1.Europaparlamentet framhåller att dess resolutioner om genomförandet av Gusp är en viktig del av dess bidrag till utformningen av EU:s utrikespolitik. Parlamentet understryker att dessa resolutioner visar på de praktiska konsekvenserna av den förstärkta rätt till kontroll på det utrikespolitiska området som parlamentet fått genom Lissabonfördraget. Parlamentet påminner om att resolutionen från 2023 är den sista resolutionen om genomförandet av Gusp under denna valperiod och syftar till att fungera som vägledning för EU:s nästa verkställande organ när utrikespolitiska prioriteringar för nästa valperiod fastställs och sedermera genomförs. I en ständigt instabil internationell miljö måste EU samtidigt ta itu med många utrikespolitiska utmaningar som direkt och indirekt påverkar unionen, såsom det pågående ryska anfallskriget mot Ukraina, den ökande stormaktskonkurrensen, den potentiella omdefinieringen av den globala maktbalansen, de ständiga försöken att undergräva den multilaterala regelbaserade världsordningen och den ökade kopplingen mellan utländska och interna kriser. Parlamentet är fast övertygat om att EU, för att förbli relevant på den internationella arenan och på ett effektivt sätt kunna försvara sina intressen och värden, måste frigöra medlemsstaternas politiska vilja att uppnå utrikespolitiska mål genom instrument på EU-nivå, öka kapaciteten, samarbeta med likasinnade partner och regionala organisationer och fokusera på att tillhandahålla ett konkurrenskraftigt erbjudande till södra halvklotet, genom att så effektivt som möjligt utnyttja alla resurser, strategier och verktyg som står till dess förfogande som en del av den integrerade strategin. Parlamentet betonar att EU, för att kunna agera som en global aktör i den nuvarande globala miljön, måste föra en beslutsam, disciplinerad och bestämd utrikespolitik som uppfyller sina egna strategiska mål. EU måste också fortsätta att proaktivt definiera, hävda och försvara sina intressen i världen.

2.Europaparlamentet betonar att EU:s förmåga att agera som en global utrikespolitisk aktör, en pålitlig internationell partner och en trovärdig säkerhets- och försvarsaktör bygger på utvecklingen och stärkandet av dess yttre åtgärder inom Gusp, liksom på dess förmåga att proaktivt definiera, hävda och försvara sina intressen i världen utan otillbörligt beroende av tredjeländers resurser, vilket skulle kunna lämna unionen öppen för interna splittringar, på återupplivandet av befintliga partnerskap och skapandet av nya partnerskap, och på den politiska viljan att ta större initiativ och större ansvar på den globala arenan och samtidigt effektivt skydda, försvara och främja unionens värden. Parlamentet betonar vidare att medlemsstaterna måste göra det möjligt för EU att tala med en röst, för att på så sätt öka trovärdigheten och bevara samstämmigheten. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang att det är av yttersta vikt att stärka enigheten och solidariteten genom att ytterligare utveckla en gemensam uppfattning om var hoten finns.

3.Europaparlamentet påminner om att EU i sina yttre åtgärder bör vägledas av de värden och principer som fastställs i artiklarna 2, 3.5 och 21 i EU-fördraget och som har inspirerat EU:s egen tillblivelse, utveckling och utvidgning, särskilt demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet, respekt för människans värdighet, principerna för jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i FN:s stadga, Helsingforsslutakten, den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och i folkrätten. Parlamentet beklagar att unionen ibland inte når upp till dessa mål, vilket inverkar negativt på dess intressen, säkerhet och internationella rykte. Parlamentet understryker att EU:s höga utrikespolitiska ambitioner när det gäller mänskliga rättigheter innebär att unionen måste agera konsekvent och föregå med gott exempel.

4.Europaparlamentet anser att EU bör utforma sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i enlighet med detta och på grundval av följande fyra mål:a)Hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.b)Stegvis anpassa EU:s strukturer, instrument, kapacitet, ekonomiska medel och beslutsförfaranden.c)Stärka och försvara en regelbaserad multilateralism.d)Hävda intressen genom att utveckla robusta strategiska allianser och partnerskap med likasinnade.

5.Europaparlamentet är bekymrat över att det olagliga, oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget mot Ukraina, som möjliggjorts och stöttats av den illegitima Lukasjenkaregimen i Belarus och regimen i Iran, har inneburit att krig återigen rasar på den europeiska kontinenten. Parlamentet upprepar i starkast möjliga ordalag sitt fördömande av den ryska ledningens agerande, som bland annat har tagit sig uttryck i brott mot internationell rätt, kränkningar av erkända gränser, olagliga förflyttningar och deporteringar av skyddade personer och barn, markstölder och allvarliga krigsförbrytelser. Parlamentet kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära insatser och att den ryska ledningen omedelbart och villkorslöst drar tillbaka sina trupper från Ukrainas internationellt erkända territorium och från alla andra länder vars territorium, eller delar därav, olagligen ockuperas av Ryssland. Parlamentet fördömer alla hybridattacker som Ryssland använder i Ukraina och fördömer kraftfullt spridningen av Rysslands propaganda om sitt krig i Ukraina.

6.Europaparlamentet fördömer den roll som Aljaksandr Lukasjenkas illegitima regim har spelat när den de facto har överlåtit den nationella suveräniteten till Kreml för att behålla sitt grepp om Belarus.

7.Europaparlamentet upprepar att Georgien upplevde en rysk militär aggression redan i augusti 2008. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands pågående olagliga ockupation av de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien och fördömer också undergrävandet av Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet genom de ryska truppernas närvaro i Transnistrien. Parlamentet bekräftar sitt stöd för Georgiens och Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och understryker att Rysslands illvilliga försök att med tvång ändra gränserna för suveräna stater i Europa utgör ett allvarligt hot mot EU:s säkerhet. Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att stärka säkerhetssamarbetet med Ukraina, Georgien och Republiken Moldavien, särskilt för att motverka hybridhot och desinformation och bristfällig cybersäkerhet.

8.Europaparlamentet hyllar Ukrainas modiga folk, som inte bara tappert försvarar sitt land, sin suveränitet, sitt oberoende och sin territoriella integritet, utan också Europas värden och säkerhet och upprätthåller normerna och principerna i FN-stadgan och Helsingforsslutakten. Parlamentet uttrycker sin respekt och tacksamhet för det stöd som privatpersoner och civilsamhällesorganisationer har gett Ukrainas folk. Parlamentet lovordar de åtgärder som vidtagits av de människor i Georgien och Belarus som aktivt stöder Ukrainas kamp. Parlamentet välkomnar förlängningen av det tillfälliga skyddet för människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

9.Europaparlamentet betonar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina destabiliserar och hotar säkerheten och stabiliteten i det östra grannskapet och västra Balkan, vilket i sin tur äventyrar EU:s egen säkerhet. Parlamentet anser därför att EU bör prioritera reformen av sin grannskapspolitik och påskynda utvidgningsprocessen parallellt med de institutionella reformer och reformer av beslutsfattandet som är nödvändiga för att värna unionens integrationskapacitet.

10.Europaparlamentet efterlyser en aktivare kommunikationsstrategi för att främja rollen för och fördelarna med en utvidgning på västra Balkan och det östliga partnerskapet, och för att främja EU:s ekonomiska och tekniska bistånd. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att EU redan är den största handelspartnern och den största tillhandahållaren av investeringar och ekonomiskt stöd på västra Balkan. Parlamentet noterar att mer än 6,5 miljarder EUR redan hade anslagits från IPA III fram till slutet av 2023 och att EU mobiliserade 16,6 miljarder EUR i investeringar till regionen inom tidsramen 2021–2023.

11.Europaparlamentet noterar med särskild oro spridningseffekten av Rysslands aggression mot Ukraina, särskilt i det södra grannskapet, Medelhavsområdet i stort, Sydkaukasien, Centralasien, Afrika och Mellanöstern. Parlamentet beklagar djupt Rysslands medvetet skadliga inflytande, hybridkrigföring och desinformationskampanjer i dessa regioner och efterlyser större engagemang och stöd från EU:s sida.

12.Europaparlamentet välkomnar den europeiska politiska gemenskapens tredje möte som en plattform för diskussion, dialog och samarbete med partnerländer. Parlamentet efterlyser ett nära deltagande från parlamentets sida i klarläggandet av denna gemenskaps räckvidd och framtida arbete. Parlamentet understryker att en viss anpassning när det gäller demokratiska värden och principer är avgörande för att detta format ska bli framgångsrikt och samstämt i framtiden. Parlamentet upprepar att den europeiska politiska gemenskapen under inga omständigheter får utgöra en förevändning för förseningar av utvidgningsländernas EU-anslutning.

13.Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna måste göra gemensamma och väl samordnade försvarssatsningar och efterlyser ett fullständigt och snabbt genomförande av den strategiska kompassen, där man integrerar lärdomarna från Rysslands anfallskrig i Ukraina, i syfte att uppnå en verklig europeisk militär- och försvarsunion som är interoperabel med och ett komplement till Natoalliansen och som vid behov kan agera på egen hand.

14.Europaparlamentet betonar särskilt behovet av att samarbeta ytterligare med Nato om inrättandet av kapaciteten för snabba insatser och uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa att den militära planerings- och ledningskapaciteten är fullt operativ senast 2025. Parlamentet uppmuntrar starkt vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten att föreslå ett rådsbeslut om en EU-kapacitet för snabba insatser för att skydda unionens värden och tjäna unionens intressen som helhet, möta överhängande hot och reagera snabbt på en krissituation utanför unionen, inbegripet i ogynnsamma miljöer och under alla skeden av en konfliktcykel. Parlamentet understryker att EU-kapaciteten för snabba insatser bör inrättas som en styrka som är permanent tillgänglig och som tränar tillsammans med målet att bli en permanent styrka.

15.Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att öka produktionen av militär ammunition i EU, vilket bör åstadkommas genom ökat industrisamarbete och ökad gemensam produktion. Parlamentet framhåller att det är hög tid att nå riktmärket på 35 % för europeisk gemensam upphandling av försvarsutrustning och riktmärket på 20 % för europeisk samarbetsinriktad forskning och teknisk utveckling på försvarsområdet, i enlighet med vad som överenskommits av alla medlemsstater inom Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet begär att EU:s underrättelse- och lägescentral och Europeiska utrikestjänstens krishanteringscentrum stärks genom inrättandet av ett system med automatiska underrättelseflöden från medlemsstaterna till utrikestjänsten och till EU:s underrättelse- och lägescentral om utrikes- och säkerhetsfrågor som uppstår utanför EU.

16.Europaparlamentet välkomnar ytterligare finansiering av den europeiska fredsfaciliteten och uppmanar medlemsstaterna arr förbättra facilitetens förmåga att agera genom hållbar och lämplig finansiering. Parlamentet välkomnar i detta avseende utrikesrådets slutsatser av den 22 januari 2024 samt Europeiska rådets slutsatser av den 1 februari 2024 med en överenskommelse om formerna för och det övergripande finansiella taket för en ny stödfond för Ukraina. Parlamentet förväntar sig att det slutliga beslutet fattas vid Europeiska rådets möte den 21–22 mars 2024. Parlamentet välkomnar besluten att inrätta en rättsakt till stöd för ammunitionstillverkning och förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom en rättsakt om gemensam upphandling för att stärka den europeiska försvarskapaciteten. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att snarast inleda en diskussion i syfte att inrätta en annan finansiell facilitet utanför budgeten som behandlar hela livscykeln för militär kapacitet på EU-nivå

17.Europaparlamentet noterar att EU:s reaktion på Rysslands anfallskrig mot Ukraina noga övervakas av autokratiska aktörer runt om i världen och kommer att avgöra deras agerande på den internationella arenan. Parlamentet lovordar rådet och medlemsstaterna för det beslutsamma svaret på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar mobiliseringen av aldrig tidigare skådade belopp av makroekonomiskt, ekonomiskt och humanitärt bistånd till Ukraina, antagandet, i samförstånd med likasinnade partner, av tolv sanktionspaket som bör ha en förödande inverkan på den ryska ekonomin och leveranser av vapen och ammunition från medlemsstater som också möjliggjorts genom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet är dock oroat över att Ungern fortfarande blockerar den åttonde delen av den europeiska fredsfaciliteten som avsetts för Ukraina. Parlamentet begär att Ryska federationen isoleras och pressas ytterligare genom förstärkt tillämpning av restriktiva åtgärder, även mot Belarus. Parlamentet efterlyser en förstärkning av de diplomatiska kontakterna med alla de stater som avstod från att rösta eller inte deltog i omröstningen om FN:s generalförsamlings resolutioner den 13 oktober 2022 och den 2 mars 2023. Parlamentet efterlyser proaktiv diplomati med tredjeländer, i samförstånd med likasinnade partner, särskilt Förenta staterna, Kanada och Förenade kungariket, för att minimera kringgåendet av dessa sanktioner och täppa till alla återstående rättsliga kryphål för att stoppa denna praxis. Parlamentet beklagar att EU:s tolfte sanktionspaket förlänger avvecklingsperioderna för import av specifika stålprodukter.

18.Europaparlamentet välkomnar den beslutsamhet som unionen och de flesta medlemsstater har visat i målsättningen att bli helt energioberoende av Ryska federationen. Parlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och fullständigt embargo mot rysk import av fossila bränslen och produkter som framställs med rysk råolja. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att stärka övervakningskapaciteten för fossila bränslen för att förhindra återexport. Parlamentet är oroat över att några medlemsstater under det senaste året har ökat sin import av naturgas och LNG från Ryssland.

19.Europaparlamentet påminner om att en konsekvent och enhetlig tillämpning av de restriktiva åtgärderna i samtliga medlemsstater är en förutsättning för unionens trovärdighet och effektivitet när det gäller yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar alla tredjeländer, särskilt EU:s kandidatländer, att visa ett otvetydigt engagemang för internationell rätt och EU:s strategiska intressen och värden och att ansluta sig till EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland. Parlamentet uppmanar kommissionen att kritiskt bedöma EU:s stöd till tredjeländer som aktivt stöder Rysslands aggression mot Ukraina och uppmanar med kraft rådet att införa restriktiva åtgärder mot tredjeländer som möjliggör Rysslands invasion av Ukraina, antingen genom att underlätta kringgående av sanktioner eller genom tillhandahållande av direkt militärt bistånd, såsom i fallet med Iran eller Nordkorea.

20.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att mobilisera internationellt stöd för den fredsformel som Ukraina lagt fram och att göra säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina i enlighet med rekommendationerna i säkerhetspakten i Kiev. Parlamentet välkomnar de bilaterala säkerhetsavtal som undertecknats mellan Förenade kungariket, Tyskland, Frankrike och Ukraina och som uppfyller de åtaganden som G7 gjorde den 12 juli 2023 för att avskräcka från alla nya ryska attacker mot Ukraina inom överskådlig framtid. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater snarast möjligt måste verka för att inrätta en särskild internationell domstol i syfte att lagföra aggressionsbrotten, de brott som innebär folkmord och krigsbrotten mot Ukraina, inbegripet det konfliktrelaterade sexuella våld, som begåtts av Ryska federationen och dess allierade, särskilt Belarus, inbegripet deras politiska och militära ledning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att peka ut den ryska statsfinansierade privata militära Wagnergruppen som en terroristorganisation. Parlamentet välkomnar det nyligen inrättade internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina, inom ramen för Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), som kommer att underlätta uppbyggnaden av ärenden inför framtida rättegångar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lokalisera och kartlägga immobiliserade ryska tillgångar och lägga fram ett rättsligt gångbart och ändamålsenligt förslag om att använda dessa tillgångar för att finansiera försvaret och återuppbyggnaden av Ukraina och att vinnlägga sig om att detta rättsligt gångbara förslag tas fram i nära samordning med G7-partnerländerna. Parlamentet betonar att minröjning och röjning av sprängmedel som inte exploderat är en förutsättning för Ukrainas återuppbyggnad, inbegripet landets jordbruksproduktion, som är avgörande för landets ekonomi och för den globala livsmedelstryggheten. Parlamentet betonar att dessa insatser kommer att kräva omfattande och långsiktig finansiering.

21.Europaparlamentet välkomnar det snabba inrättandet och det lyckade genomförandet av Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina, och föreslår att EU överväger att stärka det. Parlamentet konstaterar att detta uppdrag är ett konkret bevis på EU:s orubbliga stöd för landets suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet begär att insatser görs för att inrätta andra internationella uppdrag för att skydda den fria sjöfarten och stödja humanitära korridorer och säker passage för ukrainskt spannmål.

22.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta visa beslutsamhet och enighet och förse Ukraina med ytterligare politiskt, humanitärt, militärt, infrastrukturrelaterat, ekonomiskt och finansiellt stöd för att vinna detta krig. Parlamentet välkomnar i detta avseende det stöd som tillhandahålls av medlemsstaterna, både individuellt och genom EU-instrument, inbegripet kommissionens förslag om inrättande av Ukrainafaciliteten. Parlamentet välkomnar det interinstitutionella avtal som ingicks den 6 februari 2024 och som säkerställer ett förutsägbart ekonomiskt stöd till Ukraina på 50 miljarder EUR under perioden 2024–2027 för att bidra till landets återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. Parlamentet understryker behovet av full insyn i genomförandet av faciliteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att ge Ukraina det stöd som landet behöver för att driva bort de ryska styrkorna från sitt territorium. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillverka ammunition och ge den till Ukrainas väpnade styrkor, tillsammans med andra resurser som krävs för att Ukraina ska kunna underhålla sin militära utrustning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta att ge ekonomiskt och politiskt stöd till det civila samhället i och runt Ukraina.

23.Europaparlamentet insisterar på att EU inte ständigt kan förlita sig på ad hoc-baserad mobilisering och påminner i detta sammanhang om behovet av att förbättra och tydligt definiera EU:s förmåga att möta globala kriser på ett hållbart sätt. Parlamentet betonar i detta avseende att EU bör fortsätta att utveckla sina egna, autonoma och motståndskraftiga instrument inom sina yttre åtgärder och inom Gusp. Parlamentet påminner om att den strategiska kompassen stakar ut en ambitiös handlingsplan och ger EU de verktyg som krävs för att vara både en effektiv säkerhetsgarant och en kraftfullare global aktör, och anser därför att kompassen omgående bör genomföras fullt ut. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att stärka sin kapacitet för strategisk framförhållning för att förbereda sig för framtida utmaningar.

24.Europaparlamentet efterlyser en mer dynamisk och konsekvent användning av EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag), som fortfarande är underutnyttjat i EU:s utrikespolitiska verktygslåda. Parlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens förslag om ett system för sanktioner mot korruption, som skulle göra det möjligt för EU att bekämpa allvarlig korruption i hela världen. Parlamentet insisterar på att korruption har en verifierbar inverkan på situationen för de mänskliga rättigheterna och undergräver de statliga institutionernas funktion och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang rådet att snabbt anta det föreslagna sanktionssystemet mot korruption.

25.Europaparlamentet konstaterar att kravet på enhällighet tvingar medlemsstaterna att outtröttligt arbeta för att uppnå kompromisser och enighet, vilket är grunden för EU:s politiska inflytande på den internationella arenan. Parlamentet påpekar dock att avvägningen mellan idealet om enighet och enhällighetens höga kostnader i trovärdighetshänseende bör bedömas kritiskt, och att man särskilt måste se till att ett utvidgat EU kan fungera effektivt. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att enskilda medlemsstater har utnyttjat sin vetorätt för att urvattna avtal, fördröja beslutsfattandet eller helt och hållet omintetgöra en gemensam politik.

26.Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att följa principerna i fördragen, särskilt artiklarna 24 och 42.7 i EU-fördraget och artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att medlemsstaterna aktivt och förbehållslöst ska stödja Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet. Parlamentet understryker att villkoren för aktivering av artikel 42.7 i EU-fördraget och stödvillkoren aldrig har definierats tydligt. Parlamentet anser att det är nödvändigt att snarast utveckla en politisk strategi om solidaritet och operativa genomförandeåtgärder med avseende på klausulen om ömsesidigt bistånd i artikel 42.7 i EU-fördraget.

27.Europaparlamentet beklagar att potentialen för snabba, effektiva och ändamålsenliga utrikes-, säkerhets- och försvarsåtgärder, i enlighet med bland annat övergångsklausulerna i EU-fördraget, endast har utnyttjats i mycket begränsad utsträckning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att gradvis övergå till omröstning med kvalificerad majoritet för beslut som rör Gusp-områden och som inte har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. Parlamentet erkänner vissa medlemsstaters farhågor om minskade möjligheter att påverka utrikes- och säkerhetspolitiken på EU-nivå. Parlamentet erkänner att en övergång till omröstning med kvalificerad majoritet endast kan ske gradvis, med utgångspunkt i uppbyggnaden av en europeisk strategisk kultur. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang tilla)införande av omröstning med kvalificerad majoritet på fastställda prioriterade områden, såsom EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) samt frågor som rör antagandet och genomförandet av EU:s nästa handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, i enlighet med artikel 22.1 i EU-fördraget,b)tillämpning av de övergångsklausuler som föreskrivs i fördragen, med undantag för inrättandet av militära uppdrag eller insatser med ett verkställande mandat inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), för vilka enhällighet fortfarande kommer att krävas,c)användning av konstruktiv röstnedläggning i enlighet med artikel 31.1 i EU‑fördraget, i avvaktan på att omröstning med kvalificerad majoritet tillämpas fullt ut på beslut utan militära eller försvarsmässiga konsekvenser,d)effektivare användning av mekanismen för integrerad politisk krishantering och inrättandet av ett säkerhetsråd, bestående av medlemsstaternas ministrar, för att snabbt kunna reagera i nödsituationer och utveckla en integrerad strategi för konflikter och kriser,e)en översyn av fördragen i enlighet med artikel 48 i EU-fördraget, i syfte att bland annat förankra omröstning med kvalificerad majoritet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,f)regelbunden översyn av den hotbildsanalys som ligger till grund för den strategiska kompassen för säkerhet och försvar för att göra det möjligt för medlemsstaterna att komma överens om och definiera en gemensam hotbild.

28.Europaparlamentet framhåller sin viktiga roll i Gusp och att parlamentet särskilt bidrar genom sin parlamentariska diplomati och sina olika instrument, kanaler och kontakter, inbegripet sitt program för demokratistöd, som har stor potential att engagera viktiga politiska aktörer och underlätta ett demokratiskt styre. Parlamentet betonar särskilt mervärdet av parlamentarisk diplomati under Rysslands anfallskrig mot Ukraina och framhåller i detta sammanhang det värdefulla samarbetet på politisk och teknisk nivå mellan Ukrainas Verchovna Rada och Europaparlamentet.

29.Europaparlamentet betonar vikten av parlamentarisk diplomati som bör genomföras genom befintliga kanaler, såsom Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor, officiella delegationer och demokratistödjande verksamhet, till exempel regelbundna parlamentariska dialoger med partnerländer. Parlamentet insisterar på att EU:s utrikes‑ och säkerhetspolitik måste vara inriktad på målen att åstadkomma krisförebyggande åtgärder, samverkande regionalt säkerhetssamarbete, globala klimat‑ och miljöåtgärder, förstärkning av mänskliga rättigheter och säkerställande av genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Parlamentet efterlyser en vidareutveckling av EU:s förebyggande diplomati, bland annat fredsmedling och fredsdialog, som ett proaktivt utrikespolitiskt verktyg. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att gå igenom lärdomar och analysera tidigare europeiska diplomatiska insatser och deras resultat samt det arbete som utförts av särskilda representanter och särskilda sändebud. Parlamentet vidhåller att det är nödvändigt att stärka den parlamentariska diplomatin med partner i Latinamerika, Afrika och Asien för att bidra till EU:s mål att stärka förbindelserna med likasinnade partner för att ta itu med gemensamma geopolitiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar.

30.Europaparlamentet efterlyser ytterligare klargöranden av Team Europe-strategins funktion, representationsmodell och ansvarsskyldighet, i syfte att säkerställa en effektiv resursfördelning och undvika dubbelarbete inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet är en del av Team Europe och bör behandlas som en sådan.

31.Europaparlamentet betonar behovet av att uppdatera 2010 års förklaring om politisk ansvarsskyldighet som ram för förbindelserna mellan utrikestjänsten och parlamentet. Parlamentet anser sig behöva medel för att utnyttja sina instrument för att motverka den globala tillbakagången för demokratin, bland annat genom valövervakning och valmedling, konfliktförebyggande, förstärkt kommunikation på lokal nivå om demokrati samt parlamentarisk diplomati. Parlamentet framhåller sin kompletterande roll i EU:s diplomati.

32.Europaparlamentet framhåller vice ordförandens/den höga representantens roll som brobyggare mellan Gusp och EU:s yttre förbindelser för att säkerställa största möjliga samordning och samstämmighet i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet beklagar dock att det i vissa fall råder brist på klarhet i EU:s externa representation. Parlamentet betonar behovet av att tydligt definiera befogenheterna för vice ordföranden/den höga representanten, kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande när det gäller EU:s yttre åtgärder och representation.

33.Europaparlamentet anser att det behövs en starkare institutionaliserad parlamentarisk tillsyn över EU:s yttre åtgärder, inbegripet regelbunden och snabb, men ändå säker, tillgång till konfidentiella uppgifter, informationsmöten i Europaparlamentet och snabbare kommunikationskanaler med Europeiska utrikestjänsten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det har rätt till information om frågor som avser den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i enlighet med artikel 36 i EU‑fördraget. Parlamentet välkomnar inrättandet av den geopolitiska dialogen på hög nivå och uppmuntrar till mer öppna diskussioner, bland annat genom att fullfölja regelbundna samråd med ledamöter av kommissionen och utrikestjänsten, och genom att göra parlamentet delaktigt i genomförandet av den europeiska fredsfaciliteten, den strategiska kompassen och Global Gateway-initiativet.

34.Europaparlamentet bekräftar att det fullt ut bör utnyttja sina tillsyns- och budgetbefogenheter när det gäller unionens beslut i internationella frågor. Parlamentet efterlyser en förändring av Gusp-budgetens struktur, med en budgetpost per civilt GSFP-uppdrag, för att möjliggöra bättre granskning och ökad insyn.

35.Europaparlamentet beklagar att Gusp-budgeten för civila GSFP-uppdrag endast har ökat marginellt från den fleråriga budgetramen för 2014–2020 till den fleråriga budgetramen för 2021–2027, även om det skett en ökning av antalet uppdrag och uppgifter, säkerhetsmiljön har blivit mer utmanande och kostnaderna för insatserna har stigit. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att avsätta tillräckliga medel till Gusp, med hänsyn till behovet av att försvara fred, demokrati och rättsstatsprincipen och säkerställa bättre samordning med andra politikområden. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en lämplig justering av den fleråriga budgetramen och ökad finansiering av EU:s yttre åtgärder.

36.Europaparlamentet upprepar vidare att EU och dess medlemsstater måste integrera demokratistöd ytterligare i programplaneringen av EU:s finansieringsinstrument och betonar i detta sammanhang behovet av att utrusta relevanta EU-delegationer med lämpliga medel för att öka den offentliga diplomatin och utveckla deras strategiska kommunikationskapacitet för att motverka desinformation och propaganda. Parlamentet efterlyser en förstärkning av utrikestjänsten – både dess huvudkontor och EU:s delegationer – genom att tillhandahålla lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser så att EU kan vara bättre förberett på nuvarande och framväxande globala utmaningar, såsom den ökade instabiliteten, mer uttalat auktoritära styren och klimatnödläget. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att bedriva en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik som är i enlighet med parlamentets resolution av den 10 mars 2022 om EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet EUT C 347, 9.9.2022, s. 150..

37.Europaparlamentet välkomnar genomförandet av pilotprojektet ”Mot inrättandet av en europeisk diplomatakademi”. Parlamentet ser gärna att det inrättas en permanent struktur som stöds av nödvändiga resurser. Parlamentet begär att man undersöker och fattar beslut om hur de som tar examen från denna akademi kan få tillträde till utrikestjänsten, vilket kan bidra till att fullt ut utveckla en autonom EU-diplomati formad av en gemensam diplomatisk kultur ur ett EU-perspektiv. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inrätta ett permanent internutbildningsprogram om EU:s yttre åtgärder och Gusp för yngre diplomater från EU:s kandidatländer.

38.Europaparlamentet betonar att multilaterala forum, särskilt FN och dess organ, bör betraktas som den samarbetsform som EU föredrar. Parlamentet uttrycker i detta avseende oro över den ökande betydelsen av exklusiva samarbetsformer, som vittnar om ökad konkurrens mellan stormakterna. Parlamentet konstaterar samtidigt att internationella institutioner och normer i allt högre grad instrumentaliseras och pekar i detta sammanhang på tvister inom WTO och WHO. Parlamentet betonar att denna trend försätter EU i en känslig position eftersom man måste hitta en balans mellan behovet av att anlägga en bred och inkluderande syn på multilateralism samtidigt som man prioriterar samarbete med utvalda likasinnade partner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka inkluderande former av multilateral styrning och uppmuntrar i detta sammanhang kommissionen, utrikestjänsten och rådet att fördjupa det interinstitutionella samarbetet med multilaterala organisationer som spelar en avgörande roll i det internationella regelbaserade systemet och i förvaltningen av globala gemensamma resurser, inbegripet FN och dess organ, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), WHO, WTO och Nato.

39.Europaparlamentet konstaterar att det är nödvändigt att säkerställa enighet, enhetlighet och komplementaritet mellan EU:s och Natos insatser för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Parlamentet understryker att Nato alltjämt är hörnstenen i den europeiska säkerheten, och begär att samarbetet mellan Nato och EU utökas ytterligare samtidigt som den europeiska pelaren inom Nato stärks, bland annat genom ett konsekvent uppfyllande av Natos riktmärke för försvarsutgifter på 2 % av bruttonationalprodukten. Parlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete med Nato för att bekämpa desinformation och hybridhot från tredjeländer.

40.Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att aktivt stödja en omfattande institutionell reform av de multilaterala institutionerna, först och främst FN-systemet och särskilt FN:s säkerhetsråd, som bör omfatta åtgärder som syftar till att begränsa användningen av veto, stärka den regionala representationen, göra verkställande organ ansvariga inför de församlingar som har valt dem och omdefiniera sammansättningen av säkerhetsrådets medlemmar för att bättre återspegla den geopolitiska verkligheten, bland annat genom att inrätta en ständig plats för EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på att säkerställa EU:s strategiska oumbärlighet i en alltmer multipolär värld. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att EU talar med en röst i FN, särskilt i säkerhetsrådet. Parlamentet efterlyser en fortsatt dialog med Förenade kungariket för att upprätthålla samarbetet inom säkerhetsrådet. Parlamentet uppmanar alla FN:s medlemsstater att vidta åtgärder för att dra tillbaka Rysslands vetorätt i säkerhetsrådet.

41.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att främja ett övertygande, varaktigt och riktat demokratiskt narrativ som visar att demokrati ger resultat för individer och samhällen runt om i världen och kan stå emot påtryckningar och inflytande från autokratiska regimer. Parlamentet beklagar djupt att Folkrepubliken Kina, Ryssland, Iran och andra totalitära eller auktoritära regimer använder informationsmanipulering och illasinnad inblandning som integrerade instrument för att utöva påtryckningar på multilaterala institutioner och demokratiska värden och normer, urholka kontrollerna av maktmissbruk, öka förekomsten och omfattningen av människorättskränkningar, krympa utrymmet för det civila samhället, oberoende medier och demokratiska oppositionsrörelser och sprida desinformation mot väst. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang investeringar i strategisk kommunikation och kampen mot utländsk inblandning och spridning av desinformation, och välkomnar utrikestjänstens samarbete med FN om en global uppförandekod för informationsintegritet.

42.Europaparlamentet uppmärksammar den allt vanligare företeelsen med gränsöverskridande hot mot människorättsförsvarare och politiska aktivister från deras länders nationella myndigheter eller från ombud. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att förse utländska människorättsförsvarare och aktivister som är bosatta i EU med lämpliga ekonomiska och andra medel så att de kan fortsätta sitt arbete på distans utan att behöva vara rädda för vedergällning. Parlamentet lovordar det outtröttliga arbete som utförs av det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare i hela världen och uppmanar EU att öka sitt stöd till det civila samhället och människorättsförsvarare. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över de ökande attackerna mot olika minoriteter världen över, däribland hbtqi-personer och religiösa minoriteter, såsom kristna. Parlamentet betonar att intersektionalitet måste tas upp i alla EU-åtgärder, bland annat vid genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, för att främja fullständig jämställdhet.

43.Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag mordet den 16 februari 2024 på Aleksej Navalnyj, en framstående rysk politiker och 2021 års Sacharovpristagare, som hölls fängslad i en straffkoloni där han utsattes för misshandel, inbegripet tortyr, godtyckliga straff och psykiska påfrestningar. Parlamentet efterlyser förbättrade villkor för politiska fångar i Ryssland, i linje med landets internationella åtaganden. Parlamentet fördömer den ryska regimens upptrappning av människorättskränkningar liksom de pågående insatserna för att tysta regeringskritiker, människorättsförsvarare och oberoende journalister. Parlamentet uppmanar kraftfullt EU och dess medlemsstater att stödja ryska människorättsförsvarare, demokratiaktivister och oberoende journalister både i och utanför Ryssland. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att anta restriktiva åtgärder mot dem som är ansvariga för mordet på Aleksej Navalnyj och för godtyckliga åtal mot och tortyr av personer som demonstrerar mot kriget.

44.Europaparlamentet erkänner att flera aktörer på södra halvklotet håller på att bli alltmer självsäkra. Parlamentet betonar i detta sammanhang att termen ”södra halvklotet” i viss mån skapar en bild av enighet när det gäller något som i själva verket är en mycket heterogen grupp av aktörer som kännetecknas av olika strävanden och inriktningar. Parlamentet erkänner dessa aktörers internationella inflytande.

45.Europaparlamentet påminner om att EU är världens största givare av officiellt utvecklingsbistånd. Parlamentet understryker att EU måste förbli en pålitlig allierad i utvecklingssamarbetet över hela världen. Parlamentet uttrycker sin oro över att EU möter ökande skepsis och avståndstagande. Parlamentet uppmanar EU att reagera på partnerländernas förväntningar och snabbt nå resultat i de politiska överenskommelserna med dem för att visa att EU är en central och strategisk partner och att det internationella regelbaserade systemet kan möta dagens utmaningar. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang en kraftfullare politisk närvaro i länder där EU framför allt har satt avtryck i form av utvecklingssamarbete. Parlamentet framhäver i synnerhet betydelsen av EU:s närvaro i Afrika och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka den politiska dialogen på nationell och regional nivå och ge olika typer av tekniskt stöd, bland annat finansiering på regerings- och lokalsamhällsnivå, i syfte att uppnå större ändamålsenlighet och synlighet. Parlamentet betonar vikten av att fastställa politiska överenskommelser med tredjeländer, på grundval av gemensamma europeiska värden och grundläggande rättigheter.

46.Europaparlamentet uppmanar rådet att påbörja projektet med att inrätta en europeisk civil fredskår som sammanför expertis från institutionella och icke-institutionella aktörer när det gäller konfliktförebyggande, fredlig konfliktlösning och försoning, i syfte att göra EU:s civila krishantering mer trovärdig, konsekvent, effektiv, flexibel och synlig.

47.Europaparlamentet påminner om att EU bör vara en kraftfullare global aktör för fred och människors trygghet. Parlamentet noterar att ett effektivt utvecklingssamarbete och en ambitiös handelspolitik också är avgörande för att ta itu med grundorsakerna till migration och andra utmaningar som EU brottas med.

48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt och snabbt utnyttja Global Gateway som ett hållbart alternativ till Kinas initiativ Nya Sidenvägen (Belt and Road Initiative) och som ett instrument för att öka EU:s närvaro och synlighet i världen genom infrastruktur- och telekommunikationsinvesteringar som skapar nationella värden i partnerländerna och möjliggör deras socioekonomiska utveckling, i linje med målen för hållbar utveckling och Parisavtalet och med hänsyn till EU:s välstånds- och säkerhetsintressen. Parlamentet påminner om att Global Gateway ska förstås som ett strategiskt koncept där utrikespolitiken, den ekonomiska politiken och utvecklingspolitiken integreras med varandra. Parlamentet betonar i detta sammanhang att samordning med internationella finansiella institutioner, ett väldefinierat deltagande från den privata sektorn och skräddarsydd strategisk kommunikation är avgörande för att instrumentet ska få önskad omfattning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det första Global Gateway-forum på hög nivå som Ursula von der Leyen stod som värd för i oktober 2023. Parlamentet trycker på att parlamentet bör vara närmare involverat i beslutsprocessen för att garantera transparent styrning och säkerställa att Global Gateway är ordentligt samordnat med G7-partnerskapet för globala infrastrukturinvesteringar.

49.Europaparlamentet noterar att EU:s investeringar och bistånd bör inriktas på gemensamma mål på den lämpligaste åtgärdsnivån, med tydlig synlighet i mottagarländerna, och på skräddarsydda investeringar som tillgodoser våra partners behov, såsom de definieras genom ett mer proaktivt och konstruktivt samarbete med dem.

50.Europaparlamentet efterlyser multilaterala lösningar på nya utmaningar och realiteter, såsom cybersäkerhet, bioteknik och artificiell intelligens. Parlamentet insisterar på multilateralismens centrala betydelse för ett effektivt upprätthållande av ordning i yttre rymden och på behovet av att fördjupa de nuvarande initiativen, och att lansera nya, för en fortsatt fredlig användning av yttre rymden.

51.Europaparlamentet betonar behovet av att bygga upp strategisk solidaritet mellan likasinnade partner som det bästa svaret på en farligare och mer oförutsägbar säkerhetsmiljö. Parlamentet understryker behovet av att stärka befintliga partnerskap med länder som delar vårda värderingar, särskilt i frågor som rör strategiskt beroende, ekonomiska påtryckningar, politisk inblandning och desinformation, och understryker vikten av att bygga nya allianser bland annat på södra halvklotet, med beaktande av ömsesidiga behov och intressen för att främja verkliga och balanserade partnerskap. Parlamentet anser att principen ”mer för mer” bör integreras fullt ut i förbindelserna med tredjeländer, varigenom EU kommer att utveckla starkare partnerskap med dem som upprätthåller Gusp:s och GSFP:s principer och delar unionens grundläggande värden. Parlamentet anser däremot att principen ”mindre för mindre” bör tillämpas på tredjeländer som uppvisar en uppenbart bristande respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt samt på länder som gör det möjligt för andra tredjeländer att begå dessa kränkningar. Parlamentet påminner om att graden av och intensiteten i EU:s engagemang bör anpassas i enlighet med detta, särskilt när det gäller utvecklingssamarbete, handelsfördelar och tillgång till EU-program.

52.Europaparlamentet betonar vikten av ett starkt och strategiskt transatlantiskt samarbete, bland annat mellan Nato och EU, som bygger på gemensamma värderingar, intressen och mål och på principen om ett jämbördigt partnerskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att knyta starkare band till viktiga partner i både Förenta staterna och Kanada för att möta globala utmaningar som påverkar våra gemensamma värden och intressen, vår säkerhet och vårt välstånd. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att bedriva ett nära samarbete med bägge partner genom att stärka och befästa redan fastställda samarbetsmekanismer, däribland handels‑ och teknikrådet mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att framsteg görs i centrala utrikespolitiska ärenden, bl.a. avseende våra respektive förbindelser med Kina, Europas östra och södra grannskap, Afrika, Latinamerika och Karibien samt regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet pekar, när det gäller det senare, på den särskilda dialogen mellan Förenta staterna och EU om säkerhet och försvar och regionen Indiska oceanen/Stilla havet i syfte att utveckla ett närmare och mer ambitiöst samarbete, och lyfter fram den första gemensamma marina övningen någonsin mellan EU och Förenta staterna i nordvästra Indiska oceanen i mars 2023. Parlamentet efterlyser ett kraftfullare transatlantiskt samarbete om handel och om bekämpning av utmaningar som orsakas av snabba tekniska förändringar och växande cyberhot.

53.Europaparlamentet påminner om att Förenta staterna är EU:s viktigaste allierade. Parlamentet upprepar sin begäran om regelbundna toppmöten mellan EU och Förenta staterna för att fortsätta driva det nödvändiga transatlantiska samarbetet. Parlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av ett transatlantiskt politiskt råd som ska kunna fungera som forum för en regelbunden och effektiv institutionaliserad dialog mellan Förenta staterna och EU om utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet uppmanar representanthuset att inrätta en permanent kongressdelegation för den transatlantiska lagstiftardialogen, i linje med 1999 års gemensamma uttalande om inrättandet av den transatlantiska lagstiftardialogen mellan den amerikanska kongressen och Europaparlamentet, eftersom detta skulle stärka vår kapacitet vad gäller politisk dialog och samarbete.

54.Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att åstadkomma genombrott i förhandlingarna om ett stärkande av de internationella leveranskedjorna för kritiska mineraler i syfte att hitta ömsesidigt godtagbara lösningar för att komma till rätta med de diskriminerande följderna av den amerikanska lagen om inflationsminskning.

55.Europaparlamentet välkomnar ingåendet av Windsorramen och påminner om hur viktigt handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket är för ett starkt och konstruktivt partnerskap med Förenade kungariket. Parlamentet poängterar att protokollet om Nordirland och Windsorramen på många olika nivåer är avgörande för långvariga förbindelser med Förenade kungariket.

56.Europaparlamentet beklagar att handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förena kungariket inte innehåller några bestämmelser om samarbete när det gäller utrikespolitik och försvar. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en större roll för Förena kungariket i europeiska säkerhets- och försvarsprojekt och ett mer strukturerat och regelbundet samarbete med Förenade kungariket när det gäller utrikesfrågor, med utgångspunkt i de konstruktiva erfarenheterna av samarbetet mellan EU och Förenade kungariket för att bekämpa Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inklusive antagandet och övervakandet av sanktioner. Parlamentet välkomnar de gemensamma resor till tredjeländer som företrädare för EU och Förenade kungariket har gjort i syfte att förhindra att sanktionerna kringgås. Parlamentet lyfter fram gemensamma intressen och kollektivt ansvar och efterlyser mer permanenta former av samordning när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken i olika regioner. Parlamentet välkomnar Förenade kungarikets deltagande i den europeiska politiska gemenskapen och att landet står värd för dess fjärde toppmöte. Parlamentet är övertygat om att den europeiska politiska gemenskapen kan öka tilliten mellan Förenade kungariket och EU, främja en närmare dialog om gemensamma utmaningar, särskilt när det gäller säkerhet, och fungera som en inkubator för konkreta samarbetsprojekt.

57.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den rådgivande gruppen för Belarus och EU i syfte att möjliggöra kontinuerlig dialog mellan EU och de demokratiska krafterna i Belarus, liksom det pågående stödet till ryska människorättsförsvarare och till oberoende medier i och utanför Ryssland. Parlamentet är chockat över att 2021 års Sacharovpristagare Aleksej Navalnyj är död. Navalnyj greps och dömdes på tvivelaktiga och politiskt motiverade grunder och offrade sitt liv för att försvara demokratin och motsätta sig förtryck och korruption i Ryssland. Parlamentet uppmanar den ryska regimen att utan dröjsmål belysa omständigheterna kring Aleksej Navalnyjs död. Parlamentet upprepar sitt stöd för den belarusiska demokratiska oppositionen, alla politiska fångar och de modiga aktivister och journalister i Belarus som trots de pågående tillslagen fortsätter att stå emot den illegitima ledarens regim och regimens delaktighet i det ryska anfallskriget mot Ukraina och som har uttryckt sin önskan att uppnå en demokratisk utveckling i Belarus och ett EU-medlemskap för landet, bland annat vid konferensen ”New Belarus” (ett nytt Belarus) i Warszawa i augusti 2023. Parlamentet understryker att sådana insatser visar på det civila samhällets grundläggande roll när det gäller att stärka demokratin.

58.Europaparlamentet fördömer Lukasjenkaregimens aktiva roll för att stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet betonar det akuta behovet av att tillämpa likvärdiga sanktioner mot Belarus och mot Ryssland, eftersom Lukasjenkas regim är helt och fullt delaktig i de krigsbrott som begåtts, såsom bortförandet av tusentals ukrainska barn.

59.Europaparlamentet är chockat och bestört över mordet på 2021 års Sacharovpristagare och ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, som offrade sitt liv för att försvara demokratin och motsätta sig förtryck och korruption i Ryssland.

60.Europaparlamentet välkomnar utvidgningspaketet från 2023 och den tillväxtplan för västra Balkan, som omfattar en facilitet på 6 miljarder EUR i bidrag och lån för att påskynda den socioekonomiska konvergensen med EU mellan 2024 och 2027. Parlamentet bekräftar att det håller på att behandla förslaget till en facilitet för reformer och tillväxt för västra Balkan och kommer att samarbeta med rådet för att säkerställa en snabb ratificering. Parlamentet uppmanar rådet att visa ett verkligt politiskt engagemang för utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan. Parlamentet noterar att detta bör inbegripa framsteg i anslutningsförhandlingarna med Albanien, Montenegro och Nordmakedonien. Parlamentet stöder insatserna för att som en prioriterad fråga uppnå relevanta konstitutionella förändringar i Nordmakedonien och uppmanar alla politiska krafter att spela en konstruktiv roll i detta avseende. Parlamentet uppmanar i synnerhet även regeringarna i de medlemsstaternas som fastställde detta ytterligare krav för Nordmakedonien att göra sitt yttersta för att stödja dessa insatser. Parlamentet beklagar de omotiverade fördröjningarna i Nodmakedoniens och Albaniens anslutningsprocesser och påminner om att kandidatländerna bör bedömas på grundval av sina egna meriter när det gäller att uppfylla de objektiva kriterierna för anslutning, inbegripet deras genomförande av EU-relaterade reformer och deras politiska anpassning till Gusp, till exempel de ståndpunkter och restriktiva åtgärder som antagits som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar att majoriteten av länderna på västra Balkan har anpassat sig till Gusp, och uppmanar Belgrad att snarast göra detsamma, särskilt med tanke på att Serbien är ett av de mycket få europeiska länder som ännu inte tillämpar de sanktioner som antagits som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet påminner om att anslutningen kan ske endast om det berörda landet anpassar sig till EU:s sanktioner mot Ryssland och gör betydande framsteg med de EU-relaterade reformerna. Parlamentet är fortsatt mycket oroat över det destabiliserande inflytande på hela regionen som de serbiska myndigheterna har.

61.Europaparlamentet noterar de preliminära resultaten och slutsatserna från det internationella valobservatörsuppdraget vid OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter om Serbiens tidigarelagda parlamentsval den 17 december 2023. Parlamentet välkomnar det höga valdeltagandet, men är oroat över de oegentligheter och förfarandemässiga brister som rapporterats. Parlamentet betonar att välfungerande demokratiska institutioner i Serbien står i centrum för landets anslutningsprocess till EU och uppmanar de behöriga myndigheterna att verkligen utreda och följa upp rekommendationerna från valobservatörsuppdraget. Parlamentet uppmuntrar Serbiens politiska ledning att säkerställa en konstruktiv och inkluderande dialog över hela det politiska spektrumet och att genomföra de reformer som krävs för att Serbien ska kunna göra framsteg på vägen mot EU-anslutning.

62.Europaparlamentet är mycket oroat över ett offentligt uttalande av president Vučić i februari 2024 som gav uttryckligt stöd för möjliga militära åtgärder från Kinas sida gentemot Taiwan, vilket strider mot EU:s politik att stödja status quo i Taiwansundet och att varna för ensidiga åtgärder, i synnerhet genom våld eller tvång.

63.Europaparlamentet beklagar att de stora politiska spänningarna och polariseringen i Montenegro försenade framstegen med EU-relaterade reformer och gjorde att landet hamnade i en djup politisk och institutionell kris, vilket fördröjde Montenegros EU-anslutningsprocess. Parlamentet välkomnar bildandet av en ny regering och betonar vikten av att regeringen bör ha kapacitet och vilja att gå vidare med EU-relaterade reformer och hålla kvar Montenegro på EU:s strategiska väg.

64.Europaparlamentet beklagar djupt att de serbiska parlaments- och lokalvalen den 17 december 2023 avvek från internationella normer och Serbiens åtaganden om fria och rättvisa val, på grund av de sittande partiernas ständiga och systematiska missbruk av institutioner och medier för att få en orättvis och otillbörlig fördel. Parlamentet anser att dessa val inte kan anses ha hållits under rättvisa förhållanden. Parlamentet är oroat över rapporter om den utbredda och systematiska omfattningen av valfusk som äventyrade integriteten i samband med valet i Serbien. Parlamentet noterar att valet enligt det internationella valobservatörsuppdraget genomfördes smidigt, men att valdagen präglades av många förfarandemässiga brister, bland annat inkonsekvent tillämpning av garantier vid röstning och rösträkning, frekventa fall av trängsel, överträdelser av kravet på sekretess vid röstning och åtskilliga fall av gruppröstning samt dominerades av president Vučićs starka inblandning och det styrande partiets systemfördelar. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över dessa oegentligheter och den allmänna valmiljön, som låg under de förväntade normerna för ett kandidatland i EU. Parlamentet påminner de serbiska myndigheterna om att välfungerande demokratiska institutioner i Serbien är centrala för Serbiens anslutningsprocess till EU och metoden för anslutning till EU. Parlamentet efterlyser en oberoende internationell utredning av oegentligheterna i samband med parlaments-, provins- och lokalvalen, utförd av respekterade internationella juridiska experter och institutioner, med särskild uppmärksamhet på valet till kommunfullmäktige i Belgrad, eftersom vissa anklagelser, bland annat de som rör organiserad väljarmigration på lokal nivå, går utöver det område som omfattas av OSSE/ODIHR:s rapporter.

65.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina så snart som kriterierna för medlemskap är uppfyllda. Parlamentet ser mycket fram emot kommissionens framstegsrapport som förväntas läggas fram senast i mars 2024. Parlamentet uppmanar med kraft landets politiska ledare att genomföra den omfattande uppsättningen reformer, inklusive valreformer, i enlighet med inhemska och internationella domstolars beslut för att säkerställa principerna om jämlikhet och icke-diskriminering för alla medborgare och konstituerande folk, i enlighet med landets författning och med full respekt för inhemska och internationella domstolars domar, inbegripet alla avgöranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som rör Bosnien och Hercegovina. Parlamentet fördömer den återkommande provocerande retoriken och separatistiska lagstiftningen och politiken från ledarskapet för entiteten Republika Srpska, inbegripet firandet av den författningsstridiga så kallade Republika Srpska-dagen den 9 januari 2024. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och företrädare för det internationella samfundet i Bosnien och Hercegovina att främja och stödja genomförandet av dessa domar. Parlamentet upprepar sitt krav på riktade sanktioner mot destabiliserande aktörer i Bosnien och Hercegovina, särskilt Milorad Dodik, samt mot andra högt uppsatta tjänstemän i Republika Srpska och serbiska tjänstemän som ger politiskt och materiellt stöd till den separatistiska politiken. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att se till att sådana sanktioner kan antas av rådet och att införa dem bilateralt eller i samförstånd med andra medlemsstater om de inte kan antas i rådet. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts om att förlänga mandatet för Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina (operation Althea) till och med den 2 november 2024 och påminner om att detta uppdrag fortfarande spelar en avgörande roll för Bosnien och Hercegovinas säkerhet och stabilitet. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s militära uppdrag att aktivt förhindra olagliga parader och andra provokationer samt hot mot alla som arbetar för att hjälpa dem som fallit offer för folkmord och som investerar i försoning mellan etniska grupper och en fredlig framtid för landet.

66.Europaparlamentet välkomnar det faktum att det oprovocerade anfallskriget mot Ukraina har fått EU att omprioritera sin utvidgningspolitik. Parlamentet bekräftar på nytt att takten i utvidgningsprocessen är beroende både av de enskilda ländernas förmåga att uppfylla anslutningskriterierna och av det engagemang som de politiska ledarna i länderna på västra Balkan och i EU-medlemsstaterna visar. Parlamentet är oroat över den ökande etniska nationalismen på västra Balkan. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att noga övervaka situationen för att förhindra spänningar. Parlamentet understryker vikten av demokratistödjande verksamhet från parlamentets sida, såsom Jean Monnet-dialogen och den parlamentariska dialogprocessen.

67.Europaparlamentet välkomnar de senaste signalerna om den påskyndade tidsplanen för kandidatländerna. Parlamentet begär att man ser till att pågående och framtida anslutningsförhandlingar inte försenas på grund av särskilda nationella intressen eller behovet av att reformera fördragen. Parlamentet upprepar behovet av att fortsätta arbetet med anslutningen av nya medlemsstater parallellt med arbetet för att fördjupa EU. Parlamentet understryker betydelsen av finansiella instrument såsom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) för att stärka partnerskapet mellan EU och kandidatländerna. Parlamentet ser gärna att det tas fram en konsekvent strategi för en stegvis integrering av samtliga kandidatländer, inbegripet i sektorspolitik och som observatörer i EU:s olika institutioner. Parlamentet är fortfarande djupt oroat över rapporterna om att kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning avsiktligt försöker kringgå och undergräva betydelsen av demokratiska och rättsstatliga reformer i EU:s anslutningsländer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda en oberoende och opartisk undersökning av huruvida det agerande som kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning har varit delaktig i och den politik som samma kommissionsledamot främjat utgör ett brott mot uppförandekoden för Europeiska kommissionens ledamöter och mot kommissionsledamotens skyldigheter enligt fördragen.

68.Europaparlamentet noterar västra Balkans strategiska betydelse i dagens geopolitiska sammanhang samt för säkerheten och stabiliteten i EU som helhet. Parlamentet upprepar behovet av större europeisk närvaro och synlighet i regionen för att undvika fientlig utländsk påverkan och utländsk hybridverksamhet.

69.Europaparlamentet fördömer terroristattacken den 24 september 2023 mot polistjänstemän i Kosovo i Banjska i norra Kosovo och andra provokationer. Parlamentet betonar på nytt den ståndpunkt som man antagit i sin resolution av den 19 oktober 2023 Europaparlamentets resolution av den 19 oktober 2023 om den senaste utvecklingen i dialogen mellan Serbien och Kosovo, inbegripet situationen i kommunerna i norra Kosovo (Antagna texter, P9_TA(2023)0372).. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med kraft alla sidor att arbeta för att trappa ner situationen och undvika all retorik eller handling som skulle kunna leda till ytterligare spänningar. Parlamentet följer noga de pågående utredningarna och upprepar att de ansvariga måste ställas till svars och inför rätta. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta åtgärder mot den serbiska regeringen om utredningarna visar att den serbiska staten var direkt inblandad i den ovannämnda attacken eller de våldsamma attackerna i norra Kosovo i maj 2023, eller om de serbiska myndigheterna är ovilliga att samarbeta fullt ut.

70.Europaparlamentet stöder normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien och utvecklingen av den EU-stödda dialogen mellan Belgrad och Pristina. Parlamentet uppmanar Kosovo och Serbien att inleda dialogen i ärligt uppsåt och i en anda av kompromissvilja för att uppnå ett heltäckande, rättsligt bindande avtal om normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo, baserat på ömsesidigt förtroende, i enlighet med internationell rätt utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet påminner om att underlåtenhet att fortsätta med normaliseringen av förbindelserna skulle inverka negativt på båda ländernas integration i EU. Parlamentet beklagar rådets restriktiva åtgärder mot Kosovo och kräver att de omedelbart upphävs. Parlamentet uppmanar EU att anta en balanserad strategi för medlingen mellan parterna i syfte att bryta det nuvarande dödläget. Parlamentet påminner om att ett misslyckande med dialogen också skulle få konsekvenser för EU:s roll som trovärdig utrikespolitisk aktör.

71.Europaparlamentet beklagar de många oegentligheter som rapporterades av observatörer i samband med det tidigarelagda parlamentsvalet i Serbien den 17 december 2023, inbegripet men inte begränsat till missbruk av offentliga medel, påtryckningar på offentliganställda, hot mot och påtryckningar på väljare, röstköp och kontroll över medier. Parlamentet efterlyser en snabb oberoende utredning av dessa oegentligheter. Parlamentet uppmanar mot denna bakgrund de serbiska myndigheterna att följa upp rekommendationerna från det internationella valobservatörsuppdraget. Parlamentet är oroat över den djupa polariseringen i det serbiska samhället och den senaste tidens våldsamma händelser, inbegripet den serbiska underrättelsetjänstens rapporterade misshandel av en oppositionspolitiker.

72.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och med Republiken Moldavien. Parlamentet uppmanar rådet att anta respektive förhandlingsramar så snart de relevanta åtgärder som anges i kommissionens respektive rekommendationer av den 8 november 2023 har vidtagits. Parlamentet noterar med tillfredsställelse rekommendationen att även inleda anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina så snart landet i nödvändig grad uppfyller kriterierna för medlemskap. Parlamentet välkomnar Kosovos ansökan om EU-medlemskap och uppmanar kommissionen att svara på den. Parlamentet påminner om att Kosovos ansökan om att betraktas som ett kandidatland kommer att bedömas utifrån landets egna meriter och dess framgång med att uppfylla Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap. Parlamentet välkomnar dock upphävandet av viseringskraven för Kosovos medborgare..

73.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse Europarådets beslut att bevilja Georgien status som kandidatland, under förutsättning att de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023, inbegripet åtgärder för att bekämpa desinformation, anpassa sig till Gusp, förbättra genomförandet av parlamentarisk tillsyn och ta itu med politisk polarisering och främja avoligarkisering och korruptionsbekämpning, vidtas. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att frige den tidigare presidenten Micheil Saakasjvili av humanitära skäl och uppmanar president Salome Zurabisjvili att utnyttja sin konstitutionella rätt att benåda honom, vilket skulle bidra till att minska den politiska polariseringen i landet. Parlamentet understryker det georgiska folkets legitima europeiska strävanden och betonar därför vikten av EU-stöd till landet, med fokus på aktörer i det civila samhället som arbetar för Georgiens integration i EU. Parlamentet pekar på den potentiellt stabiliserande roll som Georgien kan spela i Sydkaukasien..

74.Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att vidta beslutsamma åtgärder för att se till att Ryssland fullgör sina skyldigheter enligt det EU‑medlade avtalet av den 12 augusti 2008 om eldupphör, särskilt att dra tillbaka alla sina militära styrkor och säkerhetsstyrkor från Georgiens ockuperade territorier, möjliggöra användning av internationella säkerhetsmekanismer på plats och ge EU:s övervakningsuppdrag obehindrat tillträde till de ryskockuperade georgiska regionerna Abchazien och Sydossetien. Parlamentet uppmuntrar EU-institutionerna och medlemsstaterna att ytterligare stärka EU:s övervakningsuppdrags kapacitet och att ytterligare förlänga dess mandat. Parlamentet uppmanar vidare EU-institutionerna och medlemsstaterna att använda termen ”ockupation” med avseende på de georgiska regionerna Abchazien och Sydossetien, som olagligen ockuperas av och står under faktisk kontroll av Ryssland, i enlighet med respektive domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Internationella brottmålsdomstolens utredning.

75.Europaparlamentet anser att Ukrainas och Republiken Moldaviens anslutning till EU skulle vara en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa. Parlamentet välkomnar stödpaketet och inledandet av EU:s civila partnerskapsuppdrag i Republiken Moldavien. Parlamentet lovordar de framsteg som redan gjorts i fråga om reformer och uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös färdplan för anslutningsförhandlingarna, så att de kan inledas snarast möjligt, samt för Ukrainas och Moldaviens gradvisa integrering i EU:s politik och program. Parlamentet understryker utvidgningsprocessens komplexitet och meritbaserade karaktär, som kräver att åtgärder vidtas kontinuerligt och i rätt tid. Parlamentet insisterar även på att fortsatta ansträngningar behövs för att anpassa befintliga anslutningsverktyg och bygga upp den rättsliga grunden för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III). Parlamentet ser fram emot att Europeiska rådet tar upp frågan om interna reformer som rör utvidgningen vid sina kommande möten i syfte att senast sommaren 2024 anta slutsatser om en färdplan för det framtida arbetet.

76.Europaparlamentet upprepar behovet av att ompröva det östliga partnerskapets multilaterala politik för att återupprätta det regionala engagemanget och agendan för regionala demokratiska reformer, bland annat genom den parlamentariska församlingen Euronest.

77.Europaparlamentet beklagar det faktum att Azerbajdzjan valde en militär lösning i stället för diplomati när det gäller Nagorno-Karabach, samtidigt som man erkänner att Nagorno-Karabach är internationellt erkänt som azerbajdzjanskt territorium. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Azerbajdzjans i förväg planerade och omotiverade angrepp mot armenierna i Nagorno-Karabach och mot dem som stannat kvar i regionen. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att låta den armeniska befolkningen återvända till Nagorno-Karabach på ett säkert sätt och att ge stabila garantier för att deras rättigheter skyddas. Parlamentet kräver skydd av Armeniens kulturella, historiska och religiösa arv i Nagorno-Karabach i linje med Unescos standarder och Azerbajdzjans internationella åtaganden. Parlamentet betonar djupt att Bakus offensiv utgjorde ett grovt brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter och en tydlig överträdelse av trepartsuttalandet om eldupphör av den 9 november 2020 och de åtaganden som Azerbajdzjan gjort i de förhandlingar där EU agerat medlare. Parlamentet anser att en genuin dialog mellan Azerbajdzjan och Armenien är den enda hållbara vägen framåt, och uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja sådana insatser. Parlamentet stöder de pågående fredssamtalen mellan Armenien och Azerbajdzjan, som allvarligt har hindrats av den senaste militära operationen mot Nagorno-Karabach, som ledde till en massflykt av den armeniska befolkningen. Parlamentet betonar att en värdig och varaktig regional fred som innebär att bägge länders suveränitet, oberoende och territoriella integritet upprätthålls är en förutsättning för stabilitet i grannskapet. Parlamentet är oroat över försöken från vissa ledare och regionala makter att utnyttja den nuvarande situationen på ett sätt som skulle kunna hota de bräckliga utsikterna till fred. Parlamentet varnar för att alla insatser för att uppnå mål genom att använda våld och kränka grannländers territoriella integritet bör bemötas med ett beslutsamt svar från EU och det internationella samfundet.

78.Europaparlamentet uppmanar EU:s civila uppdrag i Armenien (Euma) att noga övervaka hur säkerhetssituationen utvecklas på plats, rapportera öppet om detta till Europaparlamentet och aktivt bidra till konfliktlösningsinsatser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka Eumas mandat, öka dess omfattning, förlänga dess varaktighet och även placera övervakare längs gränsen till Turkiet. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att tillåta Eumas närvaro på dess sida av gränsen och i Nagorno-Karabach.

79.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att fortsätta att stödja Armenien via den europeiska fredsfaciliteten, särskilt för att stärka landets kapacitet att försvara sig mot hybridhot, i syfte att utvidga dess säkerhetsområde bortom Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet. Parlamentet välkomnar inrättandet av den politiska dialogen och säkerhetsdialogen mellan EU och Armenien och dess andra möte den 15 november 2023..

80.Europaparlamentet betonar att dess många varningar om situationen inte har lett till någon förändring av EU:s politik gentemot Azerbajdzjan. Parlamentet insisterar på att en fördjupning av EU:s förbindelser med Azerbajdzjan även i fortsättningen måste vara beroende av att landet gör betydande framsteg när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande friheterna, inklusive skyddet av etniska minoriteter. Parlamentet uttrycker i detta avseende allvarlig oro över den senaste tidens allt värre tillslag mot oberoende journalister och människorättsförsvarare i Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar vidare EU att omedelbart införa sanktioner mot Azerbajdzjan och att upphäva samförståndsavtalet om ett strategiskt partnerskap på energiområdet. Parlamentet ifrågasätter dessutom huruvida det är lämpligt att Azerbajdzjan står värd för COP29 under 2024, givet att landet planerar att öka produktionen av fossila bränslen med en tredjedel de kommande tio åren.

81.Europaparlamentet upprepar sitt stöd för Armeniens demokratiskt valda regering och sin fullständiga respekt för landets suveränitet, demokrati och territoriella integritet. Parlamentet lovordar premiärminister Nikol Pasjinjan för att ha försäkrat att Armenien inte kommer att dras in i ett nytt krig med Azerbajdzjan och för att han nyligen efterlyste ett återupptagande av fredssamtalen på högsta nivå med Azerbajdzjan. Parlamentet fördömer Rysslands inblandning i Armenien, vilken syftar till att sprida oroligheter. Parlamentet uppmanar EU att stärka sitt engagemang i Sydkaukasien. Parlamentet välkomnar Armeniens ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

82.Europaparlamentet är alltjämt oroat över att den turkiska regeringen inte har vänt den negativa trenden när det gäller försämringen av demokratin, rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och rättsväsendets oberoende och att Turkiets utrikespolitik fortfarande strider mot EU:s prioriteringar inom ramen för Gusp, och att Turkiet inte har anpassat sig till EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet motsätter sig starkt och uttrycker sin besvikelse över den turkiska presidentens uttalanden i vilka han hävdar att Hamas inte är en terroristorganisation.

83.Europaparlamentet betonar att Turkiets anslutningsprocess till EU, i avsaknad av en drastisk kursändring från den turkiska regeringens sida, inte kan återupptas. Parlamentet uppmanar EU och den turkiska regeringen att gå vidare mot ett närmare, mer dynamiskt och strategiskt partnerskap, med tanke på den centrala roll som Turkiet spelar i regionen och landets betydelse som Natoalllierad. Parlamentet rekommenderar att det inleds en reflektionsprocess för att hitta en parallell och realistisk ram för förbindelserna mellan EU och Turkiet som omfattar alla berörda parters intressen och som knyter Turkiet till EU snarare än att driva landet mot Ryssland eller Iran.

84.Europaparlamentet välkomnar den partiella nedtrappningen av spänningarna i östra Medelhavsområdet och Egeiska havet, och uppmanar Turkiet att arbeta med en konstruktiv, och inte påstridig eller aggressiv, strategi med sina partner i dessa regioner. Parlamentet välkomnar i detta avseende Turkiets och Ungerns mycket försenade beslut att slutligen godkänna Sveriges anslutning till Nato och uppmanar med kraft de turkiska nationella myndigheterna att samarbeta nära med EU:s sändebud för sanktioner.

85.Europaparlamentet fördömer den turkcypriotiska sidans olagliga byggnadsarbete inom buffertzonen nära byn Pyla/Pile, som består av två befolkningsgrupper, på Cypern, liksom de attacker mot FN:s fredsbevarande styrka och skador på FN-fordon som skedde den 18 augusti 2023. Parlamentet begär att buffertzonens status och mandatet för FN:s fredsbevarande styrka på Cypern respekteras. Parlamentet påminner om att säkerhetshot mot FN:s fredsbevarande styrkor och skador på FN:s egendom utgör ett brott enligt internationell rätt. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet och det turkcypriotiska ledarskapet att upphöra med och upphäva alla sådana ensidiga ageranden och undvika ytterligare ageranden och provokationer som inte främjar ett återupptagande av de FN-ledda förhandlingarna. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts av parterna om att nå framsteg när det gäller Pyla/Pile‑vägen på Cypern och om att stabilisera situationen, och efterlyser engagemang för fredliga förhandlingar och en verklig dialog.

86.Europaparlamentet beklagar att man fortfarande, mer än 25 år efter det att den så kallade Barcelonaprocessen inleddes, inte har lyckats skapa ett område med delat välstånd, stabilitet och frihet med Medelhavsländerna i det södra grannskapet. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att stärka den sydliga dimensionen av EU:s grannskap, bland annat genom ökad dialog och stärkt villkorlighet kopplad till utbetalning av medel, och att se till att det finns tillräckliga resurser för ett snabbt och effektivt genomförande av den nya agendan för Medelhavsområdet. Parlamentet betonar den viktiga roll som länderna i det södra grannskapet spelar när det gäller att hantera migrationen utifrån principerna om migranters och flyktingars mänskliga rättigheter enligt internationell, regional och nationell rätt, solidaritet, jämvikt och ansvarsfördelning mellan länder. Parlamentet betonar vikten av samarbete med dessa länder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och mildra konsekvenserna av irreguljär migration, människohandel och smuggling av olagliga vapen och kulturföremål. Parlamentet påpekar att många av länderna i det södra grannskapet har omfattande energiresurser och kan bidra mer till diversifieringen av energiförsörjningen i de europeiska länderna.

87.Europaparlamentet noterar den politiska överenskommelsen om ett omfattande partnerskapspaket med Tunisien. Parlamentet påminner om att detta samförståndsavtal är förenat med villkor och uppmanar kommissionen att se till att dessa efterlevs. Parlamentet beklagar dock att samförståndsavtalet inte inkluderade de skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter som EU förväntar sig i sina avtal med tredjeländer. Parlamentet anser dessutom att förbindelserna mellan EU och Tunisien bör bygga på ramen för associeringsavtalet mellan EU och Tunisien och respektera demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, med full parlamentarisk tillsyn över genomförandet av associeringsavtalet och utbetalningen av EU-medel till Tunisien. Parlamentet är fast övertygat om att överföringen av EU-medel bör villkoras av Tunisiens efterlevnad av människorättsnormer och inbegripa bestämmelser om villkorlighet och ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en mekanism för att säkerställa efterlevnad i detta avseende, och att undersöka alla relevanta alternativ.

88.Europaparlamentet är mycket oroat över den tunisiska ledningens auktoritära tendenser, frihetsberövandet av medlemmar av oppositionen och krafter i det civila samhället samt förföljelsen av flyktingar och asylsökande, och uppmanar med kraft de tunisiska myndigheterna att respektera internationell humanitär rätt och migranters rättigheter. Parlamentet fördömer dessutom de tunisiska myndigheternas beslut att neka delegationen från parlamentets utskott för utrikesfrågor inresa, och uppmanar med kraft de tunisiska myndigheterna att tillåta en öppen politisk dialog.

89.Europaparlamentet understryker behovet av att samarbeta mer strategiskt med Gulfstaterna, särskilt när det gäller att främja regional säkerhet, samarbete, klimatåtgärder, mänskliga rättigheter och korruptionsbekämpning. Parlamentet välkomnar att de diplomatiska förbindelserna mellan Konungariket Saudiarabien och Islamiska republiken Iran har återupptagits. Parlamentet välkomnar dessutom det föreslagna inrättandet av en strukturerad säkerhetsdialog mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd. Parlamentet påminner i detta avseende om behovet av fullständig transparens och ansvarsskyldighet i det strategiska partnerskapet mellan EU och Gulfstaterna. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att betona respekten för mänskliga rättigheter och jämställdhet samt den gradvisa anpassningen av värderingar, särskilt när man reagerar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess konsekvenser.

90.Europaparlamentet understryker att Gusp syftar till att utveckla och befästa demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och att dessa mål inte delas av Konungariket Saudiarabien. Parlamentet noterar att Konungariket Saudiarabien fortsätter att samtala med EU inom ramen för en regelbunden dialog om mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer dock landets ihållande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt tillämpningen av dödsdomar och avrättningar och begränsningarna av de medborgerliga och politiska rättigheterna samt yttrandefriheten, och begär att dödsstraffet avskaffas.

91.Europaparlamentet fördömer de brutala ingripandena av iranska polis- och säkerhetsstyrkor, däribland Islamiska revolutionsgardet, mot demonstrationer efter dödandet av Jina Mahsa Amini, och tortyren och dödandet av många som motsatt sig regimen. Parlamentet efterlyser ytterligare restriktiva åtgärder mot Islamiska revolutionsgardet, dess underordnade styrkor och alla dem som är ansvariga för människorättskränkningarna i samband med fredliga protester, däribland de högst uppsatta tjänstemännen. Parlamentet uppmanar rådet att beteckna Islamiska revolutionsgardet och dess underordnade styrkor, bland annat Irans moralpolis, paramilitära Basij-milisen och Quds-styrkan, som en terroristgrupp.

92.Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den fredliga oppositionsrörelsen i hela Iran, vilken protesterar mot det systematiska och ökande förtrycket av kvinnor och de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet fördömer den iranska regimen för dess kampanj med trakasserier, övervakning, kidnappningar och dödshot mot iranska aktivister och för dess systematiska diskriminering av kvinnor genom lagar och andra författningar som allvarligt begränsar deras friheter. Parlamentet vill att det inrättas en internationell mekanism för utredning och ansvarsutkrävande rörande den iranska regeringens kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

93.Europaparlamentet fördömer den iranska regimen för att landet tillhandahåller Ryssland militär utrustning i anslutning till Rysslands brutala och olagliga aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet betonar att Islamiska republiken Iran bidrar till krigsförbrytelser i Ukraina, eftersom utrustningen används mot civila och civil infrastruktur, och efterlyser en kraftfull EU-reaktion på Irans inblandning i Rysslands krig. Parlamentet fördömer Irans sponsring av terroristgrupper, däribland Hizbollah, Hamas, Palestinska islamiska jihad och huthierna. Parlamentet fördömer de olagliga, oacceptabla och djupt destabiliserande huthiattackerna mot kommersiella fartyg som transiterar genom Röda havet, med hjälp av robotar, små båtar och försök till kapningar. Parlamentet betonar att dessa har orsakat betydande störningar i den globala handeln, eftersom rederier tvingas omdirigera en stor del av trafiken på Röda havet runt Afrikas sydspets. Parlamentet efterlyser kollektiva åtgärder och uppmuntrar till ökat EU-engagemang och internationellt samarbete. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang medlemsstaternas beslut att inleda en maritim GSFP-insats under namnet Aspides för att skydda handelsfartyg genom att stärka den maritima lägesbilden och ledsaga fartyg för att avskräcka från attacker och säkerställa fri sjöfart på en av världens mest kritiska vattenvägar. Parlamentet kräver att dessa olagliga attacker omdedelbart upphör och att olagligt kvarhållna fartyg och besättningar friges. Parlamentet uttrycker oro över den destabiliserande effekt som Irans verksamhet har på Mellanöstern och utsikterna till fred mellan Israel och Palestina. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med och motverka Irans bredare illasinnade och destabiliserande verksamheter i och utanför Mellanöstern. Parlamentet motsätter sig starkt Irans gisslandiplomati och kräver att alla europeiska medborgare som hålls fängslade i Iran ska friges och tillåtas lämna landet. Parlamentet uppmanar regimen i Teheran att upphöra med sina hot och sin förtryckarkampanj mot iranska diasporagrupper i EU och i hela världen. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas nationella regeringar att vara medvetna om Irans särskilda transnationella förtryckartaktik

94.Europaparlamentet uttrycker djup oro över Islamiska republikens fortsatta anrikning av uran på upp till 60 procents renhet och dess upprepade överträdelser av den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet uppmuntrar återupptagandet av förhandlingarna om den gemensamma övergripande handlingsplanen.

95.Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de avskyvärda terroristattacker som Hamas begått mot Israel. Parlamentet kräver att alla som tagits som gisslan av terroristgruppen Hamas friges omedelbart och villkorslöst och att kropparna av dem i gisslan som avlidit återlämnas. Parlamentet erkänner Israels rätt till självförsvar, som fastställs i och begränsas av internationell rätt, och konstaterar att Israels åtgärder strikt måste följa internationell humanitär rätt, där det fastställs att alla parter i en konflikt alltid måste skilja mellan stridande och civila, att attacker endast får riktas mot militära mål och att civila och civil infrastruktur inte får vara måltavlor för attacker. Parlamentet fördömer den israeliska militärens oproportionerliga svar, som har förorsakat civila dödsoffer i en aldrig tidigare skådad omfattning. Parlamentet är mycket oroat över den extremt försämrade humanitära situationen på Gazaremsan och efterlyser en permanent vapenvila så att hjälp kan nå ut till civilbefolkningen på Gazaremsan. Parlamentet uppmanar med kraft världssamfundet att fortsätta och öka sitt humanitära bistånd till civilbefolkningen i området, och upprepar att EU:s humanitära bistånd fortsatt måste tillhandahållas. Parlamentet uppmanar med kraft de israeliska myndigheterna att säkerställa ett kontinuerligt tillträde för humanitärt bistånd till Gazaremsan, med tonvikt på oavbruten leverans av viktiga förnödenheter såsom bränsle, livsmedel, vatten, medicinska förnödenheter och skydd, i enlighet med internationell rätt. Parlamentet beklagar att den palestinska myndigheten inte har hållit några val sedan 2005, vilket hämmar dess trovärdighet, och förväntar sig att val hålls inom kort.

96.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja Internationella domstolen och att kräva att Israel omedelbart följer de rättsligt bindande beslut som domstolen utfärdat.

97.Europaparlamentet beklagar djupt att Hamas och dess allierade i allt högre grad strävar efter att föra konflikten till en mycket bredare arena för att utöva påtryckningar på Israel i takt med att markoffensiven i Gaza intensifieras. Parlamentet är därför oroat över att Iran och dess allierade pressar på för ett regionalt krig. Parlamentet är extremt oroat över krigets potential att eskalera och dess inverkan på regionen i stort, särskilt situationen vid israelisk-libanesiska gränsen, eftersom stridande som är lojala mot Hizbollah avfyrar raketer in i Israel. Parlamentet betonar vikten av att minska spänningarna i regionen.

98.Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för en framförhandlad tvåstatslösning för Israel och Palestina på grundval av 1967 års gränser, med två suveräna, demokratiska stater som fredliga grannar och med Jerusalem som gemensam huvudstad. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten och medlemsstaterna att inleda ett europeiskt initiativ för att få tvåstatslösningen på rätt spår igen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang den höga representanten och vice ordföranden och den särskilda representanten för fredsprocessen i Mellanöstern att samla internationellt stöd för initiativet ”fredsdagsinsatsen” för fred i Mellanöstern, som inleddes i New York vid FN:s generalförsamling i september 2023. Parlamentet är medvetet om att internationella aktörer, däribland Förenta staterna, FN, EU och arabstaterna, måste komplettera varandras insatser för att de ska bli konstruktiva. Parlamentet påminner om att bosättningar på de ockuperade palestinska territorierna är olagliga enligt internationell rätt. Parlamentet fördömer skarpt det ökade våldet från extremistiska bosättare mot palestinier. Parlamentet kräver ett omedelbart slut på bosättningspolitiken och på ockupationen av de palestinska territorierna, som är stora hinder för tvåstatslösningens genomförbarhet. Parlamentet efterlyser restriktiva åtgärder mot extremistiska bosättare som kränker de mänskliga rättigheterna och internationell rätt. Parlamentet stöder en rättvis, livskraftig och tillfredsställande lösning på frågan om palestinska flyktingar. Parlamentet betonar att fortsatt stöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar alltjämt är ett centralt inslag i EU:s strategi för att bidra till stabilitet och fred i Mellanöstern. Parlamentet noterar med oro Israels senaste anklagelser mot 12 anställda vid FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA). Parlamentet välkomnar FN:s omedelbara och beslutsamma svar på anklagelserna, bland annat den omedelbara uppsägningen av de anställda i fråga och inledandet av två separata utredningar i detta ärende av FN:s kontor för intern översyn (OIOS) och den oberoende granskningsgrupp som leddes av den tidigare franska ministern Catherine Colonna och tre europeiska organisationer. Parlamentet uppmanar i detta avseende Israel att nära samarbeta med och förse OIOS och den oberoende granskningsgruppen med alla nödvändiga bevis. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att inte avbryta finansieringen av UNRWA innan FN har tillkännagett resultatet av utredningarna och de åtgärder som kommer att vidtas. Parlamentet uppmanar med kraft alla givarländer som har avbrutit sin finansiering till UNRWA på grund av anklagelserna att ompröva sitt beslut i ljuset av UNRWA:s omedelbara svar på anklagelserna och dess avgörande roll när det gäller att tillhandahålla livräddande bistånd till de två miljoner människor på Gazaremsan som är beroende av biståndet för sin överlevnad i samband med en av de största och mest komplexa humanitära kriserna i världen.

99.Europaparlamentet upprepar EU:s starka stöd för Internationella brottmålsdomstolens (ICC) och Internationella domstolens arbete. Parlamentet kräver att de som är ansvariga för terroristhandlingar och brott mot internationell rätt ställs till svars och kräver därför att alla eventuella krigsförbrytelser utreds. Parlamentet upprepar att avsiktliga attacker mot civila utgör allvarliga kränkningar av internationell rätt, liksom tvångsförflyttning av befolkningen. Parlamentet kräver rättvisa för offren för Hamas terroristattacker, som omfattade massmord och sexuell tortyr, både den 7 oktober 2023 och sedan dess. Parlamentet noterar att Sydafrika väckt talan mot Israel vid Internationella domstolen.

100.Europaparlamentet konstaterar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär både utmaningar och möjligheter för staterna i Centralasien, som traditionellt haft nära förbindelser med Ryssland. Parlamentet är oroat över de ryska och kinesiska påtryckningar som utövas i regionen och betonar behovet av att öka EU:s närvaro i Centralasien som svar på detta. Parlamentet framhåller EU:s intresse av att öka de ekonomiska och politiska förbindelserna med länderna i Centralasien, delvis för att ta itu med kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Parlamentet uppmanar de nationella myndigheterna i dessa länder, särskilt i Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, att bedriva ett nära samarbete med EU, särskilt dess sändebud för sanktioner, och påminner i detta sammanhang också om vikten av närmare arbetsförbindelser med OSSE.

101.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att fortsatt främja politiska och ekonomiska reformer som stärker rättsstatsprincipen, demokratin, goda styrelseformer och respekten för de mänskliga rättigheterna, även inom ramen för det allmänna preferenssystemet (GSP) och GSP+ när så är lämpligt, och att uppmuntra goda grannförbindelser. Parlamentet upprepar att samtliga länder i Centralasien måste förbinda sig att upprätthålla FN-stadgan, särskilt principerna om respekt för alla länders oberoende, suveränitet och territoriella integritet.

102.Europaparlamentet välkomnar resultaten av det andra ekonomiska forumet mellan EU och Centralasien i Almaty i maj 2023 och det andra mötet mellan Europeiska rådets ordförande och statscheferna i samtliga fem centralasiatiska länder i juni 2023. Parlamentet begär att dessa högnivåmöten och förklaringar ska följas upp med konkreta åtgärder. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att det första toppmötet mellan EU och Centralasien planeras äga rum i år. Parlamentet välkomnar godkännandet av den gemensamma färdplanen för fördjupade förbindelser mellan EU och Centralasien, som fungerar som en strategisk plan för att främja dialog och samarbete på specifika områden, inbegripet uppbyggnad av kulturell, social och ekonomisk motståndskraft. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att underteckna det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kirgizistan, slutföra det förberedande arbetet inför undertecknandet av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Uzbekistan och snabbt gå framåt i de pågående förhandlingarna om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med Tadzjikistan.

103.Europaparlamentet påminner om att länderna i Centralasien är viktiga råvaru- och energileverantörer. Parlamentet anser att EU har ett starkt intresse av att blåsa nytt liv i Mellanösternkorridoren, inte bara som en regional ekonomisk zon, utan också som ett alternativ till den nya eurasiska landbryggan, som passerar genom ryska och belarusiska territorier som är föremål för sanktioner. Parlamentet betonar vikten av att främja regional integration längs Mellanösternkorridoren, även för att locka till sig finansiering för infrastrukturprojekt inom ramen för Global Gateway.

104.Europaparlamentet upprepar sitt icke-erkännande av de facto-regeringen i Afghanistan. Parlamentet är oroat över den svåra ekonomiska och humanitära situationen i Afghanistan och över kränkningarna av kvinnors och flickors rättigheter i landet. Parlamentet fördömer den drastiska minskningen av Världslivsmedelsprogrammets kapacitet att tillhandahålla livsmedelsbistånd till den afghanska befolkningen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kritiskt humanitärt bistånd ges till den afghanska befolkningen och säkerställa kompletterande finansiering av katastrofbistånd. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta upp tanken om lagföring av talibanledare vid ICC för deras brott mot kvinnor och flickor.

105.Europaparlamentet stöder de fem centrala riktmärken som antogs av rådet den 21 september 2021 och som fungerar som vägledande principer för framtida samarbete med talibanerna, men anser att det behövs en stor insats när det gäller att fastställa en långsiktig strategi för att ta itu med den människorättskris och den könsapartheid som förekommer i Afghanistan i dag. Parlamentet betonar att EU:s evakueringsprogram för de invånare i Afghanistan som arbetat för EU-uppdrag, räknat med europeiskt skydd och fortfarande befinner sig i omedelbar fara inte kan avslutas så länge personer som uppfyller kriterierna finns kvar i landet.

106.Europaparlamentet beklagar djupt Ryska federationens veto vid FN:s säkerhetsråds möte den 11 juli 2023 mot förnyelsen av FN:s säkerhetsråds resolution 2672 (2023) om gränsöverskridande leveranser av humanitärt bistånd till människor i nordvästra Syrien via Bab al-Hawa, vilket framkallar faror för mer än fyra miljoner människor som är beroende av humanitärt bistånd för att tillgodose sina grundläggande behov av livsmedel, läkemedel och andra livsviktiga förnödenheter. Parlamentet noterar Syriens återintegrering i Arabförbundet. Parlamentet anser att en normalisering med den nuvarande syriska regimen inte kan äga rum och betonar att den syriska politiska processen är blockerad.

107.Europaparlamentet upprepar att det är av centralt europeiskt intresse att regionen Indiska oceanen/Stilla havet är fredlig, fri, sammankopplad, öppen, stabil och regelbaserad. Parlamentet är bekymrat över att konkurrensen mellan stormakterna medför parametrar för EU:s förmåga att främja multilateralism i regionen. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att Asien–Europa-mötet fortfarande hämmas på grund av de geopolitiska spänningarna med Ryssland. Parlamentet erkänner de insatser som vice ordföranden/den höga representanten gjort för att samarbeta med regionen och som framgår av anordnandet av den tredje ministerkonferensen om regionen Indiska oceanen/Stilla havet den 2 februari 2024 och vice ordförandens/den höga representantens deltagande i det regionala forumet för Sydostasiatiska regioners förbund (Asean) den 14 juli 2023. Parlamentet uppmanar EU att aktivt stödja ministerkonferensen om samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet som ett årligen återkommande evenemang.

108.Europaparlamentet uppmuntrar till närmare politiska förbindelser med likasinnade partner i linje med EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, särskilt med Japan, Republiken Korea, Australien, Nya Zeeland, Taiwan och Aseans medlemsstater, inbegripet när det gäller sjöfartsskydd, icke-spridning och motståndskraft mot hybridhot. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens insatser för kapacitetsuppbyggnad i regionen Indiska oceanen/Stilla havet som syftar till att skapa motståndskraft mot utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet betonar behovet att stärka de mellanmänskliga förbindelserna med våra partner, särskilt ungdomsutbyten och samarbete med medborgare och tankesmedjor. Parlamentet understryker att bevarandet av freden, stabiliteten och den fria sjöfarten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet fortfarande är av avgörande betydelse för EU:s och dess medlemsstaters intressen.

109.Europaparlamentet uppmanar Demokratiska folkrepubliken Korea att utan inskränkningar och oåterkalleligen överge sina program för massförstörelsevapen och ballistiska robotar på ett sätt som medger kontroller. Parlamentet beklagar djupt, och i starkast möjliga ordalag, de pågående brotten mot mänskligheten, och uppmanar med kraft landets myndigheter att genomföra en reformprocess där alla mänskliga rättigheter respekteras och upprätthålls. Parlamentet betonar att EU och världssamfundet akut måste förhindra militärt samarbete och vapenutbyte mellan Ryssland och Demokratiska folkrepubliken Korea.

110.Europaparlamentet konstaterar att geopolitiska utmaningar har stärkt Indiens och EU:s gemensamma intresse av att säkerställa säkerhet, välstånd och hållbar utveckling. Parlamentet betonar det fullständiga genomförandet av EU:s strategi för Indien från 2018 och färdplanen för EU och Indien 2025 i nära samordning med medlemsstaternas egna åtgärder för aktivt samarbete med Indien. Parlamentet välkomnar inrättandet av handels- och teknikrådet mellan EU och Indien. Parlamentet uppmuntrar till fördjupade förbindelser mellan Indien och EU som strategiska partner. Parlamentet begär i detta sammanhang att åtagandet om regelbundna dialoger och toppmöten på flera nivåer upprätthålls för att hålla de bilaterala förbindelserna högt på dagordningen. Parlamentet uppmuntrar dessutom till en mer strukturerad interparlamentarisk dialog mellan Europaparlamentet och dess indiska motpart. Parlamentet anser att en sådan dialog skulle bidra till samordningen av ståndpunkter och initiativ i multilaterala forum, särskilt FN, Världshandelsorganisationen och G20. Parlamentet betonar vikten av ett framgångsrikt slutförande avförhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien, med beaktande av känsliga frågor på båda sidor. Parlamentet hoppas att Indien kommer att anpassa sin inställning till Rysslands invasion i Ukraina till den transatlantiska gemenskapens inställning, och uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att göra diplomatiska insatser i detta avseende. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att alla planer på en fördjupning av partnerskapet bör bygga på värdena frihet, demokrati, pluralism, rättsstatsprincipen, jämlikhet, respekt för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och ett åtagande att främja en inkluderande regelbaserad världsordning,

111.Europaparlamentet uttrycker djup oro över de senaste förändringarna i Kinas inhemska och militära ställning sedan det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationalkongress. Parlamentet anser att Kinas växande självförtroende, delvis genom en politik med ekonomiskt tvång, fortfarande är en av 2000-talets främsta geopolitiska utmaningar. Parlamentet anser att Kina visar att landet har både avsikt och i allt högre grad ekonomisk, diplomatisk, militär och teknisk makt att rucka på den internationella regelbaserade ordningen. Parlamentet vidhåller att detta kräver flerdimensionella åtgärder för att EU ska kunna fortsätta att selektivt samarbeta med Kina i ett antal viktiga frågor och samtidigt minska riskerna med dessa förbindelser genom att alltmer begränsa det ekonomiska beroendet inom kritiska sektorer, i överensstämmelse med EU:s strategi för ekonomisk säkerhet. Parlamentet konstaterar att det blir allt svårare att samarbeta med Kina på grund av den mer framträdande konkurrensen och den systemiska rivaliteten. Parlamentet betonar att Kina fortfarande är viktigt på många politikområden, däribland klimatförändringarna. Parlamentet varnar för att den fortsatta utvidgningen av det strategiska partnerskapet mellan Kina och Ryssland, bland annat när det gäller överföring av teknik och militär kapacitet och samarbete i Arktis, kan öka Kinas förmåga att använda tvångsmedel gentemot EU:s partner i Asien och runt om i världen. Parlamentet upprepar sin uppmaning om en mer beslutsam strategi för förbindelserna mellan EU och Kina som präglar förbindelserna med Kina i EU:s intresse och till fullo tar hänsyn till utmaningarna till följd av Kinas framväxt som global aktör.

112.Europaparlamentet fördömer hybridkrigföring, såsom cyberattacker, desinformationskampanjer och övervakning eller spionage av kinesiska medborgare inom EU. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att omedelbart upphöra med dessa illvilliga handlingar och med informationsmanipulering och valinblandning och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt genomföra parlamentets föreslagna initiativ angående utländsk inblandning i alla demokratiska processer i EU, inbegripet desinformation. Parlamentet fördömer sanktionerna mot ledamöter av Europaparlamentet (och andra EU-enheter), nationella parlament, europeiska tankesmedjor och forskare och kräver att de omedelbart och villkorslöst upphävs.

113.Europaparlamentet fördömer det kinesiska regeringsledda systemet för tvångsarbete och dess kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har konstaterat kan utgöra brott mot mänskligheten, inbegripet hög risk för folkmord i Xinjiang och brott mot mänskligheten i Tibet och inre Mongoliet samt förtryckande politik mot andra etniska minoriteter. Parlamentet påminner om att EU:s politik för ett enat Kina förblir en hörnsten i förbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet fördömer på nytt Kinas överträdelser av sina internationella åtaganden, överträdelserna av de kinesisk-brittiska och kinesisk-portugisiska gemensamma förklaringarna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, principen ”ett land, två system” och Hongkongs grundlag samt kraftåtgärderna mot den särskilda administrativa regionens autonomi och företrädare för den politiska oppositionen, inbegripet medlemmar av det civila samhället och deras familjemedlemmar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma Hongkongs och Macaos ställning som autonoma regioner mot bakgrund av Kinas överträdelser av de kinesisk-brittiska och kinesisk-portugisiska gemensamma förklaringarna och kraftåtgärderna mot Hongkongs autonomi

114.Europaparlamentet betonar behovet att säkerställa en enhetlig europeisk strategi när Kina använder sitt ekonomiska inflytande för att tysta oppositionen mot landets kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att utreda och förhindra alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell rätt. Parlamentet påminner om att Kina, som ständig medlem av FN:s säkerhetsråd, har ett särskilt ansvar när det gäller den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet är oroat över situationen för kristna och andra religiösa minoriteter, inbegripet deras religionsfrihet i Kina, eftersom de utsätts för kontinuerlig förföljelse.

115.Europaparlamentet fördömer den ökande tendensen till transnationellt förtryck från Kinas sida och uppmanar de EU-medlemsstater som ännu inte har gjort det att upphäva sina utlämningsavtal med Kina och Hongkong och att stänga alla kvarvarande olagliga kinesiska ”polisstationer” på sina territorier. Parlamentet uttrycker oro över det avtal om förstärkt samarbete inom brottsbekämpning och gemensam patrullering som det kinesiska ministeriet för allmän säkerhet och det ungerska inrikesdepartementet undertecknade den 16 februari 2024. Parlamentet uppmanar den ungerska regeringen att omedelbart och fullt ut offentliggöra alla detaljer i avtalet och dess potentiella negativa effekter på EU:s gemensamma säkerhet och suveränitet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att noga övervaka rättegångarna mot politiska fångar i Hongkong och att kräva att sådana politiska fångar friges, inbegripet grundaren av Apple Daily, Jimmy Lai.

116.Europaparlamentet noterar Briks‑ländernas senaste toppmöte, som ägde rum i Johannesburg i augusti 2023, Kinas geopolitiska mål när det gäller Briks och de budskap som Kina förmedlar inom ramen för landets initiativ för global utveckling, global säkerhet och en global civilisation. Parlamentet lyfter fram hur viktigt det är att EU och dess medlemsstater ökar dialogen och samarbetet med vissa medlemmar av Briks+ för att bemöta Rysslands illasinnade handlingar och Kinas växande inflytande i världen.

117.Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och Kina att stärka dialogen och det nära samarbetet i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och, i mer allmänna ordalag, när det gäller det hållbara nyttjandet av biologiska marina resurser och världshavsförvaltning. Parlamentet uppmanar EU att stärka samarbetet med Förenade kungariket, Förenta staterna, Japan och andra huvudaktörer inom fiskeri- och världshavspolitiken och att använda sina diplomatiska verktyg för att uppmuntra Kina att arbeta vidare med de nödvändiga reformerna av sin ram för styrning av fisket.

118.Europaparlamentet fördömer kraftfullt Kinas fortsatta militära provokationer mot Taiwan och motsätter sig fortfarande bestämt varje ensidig förändring av status quo i Taiwansundet, eftersom detta äventyrar den regionala stabiliteten. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ge tydliga och konsekventa signaler om att alla försök att ensidigt ändra status quo i Taiwansundet, särskilt genom våld eller tvång, inte kan accepteras och kommer att medföra höga kostnader. Parlamentet framhåller att Kinas territoriella anspråk inte har någon grund i folkrätten. Parlamentet fördömer dessutom Kinas blockering av Taiwans deltagande i multilaterala organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i relevanta internationella organisationer såsom WHO, Internationella civila luftfartsorganisationen och FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Parlamentet upprepar att Taiwan är en nyckelpartner för EU och en demokratisk allierad i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet erkänner Taiwans betydelse i tryggandet av de globala försörjningskedjorna, särskilt i den högteknologiska sektorn, och uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att delta i närmare samarbete med Taiwan. Parlamentet välkomnar de besök i Taiwan som gjorts sedan 2021 av olika officiella delegationer från parlamentets utskott, och uppmuntrar till ytterligare utbyten mellan EU och Taiwan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål inleda förberedande åtgärder för förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal med Taiwan.

119.Europaparlamentet fördömer den kinesiske presidentens uttalanden om att Kina aldrig kommer att avstå från rätten att använda våld mot Taiwan och uppmuntrar Kinas ledning att iaktta försiktighet och återhållsamhet efter det taiwanesiska president- och parlamentsvalet. Parlamentet konstaterar att varken Taiwan eller Kina är underordnade varandra. Parlamentet uttrycker oro över Kinas användning av fientlig desinformation för att undergräva tilltron till Taiwans demokrati och styre. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med internationella partner för att bidra till att upprätthålla demokratin i Taiwan och hålla den fri från utländsk inblandning och hot, och understryker att endast Taiwans demokratiskt valda regering kan företräda det taiwanesiska folket på den internationella arenan. Parlamentet noterar behovet av att även fokusera på förebyggande diplomati för att undvika en upptrappning i Taiwansundet.

120.Europaparlamentet noterar att Kina har fokuserat på att stärka sitt inflytande i Indiska oceanen/Stilla havet genom utökat samarbete kring bistånd, utveckling, diplomati och säkerhet under det senaste årtiondet. Parlamentet betonar att resurser måste slås samman för att effektivt stärka EU:s politiska fotavtryck och hävda EU som en pålitlig och strategisk partner i Stillahavsområdet. Parlamentet uttrycker oro över Kinas försök att dominera närliggande havsområden, inbegripet Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet, vilket allvarligt skulle kunna rubba den regionala maktbalansen och inverka negativt på EU:s ekonomiska och politiska intressen. Parlamentet uppmanar i detta avseende Kina att upphöra med alla militära åtgärder och påtryckningar riktade mot den filippinska flottan och de ockuperade öarna i Sydkinesiska havet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att göra gemensam sak och samverka på ministernivå med östaterna i Stillahavsområdet och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. Parlamentet betonar att en allvarligt menad uppföljning av COP28 är en stor angelägenhet för länderna i regionen och uppmanar därför med kraft utrikestjänsten att främja det globala stödet för en hållbar grön omställning och att växla upp klimatdiplomatin för att befästa samarbetet kring anpassnings- och begränsningsåtgärder mot klimatförändringarna.

121.Europaparlamentet understryker att Asean är en viktig allierad för att stärka den regelbaserade multilateralismen. Parlamentet efterlyser ett nära samarbete i linje med det gemensamma uttalandet av den 14 december 2022 från EU:s och Aseans ledare för att forma en regional dynamik som går utöver de binära begränsningarna i den kinesiska och amerikanska konkurrensen. Parlamentet betonar dessutom i detta sammanhang vikten av att bevara friheten till sjöfart i Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet. Parlamentet erinrar om behovet av att till fullo genomföra EU:s och Aseans handlingsplan 2023–2027.

122.Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av Samoaavtalet, som, när de väl har ratificerats, kommer att möjliggöra ett helt nytt regionalt fokus på länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, och manar till en snabb ratificering från såväl Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet som EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att se till att toppmötet i februari 2022 mellan EU och Afrikanska unionen följs upp för att fördjupa samarbetet kring initiativ av gemensamt intresse och tillgodose behoven hos partnerländer i Afrika. Parlamentet begär att det uppskjutna tredje ministermötet mellan EU och Afrikanska unionen ska äga rum så snart som möjligt. Parlamentet betonar att EU bör arbeta med geografiska prioriteringar på bilateral nivå, med fokus på afrikanska nyckelpartner, men även på regional nivå, med fokus på genomförandet av regionala strategier för Sahel- och kustländerna, området kring de stora sjöarna och Afrikas horn. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Atalantainsatsen, som är EU:s första marina insats med det särskilda målet att skydda fartyg från FN:s världslivsmedelsprogram och som har blivit en framgångsrik insats mot pirater. Parlamentet uppmuntrar rådet och medlemsstaterna att överväga att utvidga Atalantainsatsens geografiska räckvidd.

123.Europaparlamentet fäster särskild vikt vid att stärka säkerhetssamarbetet med länderna i Guineabukten och att stödja deras integration och interregionala solidaritet. Parlamentet välkomnar i detta avseende lanseringen av EU:s säkerhets- och försvarsinitiativ till stöd för västafrikanska länder i Guineabukten, för en inledande period på två år, i nära samordning med Elfenbenskusten, Ghana, Togo och Benin. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över försämringen av stabiliteten i Sahel, som förvärrats av militärkuppen i Niger och upplösningen av demokratiska institutioner. Parlamentet erkänner inte och kommer inte att erkänna de myndigheter som är resultatet av kuppen i Niger. Parlamentet upprepar sin uppmaning om ett fullständigt och omedelbart återinrättande av den konstitutionella ordningen och ställer sig helt bakom uttalandena från Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap och dess afrikanska och internationella partner i detta sammanhang.

124.Europaparlamentet fördömer Rysslands inblandning i Afrika, särskilt genom att Wagnergruppens fotavtryck blivit större på kontinenten, och fördömer skarpt de övergrepp och brott som begåtts. Parlamentet påminner om att stabiliteten i Sahel direkt påverkar säkerheten och stabiliteten för Europas yttre gränser i Medelhavet. Parlamentet uppmanar EU att utöka resurserna och stärka samarbetet med våra partner för att bekämpa människohandel genom Medelhavet och Belarus och upplösa de kriminella nätverk som används för människohandel. Parlamentet anser att EU:s Sahelpolitik inte har gett de förväntade resultaten, och noterar vice ordförandens/den höga representantens tillkännagivande om en översyn av EU:s strategi för Sahel.

125.Europaparlamentet betonar behovet av att anpassa den nuvarande strategin för att behålla sitt inflytande och efterlyser en förstärkning av EU:s engagemang för och stöd till regionen. Parlamentet välkomnar kommissionens utarbetande av en ”ny strategi” för partnerskapet med Afrika, med beaktande av den nya geopolitiska situationen, och uppmanar med kraft kommissionen och rådet att utveckla ett ömsesidigt fördelaktigt partnerskap som fokuserar på gemensamma frågor för Europa och Afrika. Parlamentet välkomnar investeringspaketet Global Gateway EU–Afrika på 150 miljarder EUR, som syftar till att stödja afrikanska partner i utvecklingen av en stark, inkluderande, grön och digital återhämtning och omställning. Parlamentet anser att insatserna för att bekämpa desinformation i Afrika och bättre visa upp EU:s biståndsarbete i Afrika måste förstärkas och förbättras.

126.Europaparlamentet betonar att tillgång till säkert dricksvatten är en av 2000-talets stora utmaningar, i synnerhet eftersom närmare 60 procent av akviferresurserna korsar politiska och territoriella gränser. Parlamentet betonar att vattenbrist kan leda till de allvarligaste konflikterna om man inte planerar att använda flödena på ett integrerat och gemensamt sätt. Parlamentet betonar att EU måste anta en strategi för att underlätta tekniska och geopolitiska lösningar i områden med vattenbrist, som har en mycket destabiliserande potential. Parlamentet uppmuntrar länder som är belägna i de viktigaste områdena av vattenrelaterade konflikter att underteckna 1992 års Helsingforskonvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

127.Europaparlamentet fördömer de åtgärder som Venezuelas Nicolas Maduro vidtagit och som utgör ett direkt hot mot Guyanas suveränitet. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att inleda diskussioner för att hitta en diplomatisk lösning som respekterar Internationella domstolens behörighet i denna långvariga tvist.

128.Europaparlamentet fördömer Daniel Ortegas och Rosario Murillos auktoritära regim, som systematiskt undergräver Nicaraguas demokratiska strukturer, inbegripet maktdelningen, valsystemet och respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att regimen i Nicaragua upprätthåller starka band till andra autokratier, såsom de i Iran, Venezuela och Kuba, och visar konsekvent sitt stöd för Kreml genom att bland annat tillåta en rysk militär närvaro i Nicaragua. Parlamentet begär frigivandet av alla politiska fångar, däribland flera katolska biskopar och präster, som har frihetsberövats i ett försök att tysta dissidenter, samt en återgång till rättsstatsprincipen och en dialog mellan regimen och oppositionen, vilken ska underlättas av EU. Parlamentet fördömer de fortsatta psykiska och fysiska övergrepp som alla frihetsberövade utsätts för av polisen och fängelsemyndigheterna och att vissa hålls frihetsberövade i isoleringscell utan möjligheter att få träffa advokat och familj eller få läkarvård. Parlamentet påminner den nicaraguanska regeringen om att den är ansvarig för att säkerställa att fängelseförhållandena är förenliga med landets internationella människorättsliga skyldigheter och med FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar (Nelson Mandela-reglerna).

129.Europaparlamentet anser att EU:s politiska strategi gentemot Kuba är konstruktiv men kritisk, i enlighet med avtalet om politisk dialog och samarbete från 2016. Parlamentet beklagar att den kubanska regimen kontinuerligt har ignorerat och brutit mot dessa principer och rättigheter i årtionden. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de systematiska kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts av den kubanska regimen, och som har blivit allt vanligare, mot tusentals politiska fångar, demonstranter, politiska dissidenter, religiösa ledare, människorättsaktivister och oberoende konstnärer med flera. Parlamentet uppmanar med kraft de kubanska myndigheterna att omedelbart upphöra med sin repressiva politik. Parlamentet noterar att den fjärde människorättsdialogen ägde rum i Kuba i november 2023, men fördömer det faktum att inga oberoende civilsamhällesorganisationer deltog. Parlamentet drar därför slutsatsen att den inte gav några påtagliga resultat. Parlamentet anser att EU betraktar dialogen som ett mål i sig och inte ett instrument för att förbättra levnadsvillkoren för den kubanska befolkningen som har upplevt allvarlig livsmedelsbrist och hälsokriser, vilket har lett till en massflykt. Parlamentet motsätter sig att den kubanska regimen för närvarande förbjuder besök på plats som en del av en tillsynsmekanism som är tillgänglig för opartiska internationella aktörer såsom Europeiska unionen. Parlamentet fördömer i detta sammanhang skarpt att den kubanska regimen nekade en delegation från Europaparlamentet att besöka landet.

130.Europaparlamentet noterar att EU särskilt bör engagera sig för att blåsa nytt liv i sitt partnerskap med länderna i Latinamerika och Karibien. Parlamentet noterar att EU:s engagemang i regionen har krympt de senaste årtiondena, vilket har skapat ett vakuum för illasinnade utländska aktörer. Parlamentet uppmanar samtliga länder i Latinamerika att mer beslutsamt fördöma Rysslands angrepp mot Ukraina. Parlamentet är oroat över att den organiserade brottsligheten och den olagliga narkotikahandeln ökar i Latinamerika, vilket även påverkar EU. Parlamentet fördömer skarpt våldet och de kriminella attackerna från väpnade grupper som är inblandade i narkotikahandel i och runt Ecuador. Parlamentet förespråkar att det biregionala samarbetet för att bekämpa denna företeelse ska utökas avsevärt.

131.Europaparlamentet noterar toppmötet den 17–18 juli 2023 mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater, och hoppas att det kommer att förbättra de biregionala förbindelserna, särskilt med tanke på Kinas och Rysslands allt större inflytande i Latinamerika och Karibien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att bedriva proaktiv diplomati i regionen, med stark tonvikt på att försvara den multilaterala världsordningen, folkrätten och respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar undertecknandet av det nya avancerade ramavtalet mellan EU och Chile, som består av en politisk del och en samarbetsdel samt en handels- och investeringsdel, och efterlyser framsteg på vägen mot undertecknande och ratificering av det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko. Parlamentet uppmanar kommissionen och det belgiska ordförandeskapet att beslutsamt gå vidare och ingå avtalet med Mercosur före utgången av innevarande valperiod, samtidigt som man bevarar högsta tänkbara ambitioner när det gäller att driva igenom sina hållbarhetsbestämmelser. Parlamentet välkomnar slutförandet av ratificeringsprocessen för associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika.

132.Europaparlamentet betonar betydelsen av att främja ännu starkare förbindelser med Norge som EU:s närmast associerade partner via avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Parlamentet välkomnar slutförandet av de förklarande samtalen med Schweiz och efterlyser framsteg i förhandlingarna om ett nytt avtal. Parlamentet välkomnar resultatet av förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Andorra och San Marino. Parlamentet noterar att förhandlingarna om ett associeringsavtal med Monaco har avbrutits.

133.Europaparlamentet efterlyser ett starkare EU-engagemang i Arktis, som är av stor geostrategisk betydelse för EU med tanke på konsekvenserna av klimatförändringarna, den industriella och ekonomiska konkurrensen, säkerhetshot, bland annat orsakade av Rysslands militära expansion i de nordligaste regionerna, och en fri och säker sjöfart. Parlamentet noterar att Nato har understrukit de nordligaste regionernas betydelse, särskilt på grund av utvidgningen av möjliga sjöfartsrutter, tillgången till naturresurser, bevarandet av klimatet samt territoriella anspråk, faktorer som alla kan leda till ökade geopolitiska spänningar. Parlamentet framhåller att EU:s engagemang i regionen måste inbegripa samarbete med lokala partner, däribland ursprungsbefolkningar.

134.Europaparlamentet efterlyser ett starkare stöd till EU:s strategi för sjöfartsskydd eftersom fri sjöfart utgör en växande utmaning. Parlamentet insisterar på att fri sjöfart alltid måste respekteras och att man måste prioritera nedtrappning och förebyggande av väpnade konflikter och militära incidenter.

135.Europaparlamentet betonar att den södra polarregionen bör betraktas som ett nytt intresseområde med tanke på den föränderliga geopolitiska dynamiken. Parlamentet understryker vikten av multilaterala samarbeten i förvaltningen av marina skyddsområden. Parlamentet uppmuntrar EU att utveckla en ändamålsenlig europeisk agenda för polarregionen som syftar till att integrera EU:s regionala ambitioner i dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och som sammanför medlemsstaternas betydande intressen inom forskning, havens bevarande, fiske, regional fred och regelbaserad multilateralism. Parlamentet efterlyser en förstärkt dialog mellan EU, Kina och Antarktis.

136.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaternas regeringar och parlament.