1.Europaparlamentet konstaterar att teknikutvecklingen har utökat det område som lämpar sig för kostnadseffektiva geotermiska projekt samt deras räckvidd.

2.Europaparlamentet betonar potentialen i allmänt utbredda ytnära geotermiska lågtemperaturresurser som finns tillgängliga i alla medlemsstater. Parlamentet framhåller potentialen hos djupgeotermisk energi som kan användas direkt till värme- och elproduktion.

3.Europaparlamentet noterar att geotermisk energi fortfarande ofta spelar en perifer roll i diskussionen om förnybar energi. Parlamentet påpekar att geotermiska anläggningar inte kräver kritiska råvaror i samma grad som andra förnybara energikällor. Parlamentet noterar att geotermisk energi, baserat på ett hållbart livscykelperspektiv, har liten miljöpåverkan och i normalfallet kräver begränsad markanvändning och lätt kan integreras i landskapet.

4.Europaparlamentet betonar att geotermisk energi erbjuder långsiktiga fördelar som kan uppväga de höga initiala kostnader som är förenade med dess utveckling, t.ex. genom att det är en hållbar energikälla med liten miljöpåverkan, stabila och förutsägbara energikostnader, låga driftskostnader, lång livslängd och tillförlitlighet som skapar affärs- och sysselsättningsmöjligheter i lokalsamhällen och bidrar till att minska beroendet av importerade bränslen.

5.Europaparlamentet beklagar att potentialen för geotermisk energi inte har utnyttjats i tillräcklig grad tidigare och att den senaste tidens uppsving till stor del drivs av energikrisen och ett brådskande behov av att minska det socioekonomiska trycket när det gäller efterfrågan på värme och kyla i Europa. Parlamentet påtalar att inflödet av subventionerad gas, den begränsade allmänna medvetenheten och de omfattande initiala investeringar som behövs har varit ett effektivt hinder för utvecklingen av geotermisk energi i många år.

6.Europaparlamentet understryker den geotermiska energins potential att avsevärt bidra till att uppnå centrala strategiska mål inom EU, bland annat att uppnå klimatmålen genom att fasa ut fossila bränslen i olika industrisektorer, öka EU:s öppna strategiska oberoende genom förstärkning i fråga om behoven av energitrygghet, eliminera beroendet av fossila bränslen från opålitliga tredjeländer, såsom Ryssland, stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och öka konsumenternas makt tack vare överkomlig och tillförlitlig värme- och elförsörjning.

7.Europaparlamentet betonar att miljömässigt hållbar utvinning av råvaror från saltvatten kan hjälpa till att bidra till att trygga en lokal och tillförlitlig försörjning av strategiskt viktiga råvaror, bland annat litium, och därigenom stärka EU:s ekonomiska resiliens. Parlamentet noterar i detta avseende att anläggningar som utvinner både geotermisk energi och råvaror har större inverkan på skapandet av arbetstillfällen än traditionella geotermiska anläggningar och lockar till sig företag som önskar använda flera olika resursströmmar.

8.Europaparlamentet lyfter fram geotermiska lösningar genom vilka överskottsvind och överskottssolenergi kan lagras för senare användning inom uppvärmning, kylning och elproduktion samt deras avgörande roll i utvecklingen av energisystem baserade på förnybara energikällor. Parlamentet betonar i detta avseende rollen för inaktiva gruvor, som är särskilt väl lämpade för storskalig säsongsvärmelagring och ellagring under lång tid. Parlamentet understryker den geotermiska energins potential i fråga om nätbalansering och kompletterande tjänster på grund av sin höga kapacitetsfaktor, försörjningsflexibilitet och reglerbara potential.

9.Europaparlamentet betonar att den största potentialen för användning av geotermisk energi i EU ligger i fjärrvärme- och fjärrkylsystem och nätverk av ytnära geotermiska anläggningar. Parlamentet framhåller att dessa kan ge lokal och flexibel förnybar baslastenergi och skydd mot volatila och stigande priser på fossila bränslen. Parlamentet framhåller att geotermisk energi kan bidra till att fasa ut fossila bränslen i uppvärmnings- och kylningssektorn, som står för närmare hälften av EU:s totala slutliga energianvändning och bidrar med upp till 35 % av EU:s energianvändningsrelaterade växthusgasutsläpp. Parlamentet noterar potentialen hos och det växande behovet av geotermisk fjärrkyla, som kommer att vara en viktig beståndsdel i en hållbar anpassning till klimatförändringarna i städer i takt med att högre temperaturer och värmeböljor väntas bli vanligare.

10.Europaparlamentet noterar den betydande potential som geotermisk värme har för industriprocesser, särskilt för låg- till medelenergiintensiva processer (under 200 grader), som står för upp till hälften av den industriella värmeproduktionen i Europa. Parlamentet betonar i detta avseende att utvecklingen av användningen av geotermisk värme för detta ändamål skulle främja de europeiska företagens konkurrenskraft genom att tillhandahålla en tillförlitlig och ekonomiskt överkomlig värmekälla.

11.Europaparlamentet understryker även den geotermiska värmens stora potential för inhemsk livsmedelsproduktion, särskilt för produktion av jordbruksprodukter, trädgårdsodling och vattenbruk. Parlamentet noterar att det redan finns lyckosamma exempel på geotermiska tillämpningar i dessa sektorer i olika europeiska regioner. Parlamentet understryker att användningen av geotermisk värme kommer att bidra till utfasningen av fossila bränslen i dessa sektorer och till mer hållbara och miljövänliga metoder och samtidigt minska produktionskostnaderna, de höga energikostnaderna och prisvolatiliteten för producenterna och främja resiliensen i livsmedelssystemen.

12.Europaparlamentet noterar potentialen i kaskadanvändning, där samma geotermiska vätska används för flera ändamål. Parlamentet betonar behovet av att främja tvärindustriella synergier mellan den geotermiska sektorn och andra sektorer, bland annat genom gemensam användning av anläggningar, infrastruktur, data och arbetskraftskompetens.

13.Europaparlamentet anser att förekomsten av geotermisk energi bör beaktas när man bestämmer den geografiska placeringen av ”nettonollindustrikluster” som en del av rättsakten om nettonollindustri.

14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-strategi för geotermisk energi med konkret vägledning för medlemsstaterna och lokala förvaltningar för att påskynda utbyggnaden av geotermisk energi i syfte att fasa ut fossila bränslen inom uppvärmning och bidra till EU:s energioberoende och för att nå målet att minst tredubbla den andel av energiefterfrågan som täcks av solvärme och geotermisk energi fram till 2030 såsom anges i EU:s strategi för solenergi. Parlamentet framhåller att 151 företag och industrier under 2022 uppmanade kommissionen att utarbeta en europeisk strategi för att frigöra potentialen i geotermisk energi.

15.Europaparlamentet betonar att nationella och EU-omfattande åtgärder för geotermisk energi bör baseras på en bedömning av Europas geotermiska potential, med beaktande av de olikartade geologiska och klimatologiska förhållandena, och på en uppskattning av kostnadseffektiviteten i att bygga ut geotermiska lösningar.

16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att basera strategin på en övergripande bedömning av potentialen för geotermisk energi i ytnära, medeldjupa, djupa och ultradjupa underjordiska områden i alla 27 medlemsstater. Parlamentet noterar att denna bedömning bör bidra till att identifiera potentialen hos geotermisk energi för olika användningsområden, bland annat fjärrvärme, fjärrkyla, industriprocesser, livsmedelsproduktion, värmepumpar, elproduktion, förnybar vätgas och litiumproduktion. Parlamentet noterar att denna studie även bör bedöma hur utvecklingen av geotermisk energi påverkar utfasningen av fossila bränslen i ekonomin, skapandet av arbetstillfällen, konkurrenskraften, konsumenternas egenmakt och kostnadseffektiviteten jämfört med andra energikällor.

17.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i strategin ta upp hindren för utvecklingen av geotermiska projekt, inbegripet gränsöverskridande frågor, och tillhandahålla en vägledning om bästa praxis för användning av geotermisk energi i EU för nationella och lokala myndigheter, projektutvecklare och finansinstitut.

18.Europaparlamentet välkomnar den ökande medvetenheten om och det ökande stödet för geotermisk energi på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta rygg på länder som har tagit fram färdplaner, mål och särskilda politiska åtgärder för geotermisk energi T.ex. de nationella initiativ som lanserats av Polen (flerårigt program för utveckling av användningen av geotermiska resurser i Polen, 2022), Frankrike (nationell handlingsplan för geotermisk energi, 2023) och Tyskland (den tyska strategin för geotermisk energi, 2022).. Parlamentet betonar behovet av att underlätta utbytet av information om dessa åtgärder och data för att stödja geotermipolitiken och att främja befintlig bästa praxis och kunskapsdelning.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en ”geotermiallians” bestående av medlemsstater, möjliggörare av geotermisk energi, industrin, forskarsamhället och civilsamhället för att underlätta utbyte av bästa praxis och genomföra den framtida strategin för geotermisk energi.

20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska den geotermiska energins potential att bidra till de mål om produktion av ren vätgas som fastställs i REPowerEU-planen.

21.Europaparlamentet understryker behovet av att modernisera de befintliga värme- och kylnäten och att bygga nya genom att utnyttja den geotermiska energins potential. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa starka incitament att stödja det ovan nämnda och att främja fjärde och femte generationens värme- och kylsystem. Parlamentet noterar att utvecklingen av värme- och kylnät är en integrerad del av utarbetandet av övergripande kommunala värmeplaner enligt vad som krävs i energieffektivitetsdirektivet och ligger i linje med målen i nationella energi- och klimatplaner. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med riktlinjer för utarbetandet av dessa planer, bland annat vad gäller bedömningen av den geotermiska potentialen.

22.Europaparlamentet välkomnar det ökande antalet projekt där befintlig infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla omvandlas till geotermibaserad fjärrvärme och fjärrkyla. Parlamentet betonar särskilt sådana omställningars potential i länderna i Central- och Östeuropa, där de kan bidra avsevärt till politiken för utfasning av fossila bränslen. Parlamentet betonar att dessa åtgärder bör understödjas brett i Moderniseringsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Sammanhållningsfonden. Parlamentet begär att Moderninseringsfondsunderstödda investeringar för omvandling av befintliga fjärrvärmesystem alltid ska beakta potentialen för geotermisk energiförsörjning i sådana system.

23.Europaparlamentet uttrycker oro över att utvecklingen av geotermiska projekt alltför ofta förhindras eller avsevärt försenas på grund av bristen på utvecklade fjärrvärme- och fjärrkylnät. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa samordning mellan energiföretag och lokala myndigheter för att gemensamt planera, investera i och förvalta fjärrvärme- och fjärrkylnät.

24.Europaparlamentet uppmärksammar att vissa av de senaste geotermiska projekten för fjärrvärme och fjärrkyla genomförts med nya affärsmodeller som gör det möjligt för privata företag, däribland allmännyttiga företag, att bygga upp offentlig infrastruktur för lokala myndigheters räkning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka innovativa möjligheter att regleringsvägen främja utveckling av geotermisk fjärrvärme och fjärrkyla.

25.Europaparlamentet framhåller betydelsen av att data om befintliga fjärrvärmenät, bland annat om moderniseringsnivån och efterfrågan på värme, görs tillgängliga för berörda parter inom geotermisk energi i hela Europa. Parlamentet understryker att dessa data är avgörande för att utvärdera en regions potential och arbeta med lokala myndigheter i projektets inledande skeden. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och samordna tillgången till befintliga uppgifter om fjärrvärme och fjärrkyla.

26.Europaparlamentet noterar att bristen på enkel tillgång till data om underjordiska områden för närvarande är ett betydande hinder för riskminskning och därmed en snabb utbyggnad av geotermiska energiprojekt. Parlamentet understryker att enkel och rättvis tillgång till data om underjordiska områden i medlemsstaterna är avgörande för projektutvärderingsfasen. Parlamentet understryker vidare att denna brist på dataåtkomst hindrar forskare från att skapa de geologiska modeller som är nödvändiga för att förutsäga potentialen och avkastningen för geotermisk energi i ett visst underjordiskt område och därmed avgörande för att minska osäkerheten för projektutvecklare.

27.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att utforska metoder för insamling av olika typer av geologiska data från offentliga och privata enheter i syfte att organisera och systematisera dessa data och göra dem tillgängliga för allmänheten genom att utvidga befintliga grundläggande databaser med hjälp av digitala datainsamlingsformat och göra dessa data tillgängliga. Parlamentet konstaterar att detta bör ske i enlighet med tillämpliga bestämmelser om dataskydd, skydd av kommersiellt känsliga uppgifter, inklusive skydd av affärshemligheter, och skydd av immateriella rättigheter samt i enlighet med säkerhetshänsyn och vid behov inbegripa incitament eller kompensation för att få privata enheter att dela med sig av sina data. Parlamentet anser att offentligt finansierade geologiska data som behövs för geotermiska projekt (t.ex. data som erhållits på grund av offentligt stöd till provborrning) bör göras tillgängliga för allmänheten inom en kort tidsperiod som fastställs av den berörda medlemsstaten. Parlamentet påpekar att geologiska data som innehas av privata enheter i vissa medlemsstater görs tillgängliga kostnadsfritt för allmänheten efter en viss tid.

28.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att undersöka fördelarna med och hindren för en harmonisering av nationell lagstiftning om beviljande av tillgång till data om underjordiska områden samt lagring av data om underjordiska områden på en centraliserad portal på EU-nivå som är fritt och enkelt tillgänglig för alla.

29.Europaparlamentet betonar att regeringar, där det inte finns tillräckligt med data om underjordiska områden, kan spela en roll när det gäller att finansiera kartläggning och provborrning av geotermiska resurser. Parlamentet gläds åt att vissa medlemsstater redan har tagit steg i denna riktning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja denna datainsamling via relevanta projekt, såsom den europeiska infrastrukturen för geologiska data (EGDI), vilken syftar till att skapa en EU-omfattande atlas över geotermiska resurser. Parlamentet framhåller betydelsen av Copernicus landmiljöövervakningstjänst, som kan tillhandahålla tillförlitliga marktemperaturdata som är särskilt användbara för ytnära geotermisk energi.

30.Europaparlamentet framhåller den geotermiska potentialen i att ge inaktiva olje- och gasbrunnar och gruvor nya användningsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med olje-, gas- och kolföretag utarbeta offentliga inventeringar och kartor, inklusive specificeringar, över uttömd, övergiven och uttjänt kolväteinfrastruktur som har potential att användas som geotermisk resurs. Parlamentet betonar att fondmedel bör prioriteras för genomförande av detaljerade studier av vilka villkor som råder för denna infrastruktur så att potentialen hos varje anläggning kan bedömas.

31.Europaparlamentet uttrycker oro över den fragmenterade statistiken över geotermisk energi. Parlamentet betonar att det är väldigt svårt att bedöma användningen av geotermisk energi i Europa på grund av avsaknaden av standarder för industrins datarapportering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med industrin och kommissionen, se över befintliga förfaranden för insamling av statistiska data om geotermisk energi och att kopiera bästa praxis i sektorn genom att skapa standarder för industrins datarapportering.

32.Europaparlamentet upprepar att osäkerhet om underjordiska resurser gör det svårt att säkra projektfinansiering. Parlamentet konstaterar att den inledande projektfasen, såsom prospekterings- och konstruktionsfasen, medför betydande initiala kostnader och stora affärsrisker som hindrar investeringsbeslut. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att studera finansiella riskminskningslösningar som lämpar sig för deras lokala marknaders mognadsgrad, såsom bidrag, lån som kan omvandlas till bidrag, statsstödda garantier, prospekteringsförsäkringar och risksäkringsmekanismer). Parlamentet noterar att det finns exempel på risktäckningsmekanismer som understöds inte bara av offentliga medel utan även av bidrag från den privata sektorn. Parlamentet noterar i detta avseende att ett EU-system för ekonomisk riskminskning skulle vara särskilt användbart för de minst mogna marknaderna inom den geotermiska sektorn. Parlamentet noterar betydelsen av andra riskminskningslösningar, som att bevilja enkel tillgång till data om underjordiska områden och utbyta bästa praxis avseende nya typer av affärsmodeller som erbjuder synergier mellan offentlig och privat finansiering.

33.Europaparlamentet uttrycker oro över att de höga initiala borr- och installationskostnaderna tenderar att få människor att välja bort jordvärmepumpar till förmån för mindre effektiva tekniklösningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforska möjliga ekonomiska incitament för att överbrygga denna klyfta, bland annat via finansieringsmodeller där avbetalningar samtidigt är en besparing. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med denna fråga i EU:s kommande handlingsplan för värmepumpar.

34.Europaparlamentet betonar att höga initiala kostnader hämmar tillväxten för geotermisk energi, särskilt bland aktörer med begränsade ekonomiska resurser, och får dessa att satsa på investeringar som är mer lönsamma på kort sikt men mindre hållbara miljömässigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att geotermiska projekt beaktas bättre vid användningen av befintliga europeiska fonder och instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för befintliga fonder avsätta resurser till stöd för prospektering, utveckling och modernisering av geotermiska projekt, särskilt på grundval av innovativ teknik, samt omskolning och kompetenshöjning av arbetstagare.

35.Europaparlamentet betonar att snabbare tillståndsregler för geotermisk energi, i överensstämmelse med befintlig EU-miljölagstiftning, skulle underlätta utbyggnaden av geotermiska energiprojekt i hela EU. Parlamentet konstaterar att djupgeotermiska energiprojekt för närvarande omfattas av lagar som är utformade för storskaliga gruvdriftsprojekt och som är svåra att efterleva, särskilt för mer småskaliga geotermiska projekt. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se över befintliga gruvdriftslagar för att bättre spegla de geotermiska projektens särdrag och att ta fram särskilda tillståndsregler för geotermisk energi, med samtidig hänsyn till att olika geotermiska tekniker innebär mycket olika effekter och risker för geologin och miljön. Parlamentet ber kommissionen att tillhandahålla riktlinjer för att säkerställa erforderlig nivå av enhetlighet, i likhet med den strategi som tillämpades för regelverket till stöd för koldioxidlagring (direktiv 2009/31/EG Direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG, 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).).

36.Europaparlamentet påpekar att tidsfristerna för projektbedömningar i vissa medlemsstater är förankrade i principen om tyst godkännande enligt tydligt definierade villkor, såvida inte svar krävs enligt EU-rätten eller nationell rätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka fördelarna med, och hindren för, att tillämpa denna princip på geotermiska projekt och att överväga att införa den i sin lagstiftning.

37.Europaparlamentet uttrycker oro över att geotermiska projekt utsätts för långdragna tillståndsförfaranden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att skapa effektivare, uppstramade och digitaliserade tillståndsprocesser för nya geotermiska projekt och för utbyggnad av befintliga anläggningar, bland annat genom att inrätta en gemensam kontaktpunkt – där detta inte redan har skett – för hela tillståndsprocessen och för alla myndigheter, och att ge stöd till lokala myndigheter för att se till att deras personal har lämpliga kvalifikationer. Parlamentet anser att dessa gemensamma kontaktpunkter även bör främja utbyte av information om finansieringsmöjligheter som samlats in av kommissionen via en centraliserad portal.

38.Europaparlamentet noterar skillnaderna mellan geotermisk exploatering i stads- och landsbygdsmiljöer. Parlamentet lyfter fram särdragen hos projekt för geotermisk värme i städer och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta effektivare och uppstramade tillståndsförfaranden för projekt för geotermisk värme, bland annat genom att underlätta tillgången till stadsytor som lämpar sig för geotermiska anläggningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utfärda rekommendationer till de systemansvariga för distributionssystemen om hur de kan arbeta med de lokala myndigheterna för att fastställa lokala värme- och kylplaner med fokus på geotermisk energi i syfte att göra det lättare att integrera geotermisk energianvändning i både stadsförvaltningsplaner och moderna strategier för underjordisk fysisk planering.

39.Europaparlamentet konstaterar att tillstånd för geotermiska anläggningar måste förenklas för projektutvecklare så att de kan utvidgas till att omfatta utvinning av råvaror eller vätgasproduktion från befintlig kapacitet inom ramen för samma leasingavtal.

40.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för tillståndsmyndigheter om bästa praxis för hanteringen av tillståndsansökningar om ytnära geotermisk energi och potentiell störning av dricksvatten för att påskynda tillståndsförfarandet samtidigt som en fullständig tillämpning av miljöstandarder säkerställs.

41.Europaparlamentet beklagar att en livscykelanalys tillämpas på geotermisk energi men inte på andra förnybara energikällor, vilket strider mot det teknikneutrala tillvägagångssättet i taxonomiförordningen Rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13)., minskar den geotermiska energins avsevärda potential att bidra till utfasningen av fossila bränslen, särskilt inom värmeförsörjning, och utsätter den för ojämlika konkurrensvillkor jämfört med andra förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över klassificeringen av tillämpningar för geotermisk energi i taxonomibestämmelserna för att ge geotermisk energi samma regleringsvillkor som vind- och solenergi.

42.Europaparlamentet betonar att geotermisk energi bör ha samma regleringsstatus, även i EU-upphandlingar, som den som redan finns för andra förnybara energikällor, och i den tillfälliga kris- och omställningsramen, samt i alla efterföljande åtgärder.

43.Europaparlamentet uttrycker oro över de rapporterade eftersläpningarna och förseningarna i installationen av jordvärmepumpar, borrningen av brunnar och beviljandet av de nödvändiga tillstånden på grund av brist på kvalificerad personal. Parlamentet framhåller att behovet av kvalificerad arbetskraft kommer att öka ytterligare i framtiden och uppmanar med kraft medlemsstaterna att i samarbete med industrin och i förekommande fall med fackföreningar att intensifiera åtgärderna för kompetensutveckling och omskolning av specialister inom geotermisk energi, eftersom en tillräckligt stor pool av arbetstagare kommer att vara avgörande för att uppnå målen för utbyggnaden av geotermisk energi.

44.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att certifieringssystem eller likvärdiga kvalificeringssystem finns tillgängliga, särskilt för installatörer av småskaliga ytnära geotermiska system och värmepumpar.

45.Europaparlamentet konstaterar att endast ett begränsat antal universitetskurser ägnas åt geotermisk energi och att dessa är korta och frivilliga och i de flesta fall endast omfattar grundläggande kompetens. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att samarbeta med utbildningsanstalter i syfte att uppdatera och stärka examina inom geotermisk energi utbilda framtida generationers arbetstagare i sektorn på lämpligt sätt. Parlamentet välkomnar projekt som stöds av Erasmus+ för att åtgärda bristen på kvalificerade unga utexaminerade i den geotermiska energivärdekedjan, såsom Geo3En-programmet, vilket syftar till att lägga grunden för en framtida Erasmus Mundus-masterexamen inom geotermisk ingenjörsvetenskap. Parlamentet understryker att den geotermiska industrin behöver öka medvetenheten bland studenter och lärare om den geotermiska sektorn och de karriärmöjligheter den erbjuder.

46.Europaparlamentet betonar att EU visserligen är ledande inom geotermisk forskning och utveckling, patent med högt värde, publikationer och tillverkning men att det ändå behövs stödåtgärder på europeisk och nationell nivå för nästa generations geotermiska teknik för att behålla denna ställning, särskilt inom geotermisk lagring och industritillämpningar.

47.Europaparlamentet noterar att forsknings- och utvecklingssatsningar inom geotermisk energi har fått betydligt mindre finansiering än andra sektorer och att endast två projekt inom geotermisk energi så här långt har fått stöd från innovationsfonden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja forsknings- och utvecklingssatsningar inom geotermisk teknik, som t.ex. utveckling av tillförlitlig pumpteknik och ny borrningsteknik.

48.Europaparlamentet understryker framför allt betydelsen av underjordiska lagringsprojekt för pumpvattenkraft och värme. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning och utveckling i fråga om dessa lösningar och att genomföra storskaliga pilotanläggningar. Parlamentet efterlyser bredare stöd till sådana projekt, särskilt sådana som utvecklats på grundval av avvecklade gruvor och stenbrott som kan omvandlas till vattenreservoarer, i ansökningsomgångar inom ramen för EU:s innovationsfond och Horisont Europa, eftersom denna lösning kan vara en viktig del i utvecklingen av fossilfria elsystem.

49.Europaparlamentet framhåller att vissa medlemsstater har uttryckt oro över vissa importerade värmepumpars bristande överensstämmelse med den angivna energieffektivitetsstatusen. Parlamentet betonar att bedömning av överensstämmelse genomförd av tredje part (i stället för egenförsäkran) bör diskuteras som ett led i översynen av energimärkningsbestämmelserna för ekodesign.

50.Europaparlamentet betonar att utnyttjande av den geotermiska potentialen, särskilt för fjärrvärme, är en av de naturliga resurser som kan bidra till en rättvis energiomställning i drabbade områden genom att kompensera för förlorade arbetstillfällen när gruvor och andra utvinningsanläggningar läggs ned, utrota energifattigdom och stärka självförsörjningen i lokalsamhällen och deras förvaltningar genom att minska deras beroende av importerad energi.

51.Europaparlamentet beklagar att potentialen i att ge uttömda, övergivna eller uttjänta kolvätereservoarer samt olje- och gasbrunnar nya användningsområden i form av geotermiska tillämpningar inte utnyttjas till fullo.

52.Europaparlamentet lyfter fram befintliga projekt för ändrad användning av nedlagda gruvor, där tillämpad teknik för värmeenergilagring i bergrum kan leverera värme eller kyla. Parlamentet noterar utvecklingen av projekt där man planerar att använda oljereservoarer för lagring av geotermisk energi. Parlamentet noterar pågående projekt som går ut på att ge nedlagda olje- och gasbrunnar nya användningsområden i form av geotermiska tillämpningar och därigenom avsevärt minska prospekteringsriskerna och borrningskostnaderna.

53.Europaparlamentet konstaterar att många av dessa projekt genomförs av fossilbränsleindustrin, som ser dem som en möjlighet att vara en del av energiomställningen, och att denna industri behöver bli tidigt och ännu starkare involverad i att utforska potentialen för geotermisk energi. Parlamentet betonar att en tidig bedömning av resurserna, medan gruvorna ännu är tillgängliga, gör att deras alternativa användning kan utvecklas effektivare. Parlamentet konstaterar att vederbörlig hänsyn bör tas till ansvarssystemet.

54.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja befintliga europeiska finansieringsmöjligheter för att stödja arbetskraftens omskolning i omställningsområden i syfte att dra nytta av de arbetstillfällen som uppstår genom projekt för geotermisk energi. Parlamentet noterar att kompetensen i olje- och gasindustrin kan komma till användning och vara högst värdefull för den geotermiska sektorn. Parlamentet betonar därför behovet av att locka och hjälpa berörda arbetstagare till den geotermiska sektorn, bland annat genom att skapa incitament och utbildningsprogram.

55.Europaparlamentet uppmärksammar de yttersta randområdenas särskilda behov av att utveckla förnybara energikällor i linje med sina geografiska, geologiska och meteorologiska egenskaper. Parlamentet påpekar att dessa regioner på grund av sin geografiska avlägsenhet inte är anslutna till europeiska energinät. Parlamentet noterar att en stor del av de yttersta randområdena är vulkaniska områden och har stor potential för produktion av både yt- och djupgeotermisk energi. Parlamentet understryker den viktiga roll som geotermisk energi kan spela i dessa regioner för att garantera deras energioberoende.

56.Europaparlamentet lyfter fram onlinekartläggning av befintliga geotermiska anläggningar i en viss stad eller region som ett exempel på god praxis som kan öka synligheten för geotermiska lösningar och bidra till att stödja offentliga och privata investeringsbeslut.

57.Europaparlamentet konstaterar att allmänhetens acceptans alltjämt är en utmaning för geotermiska projekt, särskilt med utgångspunkt i miljöhänsyn som t.ex. eventuell störning av grundvattnet, utsläpp av icke-kondenserbara gaser, överexploatering av vattenresurser och seismisk aktivitet. Parlamentet erinrar om betydelsen av att upprätthålla höga miljömässiga och vetenskapliga standarder i alla etapper av geotermiska energiprojekt och av att anta en hållbar livscykelanalysstrategi. Parlamentet betonar att strikt efterlevnad av dessa krav, insyn i investeringar, större delaktighet för berörda parter och involvering av lokalsamhällen i planerings- och genomförandefaserna kan vara ett effektivt sätt att lyssna in allmänhetens synpunkter och övervinna misstron. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med den geotermiska industrin och medlemsstaterna ta fram riktlinjer och bästa praxis för samarbete mellan projektutvecklare och lokala myndigheter och lokalsamhällen för att bygga upp förtroende, främja stöd och skapa ömsesidigt gynnsamma förbindelser.

58.Europaparlamentet betonar behovet av att utbyta bästa praxis, teknisk know-how och resultat från forskning och innovation inom geotermisk teknik med partnerländer och organisationer som redan har utvecklat djup- och ytgeotermisk energi i större skala eller är i färd med att genomföra ambitiösa planer för att få den geotermiska energisektorn att växa snabbt.

59.Europaparlamentet framhåller betydelsen av att geotermisk energi tas med i samarbetsagendan med utvecklingsländer så att miljöriktig teknik, kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad kan överföras för att tillgodose ett växande energibehov.

60.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.