1.Europaparlamentet påminner om att det i artikel 127 i EUF-fördraget anges att ”huvudmålet för Europeiska centralbankssystemet, nedan kallat ECBS, ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål ska ECBS stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. ECBS ska handla i överensstämmelse med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens som främjar en effektiv resursfördelning, och iaktta de principer som anges i artikel 119.”

2.Europaparlamentet erinrar om ECB:s lagstadgade oberoende i enlighet med artikel 130 i EUF-fördraget, och betonar dessutom att detta oberoende alltid bör kompletteras med en motsvarande nivå av ansvarsskyldighet.

3.Europaparlamentet är oroat över att ECB riskerar att förlora sin trovärdighet om man inte lyckas sänka inflationen till målnivån inom rimlig tid, samtidigt som finansieringskostnaderna, särskilt för medborgare och företag, ökar.

4.Europaparlamentet är djupt oroat över en ihållande hög inflationstakt, särskilt kärninflationen, och dess negativa inverkan på konkurrenskraften, investeringarna, skapandet av arbetstillfällen och konsumenternas köpkraft, vilket särskilt påverkar dem med fastlåsta och begränsade inkomster. Parlamentet uppmanar ECB att vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska inflationstakten i enlighet med sitt mandat. Parlamentet påminner om att detta skapar ekonomisk osäkerhet och ökar levnadskostnaderna för medborgarna. Parlamentet betonar att detta kan leda till ökade inflationsförväntningar som vidmakthåller en prisökningsspiral och undergräver den ekonomiska stabiliteten. Parlamentet konstaterar att kvantitativa inflationsmål ska uppnås på medellång sikt. Parlamentet uppmanar ECB att tillhandahålla mer information om övervakningen och fastställandet av den neutrala räntenivån.

5.Europaparlamentet noterar de olika skuldnivåerna, de offentliga underskotten och de offentliga investeringsnivåerna i medlemsstaterna och de potentiella risker och problem som detta medför för den ekonomiska stabiliteten, investerarnas förtroende, den ekonomiska tillväxten och det långsiktiga välståndet. Parlamentet beklagar att otillräckliga åtgärder vidtogs för att reformera konkurrenskraften och de offentliga investeringarna medan räntorna var låga. Parlamentet betonar sin särskilda oro över de stigande lånefinansieringskostnaderna, särskilt när det gäller statsskulder, på grund av stigande räntor. Parlamentet påminner om att det är avgörande att på ett ansvarsfullt sätt ta itu med de offentliga underskotts- och skuldnivåerna för att undvika de risker som är förknippade med den nuvarande inflationen så att en stabil ekonomi och hållbar tillväxt kan upprätthållas. Parlamentet efterlyser snabba resultat av kommissionens lagstiftningsförslag om översynen av EU:s regler för ekonomisk styrning. Parlamentet välkomnar ECB:s yttrande i detta avseende. Parlamentet påpekar att en expansiv finanspolitik skulle kunna motverka ECB:s penningpolitiska åtstramning.

6.Europaparlamentet fördömer Rysslands oprovocerade invasion av och pågående aggression mot Ukraina och de pågående negativa chocker på utbudssidan som detta medför. Parlamentet är oroat över dess bestående, oförutsägbara och allvarliga konsekvenser för den europeiska ekonomin och det europeiska samhället, särskilt för de mest utsatta och sårbara grupperna, såsom låginkomsthushåll och små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar i detta hänseende inkluderingen av REPowerEU i återhämtnings- och resiliensplanerna i syfte att minska energiberoendet av Ryssland, stödja strategiskt oberoende och hantera chocker på utbudssidan.

7.Europaparlamentet betonar att hoten mot den europeiska konkurrenskraften och eurons internationella roll inte bara uppstår till följd av höga inflationsnivåer, det pågående kriget i Ukraina och höga och varierande skuldnivåer i medlemsstaterna, utan även på grund av den institutionella strukturen i euroområdet, de alltmer betungande kostnaderna för reglering, den ökande fragmenteringen i den globala handeln och en hotande subventionskapplöpning till följd av protektionistisk politik mellan staterna. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka hur eurons internationella roll kan stärkas i syfte att stärka dess attraktionskraft som reservvaluta.

8.Europaparlamentet upprepar ordförande Lagardes varning om att det finanspolitiska stödet bör vara tillfälligt, målinriktat och skräddarsytt och att det inte bör motverka penningpolitikens uppgift. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sin respektive finanspolitik till det övergripande målet för ECB:s penningpolitik. Parlamentet påminner om att den ekonomiska och monetära unionen kräver en solid finanspolitik i medlemsstaterna för att kunna reagera på externa chocker. Parlamentet anser att de finanspolitiska insatserna bör fokusera på produktiva investeringar och reformer. Parlamentet påpekar att regeringarna, liksom kommissionen, kan stödja medborgarna och olika branscher inte bara genom finanspolitiska åtgärder utan även genom att fokusera på tillväxtfrämjande och socialt balanserade reformer samt offentliga och privata investeringar i infrastruktur. Parlamentet noterar dock att euroområdets struktur för närvarande fortfarande bygger på principen om monetär dominans. Parlamentet konstaterar att de höga inflationsnivåerna kräver ett starkt engagemang från alla EU-institutioner och nationella myndigheter för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av inflationskrisen.

9.Europaparlamentet konstaterar att ECB:s penningpolitik, som syftar till att fullgöra dess primära mandat, är föremål för en proportionalitetsbedömning. Parlamentet noterar att proportionalitetsbedömningen tar hänsyn till penningpolitiska åtgärders inverkan på ekonomin och den ekonomiska politiken i stort. Parlamentet betonar att ECB, när den står inför ett val mellan olika penningpolitiska uppsättningar som är lika gynnsamma för prisstabiliteten, måste välja dem som bäst stöder EU:s allmänna ekonomiska politik.

10.Europaparlamentet välkomnar ECB:s långvariga stöd för ett väl genomtänkt fullbordande av den ekonomiska och monetära unionen, bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Parlamentet påminner om att detta skulle bidra till en större riskspridning och ökad finansiell stabilitet inom den monetära unionen samt till EU:s ekonomiska och sociala återhämtning, minskat beroende av banklån och ökad konkurrenskraft med avseende på asiatiska och amerikanska marknader. Parlamentet påminner om att det behövs en tydlig politisk vilja för att påskynda fullbordandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Parlamentet noterar ECB:s stöd för inrättandet av ett fullt utvecklat europeiskt insättningsgarantisystem. Parlamentet konstaterar att riskdelning och riskreducering är sammankopplade och att institutionella skyddssystem spelar en central roll när det gäller att skydda och stabilisera medlemsinstituten. Parlamentet uppmanar ECB att övervaka situationen när det gäller nödlidande lån.

11.Europaparlamentet understryker den avgörande roll som små och medelstora företag spelar för ekonomin, den ekonomiska och sociala konvergensen och sysselsättningen i EU. Parlamentet är särskilt oroat över de konsekvenser som covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina har för små och medelstora företag. Parlamentet upprepar behovet av att undanröja byråkratiska hinder för gränsöverskridande investeringar i EU, minska skattebördan för små och medelstora företag jämfört med stora bolag, förenkla de rättsliga ramarna för att locka till sig kapital, främja små och medelstora företags inträde på finansmarknaderna och främja ekonomisk läskunnighet bland medborgarna i syfte att öka medvetenheten om fördelarna med investeringar.

12.Europaparlamentet noterar att den totala inflationen har minskat från 8,4 % 2022 till 5,2 % 2023, främst till följd av lägre energipriser och minskade flaskhalsar på utbudssidan. Parlamentet konstaterar dock att inflationen fortfarande ligger över målnivån på 2 %. Parlamentet noterar ECB:s prognos på 2,1 % för 2025. Parlamentet är bekymrat över andrahandseffekterna, över att inflationsförväntningarna hos företag och hushåll blir mindre förankrade, och över möjligheten till en löne- och prisutveckling när inflationsförväntningarna och därmed lönerna ökar över hela linjen, och över behovet av att ta hänsyn till dess konsekvenser för tillväxt och sysselsättning.

13.Europaparlamentet noterar att höga inflationsnivåer på oproportionerligt sätt påverkar låginkomsthushåll som spenderar en större andel av sin budget på förnödenheter. Parlamentet betonar att det därför också är viktigt att få ned inflationen tillbaka till målnivån för att upprätthålla den sociala sammanhållningen.

14.Europaparlamentet uttrycker sin oro över den fortsatt höga kärninflationen, trots att den nu har varit på väg nedåt i flera månader. Parlamentet konstaterar att inflationen inledningsvis började öka på grund av flaskhalsar i utbudet. Parlamentet inser att löneökningarna förväntas fortsätta till följd av inflationskompensationen och den strama arbetsmarknaden.

15.Europaparlamentet påpekar att inflationen redan började stiga över målnivåerna i juli 2021, på grund av flaskhalsar på utbudssidan, dvs. före Rysslands fullskaliga oprovocerade och olagliga aggression mot Ukraina, vilket förvärrade inflationstrycket. Parlamentet noterar dock att ECB började hantera inflationen först i juni 2022, trots att covid-19-krisen hade visat att ECB kan agera i tid. Parlamentet konstaterar att andra centralbanker agerade snabbare. Parlamentet påpekar att ECB måste agera snabbt för att fullgöra sitt uppdrag att fatta alla sina beslut på grundval av ekonomiska och finansiella indikatorer. Parlamentet vidhåller att ett snabbare svar skulle ha kunnat ha en tidigare inverkan på prisdynamiken och kunnat avvärja toppen på 10,6 % i oktober 2022.

16.Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta analysen av en ihållande inflations utbuds- och efterfrågeaspekter.

17.Europaparlamentet stöder till fullo ordförande Lagardes uttalande om att bekämpa inflationen så länge som det är nödvändigt, men betonar samtidigt att en normalisering av penningpolitiken kan uppnås genom en kombination av finans-, penning- och strukturpolitik. Parlamentet lovordar ordförande Lagardes uttalande till förmån för ödmjukhet och regelbundna uppdateringar av ECB:s modeller. Parlamentet uppmanar dock ECB att i grunden se över och förbättra sina modeller och deras roll i beslutsfattandet mot bakgrund av modellernas underprestationer under de senaste åren, i syfte att anpassa dem till nya ekonomiska trender och trender inom EU och på de globala finansmarknaderna, samtidigt som man beaktar lärdomarna från de pågående och tidigare kriserna och utmaningarna för penningpolitiken.

18.Europaparlamentet påminner om att prisstabilitet är långt ifrån uppnådd. Parlamentet noterar inflationsmålet på 2 % på medellång sikt. Parlamentet konstaterar att inflationen under de senaste tio åren antingen har legat långt under eller långt över denna målnivå. Parlamentet noterar också att inflationen håller på att minska och närmar sig ECB:s mål på medellång sikt.

19.Europaparlamentet uppmanar ECB att bättre definiera innebörden av ”medellång sikt” och att undersöka en mer kvalitativ strategi för prisstabilitet, så att den nödvändiga marginalen för att utnyttja fördelarna med prisstabilitet bibehålls samtidigt som det finns en tillräcklig marginal för att minska risken för deflation.

20.Europaparlamentet stöder ECB:s beslut att minska sina program för köp av tillgångar, med tanke på den överskottslikviditet som finns på marknaden. Parlamentet noterar dock att ECB fortfarande, åtminstone fram till slutet av 2024, har för avsikt att återinvestera kapitalbeloppet från värdepapper som köpts inom ramen för stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) och som nu förfaller. Parlamentet noterar ECB:s tillkännagivande om att koldioxidbefria sina innehav av företagsobligationer, även om ombalanseringen förlorar sin effektivitet när inga återinvesteringar görs. Parlamentet understryker vikten av säkerhetens kvalitet.

21.Europaparlamentet noterar att begreppet marknadsneutralitet är kopplat till principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens. Parlamentet uppmanar ECB att, samtidigt som dess oberoende respekteras, ta itu med marknadsmisslyckanden och säkerställa en effektiv resursfördelning på lång sikt, samtidigt som den förblir så opolitisk som möjligt och respekterar marknadsneutralitet i olika situationer. Parlamentet betonar att sådana beslut inte får fattas på bekostnad av uppnåendet av ECB:s primära mål.

22.Europaparlamentet erkänner behovet av offentliga och privata investeringar efter årtionden av underinvesteringar för att minska inflationsdynamiken på utbudssidan och förbättra potentialen för hållbar tillväxt.

23.Europaparlamentet betonar att en jämn transmission av penningpolitiken är avgörande för att ECB:s mandat för prisstabilitet ska kunna uppnås. Parlamentet understryker att alltför stora skillnader i avkastningen på statspapper gör kreditvillkoren oförenliga med den enhetliga penningpolitiska transmissionen och gör en minskning av den offentliga skulden alltför svår. Parlamentet noterar i detta sammanhang lanseringen av transmissionsskyddsinstrumentet för att stödja en effektiv transmission av penningpolitiken i hela euroområdet.

24.Europaparlamentet påminner om att ECB enligt artikel 127 i EUF-fördraget ska stödja unionens allmänna ekonomiska politik i enlighet med artikel 3 i EU-fördraget, något som ingår i dess mandat, utan att det påverkar målet om prisstabilitet. Parlamentet påpekar att det finns en tydlig hierarki mellan ECB:s mål. Parlamentet påminner om att den gröna och den digitala omställningen hör till EU:s gemensamma prioriteringar.

25.Europaparlamentet uttrycker djup oro över de senaste medierapporterna om politisk partiskhet inom ECB när det gäller den så kallade miljöanpassningen av politiken. Parlamentet påminner om att det är ytterst viktigt för ECB:s integritet och offentliga stöd att institutionen fortsatt fokuserar på sitt mandat för prisstabilitet. Parlamentet noterar vikten av pluralism för ECB:s institutionella kultur. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka och snabbt hantera alla misstankar om ideologisk partiskhet.

26.Europaparlamentet påminner ECB om att i sin årsrapport ägna ett särskilt kapitel åt att förklara hur ECB har tolkat och agerat utifrån sina sekundära mål och deras potentiella inverkan på det primära mandatet.

27.Europaparlamentet konstaterar att ECB, i egenskap av EU-institution som agerar inom ramen för sitt mandat, är bunden av EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmuntrar ECB att fortsätta att bedöma i vilken utsträckning klimatförändringarna kan påverka dess förmåga att upprätthålla prisstabilitet.

28.Europaparlamentet välkomnar ECB:s tillkännagivande om ytterligare förbättringar av Eurosystemets verktyg och kapacitet för riskbedömning för att bättre inkludera klimat- och miljörelaterade risker, särskilt eftersom klimatförändringar och extrema väderfenomen skulle kunna leda till större prisvolatilitet, särskilt inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Parlamentet uppmanar ECB att fortsätta sitt arbete med stresstester för klimatrisker som utvecklats för att bedöma bankernas och företagens resiliens mot klimatomställningsrisker.

29.Europaparlamentet noterar ECB:s handlingsplan och dess detaljerade färdplan för klimatförändringsrelaterade åtgärder för att ytterligare införliva klimatförändringsaspekter i sin politiska ram och sina modeller. Parlamentet konstaterar att klimatfärdplanen inte omfattar riktade långfristiga gröna refinansieringstransaktioner eller liknande instrument.

30.Europaparlamentet understryker vikten av den europeiska pelaren för sociala rättigheter för socioekonomisk konvergens. Parlamentet påpekar att dessa mål bäst uppnås när den sociala marknadsekonomin fungerar i en stabil makroekonomisk miljö som bygger på förutsägbara prisnivåer.

31.Europaparlamentet uppmärksammar de fortsatta avvikelserna i Target2-saldona inom ECBS. Parlamentet befarar att detta kan ge upphov till konflikter i framtiden. Parlamentet konstaterar att tolkningen av dessa skillnader ifrågasätts.

32.Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som ECB fäster vid risker för cyberangrepp. Parlamentet uppmanar ECB att vara fortsatt uppmärksam, särskilt mot bakgrund av den aktuella geopolitiska kontexten. Parlamentet uppmanar ECB att inte trappa ner sin övervakning av utvecklingen av nya typer av digitala tillgångar, såsom kryptotillgångar, dvs. kryptovalutor och de relaterade riskerna när det gäller cybersäkerhet, penningtvätt, skattebedrägeri, finansiering av terrorism och annan brottslig verksamhet med anknytning till den anonymitet som möjliggörs av kryptotillgångar, och uppmanar i detta avseende ECB att stå fast vid sitt åtagande när det gäller resiliensen hos sin digitala infrastruktur.

33.Europaparlamentet noterar ECB:s framsteg med projektet för en digital euro och välkomnar dialogen med parlamentet i detta avseende. Parlamentet upprepar att för att EU ska kunna gå i bräschen för den digitala omställningen inom betalningssektorn måste en digital euro respektera konkurrensen inom bankväsendet och det digitala betalningslandskapet. Parlamentet understryker att en digital euro inte får ersätta kontanter som betalningsmedel, måste respektera medborgarnas och företagens integritet och får inte äventyra den finansiella stabiliteten. Parlamentet anser att den digitala euron endast kommer att bli en framgång om den erbjuder ett konkret mervärde som tydligt förmedlas till EU-medborgarna. Parlamentet påminner om att införandet av den digitala euron är beroende av ett beslut av Europaparlamentet och rådet som medlagstiftare.

34.Europaparlamentet delar ECB:s oro över skuggbanksektorns framväxt och de risker den kan utsätta den finansiella stabiliteten för. Parlamentet betonar behovet av lämplig reglering av finansiella intermediärer som inte är banker, så att denna sektor kan konkurrera på jämbördig fot med banksektorn.

35.Europaparlamentet välkomnar Basel III-ramen, eftersom den kommer att stärka banksektorns resiliens. Parlamentet varnar för risken för bristande efterlevnad. Parlamentet upprepar ECB:s farhågor i detta avseende. Parlamentet betonar att banktillsynen bör vara riskbaserad. Parlamentet understryker vikten av lika villkor på internationell nivå och av att de europeiska bankerna är konkurrenskraftiga.

36.Europaparlamentet noterar att ECB anpassar sina system till den tekniska utvecklingen, såsom integreringen av artificiell intelligens i sina modeller för databehandling och dataanalys för att bidra till att förbättra den monetära analysen och beslutsfattandet. Parlamentet betonar att all denna utveckling alltid bör ske inom säkerhetsparametrarna för att undvika operativa risker.

37.Parlamentet välkomnar den skriftliga formaliseringen av den nuvarande ansvarsskyldighetspraxisen mellan ECB och parlamentet. Parlamentet uppmärksammar ECB:s öppenhet och tillgänglighet gentemot parlamentet. Parlamentet uppmanar ECB och parlamentet att fullt ut utnyttja arrangemangen för ansvarsskyldighet och transparens och, när så är möjligt, ytterligare stärka dessa arrangemang, utan att det påverkar ECB:s oberoende.

38.Europaparlamentet föreslår att ECB inrättar ett internt utvärderingskontor för efterhandsbedömning av sina politiska beslut, utan att detta inkräktar på ECB:s oberoende.

39.Europaparlamentet välkomnar den innehållsrika och detaljerade återkopplingen från ECB avseende parlamentets resolution om ECB:s årsrapport 2021. Parlamentet uppmanar ECB att hålla fast vid detta åtagande om ansvarsskyldighet och transparens och fortsätta att offentliggöra sin skriftliga återkoppling till parlamentets resolutioner om ECB:s årsrapporter varje år.

40.Europaparlamentet noterar att endast två ledamöter av ECB:s direktion och ECB-rådet är kvinnor. Parlamentet uppmanar euroområdets medlemsstater att dra sitt strå till stacken och införliva principen om jämställdhet i sina utnämningsprocesser för att säkerställa lika möjligheter för alla kön för befattningen som chef för de nationella centralbankerna.

41.Europaparlamentet noterar att den senaste tillgängliga statistiken över obalansen mellan könen i ECB:s organisationsstruktur visar att andelen kvinnor i ECB:s samtliga ledande befattningar har ökat. Parlamentet uppmanar ECB att fortsätta sitt arbete för att stärka lika möjligheter för alla kön i sin organisation.

42.Europaparlamentet välkomnar ECB:s nya kommunikationspolicy, som inkluderar mer tillgängliga sätt att förklara och presentera ECB:s policybeslut för medborgare och intressenter, och uppmanar ECB att ytterligare förbättra sin kommunikation om centralbankens policymål och krishantering.

43.Europaparlamentet noterar utnämningen nyligen av tillsynsnämndens nya ordförande, och påminner ECB om att i framtiden ta större hänsyn till och respektera Europaparlamentets befogenheter i utnämningsförfaranden, särskilt när det gäller den gemensamma tillsynsmekanismen.

44.Europaparlamentet understryker vikten av ECB:s etiska ram och uppförandekoden, eftersom de utgör ett skydd för ECB:s integritet och utgör grunden för allmänhetens förtroende och i slutändan för ECB:s trovärdighet. Parlamentet noterar att denna ram vägleder ECB:s personal och tjänstemän på hög nivå om hur lobbyister ska behandlas. Parlamentet uppmanar ECB att regelbundet se över ramen i detta avseende.

45.Parlamentet uppmanar ECB att inleda en dialog med de nationella parlamenten, samtidigt som man strikt respekterar dess politiska oberoende. Parlamentet anser att detta skulle stärka ECB:s legitimitet och politik.

46.Europaparlamentet uppmanar ECB att anpassa sin interna ram för visselblåsning till EU:s direktiv om visselblåsare.

47.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.