1.Europaparlamentet påminner om de fria mediernas betydelse för att upprätthålla demokratin, utkräva ansvar av offentliga och privata institutioner och ge medborgarna tillgång till faktabaserad information. Parlamentet betonar mediepluralismens och den journalistiska frihetens betydelse. Parlamentet fördömer skarpt att det under 2022 uppnåddes ett nytt globalt rekord när det gäller antalet fängslade journalister, och kräver att fullständig rättvisa skipas när det gäller mord på undersökande journalister i EU.

2.Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendation om att skydda journalister och människorättsförsvarare som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk, och särskilt att avskaffa fängelsestraff för förtal, avkriminalisera förtal och i stället stödja civilrättsliga eller administrativa förfaranden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att behandla det allvarliga problemet med att munkavleprocesser drivs genom straffrättsliga förfaranden, genom att lägga fram ett förslag om åtgärder för att säkerställa att ärekränkning, förtal och förolämpningar, vilka utgör brott i de flesta medlemsstater, inte kan användas för munkavleprocesser genom offentliga eller privata åtal. Parlamentet betonar att munkavleprocesser endast är en metod som används för att tysta journalister, och uppmanar kommissionen att fortsätta att undersöka andra metoder och att ingripa. Parlamentet uppmanar politiker att offentligt fördöma hot och attacker mot journalister.

3.Europaparlamentet upprepar sin oro över kränkningarna av de grundläggande rättigheterna i samband med att Pegasus och liknande spionprogram används för att rikta in sig på enskilda och högprofilerade personer, såsom journalister, bloggare, människorättsförsvarare, politiker eller andra aktörer. Parlamentet understryker att nationella regeringars olagliga användning av spionprogram direkt och indirekt påverkar integriteten i beslutsprocessen, vilket undergräver demokratin i EU och visar på det akuta behovet av att öka insynen i och det rättsliga ansvaret för övervakningsbranschen.

4.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, särskilt Grekland, Ungern, Polen, Spanien och Cypern, att följa sina respektive rekommendationer i betänkandet om användningen av Pegasus och liknande spionprogram. Parlamentet påminner om sina rekommendationer om att gemensamma EU-normer bör följas, eftersom individuella rättigheter inte får äventyras genom att obehindrat tillträde till övervakning tillåts.

5.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ta fram nationella handlingsplaner för journalisters säkerhet för att därigenom skapa en gynnsam miljö för pluralistiska och oberoende medier, så att de kan blomstra och fullgöra sin viktiga övervakande roll när det gäller att utkräva ansvar av regeringar och andra aktörer.

6.Europaparlamentet påminner om att handeln med och användningen av spionprogram måste regleras strikt. Parlamentet understryker att användning av spionprogram endast får tillåtas i särskilda undantagsfall i samband med utredningar av en begränsad och sluten förteckning över tydligt och exakt definierade grova brott, samt att sådan användning måste vara motiverad från fall till fall, förenlig med stadgan och annan relevant unionsrätt samt på förhand ha beordrats av en oberoende och opartisk rättslig myndighet i kombination med effektiva, kända och tillgängliga korrigerande åtgärder. Parlamentet framhåller att all övervakning med spionprogram måste granskas i efterhand av en oberoende tillsynsmyndighet, vilken måste säkerställa att all godkänd övervakning utförs i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och i enlighet med de villkor som föreskrivs av domstolen, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Venedigkommissionen. Parlamentet insisterar på att enskilda personer som är måltavlor för spionprogram ska ges tillgång till verkliga och meningsfulla rättsmedel.

7.Europaparlamentet betonar att korruption är oförenligt med värdena demokrati och rättsstatsprincipen, eftersom det spär på ojämlikheter och urholkar medborgarnas förtroende för god samhällsstyrning. Parlamentet är djupt oroat över den ökande korruptionen i flera medlemsstater, särskilt när det gäller fall där höga tjänstemän och politiker är inblandade. Parlamentet upprepar sitt fördömande av de påstådda korruptionsfall som involverar nuvarande och före detta ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet lyfter mot bakgrund av detta fram antagandet av ändringarna av sin arbetsordning, som syftar till att stärka institutionens integritet, oberoende och ansvarsskyldighet. Parlamentet är oroat över att genomförandet av EU:s ram för korruptionsbekämpning varierar mellan medlemsstaterna. Parlamentet begär att nolltolerans mot korruption ska vara grundregeln. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att direktivet om skydd för visselblåsare genomförs fullt ut Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, EUT L 305, 26.11.2019, s. 17..

8.Europaparlamentet betonar att rättsväsendets oberoende och effektiva kontroller och motvikter, som kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna, är viktiga delar av rättsstatsprincipen. Parlamentet framhåller att allvarliga farhågor kvarstår när det gäller rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende i flera medlemsstater. Parlamentet fördömer alla försök från medlemsstaternas regeringar att utöva politiskt inflytande eller kontroll över rättsväsendets oberoende beslutsfattande, antingen direkt eller genom en organisation.

9.Europaparlamentet stöder inrättandet av en EU-strategi som säkerställer att konkreta och samordnade åtgärder vidtas på EU-nivå, bland annat via inrättandet av en skyddsmekanism för människorättsförsvarare i Europa, och som utgår från exemplen i EU:s utrikespolitik, så att förebyggande åtgärder, direkt stöd och ansvarsutkrävande säkras.

10.Europaparlamentet ställer sig bakom att faciliteten för återhämtning och resiliens och de övergripande nödvändiga villkoren används för att frysa EU-finansiering med syftet att bekämpa korruption och tillbakagång när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att medel som begränsas genom olika villkorlighetsåtgärder endast får frigöras när viktiga nödvändiga villkor har uppfyllts. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att slutföra lämpliga åtgärder för att därmed uppnå de delmål som anges i deras respektive återhämtnings- och resiliensplaner. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att vidta åtgärder och att slå fast om Ungern allvarligt och ihållande har åsidosatt EU:s värden enligt artikel 7.2 i EU‑fördraget. Parlamentet beklagar djupt att de ungerska myndigheterna systematiskt skuldbelägger hbtqi-personer. Parlamentet understryker att rådet delar ansvaret för att skydda de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och att underlåtenhet att göra detta skulle få långvariga och potentiellt skadliga konsekvenser. Parlamentet insisterar på att dess roll och befogenheter respekteras.

11.Europaparlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater förlänger undantagsåtgärder utöver vad som är nödvändigt och proportionerligt och att de skyndar på att anta lagstiftning utan att ordentliga samråd hålls.

12.Europaparlamentet framhåller på nytt det överhängande behovet av att det inrättas en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter och uppmanar med kraft kommissionen och rådet att omedelbart inleda förhandlingar med parlamentet om detta avtal.

13.Europaparlamentet välkomnar domstolens införande av sändningar och direktströmning under 2022 för att ge allmänheten delvis tillgång till domstolens dömande verksamhet.

14.Europaparlamentet uttrycker djup oro över de växande hoten mot förenings-, yttrande- och mötesfriheten. Parlamentet upprepar att rätten till fredliga sammankomster endast kan begränsas om det föreskrivs i lag och om det är nödvändigt och proportionerligt för att skydda ett allmänt intresse som erkänns av unionen eller andras rättigheter och friheter. Parlamentet fördömer att brottsbekämpande myndigheter i vissa fall har gjort våldsamma och oproportionerliga ingripanden i samband med fredliga protester, och fördömer fall av godtyckliga massgripanden av potentiella demonstranter. Parlamentet uppmuntrar de berörda nationella myndigheterna att se till att öppna, opartiska, oberoende och effektiva utredningar görs av misstänkt eller påstådd användning av oproportionerligt våld. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda alternativa metoder för att upprätthålla den allmänna ordningen som redan har visat sig vara effektiva i andra medlemsstater.

15.Europaparlamentet betonar att information måste vara allmänt tillgänglig och mångsidig om rätten till yttrande- och informationsfrihet, som är grundläggande i alla demokratier, ska kunna säkras. Parlamentet understryker att den konstnärliga friheten måste tryggas. Parlamentet betonar att desinformation kan ha en mycket störande inverkan på de demokratiska samhällenas, ekonomiernas och politiska systemens funktion. Parlamentet upprepar att mediekompetens och digital kompetens behöver ingå i medborgarutbildningen om spridningen av desinformation ska kunna motverkas. Parlamentet upprepar sina rekommendationer om att verkningsfulla åtgärder bör vidtas för att bekämpa desinformation från illasinnade utländska makter, särskilt med tanke på det kommande valet till Europaparlamentet. Parlamentet understryker att ett oberoende och pluralistiskt medielandskap, både online och offline, är oumbärligt för att effektivt motverka desinformation och propaganda och att det därför måste främjas, bland annat genom ändamålsenliga åtgärder mot mediekoncentrationer.

16.Europaparlamentet betonar att nationella tillsynsmyndigheter och/eller tillsynsorgan enligt unionsrätten måste vara funktionellt oberoende av sina regeringar och att de inte får begära eller ta emot instruktioner från något annat organ. Parlamentet lyfter fram att det är av yttersta vikt att medlemsstaternas och kommissionens mediereglering och medietillsyn är politiskt oberoende, att det redaktionella oberoendet värnas i hela EU, att journalister skyddas mot övervakning samt att journalisters källor skyddas. Parlamentet efterlyser i detta avseende antagandet av en robust europeisk mediefrihetsakt för att trygga mediernas oberoende, mångfald och frihet i hela EU och skapa insyn i ägandet och finansieringen.

17.Europaparlamentet understryker civilsamhällesorganisationernas avgörande roll i att främja aktivt medborgarskap, grundläggande rättigheter och demokratiskt deltagande i Europa. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en strategi och att fastställa miniminormer för skydd av civilsamhällesorganisationer i alla medlemsstater för att därigenom verka för en rättslig och politisk miljö som är fri från avkylande effekter, hot och attacker samt att ge civilsamhällesorganisationer hållbar och icke-diskriminerande tillgång till resurser och uppmuntra dem att delta i den civila dialogen och i det politiska beslutsfattandet. Parlamentet beklagar att situationen för människorättsförsvarare i EU har försämrats på ett oroväckande sätt under de senaste åren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att se till att människorättsförsvarare kan arbeta obehindrat och i trygghet.

18.Europaparlamentet påminner om att alla enligt artikel 6 i stadgan har rätt till frihet och säkerhet, vilket innebär att alla inom EU bör skyddas från olagliga och godtyckliga gripanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa kommissionens rekommendation om misstänktas och tilltalades processuella rättigheter, så att förhållandena vid frihetsberövande förbättras och rätten till frihet och säkerhet därmed kan skyddas i större utsträckning.

19.Europaparlamentet fördömer den ökade diskrimineringen på grund av religion eller trosuppfattning och de allt fler rasistiska incidenterna i EU. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder, även på internationell nivå. Parlamentet påminner om att var och en enligt artikel 10 i stadgan har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Parlamentet beklagar att fall av diskriminering och rasistiska och främlingsfientliga brott ofta inte rapporteras till myndigheterna, vilket i praktiken leder till straffrihet. Parlamentet beklagar att inte alla medlemsstater fullt ut har införlivat rambeslutet om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen.

20.Europaparlamentet är oroat över det ökande antalet fall av polisbrutalitet mot den romska befolkningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att noggrant utreda dessa incidenter för att se till att det inte råder straffrihet för införande och/eller genomförande av repressiva, våldsamma åtgärder mot romer eller romska befolkningsgrupper. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att komma till rätta med diskriminerande polisinspelningar, anmälningar, åtal och domstolsutslag samt den bristande tillgången till rättslig prövning för romer.

21.Europaparlamentet påpekar att rätten till skydd av personuppgifter blir allt viktigare till följd av datafieringen av vardagslivet och olika dataskandaler. Parlamentet upprepar sin oro över den inkonsekventa tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet står bakom initiativen för att stärka lagstiftningsprocessen om ett EU‑regelverk för artificiell intelligens som ger ett starkt skydd för de grundläggande rättigheterna.

22.Europaparlamentet fördömer kraftfullt de utbredda kränkningarna av de grundläggande rättigheterna och användningen av oproportionerligt våld mot migranter och flyktingar vid EU:s gränser, såsom godtyckliga frihetsberövanden, omänskliga levnadsvillkor och bristande tillgång till hälso- och sjukvård, olagliga återsändanden och våldsamma avvisningar. Parlamentet är mycket oroat över att medlemsstaterna kodifierar användningen av avvisningar i den nationella lagstiftningen. Parlamentet fördömer alla lagar i medlemsstaterna som undergräver ett verkligt skydd av de mänskliga rättigheterna för flyktingar, asylsökande och migranter på land och till havs, samt kriminaliseringen av biståndsarbetare och aktivister. Parlamentet betonar att nästan en tredjedel av de asylsökande är barn och upprepar att förvar av barn i samband med invandring inte bör tillåtas.

23.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att effektiva tillsynsmekanismer införs så att respekten för de grundläggande rättigheterna säkerställs vid de yttre gränserna, något som även bör omfatta tillsyn över gränsövervakningsverksamhet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att se till att de personer vars uppgifter lagras i databaserna i EU:s storskaliga informationssystem informeras om sina rättigheter och har tillgång till de rättsmedel som finns att nyttja.

24.Europaparlamentet beklagar djupt de många dödsfallen till havs bland flyktingar och migranter, som ofta är offer för människohandel och utsätts för omänsklig och förnedrande behandling utan att deras säkerhet beaktas. Parlamentet framhåller på nytt skyldigheten enligt internationell rätt att bistå personer i nöd och efterlyser omgående permanenta och samordnade sök- och räddningsinsatser med snabba landstigningar, och uppmanar medlemsstaterna att vidta alla tänkbara åtgärder för att undsätta de människor som riskerar livet till havs. Parlamentet vill se att rätten till asyl för alla som räddats till havs respekteras genom att en bedömning av de individuella omständigheterna görs från fall till fall.

25.Europaparlamentet noterar att flera medlemsstater hänvisar till den nationella säkerheten som en avgörande faktor för inrikespolitiken, såsom migrationen. Parlamentet betonar att alla åtgärder som vidtas på grundval av den nationella säkerheten måste vara nödvändiga och proportionerliga och att de inte får undergräva de rättigheter som fastställs i stadgan. Parlamentet påminner om att det i artikel 19 i stadgan föreskrivs skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning genom att ett förbud fastställs mot kollektiva utvisningar, vilket innebär att det måste göras individuella bedömningar och att ansökningar om internationellt skydd inte får avslås enbart på grundval av en viss nationalitet.

26.Europaparlamentet välkomnar aktiveringen av EU:s direktiv om tillfälligt skydd Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta, EGT L 212, 7.8.2001, s. 12. efter kriget i Ukraina, och konstaterar att direktivet syftar till att ge alla flyktingar och asylsökande oavsett ursprung tillgång till skydd. Parlamentet påminner om att ett jämställdhetsperspektiv måste beaktas när det gäller tillgång till bostäder, sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster enligt direktivet om tillfälligt skydd. Parlamentet beklagar djupt den ojämlika behandling, den rasdiskriminering och det våld som drabbar icke-ukrainare som flyr konflikten, särskilt icke-vita och hbtqi-personer. Parlamentet beklagar djupt att migranter och flyktingar behandlas på olika sätt i EU och vill se ett slut på denna situation.

27.Europaparlamentet välkomnar rekommendationen från Europarådets ministerkommitté om skydd av rättigheterna för kvinnor och flickor som migrerar, flyr och söker asyl, i vilken medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att förhindra diskriminering av kvinnor som befinner sig i sådana situationer, bland annat genom att främja tillgången till sysselsättning och sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård och underlätta tillgången till tjänster och rättslig prövning för personer som överlevt könsrelaterat våld Europarådet, rekommendation CM/Rec(2022)17 från ministerkommittén till medlemsstaterna om skydd av rättigheterna för kvinnor och flickor som migrerar, flyr och söker asyl, 20 maj 2022..

28.Europaparlamentet noterar med oro den stora befolkningen statslösa personer i EU, särskilt barn som föds statslösa. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en övergripande strategi och handlingsplan för att komma till rätta med statslösheten i EU och skydda statslösa personer från utvisning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt identifiera, erkänna och skydda statslösa personer och att ta upp statslösa personers särskilda utsatthet till behandling.

29.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att rätten till icke-diskriminering och likabehandling respekteras i hela EU. Parlamentet beklagar djupt att förslaget om det övergripande antidiskrimineringsdirektivet har blockerats i rådet sedan 2008. Parlamentet anser att alla uppdateringar som kommissionen gör av förslaget måste bygga på parlamentets ståndpunkt, behandla intersektionell diskriminering och uttryckligen förbjuda diskriminering på alla de kombinationer av diskrimineringsgrunder som anges i stadgan. Parlamentet beklagar att rådet har ignorerat dessa krav och uppmanar rådet att integrera dem i sitt mandat och vidta alla lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering i EU.

30.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och säkerställa en ordentlig uppföljning av genomförandet av medlemsstaternas nationella handlingsplaner mot rasism och EU:s handlingsplan mot rasism. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att integrera antirasism och antidiskriminering i all EU-politik. Parlamentet uppmanar de kommande rådsordförandeskapen att allvarligt överväga att inrätta en rådskonstellation för jämställdhet och jämlikhet.

31.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med hjälp av ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder motverka rasdiskriminering inom alla samhällsområden, med särskilt fokus på utbildning och förebyggande av skolsegregering, både i medlemsstaterna och i utvidgningsländerna.

32.När det gäller digitalisering påminner Europaparlamentet om att man behöver vara ytterst uppmärksam på diskriminerande snedvridningar som integreras i ny teknik och ställa krav på att utvecklare och spridare av sådan teknik tillhandahåller offentligt tillgänglig information om hur systemen tränas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förhindra att ny teknik, inklusive artificiell intelligens (AI), förvärrar diskriminering, befintliga ojämlikheter och fattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att AI-system vägleds av principerna om transparens, förklarbarhet, rättvisa och ansvarsskyldighet och att det införs konsekvensbedömningar avseende grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att motverka klyftorna mellan könen och den bristande mångfalden inom sektorerna för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt när det gäller utvecklingen av ny teknik och i synnerhet på beslutsfattande positioner.

33.Europaparlamentet påminner om vikten av att barn som tillhör nationella minoriteter kan gå i särskilda skolor som erbjuder utbildning på barnets språk. Parlamentet uppmuntrar till att företrädare för nationella minoriteter inkluderas i beslutsprocesser som rör deras utbildningssystem.

34.Europaparlamentet påminner om att könsrelaterat våld är mycket vanligt i alla EU‑medlemsstater. Parlamentet fördömer skarpt den snabba tillbakagången när det gäller kvinnors och hbtqi-personers rättigheter i flera medlemsstater. Parlamentet fördömer kraftfullt att kvinnor förvägras säkra och lagliga aborter, eftersom detta är en form av könsrelaterat våld. Parlamentet framhåller att Europadomstolen har slagit fast att restriktiva abortlagar och ett bristfälligt genomförande kränker kvinnors rätt till kroppsligt självbestämmande och kroppslig integritet. Parlamentet upprepar sitt fördömande av den polska lag som i stort sett föreskriver ett totalförbud mot abort. Parlamentet påminner om att invånare som stöder tillgången till abort när det inte är fritt och lagligt inte bör lagföras. Parlamentet upprepar sitt krav på att aborträtten ska ingå i stadgan.

35.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer och vill se ett snabbt slutförande av förhandlingarna samt ett införande av könsrelaterat våld i förteckningen över EU-brott. Parlamentet betonar att de skyldigheter som fastställs i Istanbulkonventionen bör fastställas som minimistandard i ett sådant direktiv och att direktivet bör syfta till att stärka dessa standarder för att därigenom höja skyddsnivån. Parlamentet välkomnar EU:s ratificering av Istanbulkonventionen, som trädde i kraft den 1 oktober 2023. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt ratificera konventionen för att skydda kvinnor mot våld.

36.Europaparlamentet understryker att personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, fortfarande utsätts för flerfaldig och intersektionell diskriminering på grund av funktionsnedsättning, kön, ras, etniskt ursprung, ålder, religion eller övertygelse, sexuell läggning, migrationsstatus eller socioekonomisk bakgrund. Parlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för könsrelaterat våld, inbegripet fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att mekanismer för att anmäla våld mot personer med funktionsnedsättning, liksom stödtjänster för brottsoffren, införs och görs tillgängliga.

37.Europaparlamentet betonar att barnets rättigheter är universella och att alla barn bör åtnjuta samma rättigheter utan att diskrimineras, såsom rätten till erkännande av föräldraskap, även när det gäller samkönade par. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om behörighet, tillämplig lag, erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap för att skydda alla barns rättigheter genom att se till att föräldraband, bland annat och i synnerhet till samkönade föräldrar, som är etablerade i en medlemsstat erkänns i alla EU-medlemsstater.

38.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att straffbelägga tvångssteriliseringar. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att tvångssterilisering bör ingå som ett brott enligt artikel 83.1 i EUF-fördraget i direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

39.Europaparlamentet påminner om att hatbrott och hatpropaganda som motiveras av rasism, främlingsfientlighet eller religiös intolerans eller av fientlighet eller fördomar som baseras på en persons funktionsnedsättning, sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika är extrema exempel på diskriminering. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna har en skyldighet att bekämpa och utreda hatbrott, straffa gärningspersonerna och vidta förebyggande åtgärder. Parlamentet betonar att de brottsbekämpande myndigheterna måste registrera hatbrott på lämpligt sätt för att man bättre ska kunna förstå företeelsens karaktär och utbredning och dess inverkan på brottsoffren, och därigenom ta itu med de bakomliggande orsakerna.

40.Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att utvidga förteckningen över EU-brott i artikel 83.1 i EUF-fördraget till att omfatta hatpropaganda och hatbrott, vilket understryker behovet av att se till att det finns kraftfulla straffrättsliga åtgärder inom EU mot hatpropaganda och hatbrott. Parlamentet beklagar djupt att godkännandet av initiativet har försenats och upprepar sin uppmaning till rådet att arbeta ihärdigt för att nå samförstånd.

41.Europaparlamentet påminner om att EU:s lagstiftning om hatpropaganda och hatbrott bör skydda den mänskliga värdigheten på ett universellt plan och bekämpa hat och intolerans oavsett motiv, med särskilt fokus på de personer, grupper och samhällen som är måltavlor. Parlamentet fördömer skarpt alla former av hatpropaganda och smutskastningskampanjer i offentliga medier mot journalister, politiker, offentliga tjänstemän, aktivister och andra aktörer.

42.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt övervaka genomförandet av de åtgärder som ingår i de olika jämställdhetsstrategierna, såsom EU:s jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025, strategin för romers jämlikhet och inkludering samt EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att snabbt utarbeta och genomföra nationella handlingsplaner mot rasism.

43.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen för första gången åberopade en isolerad överträdelse av artikel 2 i EU-fördraget när den hänvisade den ungerska ”barnskyddslagen”, som dolde andra ändamål, till EU-domstolen.

44.Europaparlamentet erkänner att fattigdom är en annan form av diskriminering som leder till kränkningar av de grundläggande rättigheterna och till ojämlika möjligheter att få tillgång till varor och tjänster. Parlamentet betonar barns särskilda utsatthet och den inverkan som fattigdom har på barn och deras fysiska och psykiska utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att utveckla strategier för att minska fattigdomen och den sociala utestängningen, med beaktande av ett intersektionellt förhållningssätt och med särskilt fokus på personer som befinner sig i utsatta situationer. Parlamentet välkomnar godkännandet av den europeiska barngarantin, men anser att det krävs fler insatser, särskilt på området socialt skydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång och möjligheter till utbildning och sysselsättning av god kvalitet, eftersom detta spelar en avgörande roll för att minska ojämlikheten och lyfta människor ur fattigdom.

45.Europaparlamentet är djupt oroat över att fattigdomen, ojämlikheterna och den sociala utestängningen ökar i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder mot ”mensfattigdom” och att avskaffa momsen på hygienprodukter. Parlamentet betonar att covid-19-pandemins långsiktiga ekonomiska konsekvenser och de stigande livsmedels- och energipriserna allvarligt har påverkat rättigheterna för låginkomsttagare och människor som lever i fattigdom, bland annat rätten till en dräglig levnadsstandard, mat, hälso- och sjukvård, bostad och social trygghet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en makroekonomisk politik som inte bara styrs av ekonomisk tillväxt utan även av sociala normer, och påminner om de sociala normernas betydelse inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

46.Europaparlamentet välkomnar rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst Rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering, EUT C 41, 3.2.2023, s. 1. som säkerställer aktiv inkludering som ett steg framåt i genomförandet av princip 14 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet beklagar dock bristen på konkreta åtgärder för att komma till rätta med den strukturella diskrimineringen av utsatta grupper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in disaggregerade data om minimiinkomst bland dessa grupper.

47.Europaparlamentet betonar att digitaliseringen är en övergripande process som påverkar tillgången till alla tjänster, särskilt hälso- och sjukvård, och utövandet av de grundläggande rättigheterna. Parlamentet understryker att den digitala fattigdomen i EU bör övervakas och bedömas med avseende på tillgången till väsentliga tjänster och grundläggande rättigheter, bland annat när det rör sig om äldre, personer som bor i avlägsna områden, personer som lever i hemlöshet och romer. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är skyldiga att se till att personer med funktionsnedsättning har full tillgång till samhället. Parlamentet påminner om att teknikberoende är ett folkhälsoproblem som särskilt drabbar minderåriga och deras fysiska och psykiska integritet.

48.Europaparlamentet konstaterar att bostäder inte är en handelsvara utan en nödvändighet, och att en bostad är en förutsättning för att man ska kunna delta fullt ut i samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka investeringarna i subventionerade bostäder till rimliga kostnader för att få bukt med andelen av befolkningen i hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten, särskilt bland missgynnade och utsatta grupper, och för att undvika konkurrens mellan dessa grupper.

49.Europaparlamentet välkomnar att FN:s råd för mänskliga rättigheter erkände den universella rätten till en hälsosam och hållbar miljö den 8 oktober 2021. Parlamentet betonar att miljöskador och vissa myndigheters underlåtenhet att tillhandahålla information om allvarliga miljörisker som individer exponeras för kan få allvarliga och skadliga konsekvenser för enskilda personer. Parlamentet påminner om att EU:s luftkvalitetsnormer senast 2030 behöver ha anpassats fullt ut till Världshälsoorganisationens senaste riktlinjer.

50.Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts sedan förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen återupptogs i juni 2020 och den preliminära överenskommelsen om utkastet till reviderade anslutningsinstrument som nåddes i mars 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att så snart som möjligt lösa den kvarstående frågan om situationen för EU:s rättsakter på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att slutföra anslutningsprocessen.

51.Europaparlamentet stöder FRA:s arbete med att analysera uppgifter för att dokumentera diskriminering och välkomnar den fortsatta utvecklingen på detta område. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till två direktiv om standarder för likabehandlingsorgan, som syftar till att säkerställa genomförandet och efterlevnaden av EU:s antidiskrimineringsregler. Parlamentet uppmanar nationella organ som samarbetar med FRA att lämna opartiska uppgifter. Parlamentet uppmanar FRA att konsultera ytterligare källor när allvarliga farhågor kvarstår om uppgifternas kvalitet.

52.Europaparlamentet betonar vikten av att stödja och stärka samarbetet mellan EU‑institutionerna, medlemsstaterna, Olaf och Eppo. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport med en bedömning av möjligheten och formerna för att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens mandat, i enlighet med artikel 86 i EUF-fördraget, till allvarliga miljöbrott som skadar unionens intressen eller påverkar en konsekvent tillämpning av EU:s miljöpolitik.

53.Europaparlamentet begär att FRA inrättas som en oberoende människorättsmyndighet, i likhet med nationella människorättsinstitutioner och i överensstämmelse med FN:s generalförsamlings Parisprinciper från 1993, för att skydda och främja stadgeenlig politik och praxis från unionens institutioner, organ och byråer och från medlemsstaterna när de tillämpar unionsrätten. Parlamentet anser att detta kräver en rättslig fördragsgrund för inrättande av en EU-myndighet för grundläggande rättigheter som säkrar myndighetens oberoende och föreskriver det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagande och ändringar av dess mandat. Parlamentet vill att denna nya myndighet ska ha rätt att väcka talan rörande åsidosättande av stadgan enligt artikel 263 i EUF-fördraget. Parlamentet vill att det i myndighetens mandat ska ingå en befogenhet att hantera klagomål och obligatoriska samråd mellan kommissionen och FRA när det utarbetas förslag till rättsakter eller rekommendationer som påverkar de grundläggande rättigheterna.

54.Europaparlamentet påminner om vikten av att domstolens relevanta rättspraxis upprätthåller respekten för de grundläggande rättigheterna och vidare definierar rättsstatsprincipen. Parlamentet är bekymrat över att vissa medlemsstater alltjämt vägrar att genomföra inhemska domar samt domar från EU-domstolen och Europadomstolen, något som bidrar till att rättsstatsprincipen urholkas. Parlamentet betonar att underlåtenhet att genomföra domar kan leda till att kränkningar av de mänskliga rättigheterna inte åtgärdas. Parlamentet betonar att EU-rättens företräde utgör grunden för EU:s rättsordning. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lämplig uppföljning om denna princip inte tillämpas.

55.Europaparlamentet framhåller den roll som nationella och lokala förvaltningar, medlemsstaternas parlament och brottsbekämpande myndigheter har när det gäller att främja och skydda rättigheterna i stadgan.

56.Europaparlamentet noterar FRA:s iakttagelse att medlemsstaterna tycks sakna struktur i genomförandet av kommissionens strategi för att stärka tillämpningen av stadgan, t.ex. i form av tydliga mål, milstolpar och tidsfrister. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra strategin.

57.Europaparlamentet påminner om att rätten att delta i det demokratiska livet och skyldigheten att se till att beslut fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt skyddas enligt fördragen och artikel 10 i EU-fördraget i synnerhet. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att avsätta tillräckligt med tid för offentliga samråd, säkerställa insyn och offentliggöra offentliga handlingar på ett proaktivt sätt.

58.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.