1.Europaparlamentet understryker att en översyn av förordningen om den fleråriga budgetramen är en nödvändig förutsättning för att säkerställa medelfristigt ekonomiskt stöd till Ukraina genom Ukrainafaciliteten, för att möjliggöra ökad finansiering av riktade politiska prioriteringar och för att skydda unionens program och budgetens flexibilitet mot bakgrund av högre räntesatser än väntat och därmed högre lånekostnader för unionen än planerat.

2.Europaparlamentet betonar att utkastet till rådets förordning om ändring av den fleråriga budgetramen är en del av ett lagstiftningspaket och att dess antagande kommer att möjliggöra snabbt stöd till Ukraina och säkerställa att förstärkningar kan införas så snabbt som möjligt i budgeten för 2024 genom en ändringsbudget och för de återstående åren av perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att översynen av den fleråriga budgetramen innebär en tydlig förbättring jämfört med status quo, även om vissa aspekter i utkastet till rådets förordning uppenbart är beklagliga, vilket sätter press på EU-budgeten och innebär därmed begränsade marginaler och begränsad flexibilitet, nedskärningar i viktiga program, såsom Horisont Europa och EU för hälsa, och i sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken samt minskade ambitioner inom viktiga framtidsinriktade politikområden såsom suveränitet.

3.Europaparlamentet påminner om att parlamentet hävdade att översynen främst bör inriktas på att ta itu med konsekvenserna av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och på att förse unionen med tillräcklig flexibilitet för att möta framväxande behov och kriser, med en strukturell strategi för att stödja Ukraina och hantera lånekostnaderna för NextGenerationEU och med ökad finansiering för utrikespolitik, migration och strategiskt oberoende och konkurrenskraft. Parlamentet noterar att alla dessa prioriteringar återspeglades i kommissionens förslag till översyn från juni 2023 och att alla, åtminstone i viss utsträckning, ingår i det utkast till rådets förordning som parlamentet uppmanas att godkänna.

4.Europaparlamentet betonar att det redan från början har arbetat snabbt och konstruktivt för att möjliggöra ett snabbt antagande av paketet om den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar att processen drabbades av politiska svårigheter bland medlemsstaterna, vilket orsakade ovälkomna förseningar i rådet. Parlamentet begär att de ändringar som införs i denna översyn genomförs utan ytterligare dröjsmål, särskilt för att säkerställa att ekonomiskt stöd betalas ut i tid till Ukraina, med tanke på hur brådskande behoven är.

5.Europaparlamentet är besviket över att rådet och kommissionen inte tillämpade bestämmelserna i fördragen och det interinstitutionella avtalet för att möjliggöra ett ordentligt engagemang tidigare i processen. Parlamentet insisterar på att samarbete i framtiden måste inledas i början av varje översynsförfarande.

6.Europaparlamentet redovisar nedan sina överväganden när det gäller de olika aspekterna av översynen av den fleråriga budgetramen.

7.Europaparlamentet välkomnar varmt finansieringspaketet på 50 miljarder euro för Ukraina för perioden 2024–2027, som kombinerar bidrag (17 miljarder euro) med lån på mycket förmånliga villkor (33 miljarder euro) och som förankras i EU:s budget. Parlamentet betonar att den ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen som parlamentet uppmanas att godkänna är en förutsättning för att ekonomiskt stöd ska ges till Ukraina.

8.Europaparlamentet understryker att denna medelfristiga strukturella lösning ger Ukrainas folk säkerhet, gör det möjligt för regeringen att upprätthålla nödvändiga tjänster och hjälpa landet på dess väg mot återuppbyggnad, återhämtning och medlemskap i EU. Parlamentet anser vidare att finansieringspaketet är en viktig symbol för unionens långsiktiga engagemang för Ukraina och dess folk och sänder en viktig signal om detta engagemang både till andra viktiga givare och till Ryska federationen. Parlamentet åtar sig att övervaka Ukrainas framtida finansieringsbehov, med beaktande av den internationella utvecklingen.

9.Europaparlamentet framhåller att i och med att Ukrainafaciliteten ingår i EU:s budget kommer nödvändiga kontroller och motvikter för utgifter och de finansiella kontroller som krävs att säkerställas och Ukrainareserven, som kommer att omfatta bidragsdelen av faciliteten, kommer att mobiliseras av budgetmyndigheten i det årliga budgetförfarandet.

10.Europaparlamentet välkomnar att ytterligare 3,1 miljarder euro i nya pengar kommer att anslås till rubrik 6 (grannländer och omvärlden), kombinerat med ytterligare 4,5 miljarder euro i tillbakadragna och omfördelade medel som ska återanvändas under rubriken, för totalt 7,6 miljarder euro som planeras att användas till stöd för migrationsåtgärder och flyktingar i tredjeländer och till ökad anslutningsfinansiering för västra Balkan mellan 2024 och 2027. Parlamentet understryker vidare att inrättandet av Ukrainafaciliteten och ökat stöd till västra Balkan också kommer att skapa utrymme för ökat ekonomiskt stöd till Moldavien på dess väg mot anslutning.

11.Europaparlamentet välkomnar att översynen, genom att från rubrik 6 ta bort Europeiska investeringsbankens garantier och räntesubventioner som avser Ukraina och som är tillämpliga för makroekonomiska stödlån till Ukraina under 2022 till ett totalt belopp av 1,9 miljarder euro, leder till ett minskat tryck på rubriken.

12.Europaparlamentet är mycket besviket över att varken bufferten i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI) eller det humanitära biståndet har förstärkts som en del av översynen av den fleråriga budgetramen och att rubriken som helhet, trots förbättringarna, kommer att fortsätta att vara föremål för betydande tryck under återstoden av perioden för den fleråriga budgetramen med tanke på den utmanande geopolitiska situationen och kombinationen av globala kriser. Parlamentet förväntar sig att behovet av humanitärt bistånd kommer att fortsätta att överskrida de budgeterade beloppen och avser därför att noggrant övervaka och vid behov tillgodose dessa behov i det årliga budgetförfarandet.

13.Europaparlamentet påminner om att tillbakadragna medel enligt NDICI-förordningen ska återföras till sin ursprungliga budgetpost. Parlamentet betonar att beslut om omfördelning av tillbakadragna medel måste respektera den interna balansen och fördelningen mellan de budgetposter som föreskrivs i NDICI-förordningen. Parlamentet betonar att den exakta fördelningen av medel mellan budgetposter uteslutande beslutas av budgetmyndigheten i det årliga budgetförfarandet och är fast beslutet att säkerställa att EU fortsätter att tillhandahålla nödvändigt ekonomiskt stöd och utvecklingsbistånd till det globala Syd.

14.Europaparlamentet understryker att ekonomiskt stöd till tredjeländer bör tillhandahållas genom program inom rubrik 6, som säkerställer en stabil tillsyn och garanterar parlamentets befogenheter. Parlamentet betonar att användningen av faciliteter är en sista utväg för tillhandahållande av ekonomiskt stöd. Parlamentet betonar att den styrningsmodell som används i Ukrainafaciliteten, särskilt när det gäller den omfattande användningen av rådets genomförandebeslut, är specifik för det sammanhang där den kommer att verka och därför är exceptionell och inte kommer att återanvändas för något framtida instrument av detta slag.

15.Europaparlamentet välkomnar de ytterligare 2 miljarder euro i rubrik 4 (migration och gränsförvaltning), som kommer att vara avgörande för genomförandet av den nya migrations- och asylpakten och bidra till att minska trycket på program och decentraliserade byråer under rubriken.

16.Europaparlamentet understryker att den europeiska plattformen för strategisk teknik är utformad som en hävstång för att skapa synergier mellan befintliga programstrukturer och därigenom bidra till att säkra unionens öppna strategiska oberoende, minska beroendet av länder utanför EU och främja investeringar i strategiska sektorer och driva på den gröna och digitala omställningen. Parlamentet upprepar att STEP bör fungera som en testgrund för en fullfjädrad suveränitetsfond under nästa period för den fleråriga budgetramen.

17.Europaparlamentet påminner i detta avseende om att STEP skulle kombinera ny finansiering för InvestEU och Horisont Europa, för innovationsfonden och för Europeiska försvarsfonden med en omprioritering av medel i befintliga program, särskilt genom ökad förfinansiering och samfinansiering inom ramen för sammanhållningspolitiska program.

18.Europaparlamentet välkomnar ökningen av unionens försvarsinvesteringskapacitet genom förstärkningen av Europeiska försvarsfonden med 1,5 miljarder euro. Parlamentet beklagar dock de totalt sett begränsade ytterligare resurserna för att stödja STEP-målen och bristen på ny finansiering för de andra programmen, med en därav följande negativ inverkan på gröna och digitala investeringar.

19.Europaparlamentet välkomnar att utkastet till rådets förordning fastställer ett särskilt icke begränsat instrument utöver taken (EURI-instrumentet) för att täcka åtminstone en del av underskottet i lånekostnaderna för NextGenerationEU, vilket kommer att skapa klarhet för finansmarknaderna. Parlamentet påminner om att underskottet för närvarande uppskattas till 15 miljarder euro mellan 2025 och 2027. Parlamentet understryker att utan en översyn av den fleråriga budgetramen kan eventuella underskott endast åtgärdas genom att skära ned i program och uttömma budgetflexibiliteten.

20.Europaparlamentet betonar att återbetalningskostnaderna för NextGenerationEU omfattas av marknadsvillkor som påverkas av yttre faktorer och därmed är instabila och att återbetalning av lånekostnader är ett icke diskretionärt rättsligt åtagande för unionen. Parlamentet upprepar därför att man starkt motsatte sig att återbetalningen av lånekostnaderna för NextGenerationEU skulle omfattas av ett tak inom en rubrik i den fleråriga budgetramen under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2020. Parlamentet påminner om att man vid upprepade tillfällen har argumenterat för att alla lånekostnader för NextGenerationEU ska läggas utöver taken i den fleråriga budgetramen som en övergripande strukturell lösning för att täcka återbetalningskostnaderna för NextGenerationEU, som har ökat till följd av stigande räntor och som har krävt en betydande användning av budgetens flexibilitet 2023 och 2024.

21.Europaparlamentet understryker att EURI-instrumentet består av två delar, där den första som ska användas utgörs av ett belopp motsvarande tillbakadragna medel och den andra är en säkerhetsmekanism som består av ytterligare bidrag från medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att det sedan länge anser att tillbakadragna anslag bör vara kvar i budgeten och mobiliseras av budgetmyndigheten i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet välkomnar därför detta viktiga steg för att erkänna att anslagsåtaganden inom budgeten bör vara kvar i budgeten och bidra till att tillhandahålla mycket välbehövlig budgetflexibilitet.

22.Europaparlamentet noterar att budgetmyndigheten, innan den använder det särskilda instrumentet, förväntas undersöka möjligheten att täcka en del av eventuella underskott inom rubrikerna och genom flexibilitetsmekanismen och det samlade marginalinstrumentet. Parlamentet betonar att denna process måste vara objektiv och grundad på verkliga behov och inte kan drivas av några godtyckliga riktmärken. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att den gemensamma förklaring som de tre institutionerna enades om som en del av 2020 års avtal om den fleråriga budgetramen, enligt vilken utgifter för att täcka finansieringskostnader för NextGenerationEU ska sträva efter att inte minska program och medel, fortfarande gäller och fungerar som referenspunkt för budgetmyndigheten. Parlamentet avser därför att säkerställa att alla program får tillräckliga resurser och att budgetens flexibilitet och insatskapacitet upprätthålls under det årliga budgetförfarandet.

23.Europaparlamentet insisterar på att kommissionen måste tillhandahålla tillförlitlig, aktuell och korrekt information om lånekostnaderna för NextGenerationEU och om förväntade utbetalningar från faciliteten för återhämtning och resiliens under hela budgetförfarandet.

24.Europaparlamentet betonar att Europeiska rådet enligt fördragen varken har någon roll i budgetförfarandet eller lagstiftningsförfarandet. Parlamentet betonar att eventuella diskussioner om EURI-instrumentet i Europeiska rådet inte får störa den pragmatiska tidsplan för budgetförfarandet som man enas om i enlighet med det interinstitutionella avtalet varje år och inte på något sätt påverka budgetförfarandets genomförande. Parlamentet understryker att det kommer att vara särskilt vaksamt i detta avseende och se till att budgetmyndighetens befogenheter enligt fördragen upprätthålls till fullo och att det interinstitutionella avtalet efterlevs fullt ut.

25.Europaparlamentet påpekar de ökade behoven sedan början av den fleråriga budgetramen av humanitärt bistånd och katastrofinsatser inom och utanför unionen och av stöd i samband med naturkatastrofer, som blir allt vanligare och intensivare, särskilt på grund av klimatförändringarna. Parlamentet är övertygat om att sådana behov sannolikt kommer att öka. Parlamentet välkomnar därför att reserven för solidaritet och katastrofbistånd kommer att öka med 1,5 miljarder euro för återstoden av perioden i den fleråriga budgetramen, men oroar sig fortfarande över att behoven sannolikt inte kommer att tillgodoses trots denna ökning.

26.Europaparlamentet välkomnar vidare att utkastet till rådets förordning, i linje med parlamentets sedan länge intagna ståndpunkt, delar upp instrumentet i två delar – Europeiska solidaritetsreserven för naturkatastrofer och hot mot folkhälsan inom ramen för Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd för snabba insatser vid nödsituationer inom och utanför unionen. Parlamentet anser att denna reviderade struktur kommer att underlätta genomförandet.

27.Europaparlamentet är dock oroat över att den procentuella fördelningen mellan de två reserverna, med två tredjedelar som ska anslås till solidaritetsreserven och en tredjedel till reserven för katastrofbistånd, inte är helt anpassad till behovsbalansen under de tre första åren av den fleråriga budgetramen, som har legat närmare ett förhållande på 65–35.

28.Europaparlamentet välkomnar att eventuella outnyttjade belopp inom ramen för solidaritetsreserven och reserven för katastrofbistånd som annars skulle gå förlorade kommer att göras tillgängliga igen för flexibilitetsmekanismen under det följande året, och fastställer en viktig princip för att öka flexibiliteten.

29.Europaparlamentet noterar att utkastet till rådets förordning till viss del lättar på trycket på budgeten genom att öka flexibilitetsmekanismen med 2 miljarder euro mellan 2024 och 2027 och genom att skapa det särskilda instrumentet för EURI för överskridande av lånekostnaderna för NextGenerationEU. Parlamentet anser dock att ökningen, med tanke på logiken i de steg som leder till aktivering av det nya särskilda instrumentet och underskottet i de administrativa utgifterna på grund av inflationen, till stor är tilldelat i förväg. Parlamentet är fortfarande oroat över att ökningen, i linje med användningsmönstren under de första åren av den fleråriga budgetramen, kanske inte skapar tillräckligt budgetutrymme för att unionen ska kunna bemöta oförutsedda omständigheter och framväxande behov.

30.Europaparlamentet beklagar att översynen av den fleråriga budgetramen endast kan ses som ett missat tillfälle när det gäller flexibilitet och krishantering

31.Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande för den rättsligt bindande färdplanen i det interinstitutionella avtalet, där parlamentet, rådet och kommissionen åtog sig att införa tillräckliga nya egna medel för att åtminstone täcka återbetalningen av lånekostnaderna för NextGenerationEU och, utöver den nuvarande fleråriga budgetramen, kapitalbeloppet.

32.Europaparlamentet beklagar djupt bristen på framsteg i rådet när det gäller de förslag om egna medel som har lagts fram och påminner om att man har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra ett snabbt antagande. Parlamentet uppmanar rådet att utan vidare dröjsmål godkänna förslagen. Parlamentet understryker att framsteg med verkliga nya egna medel utöver de befintliga förslagen fortfarande är avgörande.

33.Europaparlamentet understryker att unionens trovärdighet är beroende av att det finns tillräckliga betalningsbemyndiganden för att säkerställa att stödmottagarna får de pengar som de har rätt till i tid. Parlamentet påminner om att betalningsbehoven förväntas öka kraftigt under den fleråriga budgetramens senare år, bland annat till följd av anpassningen av tillämpningsområdet och reglerna för användning av sammanhållningsfonder som härrör från STEP-förordningen.

34.Europaparlamentet beklagar därför att utkastet till rådets förordning inte beaktar parlamentets förslag om att avskaffa det årliga taket för betalningsbemyndiganden för utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet, vilket skulle ha undanröjt alla risker för en betalningskris.

35.Europaparlamentet konstaterar att utkastet till rådets förordning ger viss flexibilitet i betalningstaken genom att tillåta att ett belopp motsvarande den outnyttjade delen av den maximala årliga justeringen av betalningstaket 2025 förs över till 2026, även om detta inte helt undanröjer risken för eftersläpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka hur betalningsbehoven utvecklas och att föreslå alla nödvändiga korrigerande åtgärder för budgetmyndigheten i god tid.

36.Europaparlamentet understryker att till skillnad från de nationella budgetarna, där inflationen påverkar det nominella värdet av både inkomster och utgifter, höjs utgiftstaken i den fleråriga budgetramen årligen med 2 %, medan taket för egna medel anpassas till inflationen. Parlamentet påminner om att inflationen har minskat den fleråriga budgetramens realtidsvärde med 74 miljarder euro enligt kommissionen, medan de intäkter som begärts från medlemsstaterna för utgifterna i den fleråriga budgetramen har minskat som en procentandel av bruttonationalinkomsten (BNI) och rabatterna för de fem medlemsstater som drar nytta av dessa är inflationsrelaterade och har ökat i högre takt än i den fleråriga budgetramen.

37.Europaparlamentet är fortsatt oroat över att, även efter översynen, uppgår de totala åtagandebemyndigandena endast till 1,02 % av BNI och de totala betalningsbemyndigandena endast till 1,01 % av BNI. Parlamentet påminner om att betalningsbemyndigandena i den nuvarande fleråriga budgetramen ursprungligen planerades uppgå till 1,10 % av BNI. Parlamentet noterar samtidigt de budgetutmaningar som många medlemsstater står inför.

38.Europaparlamentet beklagar djupt nedskärningarna i flaggskeppsprogram under översynen av den fleråriga budgetramen, särskilt i de program som specifikt förstärktes inom ramen för 2020 års avtal om den fleråriga budgetramen, och är särskilt oroat över den politiska signal som dessa nedskärningar sänder.

39.Europaparlamentet beklagar djupt minskningen av finansieringsramen för Horisont Europa med 2,1 miljarder euro, vilket strider mot rådets eget uttalade mål att investera 3 % av bruttonationalprodukten i forskning och utveckling. Parlamentet insisterar på att större investeringar i europeisk forskning och innovation i dag är en förutsättning för att Europa ska kunna säkra sin ekonomiska konkurrenskraft i morgon. Parlamentet noterar att ökade investeringar i forskning och innovation är nödvändigt för att Europa ska kunna behålla eller utveckla sitt tekniska ledarskap inom de sektorer som påverkas mest av den gröna och digitala omställningen. Parlamentet påpekar att nedskärningar i den europeiska forsknings- och innovationsverksamheten strider mot EU-ledarnas löften om att stärka EU:s konkurrenskraft och stärka dess öppna strategiska oberoende. Parlamentet påpekar dock att parlamentet bidrog till att mildra effekterna av nedskärningen i Horisont Europa genom att göra 100 miljoner euro i tillbakadragna forskningsanslag tillgängliga enligt artikel 15.3 i budgetförordningen till förmån för programmet, utöver de 500 miljoner euro som man redan enats om 2020. Parlamentet påminner om att det sedan länge har begärt återanvändning av tillbakadragna forskningsanslag.

40.Europaparlamentet påminner om betydelsen av hälso- och sjukvårdspolitiken och det tydliga politiska åtagandet i 2020 års avtal om den fleråriga budgetramen att prioritera hälsofinansiering. Parlamentet är därför mycket besviket över nedskärningen på 1 miljard euro till EU för hälsa. Parlamentet anser att ett sådant beslut sannolikt kommer att undergräva beredskapen för ytterligare pandemier och begränsa unionens förmåga att stödja offentliga hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet påpekar dock att programmets utgiftsprofil på parlamentets begäran har anpassats för att mildra effekterna av nedskärningarna på det praktiska genomförandet genom att sprida effekten av minskningen mer jämnt över de återstående åren.

41.Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att förhandstilldelade nationella anslag inte bör justeras i översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar därför beslutet att lämna de i förväg tilldelade nationella anslagen orörda och att inte beakta dem i mekanismen för att täcka underskottet i lånekostnaderna för NextGenerationEU. Parlamentet beklagar dock nedskärningarna av åtgärderna med direkt förvaltning inom sammanhållningspolitiken (-0,4 miljarder euro) och den gemensamma jordbrukspolitiken (-0,7 miljarder euro), vilket minskar dessa åtgärders fulla potential och effekter.

42.Europaparlamentet konstaterar att varken Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter eller brexitjusteringsreserven har tagits i anspråk i den utsträckning som förutsetts och att det finns utrymme för att justera deras anslag. Parlamentet anser att belopp från dessa särskilda instrument borde ha återanvänts för andra ändamål i budgeten, till exempel för att stärka flexibilitetsmekanismen.

43.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge budgetmyndigheten en detaljerad förklaring av hur den avser att hantera alla ändringar i programmen och de särskilda instrumenten så att genomförandet av deras grundläggande mål kan uppnås i så stor utsträckning som möjligt och att tillhandahålla detaljerad information om översynens inverkan på EU:s budget som helhet.

44.Europaparlamentet är redo att utan onödigt dröjsmål anta alla nödvändiga lagstiftnings- och budgetändringar med tanke på hur brådskande frågan är. Parlamentet påminner i detta avseende om det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om integrering av resultatet av översynen av den fleråriga budgetramen i 2024 års budget.

45.Europaparlamentet insisterar på att det kommer att se till att dess befogenheter i det årliga budgetförfarandet respekteras fullt ut vid genomförandet av detta paket.

46.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.