P9_TA(2024)0074EU:s prioriteringar inför det 68:e mötet i FN:s kvinnokommissionEuropaparlamentets resolution av den 8 februari 2024 om EU:s prioriteringar inför det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission (2023/2973(RSP))Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission och dess prioriterade tema, ”Påskynda uppnåendet av jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt genom att bekämpa fattigdom och stärka institutioner och finansiering med ett genusperspektiv”,

–med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking av den 15 september 1995 och resultaten av dess översynskonferenser,

–med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–med beaktande av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, principen om att ”ingen får lämnas utanför” och särskilt mål 1 för hållbar utveckling, som syftar till att avskaffa fattigdom, mål 5, som syftar till att uppnå jämställdhet och förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och mål 8, som syftar till att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt,

–med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder 2021–2025 (EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet),

–med beaktande av EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 av den 5 mars 2020,

–med beaktande av sin resolution av den 22 juni 2022 om gemensamma europeiska åtgärder för omsorg EUT C 47, 7.2.2023, s. 30.,

–med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2022 om kvinnofattigdom i Europa EUT C 47, 7.2.2023, s. 2.,

–med beaktande av artikel 157.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om EU:s prioriteringar inför det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission (O-000056/2023 – B9-0005/2024 och O‑000057/2023 – B9-0006/2024),

–med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet, och av följande skäl:

A.Säkerställandet av kvinnors rättigheter och jämställdhet hör till de grundläggande EU‑principer som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering är viktiga redskap för att nå detta mål och integrera dessa principer i alla EU:s politikområden, åtgärder och insatser, även i de yttre dimensionerna.

B.Vid den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking 1995 åtog sig 189 länder runtom i världen, inbegripet EU och dess medlemsstater, att arbeta för jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor. I mål 5 i den agenda för hållbar utveckling som antogs av FN:s medlemsstater 2015 fastställs att man senast 2030 ska uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor, med all den mångfald de representerar.

C.EU måste inse att unionen har ett ansvar att inkludera jämställdhetsperspektivet i alla delar av den externa politiken, såsom inom ramen för utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, handel, jordbruk, klimat och migration, för att därigenom kunna bidra till att utrota fattigdomen bland kvinnor i världen.

D.Syftet med en feministisk utrikespolitik är att stärka kvinnors och flickors egenmakt, lösa kriser och minska de negativa konsekvenserna för kvinnor och flickor och för jämställdheten, bland annat genom att bekämpa fattigdom bland kvinnor. EU bör sträva efter att anta en sådan helhetsinriktad hållning inom ramen för de yttre åtgärderna.

E.I 1995 års handlingsplan från Peking betonas att jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt och åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är avgörande för att fattigdom ska kunna utrotas. Det finns en stark koppling mellan fattigdom och social och politisk utestängning. Fattigdom bland kvinnor är ett komplext problem som har många olika dimensioner och orsaker på både nationell och internationell nivå. Det är därför avgörande att alla bakomliggande orsaker till och former av fattigdom bland kvinnor bekämpas. Kvinnor i dessa situationer har begränsade möjligheter att nå sin fulla potential och åtnjuta sina rättigheter i samhället och på så sätt kunna hitta hållbara försörjningsmöjligheter.

F.Kvinnor och flickor drabbas fortfarande i oproportionerligt hög grad av fattigdom och löper en oproportionerligt hög risk för social utestängning jämfört med män, särskilt kvinnor och flickor som utsätts för intersektionell diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning Artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna., genus, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Globalt sett beräknas 383 miljoner kvinnor och flickor leva på mindre än 1,90 US-dollar per dag, jämfört med 368 miljoner män och pojkar Azcona, G., och Bhatt, A., Poverty is not gender neutral, FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, mars 2023.. Fattigdomen bland kvinnor är högre än bland män (12,8 jämfört med 12,3 %) Gender differences in poverty and household composition through the life cycle, FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt och Världsbanken..

G.Fattigdomen bland kvinnor och löne- och pensionsklyftorna är resultatet av samlade former av ojämlikhet och diskriminering som har systembetingade och strukturella orsaker. Skadliga könsstereotyper och normer påverkar fortfarande arbetsfördelningen i hemmet, inom utbildningar, på arbetsplatser och i samhället samt tillträdet till makt och resurser, däribland finansiering eller lån via olika källor såsom riskkapital, inbegripet investeringsnätverk för kvinnor, markägande och arv samt beslutsfattande. Det oavlönade omsorgs- och hushållsarbetet medför en oproportionerlig börda för kvinnor och flickor, och detta hushålls- och omsorgsansvar erkänns inte på lämpligt sätt.

H.Tillgången till tjänster, inbegripet barnomsorg och långtidsvård, påverkar framför allt kvinnor och flickor, eftersom de ofta står för omsorgen och stöder familjen när det saknas andra lösningar, vilket gör att deras oproportionerliga omsorgsansvar kvarstår.

I.Globalt utgör kvinnor 70 % av arbetskraften inom vård- och omsorg Resolution av den 5 juli 2022 om kvinnofattigdom i Europa, antagna texter, P9_TA(2022)0274.. Dessa typer av arbeten har systematiskt undervärderats eftersom kvinnor har utfört, och fortfarande utför, dem obetalt inom hushållet. Kvinnor anställs oftare på deltid på grund av den oproportionerliga börda de får bära i form av oavlönat omsorgsarbete. Kvinnor lider av fattigdom bland förvärvsarbetande, vilket leder till social utestängning. De sociala, jämställdhetsrelaterade och ekonomiska konsekvenserna för personer med omsorgsansvar bör snarast tas upp till behandling.

J.Jobben i kvinnodominerade branscher, såsom inom vård och omsorg, är systematiskt underbetalda och undervärderade. Om det ekonomiska oberoendet ska kunna stärkas krävs det att lämpliga åtgärder lyfts fram och genomförs så att det säkerställs att kvinnor kan delta på lika villkor på arbetsmarknaden, att de får lika lön för lika eller likvärdigt arbete och att de har tillgång till anständiga arbeten. Samtidigt måste det erkännas att det finns en koppling mellan undervärderat och underbetalt arbete i kvinnodominerade branscher.

K.Fattigdom försvårar ytterligare för kvinnor och flickor som utsätts för könsrelaterat våld, eftersom ökade ekonomiska problem gör det svårare för kvinnor i destruktiva förhållanden att lämna sin partner. Könsrelaterat våld är ett strukturellt samhällsproblem som förekommer i alla socioekonomiska grupper och är oberoende av ursprung och övertygelse. Könsrelaterat våld bidrar också till fattigdom och social utestängning, eftersom våld har allvarliga konsekvenser för hälsan och kan leda till att den som utsätts förlorar både arbete och hem.

L.Kvinnor som lever i fattigdom löper högre risk att falla offer för människohandel och sexuellt utnyttjande, eftersom de och deras familjer blir ekonomiskt beroende av de personer som utnyttjar dem.

M.Det är viktigt att förstå kopplingarna mellan fattigdom och tillgången till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Fattigdom kan i kombination med andra praktiska, rättsliga, ekonomiska, kulturella och sociala hinder både leda till och vara ett resultat av att kvinnor inte har tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, t.ex. säkra och lagliga aborter och moderna preventivmedel. Att försena eller förvägra tillgången till säker och laglig abortvård är en form av våld mot kvinnor och flickor. Flera människorättsorgan har hävdat att förvägrande av säker och laglig abort kan likställas med tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande behandling.

N.Förebyggande, tidig upptäckt och behandling av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, reproduktiv cancer, inbegripet livmoderhalscancer, samt fertilitetsvård och fertilitetsbehandling är avgörande för att rädda liv.

O.Könsdiskriminerande beskattning av mensprodukter försvårar tillgången till hygienprodukter och mensskydd och förvärrar problemet med mensfattigdom. Skam, obehandlad mensvärk och diskriminerande traditioner och brist på vatten- och sanitetsanläggningar i samband med menstruation leder till skolavhopp och högre skolfrånvaro bland flickor och jobbfrånvaro bland kvinnor.

P.Kvinnors ekonomiska oberoende och egenmakt, lika lön för lika arbete och likvärdigt arbete samt möjligheten att delta på lika villkor på arbetsmarknaden och i det ekonomiska beslutsfattandet är inte bara avgörande för att uppnå jämställdhet, se till att kvinnor kan åtnjuta sina rättigheter och avskaffa fattigdom, utan gynnar också ekonomin och samhället i stort. Lika lön för lika arbete och likvärdigt arbete samt möjligheten att delta på lika villkor på arbetsmarknaden och i det ekonomiska beslutsfattandet är förutsättningar för jämlika ekonomier och samhällen. Om det ekonomiska oberoendet ska kunna stärkas krävs det bland annat att kvinnligt företagande och egenföretagande främjas, vilket bör åtföljas av lämpliga åtgärder.

Q.Jämställdhet på arbetsmarknaden är viktigt för att utrota fattigdomen bland kvinnor och gynnar inte bara kvinnorna, utan även ekonomin som helhet i och med att det har en positiv inverkan på BNP, sysselsättningen och produktiviteten. Om jämställdheten förbättras kommer detta att leda till att EU:s BNP per capita ökar med 6,1–9,6 procent och skapa ytterligare 10,5 miljoner jobb fram till 2050.

R.Kriser, däribland klimatförändringarna och alla därmed sammanhängande konsekvenser, inbegripet förlusten av biologisk mångfald, naturkatastrofer, pandemier och väpnade konflikter, drabbar kvinnor på ett oproportionerligt sätt. Kvinnor och flickor i utsatta situationer har sämre tillgång till eller kontroll över de resurser som behövs för att hantera och övervinna kriser. Kriser är inte könsneutrala och fördjupar den sociala ojämlikheten och klyftorna mellan könen. Fattigdom bland föräldrar, och i synnerhet bland mödrar, leder ofta till barnfattigdom.

S.Sedan 2021 har inflationen stigit kraftigt, främst till följd av de höga energi- och livsmedelskostnaderna. Lönerna förväntas inte stiga lika snabbt som inflationen, vilket ger upphov till en levnadskostnadskris. Denna kris hotar i hög grad kvinnors försörjningsmöjligheter, hälsa, välbefinnande och ekonomiska oberoende, samtidigt som den begränsar kvinnors möjligheter att köpa grundläggande förnödenheter, såsom mat och bostäder, och förvärrar energifattigdomen.

T.De senaste årens framsteg i EU när det gäller att stärka kvinnors egenmakt och verka för ett jämlikt samhälle, med initiativ såsom transparenta rekryteringsförfaranden i företag och insyn i lönesättningen, måste stärkas eftersom detta är avgörande för att uppnå jämställdhet, vilket är särskilt viktigt i kristider.

U.Investeringar i politik som stärker kvinnors egenmakt förbättrar också levnadsvillkoren för kvinnornas familjer, särskilt för deras barn. Familjer med ensamstående föräldrar, som oftast har kvinnliga familjeförsörjare, löper större risk att drabbas av fattigdom. Samtidigt är risken högre att fattigdomen överförs från generation till generation.

1.Europaparlamentet rekommenderar rådet atta)bekräfta EU:s orubbliga engagemang för handlingsplanen från Peking och efterföljande översynskonferenser och de olika jämställdhetsåtgärder som beskrivs där,b)säkerställa att parlamentet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet deltar fullt ut i beslutsprocessen om EU:s ståndpunkt vid det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission, att se till att parlamentet får korrekt och aktuell information och tillgång till EU:s ståndpunktsdokument inför förhandlingarna, och att ytterligare förbättra det interinstitutionella samarbetet och de informella samråden, även före och under förhandlingarna, så att parlamentets prioriteringar införlivas på lämpligt sätt,c)framhålla vikten av att det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission, som ska hållas den 11–22 mars 2024, leder till positiva resultat, bland annat genom att det antas en uppsättning framåtblickande ambitiösa åtaganden i den politiska förklaringen,d)förbinda sig att ge ett starkt stöd till det arbete som utförs av FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, som är en av de centrala FN-aktörer som verkar för att främja kvinnors och flickors rättigheter, med all den mångfald de representerar, och samtidigt sammanföra alla berörda parter med syftet att få till stånd politisk förändring och samordna åtgärder, uppmana alla FN:s medlemsstater att, tillsammans med EU, se till att FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt erhåller lämplig finansiering,e)säkerställa att EU föregår med gott exempel och visar på ett starkt ledarskap, samtidigt som man intar en enhetlig ståndpunkt när det gäller vikten av att stärka kvinnors och flickors egenmakt, med all den mångfald de representerar, och uppnå jämställdhet globalt,f)verka för lika möjligheter inom utbildning, på arbetsmarknaden och i samband med politiskt och ekonomiskt beslutsfattande, och säkerställa lika tillgång till ekonomiska och finansiella tjänster,g)förespråka ledarskap bland kvinnor och flickor och att verka för att de fullt ut, på lika villkor och på ett meningsfullt sätt ska kunna delta på alla beslutsnivåer, eftersom kvinnors delaktighet i det offentliga såväl som det politiska livet samt i beslutsprocesser har en avgörande betydelse för god samhällsstyrning och utformningen av politiken,h)tillämpa jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering inom ramen för EU:s och medlemsstaternas samtliga politikområden, eftersom dessa verktyg är allmänt erkända sätt att säkra kvinnors rättigheter och uppnå jämställdhet,i)utforma och anpassa EU:s inre och yttre politik och program med syftet att bättre stärka kvinnors och flickors egenmakt, med all den mångfald de representerar, och samtidigt respektera, skydda och se till att kvinnor och flickor kan utöva sina rättigheter och säkerställa jämställdhet,j)åtgärda de många systemrelaterade bakomliggande orsakerna till fattigdomen bland kvinnor i världen, t.ex. överrepresentationen av kvinnor i lågavlönade och osäkra deltidsarbeten, de avbrott som kvinnor gör i yrkeslivet för att ta hand om barn och andra familjemedlemmar, det begränsade tillträdet till arbetsmarknaden och sysselsättning, löne- och pensionsklyftan mellan könen samt underrepresentationen av kvinnor i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet,k)framhålla hur viktigt det är att kvinnors och flickors egenmakt främjas genom utbildning och livslångt lärande, vilket är avgörande för att skadliga stereotyper och ihållande ojämlikheter som bidrar till fattigdom ska kunna bekämpas, samtidigt som kvinnors sysselsättning och underrepresentation inom vissa branscher åtgärdas, t.ex. inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och artificiell intelligens (AI),l)stödja och främja kvinnligt företagande på alla nivåer genom att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, förbättra det ekonomiska oberoendet bland kvinnor och lyfta fram och främja kvinnliga förebilder, mentorer och jobbskapare,m)se till att det inkluderas konkreta åtgärder och tillräckliga budgetåtaganden i EU:s framtida strategier, program och politiska initiativ så att de olika aspekterna av och orsakerna till fattigdomen bland kvinnor hanteras, i enlighet med EU:s jämställdhetsstrategi,n)framhålla och öka medvetenheten om det förödande sätt på vilket könsrelaterat våld i samhället och i väpnade konflikter leder till social utestängning och fattigdom bland kvinnor, och att understryka vikten av att det fastställs robusta nationella och internationella lagstiftningsramar, att våldsförövarna ställs inför rätta och att offren ges rätt till effektiva rättsmedel och gottgörelse,o)behandla och bekämpa skadliga traditionella sedvänjor såsom barnäktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning,p)säkerställa att det vidtas åtgärder som bidrar till att förhindra att flickor missar skolan när de har mens genom bättre vattensanitet, hygientjänster och hygienförhållanden i skolorna samt åtgärder mot mensfattigdom och stigmatisering på detta område, bland annat genom utbildning för alla, verka för ökade samverkanseffekter mellan programmen på områdena hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt vatten, sanitet och hygientjänster i skolorna och personligt stöd till flickor,q)tillämpa principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att genomföra en rättighetsbaserad strategi som säkerställer ett grundläggande socialt skydd,r)säkerställa att medlemsstaterna inför robusta sociala trygghetssystem, som bland annat skulle kunna omfatta införandet av en minimiinkomst, så att alla kvinnor, särskilt de som löper störst risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, har ett skyddsnät, detta i enlighet med krav från EU-medborgarna i samband med konferensen om Europas framtid,s)se till att medlemsstaterna prioriterar investeringar i social infrastruktur och gröna jobb för att på så sätt säkerställa kvinnors välbefinnande och stärka deras egenmakt,t)förbättra offentliga tjänster, inbegripet hälso- och sjukvårdstjänster, ekonomiskt överkomlig offentlig utbildning av god kvalitet och kollektivtrafik, och att lyfta fram den viktiga roll som lättillgänglig och tillförlitlig kollektivtrafik har för att kvinnor ska kunna delta i arbetslivet och samhället,u)främja gröna jobb och investera i kvinnors fulla deltagande i den gröna omställningen, eftersom detta krävs för att framsteg ska kunna göras i riktning mot en hållbar ekonomi, samtidigt som det säkerställs att nya och framväxande branscher är jämställda,v)erkänna att energifattigdom drabbar kvinnor i oproportionerlig utsträckning och föreslå särskilda åtgärder som ger stöd till dem som befinner sig i utsatta situationer och samtidigt säkra att alla har tillgång till el, uppvärmning och kylning i den gröna energiomställningen,w)säkerställa tillgången till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inbegripet åldersanpassad och övergripande sexual- och samlevnadsundervisning för alla, moderna preventivmedel till överkomliga priser, säker och laglig abortvård och andra tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, såsom mödravård av god kvalitet,x)förespråka, stödja och vidta konkreta åtgärder för att se till att alla har rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom att säkerställa allmän tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,y)vidta kraftfulla åtgärder som på ett otvetydigt sätt fördömer de nuvarande bakslagen för och attackerna mot jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som bland annat högerextrema organisationer och antidemokratiska rörelser är ansvariga för och som syftar till att undergräva kvinnors grundläggande rättigheter, självständighet och frigörelse på alla områden,z)stärka och stödja organisationer i det civila samhället och icke-statliga organisationer som stöder kvinnors rättigheter och egenmakt,aa)påskynda genomförandet av internationella åtaganden som redan gjorts, såsom målen för hållbar utveckling, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Istanbulkonventionen, ILO:s konvention nr 190 och FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet, ge stöd åt nya åtgärder som bidrar till att stärka egenmakten för kvinnor och flickor och därmed till att bekämpa fattigdom och social utestängning bland kvinnor och flickor,ab)driva på arbetet med att bekämpa flera och samverkande former av diskriminering i alla FN-organ samt i EU och dess medlemsstater,ac)återigen lyfta fram att EU måste leda insatserna på multilateral nivå när det gäller att driva på för en feministisk diplomati som ett led i genomförandet av internationella avtal om kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt, råda EU och dess medlemsstater, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att åta sig att arbeta för en feministisk utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitik som medför en genusförändrande vision och att göra jämställdhet till en central del av de yttre åtgärderna och prioriteringarna,ad)beakta det behov som finns av att stärka jämställdhetsintegreringen och på ett mer ändamålsenligt sätt tillämpa principerna för jämställdhetsbudgetering, även inom ramen för EU:s externa politik, för att på så sätt råda bot på den bristande jämställdheten i världen,ae)fullt ut genomföra EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet och säkerställa att 85 % av alla nya åtgärder som vidtas inom ramen för de yttre förbindelserna fram till 2025 bidrar till jämställdhet och egenmakt för kvinnor, föra en helhetsinriktad och hållbar feministisk utrikespolitik inom ramen för alla yttre åtgärder och politikområden,af)säkerställa insamling av jämförbara och ålders- och könsuppdelade uppgifter om situationen för personer som utsätts för flera och samverkande former av diskriminering i syfte att förbättra dataanalysen och skapa underlag för utformningen och genomförandet av politiken, eftersom mindre än hälften av de typer av uppgifter som krävs för att övervaka mål 5 för hållbar utveckling för närvarande finns tillgängliga,

2.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter.