(1)Att säkerställa rättvis beskattning på den inre marknaden och en väl fungerande kapitalmarknadsunion är politiska prioriteringar för Europeiska unionen (EU). I detta sammanhang är det mycket viktigt att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar, samtidigt som skattebedrägeri och skattefusk bekämpas. Sådana hinder finns till exempel genom ineffektiva och oproportionerligt betungande förfaranden för att bevilja skattelättnad för överskjutande skatt som innehålls vid källan på utdelnings- eller ränteinkomster som betalas på aktier eller obligationer som handlas offentligt till investerare utan hemvist i landet. Sådana hinder utgör en särskild utmaning för icke-professionella investerare. Dessutom har status quo visat sig vara otillräckligt för att förhindra återkommande risker för skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, vilket framgår av den senaste tidens cum-ex- och cum-cum-skandaler. Syftet med detta förslag är att effektivisera EU:s källskatteförfaranden och samtidigt stärka dem mot risken för skattebedrägeri och skattefusk. Den bygger på relevanta tidigare åtgärder på EU-nivå och internationell nivå, såsom kommissionens rekommendation från 2009 om förenkling av källskatteförfaranden och OECD:s initiativ för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad (Treaty Relief and Compliance Enhancement, Trace)28.

_________________

28 Kommissionens rekommendation av den 19 oktober 2009 om förfaranden för källskattelättnad (Text av betydelse för EES) (EUT L 279, 24.10.2009, s. 8).

(2)För att stärka medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa potentiella bedrägerier eller fusk, vilken för närvarande hämmas av fragmentering och en allmän brist på tillförlitlig och aktuell information om investerare, är det därför nödvändigt att inrätta en gemensam ram för skattelättnad för överskjutande källskatt på gränsöverskridande investeringar i värdepapper som är resilient mot risker när det gäller skattebedrägeri eller skattefusk. Denna ram bör leda till konvergens mellan de olika skattelättnadsförfaranden som tillämpas i EU och samtidigt säkerställa transparens och säkerhet när det gäller investerarnas identitet för emittenter av värdepapper, källskatteombud, finansförmedlare och medlemsstater, beroende på vad som är tillämpligt. I detta syfte bör ramen bygga på automatiserade förfaranden, såsom digitaliseringen av intyget om skatterättslig hemvist (i fråga om förfarande och form), vilket är en förutsättning för att investerare ska ha tillgång till alla förfaranden för skattelättnad eller återbetalning. En sådan ram bör också vara tillräckligt flexibel för att ta vederbörlig hänsyn till de olika system som tillämpas i olika medlemsstater och samtidigt säkerställa större konvergens och tillhandahålla lämpliga verktyg för att motverka fusk för att minska riskerna för skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Om detta direktiv ska bli framgångsrikt måste medlemsstaterna förse skatteförvaltningarna med verktyg så att de kan hantera förfaranden för återbetalning eller källskattelättnad på ett säkert sätt och i rätt tid, och öka sina insatser för att tillhandahålla digitaliserade, automatiserade och bättre samordnade nyckelfunktioner. För detta ändamål är det också nödvändigt att utbilda den personal som övervakar de digitala verktygen.

(4)För att säkerställa att alla skattebetalare i EU har tillgång till ett gemensamt, lämpligt och effektivt bevis på sin skatterättsliga hemvist bör medlemsstaterna använda automatiserade förfaranden för utfärdande av intyg om skatterättslig hemvist i samma igenkännliga och godtagbara digitala form och med samma innehåll. För att öka effektiviteten bör intyget vara giltigt åtminstone för hela det år under vilket det har utfärdats och erkänts av andra medlemsstater för den perioden. Det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist bör också innehålla en hänvisning till tillämpliga dubbelbeskattningsavtal. Medlemsstaterna kan återkalla ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats om skatteförvaltningen har bevis på motsatsen när det gäller den skatterättsliga hemvisten för det året. För att möjliggöra en effektiv identifiering av EU-företag bör intyget innehålla information om dess europeiska unika identifieringskod (EUID).

(6)Utdelningsarbitrageuppläggen ”cum-ex” och ”cum-cum” avser handel med aktier på ett sådant sätt att den faktiska ägarens identitet döljs och båda eller flera inblandade parter kan begära återbetalning av källskatt på kapitalvinstskatt som endast betalats en gång. Finansförmedlare är inblandade i denna brottsliga praxis. Eftersom de finansförmedlare som oftast deltar i betalningskedjorna för värdepapper är stora institut enligt definitionen i kapitalkravsförordningen (CRR)29 samt värdepapperscentraler som tillhandahåller källskattetjänster, bör dessa enheter vara skyldiga att begära registrering i de nationella register i medlemsstaterna som inrättats enligt ovan. Andra finansförmedlare bör ha rätt att begära registrering efter eget gottfinnande. Registrering bör begäras av finansförmedlaren själv genom att lämna in en ansökan till den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaten, inklusive bevis på att finansförmedlaren uppfyller vissa krav. Syftet med kraven är att kontrollera att den begärande förmedlaren uppfyller kraven i den relevanta EU-förordningen och övervakas med avseende på efterlevnaden av denna. Om finansförmedlaren är etablerad utanför EU måste den omfattas av lagstiftning i det tredjeland där den är bosatt som är jämförbar vid tillämpningen av detta direktiv och det tredjeland där finansförmedlaren är bosatt varken finns med i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner eller i EU:s förteckning över högrisktredjeländer (förteckning mot penningtvätt). Registrering av en finansförmedlare från ett tredjeland bör genomföras med ett minimum av administrativa insatser. Kommissionen bör bistå medlemsstaterna för att säkerställa en samordnad förståelse av jämförbar lagstiftning i tredjeländer. En finansförmedlare i tredjeland uppfyller de relevanta EU-kraven endast för de ändamål som anges i detta direktiv och påverkar inte utövandet eller tillämpningen av andra rättigheter och skyldigheter enligt annan EU-lagstiftning. När de har registrerats bör finansförmedlare betraktas som ”certifierade finansförmedlare” i respektive medlemsstat och omfattas av de relevanta rapporterings- och anmälningsskyldigheterna enligt detta direktiv, samtidigt som de ges rätt att begära tillämpning av de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv. De medlemsstater som för ett nationellt register bör också vidta åtgärder för att avlägsna certifierade finansförmedlare som begär detta eller inte längre uppfyller respektive krav. Dessutom kan dessa medlemsstater besluta att avregistrera certifierade finansförmedlare eller neka dem tillgång till system för källskattelättnad om det konstaterats att de har brutit mot sina skyldigheter från sina nationella register flera gånger. Om en medlemsstat vidtar en sådan avregistrering eller nekad tillgång bör den informera andra medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med detta, så att de kan bedöma om samma certifierade finansförmedlare har avregistrerats från sitt eget nationella register. Den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna är tillämplig på de berörda parternas rättigheter och skyldigheter, inbegripet vid överklagande, i samband med beslut som fattas av en medlemsstat i samband med registrering och avregistrering från deras nationella register.

__________________

29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EGT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(8)För att kapitalmarknadsunionen ska bli mer effektiv och konkurrenskraftig bör förfarandena för skattelättnad för överskjutande källskatt på intäkter från värdepapper underlättas och påskyndas, om relevanta certifierade finansförmedlare har tillhandahållit tillräcklig information, inbegripet om investerarens identitet. De relevanta certifierade finansförmedlarna består av alla certifierade finansförmedlare i betalningskedjan mellan investeraren och emittenten av värdepappren, som också kan vara skyldiga att lämna information om betalningar som gjorts av icke-certifierade finansförmedlare i kedjan, i enlighet med varje medlemsstats val av policy. Med hänsyn till de olika tillvägagångssätten i medlemsstaterna planeras två typer av förfaranden: (i) källskattelättnad genom direkt tillämpning av den tillämpliga skattesatsen vid tidpunkten för innehållandet och ii) snabb återbetalning inom högst 50 dagar från den dag då utdelningen betalades eller, i förekommande fall, från den dag då emittenten av obligationen ska betala ränta till obligationsinnehavaren (kupongdatum). Medlemsstaterna bör ha frihet att införa något av de två eller en kombination av båda förfarandena, på det sätt de anser lämpligt, samtidigt som de ser till att minst ett är tillgängligt för alla investerare, om kraven i detta direktiv har uppfyllts. För att säkerställa att de berörda medlemsstaterna genomför dessa förfaranden korrekt och i tid är det lämpligt att tillämpa ränta på försenade återbetalningar av överskjutande källskatt som omfattas av detta direktiv och som uppfyller villkoren för att omfattas av dessa förfaranden. Om relevanta krav inte uppfylls, eller om den berörda investeraren så önskar, bör medlemsstaterna tillämpa sina befintliga standardåterbetalningsförfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt. Registrerade ägare, särskilt icke-professionella investerare, och deras auktoriserade representanter bör under alla omständigheter behålla rätten att ansöka om återbetalning av överskjutande källskatt som betalats i en medlemsstat där de kan styrka att de uppfyller villkoren i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna får avslå en begäran om återbetalning om kontrollförfaranden eller skatterevisioner, baserade på riskbedömningskriterier och i enlighet med nationell rätt, har inletts. 

(9)För att skydda systemen för skattelättnad för överskjutande källskatt bör de medlemsstater som för ett nationellt register också kräva att certifierade finansförmedlare kontrollerar att investerare som vill ansöka om skattelättnad är berättigade. I synnerhet bör certifierade finansförmedlare samla in den berörda investerarens intyg om skatterättslig hemvist och en försäkran om att investeraren är den faktiska betalningsmottagaren i enlighet med lagstiftningen i ursprungsmedlemsstaten. De bör också kontrollera den tillämpliga källskattesatsen på grundval av investerarens särskilda omständigheter och ange om de känner till eventuella finansiella arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen. Kraven på tillbörlig aktsamhet skulle kunna tillämpas på årsbasis. Certifierade finansförmedlare bör hållas ansvariga för skatteintäktsförluster som har uppstått på grund av att dessa skyldigheter inte uppfyllts i tillräcklig utsträckning, i den mån detta föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där förlusten uppkommit. För att säkerställa proportionalitet i den börda och det ansvar som åläggs certifierade finansförmedlare bör minskade kontrollskyldigheter gälla för alla skattelättnadsförfaranden, om risken för fusk är låg och i synnerhet om det totala utdelningsbelopp som betalas till investeraren för ett aktieinnehav i ett företag är lägre än 1 500 euro. Om sådant fusk bevisas på annat sätt kan medlemsstaterna emellertid tillämpa påföljder enligt nationell lagstiftning, inbegripet förnekande av de system för skattelättnad som föreskrivs i detta direktiv, men de kan inte hålla certifierade finansförmedlare ansvariga för avsaknad av kontroll.

(12)Ett korrekt genomförande och verkställande av de föreslagna reglerna i varje berörd medlemsstat är avgörande för främjandet av kapitalmarknadsunionen som helhet samt för skyddet av medlemsstaternas skattebas och bör därför övervakas av kommissionen. Medlemsstaterna bör därför regelbundet genom genomförandeakter förse kommissionen med statistisk information, om genomförandet och kontrollen av efterlevnaden inom sina territorier av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv. Kommissionen bör göra en utvärdering på grundval av information från medlemsstaterna och andra tillgängliga uppgifter för att utvärdera hur effektiva de föreslagna nya reglerna är. I detta sammanhang bör kommissionen överväga behovet av att uppdatera de regler som införs genom detta direktiv.

(14)Kommissionens behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Finansförmedlare och medlemsstater får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att tjäna allmänintresset, närmare bestämt för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, trygga skatteintäkterna och främja rättvis beskattning, vilket ökar möjligheterna till social, politisk och ekonomisk delaktighet i medlemsstaterna. Endast enheter som deltar i förfarandena för källskattelättnad enligt detta direktiv bör ha tillgång till dessa uppgifter. Endast den minimimängd personuppgifter som krävs för att identifiera underrapportering, utebliven rapportering, skattebedrägeri eller missbruk bör lämnas in. Slutligen bör personuppgifter endast lagras så länge som krävs för detta ändamål. För att detta mål ska kunna uppnås på ett effektivt sätt är det nödvändigt att begränsa vissa rättigheter för enskilda personer som föreskrivs i ovannämnda förordning, i den utsträckning som sådana rättigheter skulle kunna äventyra utredningar, särskilt rätten att bli underrättad om behandlingen av deras uppgifter och dess räckvidd samt rätten till samtycke till vissa typer av uppgiftsbehandling. Så snart de omständigheter som motiverade begränsningen inte längre är tillämpliga bör de registrerades rättigheter återupprättas.

_________________

31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(19)dubbelbeskattningsavtal: ett avtal eller avtal som föreskriver undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst och, i tillämpliga fall, kapital, som gäller mellan två (eller flera) jurisdiktioner.

2.Medlemsstaterna ska på basis av tillgängliga uppgifter utfärda de elektroniska intygen inom tre arbetsdagar från inlämnandet av en begäran, om inte annat följer av punkt 4. Intyget ska uppfylla de tekniska kraven i bilaga I och ska innehålla följande information:

(a)Skattebetalarens för- och efternamn samt födelsedatum och födelseort, om skattebetalaren är en enskild person, eller dess namn och, i förekommande fall, dess europeiska unika identifieringskod (EUID), om skattebetalaren är en enhet.

utgår

4.Om det krävs mer än fem arbetsdagar för att kontrollera en viss skattebetalares skatterättsliga hemvist ska medlemsstaten informera den person som begär intyget om den ytterligare tid som behövs och orsakerna till förseningen, som under inga omständigheter får överstiga fem arbetsdagar.

5.Medlemsstaterna ska erkänna ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats av en annan medlemsstat som tillräckligt bevis på att en skattebetalare har hemvist i den andra medlemsstaten i enlighet med punkt 3. Medlemsstaterna får under alla omständigheter pröva den skatterättsliga hemvisten i sina jurisdiktioner. 

6.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade datoriserade formulär i maskinläsbart format, inbegripet språkordningen, samt tekniska protokoll, inbegripet säkerhetsstandarder, för utfärdande av ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en finansförmedlare är registrerad i sitt nationella register över certifierade finansförmedlare inom två månader från inlämnandet av en begäran från finansförmedlaren som styrker samtliga följande krav:

(b)Om den begärande finansförmedlaren är ett kreditinstitut, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen att bedriva förvaringsverksamhet enligt punkterna (12) eller (14) i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland. Om den begärande finansförmedlaren är ett värdepappersföretag, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen att bedriva förvaringsverksamhet enligt avsnitt B (1) i bilaga I till direktiv 2014/65/EU eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland, eller om den begärande finansförmedlaren är en värdepapperscentral, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland där den har sin hemvist. Kommissionen ska utfärda riktlinjer om miniminormer för jämförbar lagstiftning.

2.Finansförmedlare ska utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i medlemsstaten om alla ändringar av den information som lämnas enligt leden a–c, och vid behov tillhandahålla relevanta handlingar.

3.Den medlemsstat som avlägsnar en certifierad finansförmedlare från sitt nationella register ska, i enlighet med direktiv 2011/16/EU, utan onödigt dröjsmål informera alla andra medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5, och ange skälen för avlägsnandet i enlighet med punkterna 1 och 2.

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att certifierade finansförmedlare i sina nationella register rapporterar den information som avses i bilaga II till den behöriga myndigheten så snart som möjligt, inom högst 20 kalenderdagar efter registreringsdagen, såvida inte en avvecklingsinstruktion avseende någon del av en transaktion är under behandling på registreringsdagen, i vilket fall rapporteringen av transaktionen ska ske så snart som möjligt efter avvecklingen. Om avvecklingen av någon del av transaktionen fortfarande pågår 15 dagar efter registreringsdagen, ska certifierade finansförmedlare inom de närmaste fem kalenderdagarna rapportera om den del för vilken avveckling pågår.

2.Medlemsstaterna ska föreskriva att certifierade finansförmedlare inte behöver rapportera den information som avses i bilaga II, rubrik E, om den totala utdelning som betalas till den registrerade ägaren på ägarens aktieinnehav i ett bolag inte överstiger 1 500 euro.

5.Medlemsstaterna ska kräva att certifierade finansförmedlare i sina nationella register sparar den dokumentation som stöder den information som rapporterats i sex år och ger tillgång till all annan information samt tillträde till sina lokaler för revisionsändamål och ska kräva att certifierade finansförmedlare raderar eller anonymiserar alla personuppgifter som ingår i sådan dokumentation så snart revisionen har slutförts och senast sex år efter rapporteringen.

(a)utdelningen har betalats ut på en börsnoterad aktie som den registrerade ägaren förvärvat inom fem dagar före ex-dagen,

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den certifierade finansförmedlare som ansöker om skattelättnad enligt artikel 12 och/eller 13 för en registrerad ägares räkning erhåller en förklaring från en sådan registrerad ägare om att den registrerade ägaren

(a)är den som har rätt till utdelningen eller räntan enligt definitionen i ursprungsmedlemsstatens nationella lagstiftning eller ett dubbelbeskattningsavtal, och

2.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att certifierade finansförmedlare som ansöker om skattelättnad enligt artikel 12 och/eller 13 för en registrerad ägares räkning kontrollerar följande:

(d)Vid betalning av utdelning och på grundval av den information som den certifierade finansförmedlaren har tillgång till, den eventuella förekomsten av finansiella arrangemang som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen, såvida inte den utdelning som betalas till den registrerade ägaren för varje grupp av identiska aktier som innehas inte överstiger 1 500 euro.

1.Medlemsstaterna får tillåta certifierade finansförmedlare som driver en registrerad ägares investeringskonto att begära snabb återbetalning av den överskjutande källskatten, för en sådan registrerad ägares räkning i enlighet med artikel 10, om den information som avses i punkt 3 i denna artikel lämnas inom 25 kalenderdagar från den dag då utdelningen eller räntan betalades.

2.Medlemsstaterna ska behandla en begäran om återbetalning som gjorts i enlighet med punkt 1 inom 25 kalenderdagar från dagen för en sådan begäran eller från den dag då alla relevanta certifierade finansförmedlare har uppfyllt rapporteringsskyldigheterna enligt detta direktiv, beroende på vilket som inträffar sist. Medlemsstaterna ska tillämpa ränta i enlighet med artikel 14 på återbetalningsbeloppet för varje dag som förseningen infaller efter den 25:e dagen, såvida inte medlemsstaten har rimliga skäl att betvivla att begäran om återbetalning är berättigad.

Om artikel 12 och artikel 13 inte är tillämpliga på utdelning på grund av att villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda, ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en registrerad ägare eller dennes befullmäktigade ombud som begär återbetalning av den överskjutande källskatten på sådan utdelning lämnar åtminstone den information som krävs enligt rubrik E i bilaga II, såvida inte den totala utdelning som betalas till den registrerade ägaren på ägarens aktieinnehav i ett bolag inte överstiger 1 500 euro och denna information redan har lämnats i enlighet med skyldigheterna i artikel 9.

Allmän utvärdering, översyn och revidering

1.Kommissionen ska vart femte år undersöka och utvärdera hur detta direktiv fungerar, efter det att de nationella bestämmelser som införlivar direktivet börjar gälla. En rapport om utvärderingen av direktivet och om de tillämpliga reglerna för källskatt i medlemsstaterna, inbegripet ett eventuellt behov av att ändra särskilda bestämmelser i detta direktiv, kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast i december 2031 och vart femte år. I denna utvärderingsrapport ska kommissionen

2.Medlemsstaterna ska till Europaparlamentet och kommissionen överlämna relevant statistisk information för den utvärdering som avses i punkt 1, i enlighet med punkt 3.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera vilka statistiska uppgifter som medlemsstaterna ska lämna för utvärderingen samt i vilket format och på vilka villkor denna information ska lämnas.

5.Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt artikel 2, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till Europaparlamentet och övriga medlemsstater. Sådana lämnade upplysningar ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell rätt i den mottagande medlemsstaten.

1.Medlemsstaterna ska begränsa registrerades rättigheter enligt artiklarna 15–19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67945, i den utsträckning som utövandet av sådana rättigheter skulle kunna äventyra utredningar, och endast i den utsträckning och endast så länge det är strikt nödvändigt för deras behöriga myndigheter att minska risken för skattebedrägeri, skatteundandragande eller skatteflykt i medlemsstaterna, särskilt genom att kontrollera att den korrekta källskattesatsen tillämpas på den registrerade ägaren, eller genom att kontrollera att den registrerade ägaren erhåller skattelättnaden, om ägaren har rätt till denna, i rätt tid. De registrerades rättigheter ska återställas så snart de villkor som låg till grund för begränsningen inte längre föreligger.

__________________

45 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1)

3.Information, inbegripet personuppgifter, som behandlas i enlighet med detta direktiv ska lagras endast så länge som det är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, i enlighet med varje registeransvarigs nationella regler om preskription, men under inga omständigheter längre än 5 år.