1.Europaparlamentet uttrycker oro över den snabbt försämrade globala säkerhetssituationen och anser att det i tider av stor osäkerhet är viktigare än någonsin med europeisk och transatlantisk enighet och med ett nära samarbete med likasinnade partner runt om i världen, detta för att man ska kunna ta itu med de utmaningar som de olika globala kriserna medför, agera proaktivt och reagera beslutsamt på hot mot den internationella regelbaserade ordningen och verka för ett ändamålsenligt genomförande av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

2.Europaparlamentet står enat med Ukraina och fördömer kraftfullt Rysslands olagliga, oprovocerade och oberättigade anfallskrig. Parlamentet beklagar djupt de globala konsekvenserna av Rysslands olagliga anfallskrig, som drabbar länder och sårbara samhällen runt om i världen genom de höjda energipriserna och livsmedelsbristen och som också grovt bryter mot och äventyrar internationell rätt och principerna i FN-stadgan och undergräver den europeiska och globala säkerheten och stabiliteten. Parlamentet konstaterar att Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina med stöd av Belarus, Iran och Nordkorea och att Ryssland upprätthåller en aktiv militär närvaro på platser där det bedöms vara strategiskt viktigt.

3.Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de avskyvärda terroristattacker som terroristgruppen Hamas har begått mot Israel, inbegripet tagandet av gisslan. Parlamentet uttrycker sitt stöd för staten Israel och dess folk samt för civila palestinier på Gazaremsan och Västbanken. Parlamentet kräver att alla som tagits som gisslan av terroristgruppen Hamas friges omedelbart och villkorslöst och att kropparna av dem i gisslan som avlidit återlämnas. Parlamentet understryker Israels rätt att försvara sig i enlighet med folkrätt och internationell humanitär rätt. Parlamentet understryker att alla parter under alla omständigheter måste skilja mellan stridande och civila och att parterna endast får angripa stridande och militära mål. Parlamentet uppmanar Israels regering att inte vidta militära åtgärder i Rafah som skulle förvärra en redan katastrofal humanitär situation och förhindra det brådskande tillhandahållandet av grundläggande tjänster och humanitärt bistånd. Parlamentet uttrycker sin djupaste sorg över och sin fulla solidaritet med de oskyldiga offren på båda sidor, deras familjer och nära och kära. Parlamentet kräver att de som är ansvariga för terroristhandlingar och brott mot internationell rätt ställs till svars. Parlamentet efterlyser en grundlig utredning av den roll som tredjeländer, däribland Iran och Qatar, och icke-statliga aktörer spelar när det gäller att tillhandahålla ekonomiskt, materiellt och operativt stöd till Hamas.

4.Europaparlamentet fördömer skarpt de pågående attackerna mot sjöfartsverksamhet i Röda havet från huthikontrollerade territorier i Jemen, med stöd av Iran. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas beslut att inleda en maritim GSFP-insats under namnet Aspides för att skydda handelsfartyg genom att stärka den maritima lägesbilden och ledsaga fartyg och på så sätt avskräcka från attacker. Parlamentet fördömer vidare attackerna från Iranstödda militära grupper från Libanon, Syrien och Irak.

5.Europaparlamentet bekräftar att EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina med de militära medel som behövs för att få ett slut på Rysslands anfallskrig och återställa Ukrainas territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, så att landet i praktiken kan utöva sin suveränitet, skydda sina medborgare, dokumentera och utreda krigsförbrytelser och ställa de ansvariga inför rätta samt uppfylla det ukrainska folkets önskan om euroatlantisk integration, särskilt EU-medlemskap som bygger på en stark identifiering med de europeiska värdena frihet, demokrati och rättsstaten, och Nato-medlemskap. Parlamentet betonar att Ukraina behöver nå en militär seger och bli medlem i EU och Nato om den övergripande säkerheten, stabiliteten och en hållbar fred ska kunna säkras på den europeiska kontinenten.

6.Europaparlamentet betonar betydelsen av den europeiska fredsfaciliteten, som har stött Ukrainas väpnade styrkor genom att bidra till finansieringen och tillhandahållandet av militär utrustning och utbildning, samtidigt som den har bidragit med samordning mellan alla berörda parter genom den förmedlingsmekanism som EU:s militära stab (EUMS) står värd för. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att göra en scenariobaserad och förutsägbar inventering av de militära resurser som kan tillhandahållas inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, så att resurser kan anskaffas snabbt på både kort och lång sikt. Parlamentet vill se att den europeiska fredsfacilitetens ekonomiska och övergripande hållbarhet säkerställs, så att Ukraina och andra EU-partner runt om i världen kan få det stöd de efterfrågar. Parlamentet efterlyser ytterligare utökat och snabbare ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina och en omedelbar utplacering av modern utrustning, moderna vapen och nästa generations luftförsvar och markrobotar.

7.Europaparlamentet uppmanar med kraft de större medlemsstater som har betydande försvarsindustrikapacitet, såsom Frankrike, Spanien och Italien, att avsevärt och utan dröjsmål öka det militära stödet till Ukraina.

8.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaternas regeringar att omedelbart inleda en dialog med försvarsföretag för att säkra att tillverkning och leverans av framför allt ammunition, artillerigranater och missiler till Ukraina prioriteras framför order från andra tredjeländer.

9.Europaparlamentet välkomnar den höga representanten Josep Borrells ursprungliga förslag, som bygger på parlamentets tidigare uppmaning om att inrätta en biståndsfond på 20 miljarder EUR inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten med syftet att stödja Ukrainas väpnade styrkor med upp till 5 miljarder EUR per år mellan 2023 och 2027. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna har sänkt ambitionsnivån till ett tillägg på 5 miljarder EUR och uppmanar dem att snabbt nå en överenskommelse i detta avseende. Parlamentet fördömer med kraft Ungerns ansatser att blockera den senaste tidens försök att komplettera den europeiska fredsfaciliteten samt den höga representantens förslag om den särskilda biståndsfonden för Ukraina. Parlamentet betonar att allt militärt bistånd och alla vapenleveranser från den europeiska fredsfaciliteten till fullo måste överensstämma med EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt samt ske med tillräcklig insyn och ansvarsskyldighet. Parlamentet beklagar Förenta staternas onödiga dröjsmål med att godkänna nästa del av det brådskande biståndet till Ukraina.

10.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av uppdraget för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina) och dess roll för att öka de ukrainska väpnade styrkornas militära effektivitet så att de kan försvara sin territoriella integritet inom Ukrainas internationellt erkända gränser och landet i praktiken kan utöva sin suveränitet och skydda civila. Parlamentet betonar att den militära planerings- och ledningskapaciteten behöver få den personal och infrastruktur som krävs för att kunna planera och leda detta viktiga utbildningsuppdrag.

11.Europaparlamentet välkomnar Eumam Ukrainas förmåga att tillgodose Ukrainas utbildningsbehov på ett flexibelt sätt. Parlamentet förväntar sig att uppdraget tillför ett mervärde genom att bredda utbildningsmöjligheterna samt att det samordnas med andra utbildningsinitiativ som redan är på gång. Parlamentet insisterar på att utbildningsmodulerna anpassas efter de tillvaratagna erfarenheterna, så att de ukrainska styrkornas behov kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet ser positivt på att Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) och medlemsstaterna lyckades utbilda mer än 30 000 soldater före utgången av 2023. Parlamentet välkomnar den höga representantens förslag om att höja målet till 60 000 ukrainska soldater som ska utbildas under 2024. Parlamentet betonar hur viktigt det är att utbildningsmodulerna kontinuerligt anpassas och ses över mot bakgrund av de tillvaratagna erfarenheterna från fronten och att fokus även i fortsättningen läggs på hur aktuella och framtida utmaningar kan hanteras, däribland obemannade luftfartyg (UAV), utbildning i obemannade luftfartyg, luftförsvar, mindetektering, kombinerade vapen och specialiserad utbildning. Parlamentet understryker också vikten av att kapaciteten hos nuvarande och framtida officerare inom Ukrainas väpnade styrkor utvecklas på alla nivåer och i enlighet med deras behov. Parlamentet välkomnar vidare medlemsstaternas snabba överläggningar och aktiva deltagande i lanseringen av Eumam Ukraina, som kan tjäna som förebild för framtida militära utbildningsuppdrag, och uppmanar dem att visa på liknande ambitionsnivåer och bidra på liknande sätt till andra aktuella och framtida GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

12.Europaparlamentet berömmer Europeiska unionens rådgivande uppdrag i Ukraina (EUAM Ukraina) för flexibiliteten och anpassningsförmågan att under svåra förhållanden genomföra sitt reviderade mandat, bland annat stödet till utredning och lagföring av internationella brott som begås i samband med Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina. Parlamentet uppmanar EU att förse uppdraget med tillräckliga ekonomiska och logistiska resurser samt personalresurser för att tillgodose Ukrainas behov och välkomnar tredjeländers deltagande i detta avseende.

13.Europaparlamentet lyfter fram EU:s konkreta stöd till Ukraina genom de ”tre ammunitionsspåren”. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till snabbare leveranser av ammunition från medlemsstaternas befintliga lager genom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet lyfter fram det andra av de ”tre ammunitionsspåren”, som syftar till att förse Ukraina med en miljon artillerigranater senast i mars 2024, och uttrycker oro över de senaste uttalandena om att tidsfristen inte kommer att hållas. Parlamentet uppmanar den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att påskynda den gemensamma upphandlingen av ammunition till Ukraina och betonar att man måste öka den europeiska industrins produktionskapacitet genom att snabbt och effektivt genomföra akten till stöd för ammunitionstillverkning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda små och medelstora företag inom den europeiska försvarssektorn särskilda möjligheter så att de kan delta i anbudsförfarandet. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att påskynda utvecklingen av produktionskapacitet när det gäller militär ammunition, med särskilt fokus på gemensamma projekt med Ukraina, och att se till att order till Ukraina prioriteras utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet betonar vidare att det bör vidtas konkreta åtgärder så att Ukraina integreras i EU:s politik och program på försvars- och cybersäkerhetsområdet under EU-anslutningsprocessen, med utgångspunkt i samarbete och utbyten med Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), det befintliga avtalet med Europeiska försvarsbyrån (EDA) och medlemsstaternas möjlighet att upphandla ytterligare volymer för Ukrainas räkning inom ramen för instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att lägga fram en plan för ett hållbart och långsiktigt paket med säkerhetsåtaganden för Ukraina, som på ett kompletterande sätt bidrar till att säkerställa EU:s ökade säkerhetskrav. Parlamentet välkomnar förslagen om inrättandet av ”Ukrainafaciliteten” och uppmanar eftertryckligen alla aktörer att verka för att den genomförs.

14.Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att Rysslands anfallskrig mot Ukraina fördöms på ett globalt plan, då det strider mot internationell rätt och principerna i FN-stadgan och undergräver den globala säkerheten och stabiliteten. Parlamentet uppmanar kommissionens särskilda sändebud för genomförande av EU:s sanktioner att grundligt utreda kringgåendet av EU:s sanktioner mot ryska entiteter, särskilt när det gäller varor med dubbla användningsområden i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet fördömer att soldater från tredjeländer, däribland Kuba, Serbien och Syrien, strider för Ryssland i dess anfallskrig i Ukraina, och kräver att de omedelbart drar sig tillbaka.

15.Europaparlamentet lyfter fram slutsatserna från Nato-toppmötet i Vilnius, i vilka det tydligt bekräftas att Ukrainas framtid är i alliansen. Parlamentet välkomnar toppmötets stödpaket för Ukraina och inrättandet av Nato–Ukraina-rådet, som kommer att förbereda Ukraina för Natomedlemskap efter kriget och som ska fastställas så snart som möjligt. Parlamentet står bakom de fortsatta transatlantiska insatserna och en fortsatt transatlantisk samordning av det militära biståndet och vapenleveranserna till Ukraina.

16.Europaparlamentet understryker att EU:s och Natos åtaganden gentemot Ukraina är en del av ett bredare internationellt samordnat paket med säkerhetsgarantier för Ukraina, inbegripet G7-gruppens lansering av en multilateral ram för förhandlingar om bilaterala säkerhetsåtaganden och säkerhetsarrangemang för Ukraina.

17.Europaparlamentet betonar vikten av att man fortsätter att tillämpa artikel 42.7 i EU‑fördraget om ömsesidigt bistånd och efterlyser konkreta åtgärder för att utveckla en verklig EU-solidaritetspolitik, bland annat genom att man klargör samstämmigheten mellan detta och artikel 5 i Nordatlantiska fördraget med tanke på att inte alla EU‑medlemsstater är Natomedlemmar.

18.Europaparlamentet understryker och uttrycker sitt orubbliga stöd för EU:s stats- och regeringschefers åtagande i Versaillesförklaringen om att tillhandahålla allt det stöd som Ukraina behöver och ta ett större ansvar för den europeiska säkerheten genom att stärka medlemsstaternas och EU:s försvarsförmåga. Parlamentet uppmuntrar till ökad samordning med de transatlantiska allierade och Nato i detta avseende. Parlamentet anser att den strategiska kompassen behöver uppdateras så att den inbegriper de tillvaratagna erfarenheterna från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som inleddes några dagar innan kompassen antogs, samt mot bakgrund av den senaste tidens händelser i Mellanöstern. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att efter denna översyn, som bör göras regelbundet, fullgöra åtagandet i Versaillesförklaringen genom att påskynda ett fullständigt genomförande av den strategiska kompassen genom att kraftigt öka det militära samarbetet på industrinivån och de väpnade styrkornas nivå och därigenom göra EU till en starkare och mer kapabel säkerhetsgarant som samverkar med och kompletterar Nato.

19.Europaparlamentet noterar att det pågår en debatt om kärnvapenavskräckning i Europa och efterlyser en konstruktiv och öppen europeisk diskussion om denna centrala del av det territoriella försvaret och avskräckningen, som behövs för Europas och dess folks långsiktiga säkerhet.

20.Europaparlamentet påminner om att EU:s mål, som tydligt anges i den strategiska kompassen, är att kunna agera snabbt och kraftfullt när en kris inträffar, på egen hand när så krävs eller inom ramen för ett partnerskap, och att den strategiska kompassen inte får ersätta viktiga investeringar i EU:s säkerhets- och försvarskapacitet. Parlamentet betonar att den strategiska kompassens ambitiösa mål och milstolpar endast kan uppnås med motsvarande politiska vilja och politiska åtgärder från medlemsstaternas och EU‑institutionernas sida samt med hjälp av nödvändiga ekonomiska bidrag när så krävs. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att systematiskt och regelbundet uppdatera hotanalysen.

21.Europaparlamentet bekräftar på nytt att EU bör reformera sitt beslutssystem för att bli en trovärdig geopolitisk aktör. Parlamentet beklagar att man endast i mycket begränsad utsträckning har utnyttjat möjligheten att vidta snabba, effektiva och ändamålsenliga utrikes-, säkerhets- och försvarsåtgärder i enlighet med övergångsklausulerna i EU‑fördraget. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att gradvis övergå till omröstning med kvalificerad majoritet i beslut som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och GSFP, åtminstone på de områden som inte har militära konsekvenser. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att det bör hållas regelbundna rådsmöten mellan EU:s försvarsministrar och efterlyser inrättandet av gemensamma civil-militära högkvarter på EU-nivå som kombinerar de civila och militära instrumenten för att fullt ut utnyttja EU:s integrerade strategi för krishantering – från den strategiska planeringen till det faktiska genomförandet av respektive uppdrag eller insats.

22.Europaparlamentet efterlyser att man inom nästa kommission utser en kommissionsledamot med ansvar för försvarsunionen, som har till uppgift att slutföra en verklig europeisk försvarsunion och ansvarar för alla försvarsrelaterade frågor, inbegripet GSFP, efter att tydligt ha fastställt uppgiftsfördelningen gentemot den höga representanten. Parlamentet anser att kommissionsledamoten med ansvar för försvarsunionen, tillsammans med parlamentets tilltänkta fullvärdiga säkerhets- och försvarsutskott, gemensamt bör övervaka en särskild och omfattande försvarsunionsbudget.

23.Europaparlamentet påminner respektive EU-organ och medlemsstaterna om deras åtagande att stärka den militära planerings- och ledningskapaciteten och uppnå full operativ förmåga, bland annat genom att tillhandahålla lämpliga lokaler och tillräckligt med personal och omorganisera EU:s militära stab. Parlamentet vill, i enlighet med den strategiska kompassen, se att den militära planerings- och ledningskapaciteten når full operativ förmåga senast 2025, trots att 2020 föreslogs som tidsfrist i rådets slutsatser av den 19 november 2018. Parlamentet efterlyser vidare att personalstyrkan i den militära planerings- och ledningskapaciteten utökas avsevärt, till 250 personer. Parlamentet betonar det akuta behovet av att den militära planerings- och ledningskapaciteten fastställs som den prioriterade ledningsstrukturen för EU:s militära insatser, bland annat när det gäller nyttjandet av den framtida EU-kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet betonar att ett av de nuvarande fyra nationella operationshögkvarteren (OHQ) också kan utses för denna uppgift.

24.Europaparlamentet upprepar vikten av att man fullt ut inrättar kapaciteten för snabba insatser med minst 5 000 soldater och relevant kapacitet i enlighet med den aktuella modultypen, så att kapaciteten är tillgänglig i krissituationer i ogynnsamma miljöer, såsom i samband med räddnings- och evakueringsuppdrag, inledande insatsfaser och stabiliseringsinsatser eller tillfälliga förstärkningar av uppdrag. Parlamentet anser att ambitionen att kapaciteten för snabba insatser ska nå full operativ förmåga senast 2025 kommer att äventyras utan ett tydligt politiskt åtagande och mer resurser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta de praktiska formerna för genomförandet av artikel 44 i EU-fördraget under det operativa genomförandet av kapaciteten för snabba insatser samt i samband med andra operativa GSFP-uppdrag där så är relevant, i syfte att göra det möjligt för en grupp medlemsstater som så önskar och har kapacitet att planera och genomföra uppdrag eller insatser inom EU:s ram och därigenom se till att kapaciteten för snabba insatser snabbt kan aktiveras. Parlamentet upprepar att kapaciteten bör organiseras kring olika utryckningsfrister som gäller för olika delar av kapaciteten, varigenom vissa har en utryckningsfrist på 5–10 dagar. Parlamentet noterar att ett exakt minimiantal soldater endast kan anges efter det att projektplanerare har analyserat de potentiella scenarierna. Parlamentet anser att EU-kapaciteten för snabba insatser har stor potential att avsevärt förbättra och bygga vidare på lärdomarna från EU:s tidigare stridsgrupper, behandla och åtgärda olika brister, stärka EU:s strategiska oberoende och bidra positivt till EU:s integrerade strategi för säkerhet och fred.

25.Europaparlamentet välkomnar att den första fälttjänstövningen någonsin genomfördes för kapaciteten för snabba insatser som en del av den militära krishanteringsövningen (Milex) i oktober 2023 i Spanien, och ser fram emot ytterligare framtida fälttjänstövningar som syftar till att förbättra dess kapacitet, öka interoperabiliteten mellan medlemsstaterna och i praktiken testa användningen av kapaciteten i olika scenarier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att se till att sådana utbildnings- och certifieringsövningar omfattas av mekanismen för gemensamma kostnader, så att ett lämpligt deltagande säkras i framtiden.

26.Europaparlamentet betonar att kapaciteten för snabba insatser bör inrättas som en av EU:s militära kapaciteter för krishantering med sin egen rättsliga identitet, så att kapaciteten kan inrättas som en permanent tillgänglig styrka som övar med målet att bli en stående styrka. Parlamentet noterar att kapaciteten för snabba insatser bör genomföra regelbundna gemensamma övningar på strategisk och taktisk nivå och med gemensamma styrkor, inom en EU-ram som bygger på operativa scenarier och följer enhetliga utbildnings- och certifieringsstandarder, såsom inom Nato, för att förbättra beredskapen och interoperabiliteten. Parlamentet betonar att övningarna bör schemaläggas av EU:s militära stab och planeras och ledas av den militära planerings- och ledningskapaciteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åta sig att i väsentlig utsträckning minska de allvarliga bristerna på strategiska stödresurser senast 2025, särskilt när det gäller resurser kopplade till kapaciteten för snabba insatser, till exempel strategisk flygtransport, rymdkommunikationstillgångar, medicinska förnödenheter, cyberförsvarsförmåga samt underrättelser och spaning. Parlamentet ser positivt på att medlemsstaterna nyligen har åtgärdat bristen på styrkebidrag, vilket gör att kapaciteten för snabba insatser och dess stridsgrupper kan bli fullt operativa senast 2025.

27.Europaparlamentet påminner om att EU har fastställt ett långsiktigt mål om att avsevärt höja ambitionsnivån och arbeta för att utveckla kapaciteten att på frivillig basis sätta in upp till 60 000 soldater från medlemsstaterna i EU-ledda insatser i enlighet med 1999 års militära kapacitetsmål.

28.Europaparlamentet framhåller att det är brådskande att avsevärt förbättra och investera i våra väpnade styrkors militära rörlighet genom att prioritera investeringar och undanröja flaskhalsar och felande länkar. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av medlemsstater, allierade, EU och Nato för att främja militär rörlighet i Central- och Östeuropa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare verka för att förenkla och harmonisera förfarandena för militär rörlighet och att förkorta tidsfristerna för beviljande av tillstånd, så att EU:s medlemsstater kan agera snabbare och effektivisera insatserna i linje med sina försvarsbehov och sitt ansvar, inom ramen för både GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och nationell och multinationell verksamhet.

29.Europaparlamentet vill se en förstärkning av Europeiska försvarsbyrån, styrning av avancerad forskning och kapacitetsutveckling och främjande av gemensam upphandling så att EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas stärks utan att detta hindrar upphandlingen av utrustning från likasinnade länder. Parlamentet efterlyser bättre försvarsfinansiering genom en eventuell reform av Europeiska investeringsbankens utlåningspolitik. Parlamentet vill att industrin ska ges ökad tillgång till privat finansiering så att det kan säkerställas att den europeiska försvarsindustrin har tillräcklig tillgång till offentlig och privat finansiering och hållbara investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samverkan med medlemsstaterna överväga att utveckla ramar för en finansiell produkt som syftar till att stödja investeringar i europeisk säkerhet, inbegripet försvarsindustrins åtgärder. Parlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens och kommissionens gemensamma insats för att lansera ett egetkapitalinstrument på 175 miljoner EUR som ska stimulera utvecklingen av teknik med dubbla användningsområden. Parlamentet välkomnar de nya omarbetade finanspolitiska reglerna om budgetunderskott, som möjliggör extra militära utgifter till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

30.Europaparlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att tillhandahålla mer robusta, flexibla, effektiva och modulära GSFP-uppdrag och GSFP‑insatser som kan anpassas till den föränderliga säkerhetssituationen, med beaktande av principen om en integrerad strategi, och som bygger på synergieffekterna och komplementariteten mellan den civila och den militära dimensionen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet betonar vikten av att civila GSFP-uppdrag samordnas med andra internationella partner som bedriver liknande verksamhet i värdlandet. Parlamentet betonar vikten av att det för varje uppdrag och insats fastställs tydliga och uppnåeliga mål som kompletteras med de ekonomiska och logistiska resurser samt personalresurser som behövs i enlighet med de framsteg som görs mot målen. Parlamentet betonar att varje uppdrag och insats måste anpassas efter behoven och kraven hos värdländerna på ett ändamålsenligt sätt, så att de nödvändiga förutsättningarna skapas för att uppdragets mål ska kunna uppnås och ett starkt partnerskap kan upprätthållas med lokalbefolkningen och de nationella myndigheterna. Parlamentet understryker hur viktiga förhållningssätten ”utbilda och utrusta” och ”utbilda utbildaren” är för att uppdrag och insatser ska bli långsiktigt framgångsrika och verkningsfulla för värdlandet.

31.Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya civila GSFP-pakten och åtagandet att öka ändamålsenligheten, flexibiliteten och reaktionsförmågan inom de civila uppdragen, något som bland annat ska ske genom att beslutsfattandet påskyndas, den operativa planeringen stärks och urvalet och rekryteringen av personal förbättras, med tonvikt på ökad jämställdhet och bättre reaktionsverktyg. Parlamentet anser att de civila och militära uppdragen i större utsträckning måste inriktas på de mest centrala delarna av människors säkerhet. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens och medlemsstaternas åtagande att i nära samråd med kommissionen utveckla en regelbunden och strukturerad process för utveckling av civil kapacitet under 2024.

32.Europaparlamentet uppmanar till att detaljerade konsekvensbedömningar genomförs med täta mellanrum för alla uppdrag och insatser i kombination med den strategiska översynen, så att effekterna på värdlandet på kort, medellång och lång sikt kan utvärderas på ett effektivare sätt och det kan undersökas om uppdragen och insatserna har haft önskad effekt. Parlamentet efterlyser att dessa konsekvensbedömningar delas med Europaparlamentet. Parlamentet betonar särskilt att alla uppdrag och insatser måste omfattas av tidsfristbestämmelser, så att de vid behov kan avslutas på ett hållbart sätt.

33.Europaparlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att låta skydd av kulturarv ingå som en del i GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna i syfte att ge lokala partner stöd och utbildning i hur de kan lösa säkerhetsutmaningar kopplade till bevarande och skydd av kulturarv. Parlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att låta förebyggande diplomati ingå som en del i GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna så att man bättre kan analysera olika situationer i de berörda områdena och förhindra att konflikter bryter ut, trappas upp, fortsätter och blossar upp igen samt medla mellan parter som är nära att ta till våld och därigenom bidra till att uppnå försoning och bygga upp motståndskraftiga och inkluderande samhällen.

34.Europaparlamentet påminner om EU:s sedan länge fastställda prioriteringar att integrera och införliva ett jämställdhetsperspektiv i de yttre förbindelserna och att genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet insisterar därför på vikten av att man fullgör alla åtaganden som har gjorts, däribland åtagandena i EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet (2020–2024) och i den strategiska kompassen, bland annat genom att främja jämställdhet och systematiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv på grundval av uppgiftsstyrda jämställdhetsanalyser inom all civil och militär GSFP-planering och alla civila och militära GSFP-åtgärder. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang utnämningen av jämställdhetsrådgivare inom alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och inrättandet av ett nätverk av kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av åtagandena i den nya civila GSFP-pakten, vilket bland annat innebär att avsevärt öka antalet kvinnor i den internationella personal som deltar i civil GSFP, med syftet att uppnå en representation på minst 40 % samtidigt som man strävar efter en jämn könsfördelning. Parlamentet understryker dock att mer behöver göras för att uppnå jämställdhet och se till att kvinnor fullt ut och på ett meningsfullt sätt kan delta i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt i militära uppdrag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minimera karriärhinder för kvinnor inom sina respektive försvarsstyrkor. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att regelbundet rapportera om sina framsteg med att genomföra jämställdhetsrelaterade åtgärder till underutskottet för säkerhet och försvar.

35.Europaparlamentet betonar att jämställdhet och kvinnors rättigheter är avgörande för de mest grundläggande delarna av säkerhets- och försvarsåtgärder. Parlamentet fördömer skarpt krigsförbrytelser mot civilbefolkningar, särskilt bruket av sexuellt våld som krigföringsverktyg. Parlamentet lyfter fram hur viktiga cybersäkerhetsåtgärder är för att övervaka och förebygga handel med kvinnor som drabbats av konflikter.

36.Europaparlamentet betonar att man utöver att ge Ukraina säkerhetsgarantier och stöd måste vidta åtgärder för att komma till rätta med psykisk ohälsa som drabbar och kommer att fortsätta att drabba militär personal och invånare till följd av kriget.

37.Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet från juni 2023 om nya perspektiv på kopplingen mellan klimat och säkerhet, i vilket konkreta åtgärder beskrivs för att hantera klimatförändringarnas och miljöförstöringens inverkan på säkerheten och det europeiska försvaret, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet betonar att man behöver gå vidare med ett utförligt genomförande för att på så sätt öka den operativa effektiviteten, bland annat genom att senast 2025 se till att alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser har en miljörådgivare och ge medlemsstaterna stöd i hanteringen av eventuella brister, hinder och incitament för att förbereda de väpnade styrkorna för klimatförändringarna, vilket efterlysts i den strategiska kompassen.

38.Europaparlamentet upprepar den viktiga roll som ungdomar och ungdomsorganisationer har i att upprätthålla och främja fred och säkerhet och uppmanar utrikestjänsten att åta sig att på ett mer systematiskt sätt integrera ungdomar i sin agenda för ungdomar, fred och säkerhet.

39.Europaparlamentet betonar vikten av att alla program och initiativ inom säkerhet och försvar får lämplig, flexibel och hållbar finansiering, vilket inbegriper Gusp-budgeten och den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet beklagar att Gusp-budgeten endast har ökat marginellt från den fleråriga budgetramen 2014–2020 till den fleråriga budgetramen 2021–2027, trots att GSFP-uppdragen har blivit fler. Parlamentet vill se att finansieringen av Gusp-budgeten utökas avsevärt, däribland genom en särskild Gusp-budgetpost som innebär att det inrättas en civil stödfacilitet som förser partnerländerna med utrustning och tjänster och därmed stärker deras civila kapacitet. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets överenskommelse om att stärka de nya prioriteringarna med 64,6 miljarder EUR i en reviderad flerårig EU-budgetram, inbegripet en ökning med 1,5 miljarder EUR till Europeiska försvarsfonden inom ramen för den nya europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga fram en ny bedömning av omfattningen och definitionen av gemensamma kostnader för att öka solidariteten och uppmuntra till deltagande i militära uppdrag och insatser samt av övningsrelaterade kostnader i linje med den strategiska kompassen. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att ändra den europeiska fredsfacilitetens finansieringsprocess för att se till att partner, allierade och GSFP-insatser får lämpligt och hållbart stöd.

40.Europaparlamentet välkomnar EU-medlemsstaternas och EU-institutionernas ökade budgetar för och investeringar i försvar, och efterlyser ökad gemensam upphandling och gemensamma investeringar i forskning och utveckling på försvarsområdet så att effekterna maximeras och Europas väpnade styrkor får de resurser som krävs. Parlamentet beklagar dock djupt att varken Rysslands anfallskrig mot Ukraina eller de befintliga försvarsindustriprogrammen på EU-nivå har lett till en verklig övergång till att göra EU-samarbetet till norm. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja försvarsindustriellt samarbete och som minimimål fastställa ett riktmärke på 35 % för den gemensamma europeiska upphandlingen av försvarsmateriel och ett riktmärke på 20 % för det europeiska samarbetet inom försvarsforskning och försvarsteknik, i enlighet med vad alla medlemsstater inom Europeiska försvarsbyrån kom överens om redan 2007. Parlamentet beklagar vidare djupt att kommissionen, för att finansiera instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling och akten till stöd för ammunitionstillverkning, tog av befintliga resurser som avsatts för andra säkerhets- och försvarsinitiativ och program, något som undergrävde andra befintliga initiativ och underströk behovet av att avsätta ytterligare resurser till rubrik 5 i den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att avsätta ytterligare ekonomiska resurser och personalresurser till utrikestjänsten för att se till att den på ett effektivt sätt kan utöva sin funktion som EU:s diplomattjänst mot bakgrund av det mycket föränderliga geopolitiska sammanhanget och de ökade krav som ställts på dess begränsade kapacitet under de senaste åren. Parlamentet betonar dock att de ökade investeringarna måste vara hållbara och beakta framväxande hot.

41.Europaparlamentet påminner om att EU och medlemsstaterna nu har en omfattande uppsättning verktyg för att utveckla ett strategiskt förhållningssätt till förmågeutveckling, nämligen under ledning av arbetsgruppen för gemensam upphandling på försvarsområdet och med hjälp av Europeiska försvarsbyråns samordnade årliga försvarsöversikt, förmågeutvecklingsplanen och analysen av investeringsgapet på försvarsområdet. Parlamentet understryker att dessa verktyg nu måste utnyttjas till fullo, uppvisa enhetlighet och effektivitet och ge konkreta resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen och den höga representanten att lägga fram en uppdaterad analys av investeringsgapet på försvarsområdet och att identifiera den kapacitet och de program som kommer att utvecklas med EU-stöd senast i slutet av årtiondet. Parlamentet påminner om behovet av att utveckla en europeisk politik för kapacitet och försvarsmateriel i detta syfte. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att öka investeringarna i försvarsinnovation.

42.Europaparlamentet välkomnar översynen och presentationen av förmågeutvecklingsplanen för 2023. Parlamentet beklagar att det har gjorts begränsade framsteg i fråga om förmågeutveckling sedan den första förmågeutvecklingsplanen togs fram 2008. Parlamentet betonar att det, särskilt mot bakgrund av Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina och hotet mot den europeiska säkerheten, behövs kraftfullare och mer gemensamma insatser från EU-medlemsstaternas sida för att avskräcka angripare och skydda EU:s medborgare och intressen.

43.Europaparlamentet anser att Europeiska försvarsfonden tyvärr fortfarande är underfinansierad, men att den visar på mervärdet av att det vidtas åtgärder på EU-nivå inom det europeiska försvaret. Parlamentet rekommenderar att kommissionens förslag utvidgas till att omfatta alla försvarsrelaterade områden av EU:s politik i samordning med medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en ytterligare ökning av Europeiska försvarsfondens budget med 1 miljard euro, utöver det överenskomna beloppet på 1,5 miljarder EUR, som en del av förslaget om en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP). Parlamentet uppmanar med kraft till största möjliga samstämmighet och samordning mellan olika initiativ på säkerhets- och försvarsområdet, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten, Europeiska försvarsfonden, instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling, akten till stöd för ammunitionstillverkning, Pesco och militär rörlighet, för att förhindra överlappningar, se till att offentliga investeringar är effektiva och komma till rätta med den kritiska kapacitetsbristen.

44.Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att minska beroendet av kritisk teknik och kritiska värdekedjor om EU ska kunna uppnå en högre grad av tekniskt oberoende som gör det möjligt att utveckla, tillverka och distribuera egen teknik inom kritiska områden. Parlamentet välkomnar i detta avseende akten om kritiska råvaror, som är avgörande för att uppfylla principerna i Versaillesförklaringen och stärka motståndskraften hos den europeiska försvarsindustrins leveranskedjor. Parlamentet betonar att främjandet av gemensam upphandling på EU-nivå på ett logiskt sätt kompletterar Europeiska försvarsfonden genom att hela cykeln omfattas, från forskning och utveckling till upphandling, vilket konsoliderar efterfrågan och därmed förbättrar interoperabiliteten mellan medlemsstaternas väpnade styrkor, bidrar till att uppnå stordriftsfördelar och i slutändan stärker det europeiska försvaret. Parlamentet konstaterar att försvarsprodukter bör monteras i företag i Europa när så är möjligt, eftersom detta kommer att stödja den europeiska industrin, särskilt små och medelstora företag.

45.Europaparlamentet framhåller att instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling och akten till stöd för ammunitionstillverkning endast kan vara ett första steg mot att förbättra den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens kapacitet att förse medlemsstaterna med de produkter och kvantiteter som behövs och att de bör kompletteras med ytterligare initiativ, inklusive en strategi för europeisk försvarsindustri i kombination med det planerade långsiktiga och övergripande europeiska försvarsinvesteringsprogrammet, för vilket tillräcklig finansiering måste säkerställas, samt ett ändamålsenligt regelverk som syftar till att uppmuntra innovation, främja produktion och säkerställa smartare och effektivare offentliga investeringar. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU:s medlemsstater att tillhandahålla de medel som krävs för alla europeiska försvarsinstrument i den kommande revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har lagt fram ett förslag om Edip. Parlamentet efterlyser ett snabbt och effektivt genomförande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling och akten till stöd för ammunitionstillverkning. Parlamentet stöder till fullo förslaget om att inrätta en gemensam försvarsfond på 100 miljarder EUR, som omedelbart ska öka den inhemska vapen- och ammunitionsproduktionen.

46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja Europeiska unionens militära kommittés (EUMC) sakkunskap vid fastställandet av försvarsindustriernas prioriteringar och utformningen av försvarsinitiativ för att därmed säkerställa militär samstämmighet på industriell nivå.

47.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka försvarsutgifterna och se till att de ligger på hållbara nivåer för att på så sätt anpassa sig till den aktuella geopolitiska situationen och hantera de betydande hoten mot unionens säkerhet. Parlamentet uppmanar EU:s Nato-medlemsstater att utifrån en bedömning av de egna behoven öka sina militära budgetar och att spendera minst 2 % av BNP på ett väl samordnat och övergripande sätt som ger stordriftsfördelar och bidrar till interoperabilitet, även mot bakgrund av att andra rivaler, såsom Ryssland och Kina, kraftigt har ökat sina försvarsutgifter. Parlamentet anser att detta krävs för att åtgärda brister och uppfylla de krav som uppstår på alla områden till följd av att säkerhetsordningen ifrågasätts i allt högre grad samt med tanke på de konsekvenser som underinvesteringar tidigare har haft och den stigande inflationens inverkan på försvarsbudgetarna. Parlamentet understryker den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens viktiga roll i att utrusta medlemsstaternas väpnade styrkor så att de kan skydda EU:s medborgare och intressen.

48.Europaparlamentet understryker att de europeiska väpnade styrkorna står inför allvarliga problem med att rekrytera och behålla personal. Parlamentet anser att dessa utmaningar behöver analyseras och uppmanar därför den höga representanten att ge EUMC i uppdrag att samla in och analysera uppgifter om dessa frågor i alla EU-medlemsstater för att på så sätt identifiera möjliga motåtgärder. Parlamentet påpekar att en verklig europeisk försvarsunion inte kan byggas upp utan en gemensam militär kultur och uppmanar därför den höga representanten att ge Europeiska säkerhets- och försvarsakademin (Esfa) i uppdrag att modernisera och utöka utbildningsmodulerna för militär personal från medlemsstaternas väpnade styrkor.

49.Europaparlamentet lyfter fram hur viktigt permanent strukturerat samarbete (Pesco) är för att förbättra EU:s försvarsförmåga, och välkomnar de framsteg som hittills har gjorts genom Pescoinitiativets projekt, t.ex. i fråga om it-försvar, obemannade system, hälso- och sjukvårdstjänster och kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär övervakning, samt de ytterligare framsteg som har gjorts i projekt inom alla olika militära områden, i enlighet med Pesco-sekretariatets årliga lägesrapport om projekt. Parlamentet beklagar dock att medlemsstaterna fortfarande inte utnyttjar Pesco-ramen fullt ut och att framstegen i genomförandet fortfarande ligger långt under förväntningarna. Parlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att göra en kontinuerlig grundlig översyn av projekten och framtidsutsikterna, något som också bör inbegripa möjligheten att slå samman, omgruppera och till och med avsluta projekt som inte leder till tillräckliga framsteg och styra insatserna mot ett fåtal prioriterade projekt som syftar till att leda till konkreta åtgärder, i enlighet med vad som anges i den strategiska kompassen. Parlamentet beklagar djupt att det inte har möjlighet att göra en ordentlig granskning av Pesco-projekten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet, minst två gånger per år, förse parlamentet med en bedömning av de framsteg som gjorts inom Pesco.

50.Europaparlamentet uppmanar rådet att påbörja projektet med att inrätta en europeisk civil fredskår som sammanför expertis från institutionella och icke-institutionella aktörer när det gäller konfliktförebyggande, fredlig konfliktlösning och försoning, i syfte att göra EU:s civila krishantering mer trovärdig, konsekvent, effektiv, flexibel och synlig

51.Europaparlamentet betonar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en del av en bredare strategi för att undergräva den regelbaserade internationella ordningen. Parlamentet uppmanar EU att öka kapaciteten att bemöta hybridkrigföring, inbegripet upptäckt och åtgärder som svar på Rysslands och andra statliga och icke-statliga aktörers agerande, som genomför kampanjer med utländsk informationsmanipulering och inblandning som utmanar våra intressen och värden samt vår säkerhet, bland annat genom att sprida falska narrativ om EU eller genom att rikta in sig på GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i strategiska områden. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den fara som AI-drivna kampanjer med desinformation och informationsmanipulation utgör för de demokratiska processerna, särskilt innan val, bland annat genom skapandet av falska webbplatser och falska bilder. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att föra ett nära samarbete med den privata sektorn och civilsamhället samt med den akademiska världen och det tekniska samfundet när det gäller att motverka dessa illasinnade påverkanskampanjer och hantera instrumentaliseringen av ny teknik.

52.Europaparlamentet uppmanar i detta avseende alla medlemsstater och EU-kandidatländer att genomföra rekommendationerna i parlamentets resolutioner om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (2020/2268(INI)) och (2022/2075(INI)); https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2022-0064_SV.html; https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2022-0064_SV.html..

53.Europaparlamentet framhåller att Kina har upprättat en ”gränslös vänskap” med Ryssland som innebär att teknik och militär kapacitet överförs i betydande utsträckning, och att Kina ställer EU inför allt fler säkerhetsutmaningar, särskilt på cyberområdet och i fråga om utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet betonar att EU måste öka säkerheten och stärka integriteten i sin kritiska infrastruktur, minska riskerna med och främja EU:s tekniska försprång inom kritiska sektorer, vilket inbegriper åtgärder för att begränsa eller utesluta högriskleverantörer, i synnerhet aktörer med koppling till den kinesiska regeringen.

54.Europaparlamentet erinrar om att beroenden av högriskleverantörer av kritiska produkter med digitala element är en strategisk risk som bör hanteras på unionsnivå. Parlamentet understryker att man ytterligare måste stärka förfarandena för granskning av utländska direktinvesteringar med standarder för tillbörlig aktsamhet för att på så sätt kunna identifiera påtryckningar på investerare i EU:s kritiska infrastruktur, såsom europeiska hamnar och sjökablar i Östersjön, Medelhavet och Norra ishavet, från regeringar i stater som åsidosätter unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen såsom dessa fastställs inom ramen för Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget. Parlamentet understryker att detta förhållningssätt bör gälla på samma sätt för kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet anser att det krävs ytterligare lagstiftning för att på ett effektivt sätt skydda den europeiska leveranskedjan för informations- och kommunikationsteknik från riskfyllda leverantörer och från stöld av immateriella rättigheter via informationsteknik. Parlamentet efterlyser inrättandet av en europeisk ram som syftar till att noggrant reglera och fastställa minimistandarder och minimivillkor för export av immateriella rättigheter och teknik som är avgörande för unionens säkerhet och försvar, bland annat varor med dubbla användningsområden.

55.Europaparlamentet uttrycker oro över Kinas aggressiva militära posteringar i Sydkinesiska havet, inklusive konstruktionen av öar. Parlamentet är också oroat över de trakasserier och farliga manövrer som utförs av Kinas flotta, kustbevakning och sjöfartsmilis, samt över landets fortsatta militära påtryckningar, anfallsövningar, luftrumskränkningar och andra militära aktioner i gråzonen, inbegripet cyber- och desinformationskampanjerna mot Taiwan. Parlamentet efterlyser ökad samordnad närvaro till havs och kapacitetsuppbyggnad med EU:s partner i regionen. Parlamentet uppmanar Kina att upphöra med all denna aktivitet, som äventyrar stabiliteten i hela regionen och, i ett bredare sammanhang, direkt påverkar den europeiska säkerheten. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra fler insatser för frihet till sjöfart i Taiwansundet och att fördjupa säkerhetsdialogen med Taiwan för att avskräcka från kinesisk aggression mot den demokratiska ön. Parlamentet lyfter fram samarbetet med Taiwan och möjligheten att utnyttja landets expertis och tekniska försprång mot kinesiska cyberhot, med tanke på de regionala säkerhetsproblemen och EU:s säkerhetsproblem. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nyligen ingåtts mellan Kinas och Förenta staternas ledare om att återuppta den militära kommunikationen på hög nivå.

56.Europaparlamentet noterar att kinesiska statsägda företag har finansierat och uppfört en stor del av infrastrukturen i Afrika, inbegripet kommunikationsinfrastrukturen. Parlamentet uttrycker oro över att denna kinesiska modell uppenbart lockar många länder som inte kan uppfylla EU:s krav för att få tillgång till motsvarande finansiering, något som ökar det kinesiska inflytandet på bekostnad av partnerskap med EU. Parlamentet är i detta sammanhang fast övertygat om att EU ytterligare bör stärka samarbetet med afrikanska partner och bättre synliggöra och öka de påtagliga fördelarna med EU:s stöd för lokalbefolkningen. Parlamentet efterlyser en långsiktig och framåtblickande säkerhetsstrategi för EU gentemot Kina, Medelhavsområdet och Afrika.

57.Europaparlamentet vill se ytterligare förbättringar av EU:s hybridverktygslåda, särskilt när det gäller verksamhet som rör cyberattacker och utländsk informationsmanipulering och inblandning, och en översyn av genomföranderiktlinjerna för EU:s verktygslåda för cyberdiplomati. Parlamentet välkomnar åtagandet i den strategiska kompassen och den nya civila pakten att senast 2024 tillhandahålla den kapacitet som krävs för att GSFP-uppdrag och GSFP-insatser ska kunna reagera på hybridattacker, inklusive utländsk informationsmanipulering och inblandning och cyberattacker, och att utarbeta en sammanhängande och tydlig kommunikationsstrategi. Parlamentet upprepar det brådskande behovet av att se till att det finns expertis och kapacitet när det gäller säker informations- och kommunikationsteknik så att man inom alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser kan kommunicera på ett säkert sätt i insatsområdet och med alla EU-institutioner. Parlamentet välkomnar i detta avseende utrikestjänstens och medlemsstaternas åtagande att senast 2025 införa ett kommunikations- och informationssystem som snabbt kan tas i bruk för att på ett säkert sätt koppla samman uppdragsstyrkehögkvarteret i insatsområdet med Bryssel. Parlamentet inser den viktiga roll som ny omstörtande teknik, t.ex. kvantdatorteknik och AI, kommer att ha i detta avseende. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att öka samarbetet och samordningen med andra uppdrag och insatser från likasinnade partner och organisationer, inbegripet FN:s fredsbevarande insatser, för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning på området.

58.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att förbättra sin strategi och att vidta konkreta åtgärder för att systematiskt inkludera ekonomiska resurser och personal, verktyg och utbildning som syftar till att motverka hot med koppling till utländsk informationsmanipulering och inblandning i alla EU-delegationer och GSFP-uppdrag och GSFP-insatser som en del av sitt bredare mandat i värdländerna och motståndskraften mot hybridhot och utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet efterlyser bättre synliggörande av och strategisk kommunikation om GSFP-uppdragens fördelar, närvaro och roll.

59.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, utrikestjänsten och kommissionen att överväga att skapa en oberoende och resursstark struktur som har i uppgift att identifiera, analysera och dokumentera hot mot EU som helhet som rör utländsk informationsmanipulering och inblandning, detta för att förbättra omvärldsuppfattningen och öka underrättelseutbytet om hot samt utveckla förmågan att fastställa angreppens ursprung och motåtgärder mot utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet anser att denna struktur skulle fungera som referenspunkt och som ett specialiserat kunskapsnav som underlättar och främjar det operativa utbytet mellan medlemsstaternas myndigheter och EU:s institutioner och organ samt möjliggör utbyte av bästa praxis med likasinnade partner världen över. Parlamentet betonar att strukturen bör klargöra och stärka rollen för utrikestjänstens StratCom-avdelning och dess arbetsgrupper som det strategiska organet för EU:s diplomattjänst och förebygga överlappning av verksamheter.

60.Europaparlamentet betonar att EU för att bekämpa de växande hoten och spridningen av antieuropeiska budskap från tredjeländer i EU:s omedelbara grannskap måste öka ansträngningarna för att tillhandahålla likasinnade partner stöd, utbildning och kapacitetsuppbyggnad, bland annat genom att bekämpa kampanjer med utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet vill se ökad motståndskraft mot desinformations- och söndringskampanjer som syftar till att undergräva de demokratiska processerna och skapa splittring, och uppmuntrar kandidatländer att vidta beslutsamma åtgärder för att hantera manipulativ desinformation, skadlig propaganda och andra hybridhot. Parlamentet efterlyser strategiska och proaktiva åtgärder för att bekämpa hybridhot och förhindra inblandning från tredje part i politiska processer, valprocesser och andra demokratiska processer i anslutningsländerna, särskilt fientliga handlingar som syftar till att styra den allmänna opinionen och undergräva den europeiska integrationen.

61.Europaparlamentet fördömer och uttrycker oro över den hybridkrigsverksamhet som privata militära företag och statsunderstödda proxyaktörer, t.ex. Wagnergruppen och andra väpnade grupper, miliser och proxyaktörer, bedriver för att utöva inflytande i flera länder runtom i världen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utarbeta ett initiativ med likasinnade partner för att motverka fientliga icke-statliga och statsunderstödda aktörer, såsom Wagnergruppen. Parlamentet understryker att EU:s befintliga verktygslådor bör inbegripa motåtgärder, såsom sanktioner, mot länder utanför EU som finansierar eller samarbetar med privata militära företag i sårbara regioner.

62.Europaparlamentet fördömer Azerbajdzjans aggressionspolitik och förhandsplanerade militära angrepp mot Nagorno-Karabach. Parlamentet påminner om att detta angrepp kom efter att armenierna i Nagorno-Karabach under flera månader utsatts för organiserad svält och isolering i och med blockaden av Latjinkorridoren. Parlamentet understryker att de ryska så kallade fredsbevarande styrkorna på plats inte vidtog några åtgärder för att sätta stopp för blockaden eller stoppa Azerbajdzjans militära angrepp mot Nagorno-Karabach. Parlamentet fördömer det militära stöd som tredjeländer ger Azerbajdzjan. Parlamentet är allvarligt oroat över konsekvenserna för civilbefolkningen, vilka i praktiken innebär etnisk rensning. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att Azerbajdzjans angrepp måste få konsekvenser, och uppmanar EU att införa sanktioner mot de azerbajdzjanska myndigheter som bär ansvaret för flera överträdelser av vapenvilan och att tillfälligt upphäva samförståndsavtalet om energi. Parlamentet uppmanar EU att avbryta förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal med Azerbajdzjan mot bakgrund av den senaste tidens händelser och den uppskakande människorättssituationen i landet.

63.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Europeiska unionens uppdrag i Armenien (Euma), vars syfte är att öka säkerheten i regionen genom att minska antalet incidenter i konfliktdrabbade områden och gränsområden i Armenien, att minska riskerna för den del av befolkningen som lever i sådana områden och därmed bidra till att normalisera förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan på plats samt att samtidigt öka EU:s synlighet i regionen. Parlamentet välkomnar rådets överenskommelse att stärka uppdragets observationskapacitet genom en ökad närvaro på plats. Parlamentet uppmanar rådet att förlänga tidsramen med ytterligare fem år samt den geografiska räckvidden till att eventuellt omfatta gränsen mellan Armenien och Turkiet.

64.Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att vara beredd att ge Armenien nödvändigt tekniskt stöd via den europeiska fredsfaciliteten så att Armenien kan ompröva sina nuvarande militära allianser, eftersom detta skulle stärka Armeniens motståndskraft att upprätthålla säkerhet, oberoende och suveränitet och leda till ett mer omfattande och förstärkt försvarssamarbete mellan parterna. Parlamentet välkomnar Armeniens beslut att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolens Romstadga. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att konfidentiellt tillhandahålla Eumas rapporter om situationen på plats till parlamentets utskott för utrikesfrågor (AFET) och underutskott för säkerhet och försvar (SEDE).

65.Europaparlamentet uppmanar rådet att vara berett att införa riktade och individuella sanktioner mot dem som är ansvariga för aggressionen, inbegripet men inte begränsat till president Alijevs politiska och militära entourage, och att stoppa importen av olja och gas från Azerbajdzjan i händelse av en militär aggression mot Armeniens territoriella integritet från Azerbajdzjans sida.

66.Europaparlamentet välkomnar utplaceringen av EU:s GSFP-partnerskapsuppdrag i Moldavien (EUPM Moldavien), vilket är det första civila GSFP-uppdraget någonsin som har som syfte att stärka motståndskraften hos Moldaviens säkerhetssektor i fråga om krishantering och bekämpning av hybridhot. Parlamentet understryker vikten av detta innovativa GSFP-uppdrag och uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla den sakkunskap och kapacitet som uppdraget behöver för att stödja Moldavien inför Rysslands hybridkrigföring. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att se över möjligheterna att skapa liknande uppdrag för andra kandidatländer, associerade länder och partnerländer i syfte att öka deras motståndskraft mot hybridhot, inbegripet cyberhot och utländsk informationsmanipulering och inblandning.

67.Europaparlamentet vidhåller EU:s stöd för Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och för ansträngningarna inom ramen för 5+2-förhandlingsprocessen för att nå en fredlig, varaktig, övergripande och politisk lösning av konflikten i Transnistrien, grundad på respekt för Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, med en särskild status för Transnistrien som säkerställer skyddet av de mänskliga rättigheterna även på de territorier som för närvarande inte kontrolleras av konstitutionella myndigheter. Parlamentet uttrycker oro över att Transnistrien fortsätter att fungera som en fristad för människosmugglare och organiserad brottslighet, men konstaterar samtidigt att EU:s gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM) spelar en viktig roll för att bidra till att åter öppna upp järnvägstransporterna genom Transnistrien och att det har motverkat flera smugglingsförsök.

68.Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 4 maj 2023 att anslå 40 miljoner EUR inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för Republiken Moldaviens väpnade styrkor och 30 miljoner EUR till stöd för de georgiska försvarsstyrkorna. Parlamentet understryker att stödet behöver öka till dessa partnerländer, i enlighet med deras behov.

69.Europaparlamentet fördömer kraftfullt Ryska federationens olagliga ockupation av de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali/Sydossetien och betonar att Ryska federationen fortsätter sin olagliga ockupation och faktiska kontroll av de ockuperade områdena i Georgien genom sin militära närvaro, fortsatta montering av taggtrådsstängsel och andra konstgjorda barriärer längs ockupationslinjen, frekventa olagliga frihetsberövanden och kidnappningar av georgiska medborgare och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna på plats. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands planer på att bygga en permanent flottbas vid hamnstaden Ochamchire vid Svarta havet i den ockuperade regionen Abchazien och uppmanar det internationella samfundet att stödja alla ansträngningar för att bestraffa denna grova kränkning av Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet påminner Ryska federationen om att fullgöra sina internationella skyldigheter enligt det av EU frammedlade avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008, särskilt att dra tillbaka all militär personal och säkerhetspersonal från Georgiens ockuperade territorier och tillåta inrättandet av internationella säkerhetsmekanismer i dessa, för att ge Europeiska unionens övervakningsuppdrag (EUMM) obehindrat tillträde till Georgiens hela territorium i enlighet med dess mandat. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att fortsätta sitt engagemang för en fredlig lösning av konflikten mellan Ryssland och Georgien genom att effektivt använda alla tillgängliga instrument, inbegripet den särskilda representanten för Sydkaukasien och krisen i Georgien, de internationella diskussionerna i Genève, mekanismen för incidentförebyggande och motåtgärder, EUMM och dess politik för icke-erkännande och engagemang. Parlamentet välkomnar EU:s stöd till Georgien inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och uppmanar EU att ytterligare engagera sig i säkerhetssamarbetet med Georgien inom de prioriterade områden som fastställs i den strategiska kompassen, särskilt för att stärka motståndskraften hos Georgiens säkerhetssektor på området krishantering, motverka hybridhot och uppgradera försvarsförmågan.

70.Europaparlamentet välkomnar förlängningen av mandatet och understryker vikten av Eufor Altheas arbete i Bosnien och Hercegovina för att utbilda och stödja Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt. Parlamentet välkomnar vidare det samarbets- och utbildningsavtal för 2023 som ingåtts mellan Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt och Eufor. Parlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att arbeta för att forma multietniska enheter inom Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att stödja Bosnien och Hercegovinas uppbyggnad av försvarskapacitet, särskilt genom de 20 miljoner EUR som hittills har anslagits via den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet står bakom FN:s säkerhetsråds förlängning av Eufor Altheas mandat som ett etablerat och styrkt uppdrag. Parlamentet fördömer kraftfullt all splittrande och/eller separatistisk retorik som ytterligare ökar landets sårbarhet och betonar att statusen som kandidatland är en möjlighet och skyldighet för de folkvalda i Bosnien och Hercegovina att infria medborgarnas förväntningar och konkret förbättra vardagen för vanligt folk. Parlamentet vill se att Eufor Althea förstärks ytterligare, särskilt genom att det sätts in ytterligare trupper och tillgångar och en tillförlitlig närvaro upprättas i Brčko-distriktet.

71.Europaparlamentet välkomnar att de flesta länderna på västra Balkan, med undantag för Serbien, har uppnått en hög grad av anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet vill se att västra Balkan deltar på ett meningsfullt sätt i EU:s initiativ för utvecklingssamarbete och upphandling av försvarsresurser. Parlamentet uppmanar till ingående av administrativa arrangemang mellan Europeiska försvarsbyrån och de länder på västra Balkan som ännu inte har nått denna milstolpe. Parlamentet välkomnar Kosovostyrkans (KFOR) fortsatta närvaro i Kosovo och uppmanar EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo) att stärka samarbetet med KFOR för att förhindra att organiserade kriminella gäng, paramilitära grupper och andra störande krafter destabiliserar Kosovo.

72.Europaparlamentet erkänner Israels rätt till självförsvar, som fastställs i och begränsas av internationell rätt, och betonar att Israels åtgärder därför strikt måste följa internationell humanitär rätt. Parlamentet upprepar EU:s starka stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete. Parlamentet understryker vikten av att göra skillnad mellan det palestinska folket och deras legitima strävanden å ena sidan, och terroristorganisationen Hamas och dess terrorhandlingar å andra sidan. Parlamentet begär att kanaler för humanitärt bistånd till civila på Gazaremsan ska öppnas och att de ska hållas permanent öppna. Parlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för en framförhandlad tvåstatslösning som bygger på gränserna från 1967, med två suveräna, demokratiska stater som lever sida vid sida i fred och säkerhet, med Jerusalem som båda staternas huvudstad och med full respekt för internationell rätt. Parlamentet efterlyser en grundlig utredning av Irans, Qatars och Rysslands roll när det gäller att finansiera och stödja terrorism i regionen. Parlamentet motsätter sig starkt och uttrycker sin besvikelse över de uttalanden som Turkiets president nyligen har gjort, i vilka han felaktigt har hävdat att Hamas inte är en terroristorganisation.

73.Europaparlamentet stöder det pågående arbetet inom EU:s polis- och rättsstatsuppdrag för det ockuperade palestinska territoriet (Eupol Copps) och EU:s gränsövervakningsuppdrag i Rafah när det gäller att bistå de palestinska myndigheterna i reformen av säkerhetssektorn och rättsväsendet och arbetet med integrerad gränsförvaltning. Parlamentet uttrycker sin uppskattning över uppdragens tjänstemän och personal som fortsätter att arbeta under ytterst svåra förhållanden. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att se över båda uppdragens mandat och stärka deras framtida roll, detta med tanke på den aktuella situationen och den unika ställning som uppdragen har i det att de för en dialog med både Staten Israel och den palestinska myndigheten, i ett försök att stärka EU:s fredsinsatser.

74.Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet om EU:s politik för cyberförsvar och uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sitt åtagande att genomföra de långtgående men realistiska åtgärder som kommissionen har föreslagit, inklusive förslaget till en cybersolidaritetsakt, så att de stärker förmågan att upptäcka och reagera på cybersäkerhetshot och cyberincidenter i EU, men också förbättrar informationsutbytet och driver på framtagandet av högkvalitativ underrättelseinformation i kombination med särskilda plattformar, resurser och finansiering. Parlamentet noterar att det ömsesidiga samarbetet mellan EU:s medlemsstater, samt med våra allierade och partner runtom i världen, är avgörande för vår cybersäkerhet. Parlamentet uppmanar till försiktighet vid utbyte av data, som endast partner med samma värderingar bör ha tillgång till, medan hantering och infrastruktur bör anförtros åt betrodda företag och tjänsteleverantörer. Parlamentet noterar i detta avseende att användningen av Huawei-teknik i utvecklingen av 5G allvarligt undergräver EU:s cyberresiliens.

75.Europaparlamentet efterlyser en ökad motståndskraft och kapacitet hos EU‑institutionerna när det gäller att bekämpa cyberattacker, vilket framför allt är en viktig säkerhetsfråga inför valet till Europaparlamentet.

76.Europaparlamentet vill se att unionen vidtar verkningsfulla åtgärder för att skydda Europas kritiska infrastruktur, värdefulla distributionskedjor och demokratiska institutioner från hybridhot. Parlamentet uppmanar EU att införa effektiva övervakningssystem för kritisk infrastruktur, såsom ledningar och fiberoptiska kablar, för att på så sätt förebygga och snabbt upptäcka angrepp.

77.Europaparlamentet välkomnar slutsatserna och den höga ambitionsnivån i de rekommendationer som föreslås i EU:s nya rymdstrategi för säkerhet och försvar. Parlamentet anser att en säker och oberoende tillgång till rymden är en kritisk aspekt av EU:s säkerhet och försvar, vilket framgår av den betydelse som detta har haft i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar i detta avseende förslaget i strategin om att ta fram en sekretessbelagd årlig hotbildsanalys för rymden.

78.Europaparlamentet påminner om att det krävs ett ökat underrättelse- och informationsutbyte mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner, inbegripet parlamentet, om man ska kunna förbättra situationsmedvetenheten, bättre förutse och motverka kollektiva säkerhetshot och ge bättre underlag för beslutsfattandet. Parlamentet understryker att säkerhetsprotokollen för de avdelningar som arbetar med underrättelser och/eller känslig information i EU måste förbättras. Parlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att stärka den gemensamma kapaciteten för underrättelseanalys (SIAC) och Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen). Parlamentet upprepar sin uppmaning om att det bör införas underrättelsekapacitet inom alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser som förser EU:s underrättelse- och lägescentral (EU Intcen), EUMS och den civila planerings- och ledningskapaciteten med information. Parlamentet understryker hur viktig säker kommunikation är för tillförlitliga underrättelser och välkomnar insatserna för att uppdatera regler och föreskrifter på säkerhetsområdet i detta avseende för att bättre skydda information, infrastruktur och kommunikationssystem från utländsk inblandning och utländska angrepp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka EU Intcen som ett effektivt organ för underrättelseutbyte, så att underrättelser kan utbytas på ett säkert sätt, en gemensam strategisk kultur kan byggas upp och det kan tillhandahållas strategisk information som gör att kriser inom och utanför EU bättre kan förutses och hanteras.

79.Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den svåra och allvarliga situation som har uppstått i Sahel efter flera olika kupper, såsom i Niger, Mali och Burkina Faso, men även i Sudan. Parlamentet beklagar djupt den militärkupp som genomfördes i Niger den 26 juli 2023 och kräver att president Mohamed Bazoum och hans familj och alla de som frihetsberövades godtyckligt omedelbart och villkorslöst ska friges samt att anklagelserna mot honom ska läggas ned. Parlamentet kräver att president Mohamed Bazoum, som är demokratiskt vald, omedelbart återinsätts och att den konstitutionella ordningen återställs.

80.Europaparlamentet påminner om att stabiliteten i Sahel har en direkt inverkan på säkerheten och stabiliteten i Europa. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater måste ompröva sin politik gentemot den strategiska Sahelregionen och dra lärdom av tidigare misstag, särskilt när det gäller Ryssland, men även mot bakgrund av att det krävs en helhetssyn på hur denna politik behandlar långsiktiga sociala, ekonomiska och utvecklingsrelaterade aspekter. Parlamentet anser mot denna bakgrund att de afrikanska partnerna måste få tillräckligt med resurser. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att beakta regionala och lokala aspekter i sin säkerhetspolitik, bland annat genom att föra dialoger med lokalbefolkningen, civilsamhället och demokratiskt valda myndigheter och regionala organisationer där så är möjligt, i enlighet med principen om ”afrikanska lösningar på afrikanska problem”. Parlamentet medger att de olika internationella uppdragen ännu inte har uppnått sitt främsta mål om att få till stånd varaktig fred i regionen. Parlamentet välkomnar den höga representantens tillkännagivande om att EU:s strategi för Sahel ska ses över. Parlamentet vill se att denna översyn görs så snabbt som möjligt och att statusen för GSFP-uppdragen i regionen stärks ytterligare.

81.Europaparlamentet stöder till fullo de beslut som Ecowas och Afrikanska unionen fattat som svar på kupperna och uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att undersöka hur de på ett ändamålsenligt sätt kan bistå dem i deras insatser där så är möjligt.

82.Europaparlamentet fördömer närvaron av privata militära företag och/eller statsunderstödda proxyaktörer såsom Wagnergruppen och Afrikakåren, som har bidragit till att destabilisera Sahelregionen och stött olika förtryckarregimer i ett försök att öka Rysslands inflytande i Afrika. Parlamentet anser att orsakerna bakom alla statskupper är flerdimensionella och att de skiljer sig åt mellan olika länder och därför kräver noggranna överväganden. Parlamentet är dock bestört över de starka antieuropeiska uttrycken i vissa länder och uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att överväga att öka den direkta personkontakten genom närmare utbyten med lokalbefolkningen och de nationella myndigheterna, mer riktad strategisk kommunikation på lokala språk för att motverka negativa effekter och genom att diskutera sitt koloniala förflutna på ett uppriktigt sätt när så behövs.

83.Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att bygga vidare på de framsteg som redan har gjorts av Europeiska unionens militära utbildningsuppdrag i Moçambique (EUTM Moçambique) i insatserna mot det växande terroristhotet i Cabo Delgado och i utbildningen av Moçambiques väpnade styrkor på plats. Parlamentet är fortfarande bekymrat över risken för att detta hot sprider sig i området. Parlamentet efterlyser omedelbara åtgärder för att påskynda tillhandahållandet av icke-dödlig utrustning.

84.Europaparlamentet lyfter fram att tre av EU:s fem utbildningsuppdrag och militära partnerskapsuppdrag i Afrika (Centralafrikanska republiken, Mali, Niger) nu pågår i mycket långsammare takt eller har stoppats officiellt. Parlamentet påpekar även att vissa civila uppdrag till stöd för de interna säkerhetsstyrkorna har stannat av (Eucap Sahel Mali), fungerar bristfälligt (EUAM RCA) eller har dragits tillbaka (Eucap Sahel Niger). Parlamentet understryker att utstationerad personal har ett akut behov av verktyg, utbildning, utrustning och resurser som gör att de kan lämna information och underrättelser till EU och medlemsstaterna. Parlamentet anser att stöd är fortsatt viktigt i samband med utbildningsuppdrag, för att europeiska rådgivare ute på fältet så noga som möjligt ska kunna kontrollera huruvida utbildningsprogrammen har genomförts korrekt och huruvida de motsvarar de lokala väpnade styrkornas operativa behov.

85.Europaparlamentet uppmanar vidare utrikestjänsten och medlemsstaterna att noggrant undersöka mandatet för alla GSFP-uppdrag i Afrika, inbegripet huruvida uppdragen eventuellt bör avslutas, för att mot bakgrund av det nuvarande politiska sammanhanget fastställa uppnåeliga mål och milstolpar för varje uppdrag och undersöka om dessa uppdrag skulle kunna ändras så att de på ett mer ändamålsenligt sätt bidrar till en ny flerdimensionell och anpassad EU-strategi i Sahel och Afrika, som en del av den integrerade strategin.

86.Europaparlamentet välkomnar lanseringen av EU:s säkerhets- och försvarsinitiativ till stöd för västafrikanska länder i Guineabukten för en inledande period på två år och i nära samordning med Elfenbenskusten, Ghana, Togo och Benin.

87.Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatta bristen på stöd från ett stort antal afrikanska länder för en resolution från FN:s generalförsamling i vilken man fördömer Ryssland, stöder Ukrainas territoriella integritet och efterlyser fred.

88.Europaparlamentet välkomnar uppdateringen av EU:s strategi för sjöfart och den tillhörande handlingsplanen samt åtagandet att stärka unionens roll som garant för internationellt sjöfartsskydd. Parlamentet välkomnar att denna översyn omfattar en förstärkning av befintliga marina insatser. Parlamentet uppskattar att det i uppdateringen ges förslag om att undersöka nya havsområden av intresse där konceptet samordnad närvaro till havs kan genomföras på grundval av erfarenheterna från Guineabukten och nordvästra Indiska oceanen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att delta aktivt i dessa initiativ och att stärka sin militära flottkapacitet för att därmed förbättra EU:s närvaro och synlighet i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten, regionen Indiska oceanen/Stilla havet och den internationella sjöfartssektorn samt att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med hot och utmaningar i Östersjön.

89.Europaparlamentet understryker att man måste säkra Svartahavsregionen genom att bidra till minröjningen i Ukrainas vatten och uppmuntra medlemsstaterna att erbjuda utbildning i detta avseende, med tonvikt på utveckling av minröjningskapacitet till havs och skydd av kritisk havsbotteninfrastruktur. Parlamentet understryker det faktum att liknande teknik bör testas och användas i Europas övriga hav, där problemet med oexploderad ammunition och kemiska vapen som dumpats under förra århundradet redan är ett hot mot säkerheten, miljön, människors hälsa och ekonomin, såsom i Östersjön, Adriatiska havet och Nordsjön. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen för att hantera denna växande utmaning.

90.Europaparlamentet understryker att EU, med tanke på de växande geopolitiska spänningarna inom sjöfarten, måste säkerställa friheten till sjöfart, se till att kommunikationslinjerna och tillhörande fartyg och besättningar till havs är säkra, trygga den havsbaserade infrastrukturen och vidta åtgärder för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske samt se till att dess yttre sjögränser övervakas effektivt så att olaglig verksamhet kan förhindras. Parlamentet understryker att samarbetet mellan EU och Nato måste intensifieras när det gäller sjöfartsskydd, så att det täcker alla frågor av gemensamt intresse på området.

91.Europaparlamentet betonar att EU, med tanke på de växande geopolitiska spänningarna till havs, måste se till att dess yttre sjögränser övervakas effektivt så att olaglig verksamhet kan förhindras. Parlamentet beklagar att Turkiet, trots den ram för restriktiva åtgärder som EU inrättade den 11 november 2019 som svar på Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet, har fortsatt med denna verksamhet.

92.Europaparlamentet välkomnar Turkiets röst för att fördöma Rysslands anfallskrig mot Ukraina i FN:s generalförsamling samt landets engagemang för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, men beklagar samtidigt djupt att Turkiet genom att kringgå EU:s sanktioner undergräver sanktionernas effektivitet och uppmanar kommissionen att undersöka detta. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att ställa sig bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.

93.Europaparlamentet erkänner att Turkiet är ett land med strategisk relevans, men beklagar samtidigt Turkiets ståndpunkter och politik inom vissa områden som är av intresse för EU och dess grannskap och som hotar den regionala freden, säkerheten och stabiliteten. Parlamentet fördömer kraftfullt Turkiets olagliga aktiviteter i Cypern, t.ex. de fortsatta överträdelserna av FN:s säkerhetsråds resolutioner 550(1984) och 789(1992), i vilka Turkiet uppmanas att överföra Varoshaområdet till de rättmätiga invånarna under FN:s tillfälliga förvaltning, och de angrepp mot FN:s fredsbevarande styrkor som nyligen skett inom buffertzonen nära byn Pyla/Pile, som har två befolkningsgrupper. Parlamentet fördömer Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans uppmaning till det internationella samfundet att erkänna separatistenheten i den ockuperade delen av Cypern och därmed överge relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, i vilka det förordas en federation med två befolkningsgrupper och två zoner med en enda internationell rättskapacitet, en enda suveränitet och ett enda medborgarskap samt politisk jämbördighet, som också överensstämmer med EU:s regelverk.

94.Europaparlamentet beklagar djupt att Turkiet, trots nedtrappningsinsatserna, fortsätter med sina ensidiga provokativa handlingar och fortsatt brister i efterlevnaden av FN:s säkerhetsråds resolution om vapenembargot mot Libyen när det gäller Irini-insatsen, vilket strider mot internationell rätt, inbegripet Unclos och EU-medlemsstaternas, i synnerhet Greklands och Cyperns, suveräna rättigheter i östra Medelhavsområdet. Parlamentet välkomnar den nyligen undertecknade gemensamma förklaringen från Turkiets och Greklands ledare, i vilken de uppger att de ska sträva efter goda grannförbindelser, verka för öppen kommunikation, minska spänningarna genom militärt förtroendeskapande, öka handeln och arbeta för att lösa problemen i Egeiska havet. Parlamentet konstaterar att Turkiet blir allt mer närvarande i områden där EU har centrala säkerhetsintressen och GSFP‑uppdrag, och uppmanar Turkiet att avstå från att undergräva EU:s intressen och uppdrag i dessa områden. Parlamentet upprepar sitt fördömande av Turkiets och Libyens undertecknande av samförståndsavtalen om övergripande säkerhetssamarbete och militärt samarbete och om avgränsningen av havsområden, vilka hänger samman med varandra och på ett tydligt sätt kränker internationell rätt, relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och EU‑medlemsstaternas suveräna rättigheter.

95.Europaparlamentet understryker att det finns ett akut behov av att avsevärt öka investeringarna i regional och global vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning, särskilt inom ramen för multilaterala strategier. Parlamentet betonar att det behövs ökad insyn och konvergens på nationell och europeisk nivå när det gäller vapenexport. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut agera i överensstämmelse med den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, ändrad genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560. Parlamentet erkänner medlemsstaternas befogenheter i sin försvarsupphandlingspolitik.

96.Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt fulla stöd för EU:s och dess medlemsstaters engagemang för icke-spridningsfördraget som hörnstenen i systemet för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Parlamentet insisterar på att det måste säkerställas att EU spelar en central och konstruktiv roll i arbetet för att utveckla och stärka de globala regelbaserade insatserna för icke-spridning och strukturerna för vapenkontroll och nedrustning.

97.Europaparlamentet betonar att EU måste vidareutveckla sin egen förmåga inom samtliga områden för att skydda alla medlemsstaters suveränitet, men också bana väg för att bördan ska kunna omfördelas på lång sikt genom att EU tar större ansvar för sitt försvar och samtidigt stärker säkerhetssamarbetet med Nato och likasinnade partner i hela världen. Parlamentet välkomnar inrättandet av Schumanforumet för säkerhet och försvar som en plattform för utbyte mellan partner som bygger på jämlikhet och ömsesidig uppskattning.

98.Europaparlamentet understryker i starkast möjliga ordalag vikten av alliansen mellan EU och Förenta staterna, som bygger på de gemensamma värdena demokrati, frihet och rättsstaten. Parlamentet värdesätter Förenta staternas starka åtagande och engagemang för Europas territoriella försvar, särskilt mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina som hotar hela kontinenten. Parlamentet välkomnar varmt det intensifierade partnerskapet med Förenta staterna, i synnerhet den administrativa överenskommelse som undertecknades mellan Europeiska försvarsbyrån och Förenta staternas försvarsdepartement i april 2023 och dialogerna mellan EU och Förenta staterna om säkerhet och försvar samt om Kina. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta det aktiva samarbetet med Förenta staterna inom ramen för den strategiska dialogen mellan EU och Förenta staterna om säkerhet och försvar, t.ex. när det gäller ömsesidiga initiativ på säkerhets- och försvarsområdet, nedrustning och icke-spridning, verkningarna av omstörtande teknik, klimatförändringar, hybridhot, cyberförsvar, militär rörlighet, krishantering och förbindelserna med strategiska konkurrenter.

99.Europaparlamentet noterar vikten av ökat samarbete inom produktion och upphandling av försvarsrelaterade produkter, bl.a. genom lika marknadstillträde för försvarsindustrierna. Parlamentet välkomnar i detta avseende EU:s insatser för att förbättra sin egen försvarsförmåga och ta ett större ansvar för sitt eget försvar.

100.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till institutionaliserat säkerhets- och försvarssamarbete med Förenade kungariket, bland annat genom närmare samarbete kring informationsutbyte, militär rörlighet, ömsesidiga säkerhets- och försvarsinitiativ, krishantering, cybersäkerhet, hybridhot, utländsk informationsmanipulering och inblandning och förbindelserna med gemensamma strategiska konkurrenter. Parlamentet uppmuntrar Förenade kungariket att på allvar samarbeta med EU i fråga om brådskande strategiska utmaningar. Parlamentet uppmanar den höga representanten att bjuda in Förenade kungariket till informella rådssammanträden med utrikesministrarna (och försvarsministrarna) i syfte att diskutera frågor av gemensamt intresse, samtidigt som EU:s självbestämmanderätt skyddas fullt ut.

101.Europaparlamentet framhåller hur betydelsefull den strategiska kompassens partnerskapsdimension är när det gäller att stärka samarbetet mellan EU och likasinnade allierade och partner runt om i världen och på så sätt motverka utländska strategier som syftar till att undergräva EU och destabilisera den regelbaserade internationella ordningen. Parlamentet välkomnar den efterlängtade tredje gemensamma förklaringen om samarbete mellan EU och Nato, i vilken det bekräftas att EU och Nato är viktiga partner som delar gemensamma värderingar och strategiska intressen och som tillsammans verkar för att se till att de Natoallierade gynnas av en stark europeisk pelare i Nato. Parlamentet efterlyser i synnerhet synergieffekter och samstämmighet mellan Natos strategiska koncept och EU:s strategiska kompass, särskilt när det gäller insatserna för att motverka rysk aggression, militär rörlighet, hybrid- och cyberkrigföring, inklusive kampanjer med utländsk informationsmanipulering och inblandning, globalt sjöfartsskydd, kampen mot traditionella hot såsom terrorism, och stöd till partner.

102.Europaparlamentet välkomnar Finlands anslutning till Nato. Parlamentet beklagar djupt att ratificeringen av Sveriges Natomedlemskap har försenats. Parlamentet fördömer i detta sammanhang att samtycket till Sveriges anslutning till Nato hålls tillbaka i ett försök att undergräva de demokratiska friheterna i EU:s medlemsstater. Parlamentet välkomnar i detta avseende Turkiets och Ungerns mycket försenade beslut att slutligen godkänna Sveriges anslutning till Nato. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de turkiska myndigheterna att infria sitt löfte om ett mer konstruktivt partnerskap inom Nato, även i östra Medelhavsområdet.

103.Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet om en handlingsplan för militär rörlighet 2.0 som ett viktigt bidrag till att stärka den europeiska säkerheten i enlighet med den strategiska kompassen. Parlamentet lyfter fram det påskyndade godkännandet av transportinfrastrukturprojekt med dubbla användningsområden efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet påminner om vikten av att se till att det finns tillräcklig tillgång till ekonomiska resurser för att projektplaneringen ska kunna fortsätta under de kommande åren.

104.Europaparlamentet understryker vikten av att föra säkerhets- och försvarsdialoger med partner runt om i världen, särskilt på västra Balkan och i det östliga partnerskapet, men även med viktiga partner i strategiska havsområden, såsom i de områden som sträcker sig från det södra grannskapet och regionen Indiska oceanen/Stilla havet, från Afrikas östra kust till södra Stilla havet och från Arktis till Fjärran Östern. Parlamentet vill se att det militära och säkerhetsrelaterade samarbetet med länderna i EU:s omedelbara grannskap fördjupas genom att säkerhetsdimensionen stärks och de säkerhets- och försvarspolitiska dialogerna utvecklas. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att fördjupa samarbetet med internationella organisationer, till exempel, men inte begränsat till, FN, Afrikanska unionen och dess fredsbevarande uppdrag i gemensamma insatsområden, samt med OSSE när det gäller säkerhet.

105.Europaparlamentet erkänner att den arktiska regionen har stor strategisk och geopolitisk betydelse till följd av dess framväxande sjöfartsleder, rika naturresurser och möjligheter till ekonomisk utveckling som den globala uppvärmningen medför, samtidigt som den i allt högre grad ifrågasätts. Parlamentet anser det vara alarmerande att auktoritära regimer, däribland Ryssland och Kina, ökar verksamheten i och har ett allt större intresse av Arktis. Parlamentet understryker vikten av att bevara säkerheten, stabiliteten och samarbetet i Arktis. Parlamentet betonar att regionen måste förbli fri från militära spänningar och exploatering av naturresurser, samtidigt som ursprungsbefolkningarnas rättigheter respekteras. Parlamentet upprepar att unionens politik för Arktis måste inkluderas i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och att ett effektivt samarbete måste inledas med Nato. Parlamentet efterlyser att Arktis tas upp regelbundet vid mötena i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och i rådet.

106.Europaparlamentet fördömer kraftfullt de många robottester som Nordkorea genomförde 2023. Parlamentet understryker Kinas och Rysslands särskilda ansvar när det gäller Nordkorea och uppmanar dem att använda sitt inflytande för att förhindra en ytterligare upptrappning. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över det senaste mötet mellan Nordkoreas och Rysslands ledare. Parlamentet fördömer skarpt Nordkoreas leveranser av vapen och ballistiska robotar till Ryssland, vilka används i anfallskriget mot Ukraina, och konstaterar att Ryssland, genom det förstärkta militära samarbetet, bryter mot FN:s sanktioner mot och resolutioner om Nordkorea. Parlamentet fördömer kraftfullt Iran för att ha försett Ryssland med drönare och robotar som ska användas i Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och understryker att det behövs ytterligare internationella insatser i nära samarbete med våra partner när det gäller Iran.

107.Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av den parlamentariska demokratin och en förbättrad granskning av partnerländer utanför EU genom parlamentariska dialoger om säkerhets- och försvarsfrågor och genom ökad parlamentarisk motståndskraft mot hybridhot, inbegripet cyberhot och utländsk informationsmanipulering och inblandning.

108.Europaparlamentet konstaterar att den senaste tidens ökade utgifter för EU:s och medlemsstaternas försvarspolitik och försvarsprogram har särskild betydelse för EU:s försvar och säkerhet, återspeglar de behov som uppstått till följd av den nuvarande säkerhetssituationen och tyder på att försvarsfrågorna gradvis håller på att utvecklas till ett verkligt EU-politikområde som kräver fullständig parlamentarisk granskning och ansvarsskyldighet för att det därmed ska kunna säkerställas att programmen och politiken i fråga på effektivast möjliga sätt bidrar till att uppnå EU:s strategiska mål och till att skydda europeiska säkerhets- och försvarsintressen. Parlamentet upprepar i detta avseende sitt krav på delegerade akter för arbetsprogram inom ramen för försvarsindustriprogram som finansieras genom EU:s budget. Parlamentet upprepar med kraft sitt krav på att det inrättas ett fullvärdigt säkerhets- och försvarsutskott i Europaparlamentet med fullt lagstiftnings- och budgetansvar för europeiska försvarsfrågor, inbegripet åtgärder till stöd för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, förutsatt att detta utskott tar ledningen när det gäller det framväxande försvarsregelverket inom ramen för EU med kontroll, lagstiftning och budgetansvar.

109.Europaparlamentet betonar, med hänvisning till det framgångsrika samarbetet mellan underutskottet för säkerhet och försvar och utskottet för industrifrågor, forskning och energi i samband med fastställandet av förordningen om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling, att underutskottet bör inkluderas i alla lagstiftningsförfaranden med konkreta konsekvenser för det europeiska försvaret fram till dess att ett fullvärdigt utskott har inrättats.

110.Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att regelbundet och utförligt rapportera om genomförandet av den strategiska kompassen till underutskottet för säkerhet och försvar.

111.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionens ordförande och behöriga kommissionsledamöter, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, talmannen i Natos parlamentariska församling, EU:s säkerhets- och försvarsbyråer samt medlemsstaternas regeringar och parlament.