpas korrekt vid utformningen av nationella energi- och klimatplaner, inbegripet åtgärder och insatser för att minska energifattigdomen. Parlamentet anser att införlivandet av en könsanalys med ett intersektionellt perspektiv i nationella energi- och klimatplaner är avgörande för att främja en socialt rättvis energiomställning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>16.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de offentliga investeringarna i politik som direkt eller indirekt syftar till att motverka de negativa effekterna av levnadskostnadskrisen för kvinnor i all deras mångfald, att skydda offer för könsrelaterat våld och att garantera gratis tillgång till offentliga tjänster av hög kvalitet för vård, utbildning, hälsa, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och bostäder, transporter och energi till rimliga priser samt tillgång till anständiga arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt landsbygdsområden, inlandsregioner, yttersta randområden och regioner som riskerar att avfolkas och som ofta saknar adekvat tillgång till dessa tjänster.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>17.</NO.P>Europaparlamentet betonar att effekterna av hög inflation och höga energikostnader undergräver de offentliga tjänsterna, som kvinnor är mer benägna att förlita sig på och inom vilka kvinnor är mer benägna att arbeta. Parlamentet betonar att nedskärningar i medlemsstaternas budgetar för barnomsorg, utbildning, förskoleverksamhet och anhörigvårdare får direkta konsekvenser för kvinnor som tar på sig merparten av de ytterligare uppgifter som detta medför. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka finansieringen för social infrastruktur, särskilt när det gäller hälso- och sjukvård och omsorgstjänster, samt prioritera subventionerade bostäder och investeringar i renovering av bostäder för att minska energikostnaderna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>18.</NO.P>Europaparlamentet betonar att energikostnads- och levnadskostnadskrisen inverkar negativt på kvinnors ekonomiska och sociala inkludering, hälsa och grundläggande rättigheter, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet betonar att ungefär en tredjedel av alla människor uppger att de upphörde med medicinsk behandling 2022, och att fler än det rapporterar att de tvingas avstå från medicinsk vård på grund av stigande kostnader, längre väntetider och brist på läkare och läkemedel.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>19.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser garantier för en tillräcklig minimiinkomst till följd av de europeiska rekommendationerna, i syfte att främja jämställdhet, inkomsttrygghet och kvinnors ekonomiska oberoende. Parlamentet påminner om att tillräckliga minimilöner är en nödvändig garanti för att säkerställa en rättvisare lönefördelning och garantera en grundlön som skyddar kvinnor. Parlamentet betonar att ovannämnda instrument måste respektera de rättigheter som fastställs i kollektivavtal.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>20.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avstå från att främja politiska rekommendationer som skulle leda till en ökning av osäkra arbetsförhållanden, avreglering av arbetstiden, lönesänkningar, angrepp på kollektiva förhandlingar eller till privatisering av offentliga tjänster och socialförsäkringar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>21.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser en politik för kollektivtrafik som tar hänsyn till jämställdhet, särskilt genom att utöka och förbättra kollektivtrafiktjänsterna och erbjuda effektiv rörlighet så att kvinnor kan hitta arbete och delta mer aktivt på arbetsmarknaden (och uppnå en bättre balans mellan arbete och privatliv).</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>22.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det inte skapas några konstgjorda spekulativa bubblor som skadar kvinnors välfärd.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>23.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att tillgång till lämpligt boende är en grundläggande rättighet som måste skyddas och erkännas som en förutsättning för utövande av och tillgång till andra grundläggande rättigheter och till ett värdigt liv. Parlamentet beklagar att många kvinnor till följd av diskriminering och ojämlika bostadsförhållanden lever under osäkra, ovärdiga och otrygga förhållanden och löper ökad risk att drabbas av hemlöshet och våld. Parlamentet betonar att tvångsvräkningar och andra kränkningar av rätten till bostad i oproportionerligt hög grad påverkar kvinnor och förstärker befintliga ojämlikheter, vilket utgör ett betydande hinder för jämställdheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och vid behov föreslå nya rättsakter för att dämpa finansialiseringen av bostadsmarknaderna och hindra spekulanter från att göra bostäder oöverkomliga.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>24.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge lokala myndigheter, inklusive stadsmyndigheter, möjlighet att skärpa sin kontroll över onlineplattformar för bostadsuthyrning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka utbudet och urvalet av offentligt tillgängliga bostäder och åtgärda effekterna av de räntehöjningar som orsakas av inflationen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>25.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att medlemsstaterna säkerställer energiförsörjningen i områden som ligger långt från stadscentrum så att landsbygdsområden kan tillgodose minimikraven på boendestandard för kvinnor och deras familjer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>26.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att den börda som de mest utsatta konsumenterna får bära till följd av volatiliteten på energimarknaden avsevärt kan minskas, om byggnaderna görs mer energieffektiva.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>27.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar energiföretagen att förhålla sig proportionellt till att stänga av användares tillgång till el, med beaktande av de behov, utmaningar och andra svårigheter som kvinnor i allmänhet samt ensamstående mödrar, kvinnor med funktionsnedsättningar, äldre kvinnor, flickor samt kvinnor som bor på landsbygden och i inlandet i synnerhet ställs inför under en levnadskostnadskris, vilken är en del av energikrisen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>28.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i sina definitioner av energifattigdom integrera ett jämställdhetsperspektiv och ett intersektionellt perspektiv som möjliggör jämförelser och övervakning av denna verklighet på ett sätt som går utöver det allmänna begreppet ”utsatta hushåll”, för att göra det möjligt att bättre förstå de olikartade situationerna inom varje hushåll.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>29.</NO.P>Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, Eurostat och medlemsstaterna att vidareutveckla och förbättra insamlingen av könsuppdelade och intersektionella uppgifter samt statistik, forskning och analys på sådan grund, eftersom det är det enda sättet att säkerställa att specifika situationer inte förbises utan används som underlag för välgrundade beslut.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>30.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att begära könsuppdelade uppgifter om energifattigdom från Eurostat. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU:s observationsgrupp för energifattigdom att använda sådana uppgifter för att utveckla och välja ut könsspecifika indikatorer som skulle möjliggöra en evidensbaserad strategisk utveckling på detta område, i samråd med Europeiska jämställdhetsinstitutet, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska miljöbyrån.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>31.</NO.P>Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör anstränga sig mer för att inkludera könsuppdelade uppgifter i sina nationella byggnadsrenoveringsplaner i syfte att kunna rikta strategier och åtgärder på ett bättre sätt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>32.</NO.P>Europaparlamentet understryker vikten av att främja kontinuerlig genusmedveten forskning och innovation inom branschen för förnybar el.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>33.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att skyndsamt säkerställa allmännyttiga tjänster till överkomliga priser för små och medelstora företag som leds av kvinnor, särskilt för dem som utsätts för diskriminering på flera grunder. Parlamentet erkänner att kvinnodrivna företag och lokala företag med en hög andel kvinnliga arbetstagare ofta är en avgörande del av produktionen av nödvändiga varor. Parlamentet betonar att kvinnliga företagare inte bör bära en oproportionerlig börda på grund av ekonomisk spekulation och att de bör ges lika tillgång till de möjligheter som den gröna omställningen erbjuder, samtidigt som dess ojämlika effekter mildras.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>34.</NO.P>Europaparlamentet betonar att principerna om likabehandling och jämställdhetsintegrering bör stå i centrum för principen om energieffektivitet först och återspeglas i såväl politiska beslut som i planerings- och investeringsbeslut.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Mot en könsinkluderande grön omställning</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>35.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att en rättvis grön omställning är nödvändig för att undvika allvarliga framtida kriser och ökad fattigdom. Parlamentet påminner dessutom om att den gröna omställningen kommer att vara socialt rättvis endast om den inbegriper ett jämställdhetsperspektiv och garanterar lika möjligheter för kvinnor och dem som utsätts för diskriminering på flera grunder samt en meningsfull inkludering av dem i beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utse en jämställdhets- och klimatsamordnare för EU med tillräcklig personal och finansiering, och att införa könsspecifika konsekvensbedömningar i all EU-politik och EU-lagstiftning, särskilt i initiativ inom ramen för den europeiska gröna given.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>36.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att det för att uppnå en mer inkluderande och hållbar utveckling är avgörande med en utökad tillgång till grön energi och främjande av en överkomlig prissättning på denna. Parlamentet konstaterar att snabbt sjunkande kostnader för teknik för förnybar energi och nya affärsmodeller erbjuder energilösningar som har stor potential att påskynda tillgången till hållbar energi för kvinnor i all deras mångfald.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>37.</NO.P>Europaparlamentet betonar att kvinnor har en strategisk och gynnsam roll att spela i den gröna omställningen, eftersom de är nyckelaktörer i utvecklingen av hållbara och ekologiskt sunda konsumtions- och produktionsmönster samt i näringslivet och beslutsfattandet på alla nivåer. Parlamentet understryker det omedelbara behovet av att erkänna deras potential för att främja hållbar energi och bidra till uppnåendet av flera mål för hållbar utveckling.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>38.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att kvinnors potential som företagare inom energisektorn enligt FN är underutnyttjad. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja kvinnliga företagare inom hållbar energi och medlemsstaterna att överbrygga de befintliga klyftorna mellan könen och att förbättra deras tillgång till information, teknik, varor och tjänster, marknader och finansiering, särskilt genom att stärka traditionella och innovativa finansiella förmedlingstjänster, såsom integrerade webbaserade plattformar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>39.</NO.P>Europaparlamentet berömmer de lokala/nationella regeringar och privata företag som gör stora ansträngningar för att komma till rätta med de sociala och ekonomiska dimensionerna av energifattigdom, och uppmanar dem att fortsätta detta arbete genom att införliva ett jämställdhetsperspektiv där så är möjligt och se till att det språk/den kommunikation som används är könsinkluderande och erbjuds i punktskrift till dem som behöver det.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>40.</NO.P>Europaparlamentet beklagar djupt att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i viktiga beslutsfattande positioner när det gäller klimatförändringar, energiomställningen och miljön, och uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta positiva åtgärder, såsom tillfälliga kvoter, för att säkerställa en jämlik och mångsidig representation i beslutsfattande positioner inom EU:s institutioner, statliga organ och offentliga myndigheter på alla förvaltningsnivåer och tillhörande offentliga organ. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett meningsfullt deltagande av kvinnor i jämställdhetsinriktad planering, politik och program, inbegripet dess finanspolitiska planering, och att se till att sådan politik tar hänsyn till klimatförändringarnas och energikrisens olika effekter på kvinnor respektive män.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>41.</NO.P>Europaparlamentet noterar att för att säkerställa att EU:s arbetskraft är fullt förberedd att aktivt arbeta för att uppnå dess klimatmål bör medlemsstaterna sträva efter att minska ojämlikheten mellan könen inom bygg- och byggnadssektorn, bland annat genom sina nationella energi- och klimatplaner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>42.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar att FN:s miljöprogram och FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, som är de ledande miljö- och jämställdhetsorganen inom FN-systemet, har gått samman för att utveckla ett globalt program som syftar till att främja kvinnors entreprenörskap för hållbar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen och relevanta EU-organ att notera detta program och främja liknande mål för hållbar energi och företagande inom EU.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>43.</NO.P>Europaparlamentet understryker att digital teknik och plattformar är på väg att bli oumbärliga i den övergripande processen att tillhandahålla utbildning för kvinnor och flickor samt inom många arbetsurvalsprocesser. Parlamentet beklagar de negativa effekterna av ojämlik tillgång till teknik, som kan hindra utvecklingen av kvinnors och flickors digitala kompetens, och uppmanar kommissionen att se till att kvinnor och flickor i all deras mångfald, inbegripet ensamstående och äldre kvinnor och kvinnor som bor i landsbygdsområden, inlandsområden och områden som löper stor risk att avfolkas, inte drabbas oproportionerligt av energifattigdom.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>44.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minska könsklyftan inom energisektorn genom att avhjälpa underrepresentationen av kvinnor i karriärer inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik och att se till att kvinnor har lika tillgång till yrkesutbildningskurser och informationskampanjer inom dessa ämnen, inbegripet sådana som handlar om energieffektivitet och energitillräcklighet, och att skapa en positiv koppling mellan att förvärva kunskap och utveckla färdigheter som är avgörande för nya arbetstillfällen i den digitala och gröna omställningen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>45.</NO.P>Europaparlamentet erkänner att de slutliga målen att uppnå inkludering, jämlikhet och en jämn könsfördelning inom energisektorn fortfarande inte har förverkligats. Parlamentet uppmanar de respektive utbildningsmyndigheterna i medlemsstaterna att särskilt uppmuntra flickor att intressera sig för energisektorn genom att bekämpa könsstereotyper i utbildningsval och att öka deras förtroende för att de har den kompetens som krävs för att bli anställda, innovatörer och pionjärer inom energisektorn.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>46.</NO.P>Europaparlamentet betonar att energisektorn är en av de mest obalanserade industrierna i EU, där kvinnor endast står för 24 % av arbetskraften<FOOTNOTE><FIELD> EIGE, jämställdhetsindex 2023.</FIELD></FOOTNOTE>, samt när det gäller den yrkesmässiga och hierarkiska könssegregeringen. Europaparlamentet uppmanar privata och offentliga energiföretag att säkerställa att det inte förekommer könsdiskriminering eller diskriminering på någon annan grund enligt artikel 21 i stadgan. Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa ihållande strukturella ojämlikheter mellan könen som vidmakthåller hindren för inträde och bibehållande av arbetskraft inom energisektorn, bland annat genom att respektera och främja användningen av moderskaps- och faderskapsrättigheter. Europaparlamentet understryker att energiföretag som främjar jämställdhet är mer attraktiva arbetsmiljöer för alla sina anställda och potentiella anställda.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>47.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar initiativen för att kvinnor ska bli entreprenörer inom solenergi, vindkraft, geotermisk energi och vattenkraft, eftersom detta gynnar både de berörda kvinnorna och samhället i stort, och uppmanar medlemsstaterna att identifiera eventuella hinder för kvinnor att arbeta inom dessa sektorer. Parlamentet uppmanar privata företag inom energisektorn att säkerställa att teknik för solenergi, vindkraft, geotermisk energi och vattenkraft, samt dess kvinnliga innovatörer, ges möjlighet att fungera som stöd i energiomställningen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>48.</NO.P>Europaparlamentet noterar kommissionens viktigaste mål i EU:s solenergistrategi, som syftar till att göra EU:s solenergisystem mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga. Parlamentet konstaterar att solenergi, vindkraft, geotermisk energi och vattenkraft ger fler kvinnor tillgång till energi, särskilt på landsbygden. Parlamentet betonar behovet av att integrera kvinnors farhågor om säkerheten i samband med användningen av belysning vid utformning och planering av stads- och mobilitetspolitik i syfte att främja offentliga rum som är säkra och fria från trakasserier.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>49.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbinda sig till jämställdhetsbudgetering och att säkerställa att den tillämpas på hela EU-budgeten, och att Europeiska revisionsrättens rekommendationer genomförs fullt ut, inbegripet i halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.</P></ACTION><SEPARATION><P>°</P><P>°	°</P></SEPARATION><ACTION><P><NO.P>50.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RESOL></TXTLST></SDOCTA>