1.Europaparlamentet bekräftar de mänskliga rättigheternas universalitet, ömsesidiga samverkan, sammanlänkning och odelbarhet och att varje människa har en inneboende värdighet. Parlamentet bekräftar EU:s och dess medlemsstaters skyldighet att främja och skydda demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheternas universalitet och oförytterlighet runt om i världen på ett bestämt, enhetligt och konsekvent sätt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja en sammanslagning av krafter mellan demokratier och relevanta internationella och regionala organisationer för att ta itu med hot och främja mänskliga rättigheter i hela världen, bland annat genom en kraftfull och offentlig hållning som bekräftar vårt åtagande att försvara de mänskliga rättigheternas och rättsstatsprincipens universalitet.

2.Europaparlamentet fördömer totalitära och auktoritära regimers missbruk av multilaterala institutioner, i synnerhet FN:s råd för mänskliga rättigheter, i syfte att neutralisera mekanismerna för mänskliga rättigheter och dess förmåga att ställa stater till svars för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, samt att undergräva och/eller skriva om internationella normer så att de passar deras auktoritära agenda. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att samarbeta med likasinnade demokratiska allierade för att stödja en reform av multilaterala institutioner så att de blir mer motståndskraftiga gentemot auktoritära regimers skadliga inflytande.

3.Europaparlamentet betonar att EU måste vara fullt berett att motverka uppkomsten och det illasinnade inflytandet av auktoritärt styre, illiberalism och extremism samt hoten mot de mänskliga rättigheterna och de ökande angreppen på de mänskliga rättigheternas, demokratins, rättsstatlighetens och den internationella humanitära rättens universalitet.

4.Europaparlamentet understryker att det ambitiösa åtagandet och retoriken inom EU:s utrikespolitik för mänskliga rättigheter kräver att den är konsekvent och exemplarisk när det gäller engagemanget för universella mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet beklagar den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen världen över, även i EU, vilket undergräver trovärdigheten i unionens uttalanden mot försämringar vad gäller demokratin och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater dels att föregå med gott exempel och rigoröst upprätthålla mänskliga rättigheter, så att deras civila samhälle tillförsäkras en miljö som det kan arbeta i, dels att åtgärda alla negativa trender på detta område.

5.Europaparlamentet fördömer den ökande trenden med kränkningar av mänskliga rättigheter och demokratiska principer och värden runt om i världen, såsom allt djupare sociala, ekonomiska och politiska orättvisor, upphävande av rättigheter, särskilt för kvinnor, ihållande och systematisk utestängning och diskriminering av hela samhällsgrupper, avrättningar, utomrättsligt dödande, tortyr, könsrelaterat våld, diskrimination och könsapartheid, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, systematisk och strukturell diskriminering och ojämlikhet, tillslag mot marginaliserade och sårbara individer och grupper, det civila samhället, politiska motståndare och etniska och religiösa minoriteter, slaveri och tvångsarbete, tvångsdeporteringar, överdrivet våld från offentliga myndigheters sida, censur och hot mot oberoende medier och journalister, samt hot på det digitala området såsom nätövervakning nedstängningar av internet, bland annat. Parlamentet fördömer autokratiska regimers metoder för gränsöverskridande förtryck. Parlamentet beklagar djupt det försvagade skyddet av demokratiska institutioner och det krympande utrymmet för det civila samhället runt om i världen, vilket skapar straffrihet för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att antalet demokratier har fortsatt att minska, medan antalet auktoritära regimer har ökat.

6.Europaparlamentet fördömer de skräddarsydda narrativ som auktoritära och illiberala regimer håller på att ta fram för att angripa allmängiltigheten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet varnar för att de ovannämnda narrativen sprids av dessa regimer i internationella forum såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att motverka dessa fientliga narrativ, ofta baserade på påståenden om kulturell relativism för att dölja bland annat maktmissbruk samt desinformation och utländsk inblandning riktad mot EU. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att använda alla verktyg som står till deras förfogande, bland annat genom att fullt ut utnyttja potentialen i EU:s internationella kulturella förbindelser.

7.Europaparlamentet är bekymrat över att internationella konferenser och starkt mediebevakade evenemang anordnas i auktoritära och illiberala länder där människorättsförsvarare förföljs eller trakasseras, och att dessa länder använder sådana evenemang som PR och för att förändra sitt globala anseende på människorättsområdet.

8.Europaparlamentet pekar på den breddade verktygslåda som används av auktoritära, totalitära och illiberala regimer som bygger upp en ram för att urholka de mänskliga rättigheterna genom lagstiftningsåtgärder och andra bestämmelser som används för att bedriva valfusk, tysta och hota det civila samhället, marginaliserade och sårbara individer och grupper, minoriteter, politiska motståndare, oberoende medier och kritiska röster, kontrollera rättsväsendet och förfölja bland annat människorättsförsvarare, journalister, advokater, konstnärer och aktivister, som är kritiska mot dessa regimers praxis.

9.Europaparlamentet fördömer att auktoritära och illiberala regimer i allt större utsträckning åsidosätter internationell människorättslagstiftning, särskilt de regimer som skapar och utvidgar befintliga interna och internationella konflikter, och som orsakar nya, med förödande konsekvenser för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att dessa regimer försöker undergräva legitimiteten för den internationella människorättslagstiftningen för att inte behöva tillämpa den, vilket de är skyldiga att göra.

10.Europaparlamentet efterlyser en bedömning av effektiviteten för strategin med ”tyst diplomati” och uppmanar EU att göra sig mer hörd när det gäller att försvara de mänskliga rättigheterna.

11.Europaparlamentet fördömer starkt och är djupt oroat över de grymheter, krigsförbrytelser och allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt, inbegripet sexuellt våld, könsrelaterat våld, deportation av barn och tortyr och mord på civila och krigsfångar, som har begåtts av ryska väpnade styrkor och deras inofficiella styrkor under Rysslands olagliga, omotiverade och oprovocerade aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet påminner om att stödja Ukraina i dess krig mot Ryssland är av avgörande betydelse för att skydda en regelbaserad världsordning. Parlamentet uppmanar med kraft till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att se till att de som har begått krigsförbrytelser och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ukraina identifieras och hålls ansvariga. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att erbjuda sitt fulla stöd till relevanta berörda parter, åtgärder och mekanismer på detta område, däribland de ukrainska åklagarna, utredarna och rättsväsendet, ICC, undersökningskommissionen vid FN:s råd för mänskliga rättigheter och nationella utredningar enligt principen om universell jurisdiktion. Parlamentet betonar vikten av att skyndsamt kunna samla in och säkra bevis om krigsbrott och brott mot mänskligheten och ser positivt på civilsamhällets arbete i detta syfte.

12.Europaparlamentet är bestört över mordet på 2021 års Sacharovpristagare Aleksej Navalnyj, som offrade sitt liv för att försvara demokratin och motsätta sig förtryck och korruption i Ryssland.

13.Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart eldupphör i Gaza.

14.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det också finns ”människorättsljuspunkter” som återspeglar vissa framsteg i detta sammanhang av stora utmaningar för de mänskliga rättigheterna i hela världen. Parlamentet stöder helhjärtat det arbete som utförs av bland annat FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Europarådet, liksom människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället, för att omsätta internationella åtaganden i konkreta åtgärder för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker behovet av en mer strategisk kommunikation om mänskliga rättigheter och demokrati som visar EU:s engagemang genom att dela positiv utveckling, politik och bästa praxis, och uppmanar EU:s delegationer och EU-medlemsstaternas diplomatiska beskickningar att också agera så i tredjeländer. Parlamentet stöder utrikestjänstens kampanj för att högtidlighålla 75-årsjubileet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 2023 till stöd för FN:s människorättsinitiativ ”Human Rights 75” och initiativet ”Good Human Rights Stories” https://goodhumanrightsstories.net/. som ett sätt att främja positiva berättelser om mänskliga rättigheter.

15.Europaparlamentet understryker det faktum att UNRWA spelar en oersättlig roll när det gäller att tillhandahålla livsviktigt bistånd för att säkerställa den dagliga överlevnaden för 2,2 miljoner civila i Gaza, vars liv och mest grundläggande rättigheter står inför ett obeskrivligt hot. Parlamentet motsätter sig att 18 stater har dragit in sin finansiering till UNRWA och påminner om att ifall detta beslut inte upphävs kommer UNRWA:s medel att ta slut under de kommande månaderna. Parlamentet uppmanar därför EU och medlemsstaterna att stödja UNRWA med den finansiering som organisationen behöver för att fortsätta och för att förbättra sitt humanitära arbete som räddar liv.

16.Europaparlamentet betonar kopplingen mellan kränkningar av de mänskliga rättigheterna och utbredd straffrihet och brist på ansvarsskyldighet i konfliktdrabbade regioner och länder. Parlamentet understryker behovet av att upprätthålla internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt, särskilt med avseende på Genèvekonventionerna. Parlamentet fördömer skarpt de kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter som begås av regeringsstyrkor och väpnade grupper runt om i världen och som i vissa fall har utgjort krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet efterlyser en effektiv garanti för snabb och obehindrad passage av humanitärt bistånd under väpnade konflikter och naturkatastrofer och ett systematiskt inrättande av humanitära korridorer där och när så behövs i situationer med väpnade konflikter och krig. Parlamentet fördömer auktoritära regeringars försök att lägga sig i och begränsa humanitära biståndsorganisationers verksamhet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av samordning mellan civila och militära aktörer. Parlamentet fördömer de katastrofala humanitära konsekvenserna och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna till följd av modern krigföring och konflikter världen över, inbegripet bombningar av civila mål, våldtäkt och tortyr, tvångsförflyttningar och olagliga utvisningar, bland annat. Parlamentet pekar på de könsrelaterade effekterna av väpnade konflikter, inbegripet användningen av sexuellt våld mot kvinnor och flickor som en krigstaktik, konflikternas inverkan på barn och minoriteter samt deras miljökonsekvenser.

17.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser för att främja respekten för internationell humanitär rätt och ge stöd till offren för att få tillgång till internationell rätt och få rättsmedel och gottgörelse. Parlamentet betonar att det enligt internationell humanitär rätt är förbjudet att genomföra attacker mot civila och mot föremål som är oumbärliga för civilbefolkningens överlevnad. Parlamentet begär att EU och dess internationella partner fullt ut utnyttjar alla relevanta instrument för att bekämpa internationell brottslighet, inbegripet tillämpningen av principen om en universell jurisdiktion på nationell nivå, särskilda nationella och internationella domstolar som också omfattar aggressionsbrott, samt inrättar flexibla samarbets- och finansieringsmekanismer för att skyndsamt kunna samla in och analysera bevis om brott. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att dessa instrument tillämpas på ett samordnat sätt och utgör ett komplement till EU:s och medlemsstaternas andra relevanta instrument.

18.Europaparlamentet är allvarligt oroat över den fortsatta förekomsten av långvariga ockupationer och annekteringar av territorier. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet riktas mot människorättssituationen i olagligt ockuperade territorier, även i händelse av långvarig ockupation, och i de många frusna konflikterna, samt att effektiva åtgärder vidtas i syfte att förhindra allvarliga människorättskränkningar, bland annat kränkningar av rätten till liv, inskränkningar av den fria rörligheten och diskriminering.

19.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att hjälpa till att begränsa väpnade konflikter och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär lag genom att strikt följa bestämmelserna i artikel 7 i FN:s vapenhandelsfördrag om export och exportbedömning och rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99). och EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (EUT L 206, 11.6.2021, s. 1).. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att bedöma den skadliga användningen av spionprogram tills ett robust regelverk har införts för att garantera att spionprogrammen används i överensstämmelse med internationella normer för mänskliga rättigheter. Parlamentet uttrycker sin fortsatta oro över användningen av bestyckade drönare utanför den internationella rättsliga ramen, och efterlyser konsekvensbedömningar avseende mänskliga rättigheter i samband med framtida projekt för utveckling av bestyckade drönare. Parlamentet uppmanar EU att ta initiativ till att skapa ett rättsligt bindande instrument som förbjuder dödliga autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll.

20.Europaparlamentet håller fast vid att EU måste föra en konsekvent politik i situationer som ockupation eller annektering av territorier, som bör vägledas av internationell humanitär rätt för att förhindra grova människorättsbrott på plats. Parlamentet framhåller EU-baserade företags ansvar att tillämpa strängast möjliga policy för tillbörlig aktsamhet på all ekonomisk eller finansiell verksamhet i eller med dessa territorier, och att säkerställa strikt efterlevnad av internationell rätt och EU:s sanktionspolitik när den är tillämplig på dessa situationer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att förtydliga de tillämpliga reglerna för EU:s handel med sådana territorier.

21.Europaparlamentet upprepar sitt principiella motstånd mot dödsstraffet, som är en grym, omänsklig och förnedrande – samt oåterkallelig – bestraffning. Parlamentet beklagar att trots trenden i vissa länder utanför EU att vidta åtgärder för att avskaffa dödsstraffet finns det fortfarande stora utmaningar i detta avseende. Parlamentet beklagar djupt att antalet dödsdomar som verkställts i vissa länder utanför EU ökar och har nått sin högsta nivå under de senaste fem åren. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla länder att fullständigt avskaffa dödsstraffet eller införa ett omedelbart moratorium som ett första steg mot dess avskaffande. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att använda alla verktyg som står till deras förfogande, inbegripet handels- och associeringsavtal med länder utanför EU, för att arbeta för ett moratorium för användningen av dödsstraffet i syfte att avskaffa det.

22.Europaparlamentet betonar att EU måste vara oförtröttligt i sin strävan mot ett allmänt avskaffande av dödsstraffet som ett centralt mål i sin externa människorättspolitik. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att försvara avskaffandet i relevanta internationella forum och verka för bredast möjliga stöd för denna ståndpunkt. Parlamentet uppmuntrar FN-organens fortsatta insatser för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet, i linje med resolutionerna från FN:s generalförsamling. Parlamentet uppmanar dessutom de berörda länderna att som ett första steg minska förteckningen över brott som kan bestraffas med döden. Parlamentet efterlyser transparens kring dödsdomar och avrättningar i länder som inte lämnar ut denna statistik. Parlamentet stöder Afrikanska unionens antagande av utkastet till protokoll till Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter om avskaffande av dödsstraffet i Afrika. Parlamentet uppmuntrar andra tredjeländer och regionala organisationer att inleda liknande processer, bland annat genom att på ett meningsfullt sätt inkludera civilsamhällesorganisationer. Parlamentet betonar hur viktigt det är att stödja lokala och regionala insatser för att avskaffa dödsstraffet.

23.Europaparlamentet är djupt oroat över de ökande bakslagen för yttrandefriheten, inklusive den konstnärliga yttrandefriheten, och mediefriheten runt om i världen, särskilt för journalister. Parlamentet fördömer censuren av journalister, människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället, samhällsbevakare, visselblåsare och konstnärer genom tillämpning av lagar om ”utländska agenter” samt andra lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som antagits av auktoritära, totalitära och illiberala regimer, såsom ökande administrativa bördor, böter, hot och ett ärekränkande och demoniserande språkbruk. Parlamentet påminner om sin djupa oro över användningen av strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande för att tysta dem, och uppmanar med kraft både medlemsstater och länder utanför EU att sätta stopp för sådana rättegångar. Parlamentet noterar att vissa av dessa metoder även kan äga rum i en rad sedan länge etablerade demokratiska länder i hela världen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang insatserna för att stärka skyddet av journalister och aktivister, även i EU, mot ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk som syftar till att tysta dem.

24.Europaparlamentet erkänner den avgörande betydelsen av att stödja journalister som utsätts för förföljelse och hot mot sin säkerhet, och efterlyser skyddsprogram för journalister som underlättar omplacering och vidarebosättning för dem som befinner sig i omedelbar fara. Parlamentet beklagar användningen av riktad övervakning och användning av spionprogram samt andra digitala hot mot journalister och fördömer kränkningarna av deras rätt till privatliv, yttrandefrihet, tankefrihet, informationsfrihet och föreningsfrihet som införts av statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet bekräftar på nytt att tillgång till trovärdig och tillförlitlig information, både online och offline, är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle.

25.Europaparlamentet uppmanar länder utanför EU att vidta brådskande åtgärder för att förhindra onödig eller överdriven användning av våld, trakasserier eller godtyckligt frihetsberövande under demonstrationer, samt att upphäva eller ändra lagstiftning och administrativa åtgärder som är oförenliga med rätten till yttrande- och mötesfrihet.

26.Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att intensifiera sina diplomatiska insatser genom bilateralt och multilateralt engagemang i samband med censur, hot mot eller angrepp på den akademiska friheten, särskilt fängslandet av forskare över hela världen, från statliga och icke-statliga aktörer, som har viktiga konsekvenser för rätten till utbildning, åtnjutandet av fördelarna med vetenskapliga framsteg samt yttrande- och åsiktsfriheten. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att se över befintliga stöd- och skyddsmekanismer för att stärka kapaciteten att identifiera och tillhandahålla stöd, inbegripet skydd och stöd i krissituationer, i sådana fall. Parlamentet välkomnar inkluderingen av riskutsatta akademiker i EU:s mekanism för människorättsförsvarare.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa fortsatt stöd på hög nivå till Global Campus of Human Rights and Democracy, som har gett ett säkert utrymme för studenter och forskare som varit tvungna att fly från sina länder för att ha försvarat demokrati och mänskliga rättigheter, och som är ett flaggskepp för EU:s stöd till utbildning om mänskliga rättigheter i hela världen. Parlamentet stöder det gemensamma uttalande om akademisk frihet som gjordes vid människorättsrådets 52:a möte och som stöddes av alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas och EU:s delegationer att spela en central roll i övervakningen av och rapporteringen om kränkningar av den akademiska friheten i länder utanför EU. Parlamentet stöder utarbetandet av utkastet till principer för genomförande av rätten till akademisk frihet och uppmanar EU att främja antagandet av riktlinjer om akademisk frihet inom FN‑systemet.

28.Europaparlamentet upprepar sin oro över kränkningarna av rätten till tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet och relaterade hatbrott. Parlamentet betonar att sådana kränkningar sker över geografiska och kulturella gränser. Parlamentet beklagar djupt instrumentaliseringen av religions- eller trosidentiteter för politiska ändamål, inbegripet utestängningen av religiösa minoriteter och trosminoriteter och religiösa samfund i vissa länder. Parlamentet fördömer upptrappningar av tvång, diskriminering, trakasserier och våld mot tanke-, samvets-, religiösa eller trosminoriteter, deras egendom och andaktslokaler. Parlamentet fördömer att man tillgriper hädelse, apostasi eller andra anklagelser på religiösa grunder, inbegripet möjligheten till dödsstraff mot de dömda, i fråga om religiösa minoriteter och berättigad människorättsverksamhet, även på internet och i sociala medier, och mer allmänt för att begränsa utrymmet för det civila samhället. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag förföljelsen av kristna runt om i världen.

29.Europaparlamentet stöder fullt ut rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet och att vara troende eller icke-troende. Parlamentet stöder även rätten att manifestera och byta eller lämna sin religion eller tro utan rädsla för våld och diskriminering. Parlamentet fördömer attackerna mot enskilda personer och civilsamhällesorganisationer som på fredlig väg ifrågasätter, kritiserar eller driver gäck med religiösa trosuppfattningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser för att skydda dessa rättigheter, att ta upp dessa frågor i FN:s människorättsforum och att samarbeta med relevanta FN-mekanismer och FN-kommittéer, bland annat i samarbete med länder utanför EU för att försvara dem och förhindra eventuella kränkningar. Parlamentet efterlyser också mer insatser och samarbete på multilateral nivå och med stöd av Internationella brottmålsdomstolen för att samla in bevis på hatbrott, ställa förövarna inför rätta och gottgöra offren.

30.Europaparlamentet erkänner värdet av interreligiös dialog som leder till fredlig samexistens och ömsesidig förståelse mellan olika religiösa grupper, trossamfund och etniska grupper, och uppmuntrar EU och medlemsstaterna att främja dessa. Parlamentet noterar att andelen ateister och icke-religiösa människor ökar i snabb takt i världen, vilket inte bör förbises i EU:s politiska ram för tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet.

31.Europaparlamentet rekommenderar att EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU samarbetar nära och på ett kompletterande sätt med EU:s särskilda representant (EUSR) för mänskliga rättigheter, EU:s representanter för specifika regioner och rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna, och anser i detta syfte att posten som särskilt sändebud bör integreras i Europeiska utrikestjänsten på ett liknande sätt som andra särskilda sändebud och EU:s särskilda representanter. Parlamentet beklagar att kommissionen förlängde det särskilda sändebudets mandat utan en sådan förhandsbedömning av befattningens ändamålsenlighet och mervärde som parlamentet upprepade gånger hade begärt. Parlamentet efterlyser att denna bedömning genomförs och att tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser anslås på denna grund, så att det särskilda sändebudet kan utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Parlamentet påminner om att detta år markerade tioårsdagen för EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religion eller trosuppfattning. Parlamentet beklagar att det visserligen anges i riktlinjerna att de vart tredje år ska utvärderas av rådet, men att det hittills tyvärr inte har offentliggjorts någon sådan utvärdering. Parlamentet uppmanar rådet att genomföra denna utvärdering och att dela resultaten med parlamentet. Parlamentet stöder till fullo EU:s praxis att gå i bräschen för relaterade tematiska resolutioner i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och EU:s delegationer att, när så är lämpligt, ta upp allmänna frågor och specifika fall som rör förföljelse eller diskriminering av trosminoriteter eller religiösa minoriteter i människorättsdialoger med partnerländer och i FN:s människorättsforum, samtidigt som man följer en resultatinriktad strategi och inbegriper ett jämställdhetsperspektiv.

32.Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av alla former av rasism, intolerans, främlingsfientlighet och diskriminering på grund av ras, etnicitet, nationalitet, samhällsklass, funktionsnedsättning, kast, religion, övertygelse, ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Parlamentet understryker hur viktigt det är att inta en intersektionell hållning när diskrimineringsfrågor övervägs. Parlamentet betonar att rasism, diskriminering, främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi, bland annat, liksom religiös förföljelse och därtill knuten intolerans, fortfarande är ett stort problem i hela världen, och att dessa problem har förvärrats ytterligare av covid-19-pandemin.

33.Europaparlamentet fördömer det växande internationella hotet från hatpropaganda, även på nätet. Parlamentet konstaterar att det är mer sannolikt att kvinnor blir måltavlor online, vilket har en negativ inverkan på kvinnors politiska deltagande och på jämställdheten i beslutsfattandet. Parlamentet efterlyser effektiva åtgärder för att reagera på diskriminerande beteenden och få ett slut på straffriheten, och att i samarbete med medlemsstaterna och med bidrag från parlamentet utveckla särskilda lokala strategier för att hjälpa till att bekämpa diskriminering i länder utanför EU, i samråd med lokala företrädare och civilsamhällesorganisationer. Parlamentet betonar på nytt den avgörande roll som utbildning och dialog spelar för att främja tolerans, förståelse och mångfald.

34.Europaparlamentet noterar med stor oro omfattningen och konsekvenserna av hierarkier, diskriminering och människorättskränkningar som baserar sig på kasttillhörighet, inbegripet nekad tillgång till rättsväsendet eller sysselsättning, fortsatt segregering, fattigdom och stigmatisering samt kastrelaterade hinder för utövandet av grundläggande mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling. Parlamentet upprepar sin uppmaning till utveckling av en EU-politik om kastbaserad diskriminering och särskilda lokala strategier för att bidra till att bekämpa diskriminering baserad på kasttillhörighet i de länder där denna företeelse är vanligast. Parlamentet rekommenderar att parlamentet tar itu med diskriminering baserad på kasttillhörighet i alla relevanta utskott och delegationer och utser en kontaktpunkt för diskriminering baserad på kasttillhörighet. Parlamentet bör, när det besöker länder utanför EU som berörs av frågan, samråda med relevanta organisationer och ta upp diskriminering baserad på kasttillhörighet med de lokala myndigheterna och andra motparter samt hålla en årlig utfrågning för att se över EU:s åtgärder och framsteg i samband med den internationella dagen mot rasdiskriminering.

35.Europaparlamentet fördömer alla handlingar eller försök att anstifta, godkänna, systematisera eller samtycka till tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden och utomrättsliga avrättningar, vilka omständigheterna än är, inbegripet brottsbekämpning. Parlamentet uppmanar alla länder att anta och genomföra effektiva åtgärder med en offerorienterad strategi för att förhindra tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och samtidigt säkerställa att förövarna ställs till svars. Parlamentet beklagar djupt att användningen av dessa fortsätter att vara utbredd i många länder. Parlamentet noterar med stor oro utvecklingen med fler och fler fall av tortyr världen över och den utbredda straffriheten för förövarna. Parlamentet uppmanar alla länder att systematiskt se över sina respektive förhörsregler och uppförandeprotokoll för brottsbekämpning i linje med internationella människorättsnormer.

36.Europaparlamentet beklagar djupt att det finns samvetsfångar över hela värden, och uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att se till att de villkorslöst friges. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att stödja inrättandet och driften av nationella förebyggande mekanismer i länder utanför EU samt civilsamhällesorganisationer som är verksamma på detta område. Parlamentet uppmanar EU att inleda en dialog med tredjeländer för att göra förbättringen av fängelseförhållandena till en viktig fråga inom den offentliga politiken. Tredjeländerna bör framför allt ta itu med problemet med överbeläggning i fängelserna genom att använda alternativ till frihetsberövande. Parlamentet erkänner den viktiga roll som civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare spelar i kampen mot tortyr och andra former av misshandel och uppmanar eftertryckligen EU att stödja dem i övervakningen av platser för frihetsberövande i enlighet med EU:s reviderade riktlinjer i fråga om tortyr.

37.Europaparlamentet påminner om att mellan 500 och 700 palestinska barn så unga som 12 år hålls frihetsberövade och är föremål för åtal i Israels militärdomstolssystem. Parlamentet noterar att vissa hålls i förvar utan åtal, medan andra anklagas för till exempel stenkastning. Parlamentet fördömer kraftfullt detta olagliga och omoraliska frihetsberövande av den israeliska staten och kräver att alla palestinska barn friges från israeliska fängelser.

38.Europaparlamentet uppmanar EU att uppmuntra tredjeländer att anpassa sina nationella bestämmelser om rättsliga garantier till sina internationella åtaganden (t.ex. kriminalisering av tortyr i enlighet med FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning). Parlamentet fördömer alla former av människohandel och tvångsarbete, även de som sponsras av stater, och alla former av modernt slaveri. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta ledningen när det gäller att utrota dem och att i förekommande fall inkludera en särskild hänvisning i detta avseende i EU-avtal med tredjeländer.

39.Europaparlamentet konstaterar att rätten att aktivt och passivt delta i fria, transparenta och rättvisa val inte respekteras i auktoritära, totalitära och illiberala regimer, utan att det också finns allt fler hinder för att dessa rättigheter ska kunna åtnjutas fullt ut i ett antal demokratiska länder. Parlamentet betonar att dessa regimer genomför falska val i syfte att befästa sin makt, då de saknar verklig politisk kritik, legitimitet och pluralism. Parlamentet efterlyser en förstärkning av insatserna för att garantera minoriteters offentliga deltagande samt en ökad representation av kvinnor och ungdomar i valprocesser. Parlamentet betonar den roll som Europeiska unionens valobservatörsuppdrag spelar i den oberoende och opartiska utvärderingen av de valprocesser som de övervakar. Parlamentet efterlyser uppföljning av antagandet och genomförandet av rekommendationerna från dessa valobservatörsuppdrag i tredjeländer, och att de inkluderas som en nyckelfaktor i förbindelserna mellan EU och det berörda tredjelandet. Parlamentet noterar att det förekommer ett allt vanligare scenario med länder som vägrar att bjuda in EU att observera sina val och uppmanar utrikestjänsten att ta itu med situationen.

40.Europaparlamentet bekräftar de kulturella rättigheternas universalitet som en form av mänskliga rättigheter som gör det möjligt för individer och grupper av människor att utveckla och uttrycka sin mänsklighet och identitet. Parlamentet stöder mandatet för FN:s särskilda rapportör på området för kulturella rättigheter att ge större synlighet åt kulturella rättigheter i systemet för mänskliga rättigheter och främja en bättre förståelse av hur allvarliga kränkningarna är och om möjligheten att förverkliga dem för alla, och efterlyser en förlängning av den särskilda rapportörens mandat efter 2024. Parlamentet fördömer med kraft det faktum att historiska, konstnärliga och kulturella arv har förstörts under konflikter, liksom den systematiska förstörelsen av historiska, konstnärliga och kulturella arv och utrotningen av suveräna staters, befolkningars och minoriteters identiteter och kulturer. Parlamentet fördömer det olagliga bortförandet av och handeln med kulturföremål. Parlamentet uppmanar med kraft till att återlämna kulturella verk och föremål till deras ursprungsplatser. Parlamentet påminner om att förstörelsen av kulturarvet kan utgöra en krigsförbrytelse och en kränkning av de mänskliga rättigheterna, och påminner i detta sammanhang om det internationella samfundets skyldighet att skydda de åtaganden som gjorts, bland annat när det gäller skydd av kulturarvet under och efter väpnade konflikter.

41.Europaparlamentet betonar att kvinnors rättigheter och jämställdhet är oumbärliga och odelbara mänskliga rättigheter samt en grund för rättsstatsprincipen och motståndskraftiga demokratier. Parlamentet beklagar djupt att miljontals kvinnor och flickor fortfarande utsätts för diskriminering och våld, särskilt de mest utsatta i samband med konflikter, situationer efter konflikter och tvångsförflyttningar, i synnerhet kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, som utsätts för dubbel diskriminering, samt att kvinnor och flickor förvägras sin värdighet, självständighet, även sin kroppsliga självständighet, och till och med sitt liv. Parlamentet fördömer det pågående och ökande bakslaget för jämställdheten och kvinnors rättigheter, inbegripet alla försök till inskränkningar, särskilt inom området sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter, befintliga rättigheter och skydd samt lagstiftning, politik och praxis som fortsätter att förneka eller begränsa dessa rättigheter i många av världens länder, vilket kan innebära könsapartheid. Parlamentet fördömer alla former av könsrelaterat våld samt utnyttjande och uttrycker oro över tvångsäktenskap och hedersbaserade övergrepp, våld och mord som begås mot kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och likasinnade partner att öka sina ansträngningar för att säkerställa ett fullständigt åtnjutande och skydd av deras mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och uppmanar de EU-medlemsstater som ännu inte har ratificerat och genomfört den att göra det så snart som möjligt. Parlamentet stöder den roll som EU:s ambassadör för jämställdhet och mångfald och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter spelar på dessa områden. Parlamentet efterlyser en EU-stadga om kvinnors rättigheter.

42.Europaparlamentet erkänner att främjande och skydd av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är avgörande för att uppnå jämställdhet och betonar rätten till omfattande tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive moderna preventivmetoder, säker och laglig abort, mödravård, prenatal vård och vård efter förlossningen, assisterad befruktning samt tillgång till utbildning och information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inbegripet omfattande sexualundervisning, utan någon form av diskriminering, tvång eller våld. Parlamentet uppmanar EU, utrikestjänsten och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder och främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, även tillgång till säker och laglig abort, i multilaterala och bilaterala förbindelser i enlighet med internationell människorättslagstiftning och internationella människorättsnormer samt Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer.

43.Europaparlamentet erkänner den komplexa sårbarheten hos kvinnor som tillhör minoriteter såsom etniska eller religiösa samfund eller trossamfund, särskilt på platser där det finns radikaliserade grupper och våldsamma milisgrupper. Parlamentet fördömer i starka ordalag alla våldshandlingar i alla former, inbegripet sexuellt våld, bortförande, tvångsförflyttning, människohandel eller mord på kvinnor som begås på grund av etnicitet, religion eller övertygelse, eller med stöd av radikala och extremistiska agendor. Parlamentet fördömer skarpt den diskriminering och de människorättskränkningar som drabbar kvinnor med intersektionella identiteter, inbegripet kvinnor som tillhör etniska minoriteter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att anta och genomföra strategier, politik och program för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för marginaliserade grupper av kvinnor och att undanröja de systemmässiga, ekonomiska, rättsliga, praktiska och sociala hinder som de möter och att säkerställa att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter skyddas och respekteras överallt.

44.Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av kommersiellt surrogatmoderskap, ett globalt fenomen som utsätter kvinnor i hela världen för utnyttjande och människohandel och särskilt inriktar sig på ekonomiskt och socialt utsatta kvinnor. Parlamentet framhåller dess allvarliga inverkan på kvinnor, kvinnors rättigheter, kvinnors hälsa och understryker dess gränsöverskridande konsekvenser.

45.Europaparlamentet uppmanar EU att, vid genomförandet av den tredje handlingsplanen för jämställdhet, utarbetandet av EU:s strategi mot könsbaserad diskriminering och relevant sektorspecifikt arbete, tackla intersektionalitet genom att ta fram en politik för att bekämpa de många former av diskriminering som drabbar de miljontals kvinnor och flickor som utsätts för kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive sexuella övergrepp och sexuellt våld, tvångsförflyttning, tvångsarbete och/eller skuldslaveri, prostitution och människohandel, och att inbegripa jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt inom alla aspekter av yttre förbindelser och utvecklingssamarbete, och anta en feministisk utrikes-, utvecklings- och försvarspolitik för EU, i enlighet med unionens globala åtaganden.

46.Europaparlamentet begär mer samordnade insatser för att få ett slut på användningen av sexuellt våld som ett krigsvapen och för att bekämpa straffrihet för förövare av sådant våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsatt arbeta för att fullt ut utrota kvinnlig könsstympning, massterilisering och tvångsabort i hela världen.

47.Europaparlamentet påminner om att de flesta drivkrafterna bakom våldsamma konflikter runt om i världen inbegriper minoriteters klagomål om utestängning, diskriminering och ojämlikhet i samband med kränkningar av minoriteters mänskliga rättigheter, vilket konstaterats av FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor. Parlamentet betonar behovet av att integrera skyddet av minoriteters rättigheter och utvecklingen av skyddsmekanismer på FN-nivå. Parlamentet påminner om staternas skyldigheter att skydda sina nationella, etniska, kulturella, religiösa och språkliga minoriteters rättigheter inom sina respektive territorier. Parlamentet beklagar djupt fallen över hela världen, trots internationella skyldigheter och åtaganden att skydda minoriteter, av politik för tvångsassimilering av nationella, etniska och språkliga minoriteter genom att åsidosätta deras grundläggande och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ge aktivt stöd till tredjeländer för att respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna för nationella, etniska och språkliga minoriteter på alla områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja skyddet av minoriteters rättigheter, bland annat som en prioritet inom ramen för det tematiska programmet för mänskliga rättigheter och demokrati i EU:s instrument för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

48.Europaparlamentet framhåller den externa dimensionen av EU:s handlingsplan mot rasism och uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och EU:s delegationer att samarbeta med partner i länder utanför EU för att stödja utvecklingen av liknande strategier och politik, i dialog med företrädare för organisationer i det civila samhället och medlemmar av marginaliserade och utsatta befolkningsgrupper, på grundval av den strategi som beskrivs i det vägledande verktyget från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om diskriminering baserad på härkomst, och som bör omfatta alla möjliga EU-åtgärder såsom främjande av lagstiftningsändringar och genomförande, synlighetsplaner och stödprogram.

49.Europaparlamentet fördömer urholkningen av de mänskliga rättigheterna och säkerheten för migranter, flyktingar och tvångsförflyttade personer. Parlamentet bekräftar på nytt deras oförytterliga mänskliga rättigheter och påminner om staternas skyldighet att skydda dem i enlighet med relevant internationell rätt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att effektivt upprätthålla dessa rättigheter i EU:s migrations- och asylpolitik och deras samarbete med partnerländer i detta avseende. Parlamentet beklagar den ökande tendensen till främlingsfientlighet, rasism och diskriminering av migranter. Parlamentet betonar att flyktingar och migranter, särskilt papperslösa migranter, utsätts för olika former av våld, även under tvångsförflyttningar, såsom sexuellt och könsrelaterat våld, samt många hinder, till exempel i fråga om tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, anständiga bostäder och andra grundläggande tjänster. Parlamentet är extremt oroat över det rekordhöga antalet tvångsförflyttade personer till följd av kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har fördubblats under de senaste 10 åren. Parlamentet välkomnar aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12). och uppmanar till att det används vid behov. Parlamentet efterlyser stärkta insatser för att skydda migranters rättigheter och garantera deras tillgång till alla grundläggande tjänster, även när de befinner sig i transit, och att respektera principen om non-refoulement. Parlamentet efterlyser ett omedelbart slut på det olagliga bruket av tillbakatvingande. Parlamentet uppmanar till att tackla de bakomliggande orsakerna till migration och tvångsförflyttning.

50.Europaparlamentet betonar vikten av principerna om solidaritet och delat ansvar mellan medlemsstaterna när det gäller att ta itu med migrationsströmmarna, bland annat för att minska de utmaningar som medlemsstaterna som utgör första ankomstland står inför. Parlamentet bekräftar sitt stöd för färdplanen för pakten för invandring och asyl. Parlamentet uppmanar med kraft medlagstiftarna att fördubbla sina ansträngningar för att slutföra reformen av den rättsliga ramen för asyl och migration före utgången av denna valperiod.

51.Europaparlamentet insisterar på att alla EU:s och medlemsstaternas avtal om migrationssamarbete och återtagande som ingås med tredjeländer strikt ska respektera internationella mänskliga rättigheter, flyktingrätt och internationell sjörätt, i synnerhet konventionen angående flyktingars rättsliga ställning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera förhandsbedömningar och övervakningsmekanismer för att utvärdera hur samarbetet med tredjeländer inverkar på de mänskliga rättigheterna och att dela resultaten med parlamentet. Parlamentet är djupt oroat över bruket med informella överenskommelser med tredjeländer i fråga om samarbete om migration, över vilka parlamentet inte har någon tillsyn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa transparens och möjliggöra parlamentarisk granskning och demokratisk tillsyn, särskilt när det gäller samarbete med parter som man vet har begått kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att mänskliga rättigheter måste integreras och övervakas i all verksamhet som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska unionens asylbyrå (Easo).

52.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa full transparens i EU:s migrationsrelaterade finansiering till tredjeländer och att garantera att den inte direkt eller indirekt underlättar kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller straffrihet för sådana kränkningar. Parlamentet begär att EU-finansierade humanitära insatser ska ta hänsyn till barns och andra sårbara gruppers särskilda behov och säkerställa att barn på flykt är skyddade. Parlamentet fördömer i detta sammanhang placeringen av invandrarbarn i förvarsenheter, särskilt när de separeras från sina föräldrar eller förmyndare.

53.Europaparlamentet fördömer kraftfullt de smugglingsnätverk som ägnar sig åt smuggling av migranter och människohandel och uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka sina insatser för att bekämpa dessa nätverk och förhindra smuggling, bland annat genom att samarbeta med tredjeländer, i enlighet med europeiska och internationella människorättsstandarder. Parlamentet betonar att bristen på säkra och lagliga migrationsvägar gynnar smugglingsnätverk och att de är ansvariga för tragiska förluster av människoliv längs migrationsrutterna. Parlamentet betonar att det är av största vikt att sprida information och föra kampanjer för att öka medvetenheten om riskerna med smuggling.

54.Europaparlamentet beklagar att urbefolkningar fortfarande utsätts för utbredd och systematisk diskriminering och förföljelse över hela världen, inbegripet tvångsförflyttningar. Parlamentet fördömer godtyckliga gripanden och dödandet av människorätts- och markförsvarare som försvarar urbefolkningarnas rättigheter. Parlamentet betonar att åtgärder för att främja urbefolkningars rättigheter och deras traditionella sedvänjor är avgörande för att uppnå en hållbar utveckling, bekämpa klimatförändringar och bevara den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar med kraft regeringarna att bedriva en utvecklings- och miljöpolitik som respekterar ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och inkluderar urbefolkningar och lokalbefolkningar, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU, dess medlemsstater och deras partner i det internationella samfundet att vidta alla nödvändiga åtgärder för erkännande, skydd och främjande av urbefolkningars rättigheter, inbegripet deras språk, mark, territorier och resurser, i enlighet med FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter, särskilt när det gäller fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa engagemang i god tro och respekt för ovannämnda rättigheter genom EU:s handelsinstrument och relevant EU-lagstiftning som gäller för EU-baserade företag. Parlamentet uppmuntrar till ratificering av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om urbefolkningar och stamfolk.

55.Europaparlamentet uppmanar alla stater, inklusive EU:s medlemsstater, att se till att ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen inkluderas i överläggningarna och beslutsprocesserna i samband med internationell klimatdiplomati. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att främja dialog och samarbete mellan urbefolkningar och EU.

56.Europaparlamentet betonar handelns roll som ett viktigt instrument för att främja och förbättra människorättssituationen i EU:s partnerländer, däribland det allmänna preferenssystemet (GSP+). Parlamentet noterar dock att det skett få eller inga förbättringar i de berörda länderna. Parlamentet beklagar de skadliga effekterna av överdriven och exploaterande affärsverksamhet på mänskliga rättigheter och demokrati, och fördömer de företag som olagligen utnyttjar naturresurser och som har en negativ inverkan på åtnjutandet av mänskliga rättigheter i lokala samhällen.

57.Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa kompletterande och ambitiösa europeiska och internationella instrument som fastställer robusta och väsentliga bestämmelser, inbegriper om tillgång till rättslig prövning och effektiva rättsmedel för berörda personer. Parlamentet efterlyser i detta avseende en snabb och ambitiös slutlig överenskommelse om direktivet om tillbörlig aktsamhet i fråga om företagens hållbarhet med bindande EU-regler om ansvarsfullt företagande med avseende på mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljörättigheter och ett snabbt slutförande av förbudet mot tvångsarbete för att säkerställa att produkter som tillverkats med tvångsarbete förbjuds på unionsmarknaden. Parlamentet understryker att meningsfullt engagemang från berörda parter som omfattar offer, företrädare för offer, fackföreningar och andra berörda intressenter är en övergripande och fortlöpande del av processen för tillbörlig aktsamhet och även ett grundläggande steg för att identifiera, hantera och åtgärda tvångsarbete. Parlamentet betonar vikten av avhjälpande åtgärder och tillgång till rättslig prövning som är i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, inbegripet finansiella och icke-finansiella åtgärder i samråd med offren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en rekommendation för rådet om att få ett ambitiöst mandat för EU att så snart som möjligt delta i de pågående förhandlingarna om FN:s rättsligt bindande instrument för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och EU:s delegationer att förespråka företagens sociala ansvar och ansvarsskyldighet samt de vägledande principerna i sin dialog med tredjeländer och att stödja dem i utarbetandet av sina egna nationella handlingsplaner.

58.Europaparlamentet påminner om att företagen har ansvar för att garantera att deras verksamhet och distributionskedjor inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter, inbegripet mot miljörättigheter och rättigheter för ursprungsbefolkningar och arbetstagare. Parlamentet betonar att stater och andra aktörer, såsom företag, har en grundläggande skyldighet och ett grundläggande ansvar att begränsa klimatförändringarnas verkningar, förhindra att de får negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och främja en lämplig politik som är förenlig med skyldigheterna i fråga om mänskliga rättigheter.

59.Europaparlamentet påminner om att rätten till arbete fastställs i artikel 23 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och betonar i detta avseende att små och medelstora företag tillhandahåller mer än två tredjedelar av arbetstillfällena över hela världen och kan stödja främjandet av sociala och ekonomiska rättigheter. Parlamentet upprepar i detta sammanhang vikten av att säkerställa lika villkor för små och medelstora företag.

60.Europaparlamentet understryker att näringsfrihet är en rättighet som är inskriven i artikel 16 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att leda diskussionen inom FN och i andra multilaterala forum för att få till stånd ett erkännande av näringsfrihet som en mänsklig rättighet på global nivå.

61.Europaparlamentet beklagar djupt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, inbegripet diskriminering, stigmatisering, segregation, förföljelse, våld och mord som drabbar homosexuella, bisexuella, transpersoner, icke-binära, intersexuella och queerpersoner (hbtqi+-personer) runt om i världen samt de som försvarar deras rättigheter. Parlamentet erkänner vikten av en inkluderande utbildning för att bekämpa diskriminering redan i ett tidigt skede. Parlamentet är ytterst oroat över spridningen av hat och anti-hbtqi+-lagstiftning som riktar sig mot hbtqi+-personer och människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar länder utanför EU att anta särskilda strategier för att skydda hbtqi+- personer och ge dem verktyg för att på ett säkert sätt rapportera en kränkning av deras rättigheter. Parlamentet uppmanar länder utanför EU att avskaffa lagbestämmelser som direkt eller indirekt leder till diskriminering, trakasserier och förföljelse av hbtqi+-personer. Parlamentet upprepar sin uppmaning om ett fullständigt genomförande av hbtqi-jämlikhetsstrategin för 2020–2025 som EU:s verktyg för att förbättra situationen för hbtqi+-personer runt om i världen. Parlamentet uttrycker särskild oro över hbtqi+-personer som lever under icke‑demokratiska regimer, och efterlyser flexibla mekanismer för att skydda dem och de som försvarar deras rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att på ett grundligt och konsekvent sätt tillämpa EU:s riktlinjer för att främja och skydda hbtqi-personers åtnjutande av samtliga mänskliga rättigheter inom alla sina yttre åtgärder.

62.Europaparlamentet fördömer med kraft den minskade respekten för barnets rättigheter och de ökande kränkningarna av dessa rättigheter, bland annat genom våld, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, sexuella övergrepp, och sexuell exploatering, könsstympning, människohandel, barnarbete, inbegripet tvångsarbete för barn, rekrytering av barnsoldater, inbegripet till kriminella gäng, tvångsäktenskap, bristande tillgång till utbildning, inbegripet rätten att lära sig om sin egen kultur, sina egna traditioner och sina egna språk, och hälso- och sjukvård, undernäring och extrem fattigdom. Parlamentet fördömer kidnappning, påtvingad separation eller deportering, adoption och påtvingad assimilering av barn, inbegripet från etniska minoriteter, särskilt i fall av krig och konflikter. Parlamentet framhåller att det fortfarande är många barn runtom i världen som tvingas arbeta, i de flesta fall under osäkra förhållanden. Parlamentet upprepar sin begäran om en systematisk och konsekvent strategi för att främja och försvara barns rättigheter i all EU-politik. Parlamentet efterlyser en särskild strategi för barnets rättigheter i rättsprocesser som förbättrar barns tillgång till rättslig prövning och effektiva rättsmedel och säkerställer att förövarna ställs till svars. Parlamentet betonar behovet av att skapa hållbara sätt för återanpassning och gottgörelse för barn som har fått sina rättigheter kränkta i konflikter runtom i världen. Parlamentet uppmanar till en fullständig och universell ratificering av FN:s konvention om barnets rättigheter som en brådskande fråga.

63.Europaparlamentet framhåller utbildningens roll för barns och ungdomars utveckling runtom i världen. Parlamentet betonar att tillgång till universell, inkluderande utbildning av god kvalitet är en mänsklig rättighet som bör inbegripa att öka medvetenheten om deras mänskliga rättigheter samt vad som utgör en kränkning av deras rättigheter och hur de ska rapportera detta. Parlamentet noterar att enligt artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna har föräldrarna rätt att i första hand välja vilken typ av utbildning som måste ges till deras barn. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra sitt yttersta för att säkerställa att rätten till utbildning respekteras över hela världen, även i flyktingläger och flyktingcentrum. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att upprätthålla en stark finansiering för utbildning genom unionens externa finansieringsinstrument och att stödja länder utanför EU i skapandet och utvecklingen av utbildningssystem av god kvalitet. Parlamentet betonar att allt utbildnings- och skolmaterial måste efterleva Unescos utbildningsstandarder.

64.Europaparlamentet är oroat över utmaningarna för personer med funktionsnedsättning att fullt ut åtnjuta sina rättigheter, såsom tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet, hälso- och sjukvård och sysselsättning samt deltagande i det politiska livet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att bistå världen över i utvecklingen av strategier till stöd för anhörigvårdare för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att öka den sociala medvetenheten och bekämpa diskriminerande beteenden mot personer med funktionsnedsättning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att främja lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom EU:s yttre åtgärder, även när det gäller kandidatländer, i linje med befintliga skyldigheter som konventionsstater i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa en systematisk och strukturerad dialog med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i partnerländer och att genomföra politik som garanterar fullt åtnjutande av deras mänskliga rätt att delta på lika villkor i samhället, inbegripet när de utövar sin rösträtt, med beaktande av deras särskilda behov och perspektiv. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att bistå partnerländerna i utvecklingen av strategier till stöd för högkvalitativa, tillgängliga och ekonomiskt överkomliga omsorgsgivare för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet efterlyser att snabbt antagande av förslaget till rådets direktiv om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

65.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att utveckla nya vägar för att stärka äldres rättigheter, med beaktande av de många utmaningar som de står inför, såsom åldersbaserad diskriminering, fattigdom, våld, brist på socialt skydd, ensamhet och digital utestängning. Parlamentet uppmanar länder utanför EU att anta politik som underlättar tillgången till högkvalitativ, tillgänglig och överkomlig hälso- och sjukvård samt sociala och juridiska tjänster för äldre människor, med särskild uppmärksamhet på att bekämpa risken för fattigdom för i synnerhet äldre kvinnor beroende på löneklyftan mellan kvinnor och män under deras arbetsliv. Parlamentet betonar att det bör garanteras att de på ett självständigt sätt kan delta i offentliga angelägenheter och att de fullt ut och med värdighet bör kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

66.Europaparlamentet påminner om att rätten till livsmedel, säkert dricksvatten och sanitet, inbegripet fysisk och ekonomisk tillgång till säkra och tillräckliga livsmedel, vatten och hygiensystem, är en internationellt erkänd mänsklig rättighet. Parlamentet är ytterst oroat över utmaningarna för rätten till mat i hela världen, särskilt i krigssituationer och konflikter samt i samband med naturkatastrofer och extrema väderförhållanden på grund av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja obligatoriska riktlinjer om rätten till livsmedel inom FN-systemet. Parlamentet efterlyser antagandet av en offentlig politik för att bekämpa hunger, särskilt bland barn, bland annat genom att stärka det internationella samarbetet för att hantera den globala livsmedelsotryggheten och tillhandahålla akut bistånd till befolkningar som riskerar att drabbas av hungersnöd och undernäring.

67.Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att omedelbart stärka sitt arbete för att sätta stopp för den framväxande allvarliga livsmedelsbristen. Parlamentet understryker att livsmedelsförsörjningen har förvärrats av många konflikter runtom i världen, däribland de aktuella konflikterna i länder som är stora globala exportörer av primära livsmedelsprodukter, i synnerhet spannmål, vilket fått enorma konsekvenser i flera områden i världen. Parlamentet fördömer skarpt användningen av eller hotet om osäker livsmedelsförsörjning som ett politiskt vapen i krigföringen samt de negativa effekterna av spekulationer i livsmedelspriser. Parlamentet efterlyser särskilt en omedelbar och permanent vapenvila på Gazaremsan för att möjliggöra oavbruten tillgång till livsmedel och vatten för alla dess invånare.

68.Europaparlamentet betonar att klimatkrisen och dess inverkan på miljön och den biologiska mångfalden har direkta effekter på det faktiska åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och att dessa frågor är sammanlänkade och beroende av varandra. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av strategier för att stärka det internationella samarbetet och stärka kapacitetsuppbyggnaden i detta avseende, i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 76/300. Parlamentet erkänner det oerhört viktiga arbete som civilsamhällesorganisationer, människorättsförsvarare och urbefolkningsaktivister utför för att bevara och skydda miljön och den biologiska mångfalden. Parlamentet beklagar djupt de risker och fördömer alla former av våld som miljömänniskorättsförsvarare utsätts för och kräver att de garanteras ett effektivt skydd. Parlamentet betonar behovet av att effektivt ta itu med tvångsförflyttningar av människor till följd av miljöförstöring och klimatförändringar, vilket ökar risken för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och utsattheten för olika former av utnyttjande. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka sina insatser för att stödja regionala mekanismer såsom FN:s särskilda rapportör om miljöförsvarare och Escazú-avtalet Det regionala avtalet om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättvisa i Latinamerika och Karibien av den 4 mars 2018..

69.Europaparlamentet uppmanar med kraft EU, FN och regionala människorättsmekanismer att spela en större roll när det gäller att skydda globala ekosystem och miljöförsvarare, särskilt när klimatförändringarna har allvarliga konsekvenser för urbefolkningar och lokalsamhällen. Parlamentet uppmanar EU att främja ett initiativ på FN-nivå för att internationella observatörer ska övervaka allvarliga miljöskador eller kriser eller situationer där miljörättsförsvarare löper störst risk samt föra en dialog med och bistå myndigheterna när det gäller att få till stånd skyddsvillkor för dessa försvarare.

70.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att främja erkännandet av miljömord som ett internationellt brott inom ramen för Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

71.Europaparlamentet påminner om att omställningen till ren energi måste vara rättvis och respektera allas grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar att utformningen och genomförandet av politik och projekt för energiomställning bör genomföras på ett sätt som inte förvärrar kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och skadar miljön.

72.Europaparlamentet är oroat över det hot som artificiell intelligens (AI) kan utgöra för demokratier och mänskliga rättigheter, särskilt om den inte regleras på vederbörligt sätt. Parlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 26 juni 2023 om att stärka EU:s roll och ledarskap i den globala digitala styrningen, särskilt dess ställning som en del av det globala digitala regelverket, och välkomnar i detta avseende förslaget till förordning för att harmonisera reglerna om AI, som måste skydda de mänskliga rättigheterna, särskilt rätten till skydd för privatlivet och icke-diskriminering och de fördelar som AI kan erbjuda för människors välbefinnande. Parlamentet betonar att ny och framväxande teknik såsom spionprogram kräver brådskande tillsyn, robust transparens och lämpliga skyddsåtgärder. Parlamentet betonar vikten av en människorättsbaserad strategi för denna teknik. Parlamentet fördömer användningen av ny och framväxande teknik som tvångsmedel för att öka trakasserierna, hoten mot och förföljelserna av människorättsförsvarare, aktivister, journalister, advokater och minoriteter. Parlamentet antar den fasta ståndpunkten att exporten av spionprogram från unionen till tredjeländer när dessa verktyg används mot människorättsaktivister, journalister och regeringskritiker, utgör ett allvarligt brott mot de grundläggande rättigheterna i stadgan och ett grovt åsidosättande av unionens exportregler.

73.Europaparlamentet fördömer bland annat att auktoritära och totalitära regimer begränsar invånarnas tillgång till internet, inbegripet nedstängning av internet i samband med offentliga sammankomster och demonstrationer, bland annat. Parlamentet betonar vikten av en öppen, fri, stabil och trygg cyberrymd, som värnar de grundläggande värdena demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar vikten av att EU:s digitala diplomati främjar en människorättsbaserad strategi för digital teknik.

74.Europaparlamentet är oroat över användningen av cyberattacker, som anses vara hybridhot, som ofta används mot tjänster och infrastruktur som är kritiska för civilbefolkningen. Parlamentet uttrycker oro över framväxten av detta fenomen, eftersom det också kan leda till kränkningar av människors digitala rättigheter och förvärra våldet offline.

75.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att främja antagandet av lagstiftning om desinformation och hatpropaganda i tredjeländer, att uttryckligen förbjuda och bestraffa yttranden som uppmanar till diskriminering, hat eller våld på grund av ras, etnicitet, nationalitet, samhällsklass, funktionsnedsättning, kast, religion, tro, ålder, sexuell läggning och kön eller könsidentitet, och att utöva påtryckningar på teknikföretag och sociala medieplattformar att främja en onlinemiljö som beaktar mänskliga rättigheter.

76.Europaparlamentet konstaterar att EU:s och dess medlemsstaters genomförande hittills av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, även om den är betydande, fortfarande släpar efter och är svår att bedöma eftersom det saknas tidsbundna och konkreta mål. Parlamentet noterar iakttagelsen i halvtidsöversynen av handlingsplanen om de aldrig tidigare skådade utmaningar som världen har upplevt sedan den antogs, och de allmänna bakslagen i skyddet av de mänskliga rättigheterna under de senaste åren, men understryker att detta bör leda till ett förbättrat genomförande av handlingsplanen för den återstående perioden, i syfte att maximera synergieffekterna och komplementariteten mellan mänskliga rättigheter och demokrati på lokal, nationell och global nivå. Parlamentet välkomnar bedömningen av EU:s åtgärder för människorättsförsvarare inom ramen för översynen. Parlamentet begär att EU:s nästa handlingsplan ska integrera försvaret och främjandet av de mänskliga rättigheternas universalitet i pelarna, med särskild uppmärksamhet på de narrativ och verktyg som auktoritära och illiberala regimer använder i sina attacker i detta avseende. Parlamentet betonar behovet av att överbrygga klyftan mellan handlingsplanens strategiska vision och mål och dess operativa dimension. Parlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna övertar ansvaret för EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati och offentligt rapporterar om sina åtgärder enligt detta strategiska dokument. Parlamentet uppmuntrar nationella och regionala parlament, nationella människorättsinstitutioner och lokala organisationer i det civila samhället att samarbeta med sina myndigheter på medlemsstatsnivå om deras bidrag till genomförandet av EU:s externa politik för mänskliga rättigheter.

77.Europaparlamentet stöder till fullo det arbete som utförs av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter när det gäller att bidra till synligheten och samstämmigheten i EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter i EU:s yttre förbindelser. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att stärka sin roll och öka sin synlighet när det gäller att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i samarbete med tredjeländer och likasinnade partner och vägleda genomförandet av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet efterlyser större ansvarsskyldighet, transparens och synlighet i det arbete som utförs inom ramen för mandatet, bland annat genom offentlig rapportering om landsbesök, arbetsprogram och prioriteringar. Parlamentet anser att mandatets omfattning motiverar utnämningen av en heltidsanställd mandatinnehavare. Parlamentet insisterar på att utnämningen av nästa särskilda representant ska bekräftas först efter att en positiv utvärdering har gjorts av parlamentets utskott för utrikesfrågor och underutskottet för mänskliga rättigheter och att den särskilda representanten regelbundet rapporterar tillbaka till parlamentet.

78.Europaparlamentet påminner om den grundläggande roll som instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, inbegripet dess tematiska program för mänskliga rättigheter och demokrati, spelar som ett av EU:s flaggskeppsinstrument för att främja och skydda mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen. Parlamentet upprepar sitt krav på att stödet till organisationer i det civila samhället, demokratiaktivister och medieorganisationer, bland annat via det europeiska initiativet för demokrati, ska intensifieras mot bakgrund av de nuvarande regressiva globala trenderna. Parlamentet betonar behovet av att samarbeta med det civila samhället och andra lokala partner i all relevant extern verksamhet inom EU. Parlamentet upprepar vikten av att effektivisera en människorättsbaserad strategi i EU:s instrument för yttre åtgärder.

79.Europaparlamentet upprepar sitt krav på större transparens avseende människorättsrelaterade bestämmelser i finansieringsavtal inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och ett klargörande av mekanismen och kriterierna för upphävande av sådana avtal vid kränkning av de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar att EU strikt bör avstå från budgetstöd som ett sätt att tillhandahålla bistånd till regimer som grovt misslyckas med att uppfylla internationella normer på området för mänskliga rättigheter, demokrati och kampen mot korruption. Parlamentet betonar att stödet i sådana fall i stället bör kanaliseras genom det civila samhället. Parlamentet uppmanar EU att särskilt se till att bedöma och förhindra eventuella kränkningar med anknytning till unionens politik, projekt och finansiering i tredjeländer, bland annat genom att inrätta en klagomålsmekanism för enskilda personer eller grupper vilkas rättigheter kan ha kränkts till följd av EU:s verksamhet i dessa länder.

80.Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att stödja övergången från institutionaliserad till familje- och samhällsbaserad vård i sina yttre åtgärder inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU-institutionerna att utesluta finansiering till institutioner, inbegripet för uppgraderingar, byggande eller renovering, såvida den inte avser en avinstitutionaliseringsprocess.

81.Europaparlamentet betonar att människorättsklausuler rättigheter bör tillämpas på ett enhetligt sätt på alla EU:s internationella avtal med tredjeländer, inbegripet sektors- och investeringsavtal, och att dessa bör övervakas noga och understödjas av ett antal tydliga riktmärken och förfaranden som ska följas vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och utgöra en grund för ett praktiskt och flexibelt samarbete med ett tredjeland om mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att EU fram till 2014 formellt aktiverade människorättsklausulerna vid två dussin tillfällen och att EU sedan dess endast har vidtagit ”lämpliga åtgärder” enligt dessa klausuler vid ett tillfälle. Parlamentet upprepar att EU, vid allvarliga och ihållande överträdelser av människorättsklausuler från dess partnerländers sida, bör reagera snabbt och beslutsamt, och som en sista åtgärd upphäva de relevanta avtalen om andra alternativ visar sig vara verkningslösa.

82.Europaparlamentet efterlyser genomförandet av Europeiska ombudsmannens rekommendation om inrättandet av en portal för hantering av klagomål, inom ramen för EU:s handels- och finansieringsinstrument, och anpassningen av kommissionens gemensamma kontaktpunkt för att göra det möjligt att lämna in klagomål om bristande efterlevnad av människorättsklausuler, som bör vara tillgängliga, medborgarvänliga och transparenta. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att ytterligare samarbeta med ombudsmannen för att utveckla nya strategier och verktyg för att skydda och främja mänskliga rättigheter genom handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin kommunikation med parlamentet om sina överväganden och beslut när det gäller tillämpningen av människorättsklausuler i internationella avtal.

83.Europaparlamentet betonar den viktiga roll som människorättsdialoger spelar inom EU:s verktygslåda för mänskliga rättigheter och som ett centralt instrument för genomförandet av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar att dessa dialoger bör ta upp situationen för alla mänskliga rättigheter och demokrati med de berörda länderna. Parlamentet betonar rollen för oberoende civilsamhällesorganisationer och behovet av att säkerställa deras legitima deltagande genom att förbereda och följa upp dessa dialoger. Parlamentet betonar att det inte får förekomma någon diskriminering när det gäller det civila samhällets deltagande i detta avseende. Parlamentet konstaterar att människorättsdialoger bör ses som ett centralt inslag i EU:s fortsatta engagemang och inte som en formalitet eller ett fristående instrument. Parlamentet påminner om att dessa dialoger måste användas tillsammans och i synergi med andra instrument, samt bör genomföras på ett resultatinriktat sätt och ses över regelbundet. Parlamentet betonar att underlåtenhet att uppnå konkreta resultat bör få konsekvenser för ett bredare genomförande av bilaterala förbindelser. Parlamentet upprepar behovet av att ta upp enskilda fall, inbegripet de som lyfts fram av parlamentet i dess resolutioner och Sacharovpristagarna – och finalisterna – och säkerställa en lämplig uppföljning. Parlamentet begär att utrikestjänsten och EU:s delegationer ökar synligheten för dessa dialoger och deras resultat, bland annat genom offentliggörande av ett gemensamt pressuttalande samt genomför lämpliga uppföljningar av dem.

84.Europaparlamentet noterar den hittills begränsade användningen av EU:s GHRSR (EU:s Magnitskijlag) som ett viktigt politiskt verktyg i EU:s försvar av mänskliga rättigheter och demokrati i hela världen. Parlamentet noterar dock de utmaningar som kravet på enhällighet innebär när de antas och upprepar sitt krav på införande av omröstning med kvalificerad majoritet för beslut om GHRSR. Parlamentet efterlyser en mer dynamisk och konsekvent användning av detta verktyg, inbegripet i samarbete med likasinnade partner. Parlamentet uppmanar rådet att agera på parlamentets begäranden om sanktioner genom sina resolutioner. Parlamentet stöder fullt ut möjligheten att införa riktade sanktioner mot korruption i samband med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vilket sedan länge har varit en prioritering för parlamentet, och välkomnar kommissionens förslag i detta avseende och efterlyser att det antas snabbt av rådet, antingen genom att det införlivas i GHRSR eller med ett annat system.

85.Europaparlamentet betonar att en konsekvent och enhetlig tillämpning av sanktioner i samtliga medlemsstater får konsekvenser för unionens trovärdighet och effektivitet när det gäller yttre åtgärder. Parlamentet betonar behovet av ett fullständigt verkställande av sanktioner och efterlyser effektiva åtgärder mot överträdelser och kringgående.

86.Europaparlamentet upprepar sin oro över auktoritära, totalitära och illiberala regimers ökande angrepp på demokratiska institutioner och standarder och det civila samhället, och över försöken att omformulera internationella normer. Parlamentet betonar att försvaret av och stödet till demokratin runt om i världen i allt högre grad håller på att bli av geopolitiskt och strategiskt intresse. Parlamentet anser att det är nödvändigt att öka insatserna för att öka medvetenheten om undergrävandet av den demokratiska kulturen i tredjeländer och upprepar behovet av att stärka den. Parlamentet betonar vikten av EU:s valobservatörsuppdrag och parlamentets bidrag till att utveckla och förbättra metoderna för dessa. Parlamentet uppmanar tredjeländer att genomföra rekommendationerna från EU:s valobservatörsuppdrag och andra erkända internationella organ för att förbättra sina framtida valprocesser och på så sätt bidra till att öka deras transparens och laglighet för att stärka de demokratiska standarderna i de berörda staterna. Parlamentet välkomnar det arbete som utförs av det europeiska initiativet för demokrati och upprepar behovet av att fortsätta att stärka dess verksamhet och resurser.

87.Europaparlamentet är ytterst oroat över angreppen på och trakasserierna mot människorättsförsvarare, liksom deras familjer, samhällen och advokater, och anser att de alltmer sofistikerade medel som används för att förfölja dem är särskilt oroande. Parlamentet fördömer skarpt lagar, inbegripet lagar mot terrorism, lagar för nationell säkerhet och lagar mot förtal, som används för att rikta in sig på människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer, kriminalisera deras arbete och stigmatisera dem. Parlamentet beklagar djupt trakasserierna mot icke-statliga organisationer genom lagstiftning i tredjeländer, såsom lagar om utländska agenter och liknande, och andra restriktioner som de ställs inför i sitt legitima arbete. Parlamentet stöder, lovordar och tackar helhjärtat människorättsförsvarare för det modiga och avgörande arbete de utför och EU:s åtgärder för att säkerställa deras skydd över hela världen. Parlamentet efterlyser en fullständig och konsekvent tillämpning av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från EU:s och dess medlemsstaters sida, för att på så sätt främja en proaktiv, holistisk och långsiktig strategi för skydd av människorättsförsvarare som förutser och mildrar allvarliga problem, såsom angrepp och hot, som riktar sig mot människorättsförsvarare, vilket ofta medför en stor personlig kostnad för dem själva, deras familjer och deras samhällen. Parlamentet understryker det akuta behovet av en omfattande översyn i tid av riktlinjerna om människorättsförsvarare, i syfte att ta itu med de nya utmaningarna och hoten och säkerställa deras tillämplighet och effektivitet i skyddet av människorättsförsvarare globalt, samtidigt som man integrerar genusmedvetna och intersektionella strategier i de uppdaterade riktlinjerna, återspeglar människorättsförsvararnas olika bakgrunder och erfarenheter och tar hänsyn till de särskilda sårbarheter som de kan ställas inför.

88.Europaparlamentet framhåller den tilltagande företeelsen i hela världen att människorättsförsvarare hotas gränsöverskridande av sina nationella myndigheter eller ombud. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att identifiera och bekämpa dessa hot inom EU som en prioritering och integrerad del i EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att förse utländska människorättsförsvarare som är bosatta i EU med lämpliga ekonomiska medel och andra medel så att de kan fortsätta sitt arbete för mänskliga rättigheter på distans rädsla för vedergällning. Parlamentet understryker att tjänstemän och agenter från tredjeländer som trakasserar människorättsförsvarare i EU samt lokala medhjälpare, vare sig de är enskilda personer eller enheter, bör hållas ansvariga. Parlamentet betonar vikten av utbildning och resurser som ska tillhandahållas brottsbekämpande myndigheter för att hantera dessa gränsöverskridande attacker.

89.Europaparlamentet insisterar på att utrikestjänsten, kommissionen och EU:s delegationer särskilt ska uppmärksamma situationen för vinnare av och finalister till Sacharovpriset i riskzonen och att i samarbete med medlemsstaterna och parlamentet vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa deras välbefinnande, säkerhet eller frigivande.

90.Europaparlamentet efterlyser insatser för att öka synligheten för EU:s åtgärder och kanaler för skydd av och stöd till människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att föregå med gott exempel och utveckla robusta och effektiva nationella riktlinjer och lagar avseende människorättsförsvarare, som kan tjäna som modell för andra nationer. Parlamentet erkänner utrikestjänstens, kommissionens och medlemsstaternas kollektiva ansvar för att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare och uppmanar EU att genomföra en genuin Team Europe-strategi för människorättsförsvarare. Parlamentet stöder fullt ut mekanismen ProtectDefenders.eu och uppmanar EU och dess medlemsstater att främja inrättandet av liknande mekanismer i likasinnade länder samt gemensam verksamhet mellan EU, dess medlemsstater och tredjeländer för att skydda människorättsförsvarare. Parlamentet understryker vikten av att EU:s särskilda representanter samarbetar med nationella myndigheter avseende skyddet av mänskliga rättigheter och enskilda fall. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inta en proaktiv roll i inrättandet av ett EU-omfattande viseringssystem för flera inresor till förmån för människorättsförsvarare i riskzonen. Parlamentet uppmanar härmed medlemsstaterna att förbättra förfarandena inom sina diplomatiska beskickningar och säkerställa snabba, begripliga, tillgängliga och uppnåeliga viseringsansökningsprocesser. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att tillsammans inrätta och integrera en särskild kategori i EU:s viseringskodex för att på så sätt effektivisera viseringsförfarandena och främja enhetlighet i EU:s viseringsansökningsprocess. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att i samarbete med medlemsstaterna och parlamentet upprätta en årlig förteckning över länder med allvarliga problem för människorättsförsvarare, som möjliggör ett samordnat Team Europe-svar, tillgång till resurser, förbättrad övervakning, särskilda strategier och ökat stöd på alla nivåer. Parlamentet uppmuntrar till en transparent presentation och översyn av denna förteckning i parlamentet för att upprätthålla ansvarsskyldigheten.

91.Europaparlamentet fördömer att kvinnliga människorättsförsvarare utsätts för könsrelaterade former av våld och inte har tillgång till lämpliga resurser och skyddsmekanismer. Parlamentet fördömer de fortsatta angreppen på kvinnliga människorättsförsvarare, inbegripet sexuella övergrepp, hot, skrämseltaktik, kriminalisering och mord. Parlamentet bekräftar att ökningen av misogyna, sexistiska och homofobiska uttalanden från politiska ledare under de senaste åren har normaliserat våldet mot kvinnliga människorättsförsvarare, särskilt mot försvarare som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att EU fortsätter att stödja civilsamhällesorganisationer som främjar kvinnors och flickors rättigheter politiskt och ekonomiskt.

92.Europaparlamentet betonar att korruption underlättar, vidmakthåller och institutionaliserar kränkningar av de mänskliga rättigheterna, undergräver demokratiska institutioner och på ett oproportionerligt sätt påverkar de mest utsatta och marginaliserade individerna och grupperna i samhället. Parlamentet begär att kampen mot korruption ska ingå i alla EU:s insatser och strategier för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet välkomnar åtgärderna mot korruption i EU:s yttre politik, inbegripet möjligheten att införa riktade sanktioner mot korruption i det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 3 maj 2023 om kampen mot korruption (JOIN(2023)0012). Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser för att reformera rättsväsendet, bekämpa straffrihet, förbättra transparensen och de korruptionsbekämpande institutionerna i tredjeländer och ta itu med den roll som vissa EU-baserade aktörer spelar i detta avseende. Parlamentet stöder de bestämmelser om korruptionsbekämpning som ingår i EU:s handelsavtal med tredjeländer. Parlamentet understryker att det är av yttersta vikt att EU och dess medlemsstater föregår med gott exempel genom att tillämpa högsta möjliga nivå av transparens i sin externa finansiering och genom att öka sitt stöd till civilsamhällesorganisationer, aktivister och undersökande journalister som deltar i kampen mot korruption och straffrihet, samt genom att främja inrättandet av effektiva globala åtgärder mot korruption och robusta regelverk samt genom att ta itu med sekretessbelagda jurisdiktioner och skatteparadis. Parlamentet efterlyser ett stärkt samarbete med viktiga internationella aktörer i detta avseende, såsom Gruppen av stater mot korruption (Greco), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), i syfte att förbättra synergierna och utbytet av bästa praxis när det gäller åtgärder mot korruption.

93.Europaparlamentet understryker att EU och dess medlemsstater måste sträva efter att tala med en enad röst i FN och i andra multilaterala forum. Parlamentet är ytterst oroat över de ökande attackerna mot multilaterala institutioner, såsom FN-organ och i synnerhet FN:s råd för mänskliga rättigheter, från auktoritära och illiberala regimer i ett försök att undergräva deras arbete och legitimitet. Parlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters fortsatta stöd till FN och andra multilaterala institutioner samt den fortsatta och växande strategiska dialogen och samarbetet med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet stöder helhjärtat EU:s sponsring av FN:s resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att stärka styrkan och motståndskraften hos den internationella människorättsstrukturen och ett konsekvent genomförande av internationella skyldigheter och instrument på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förespråka en egen och permanent plats för unionen i multilaterala forum och att säkerställa större samordning, inbegripet FN:s säkerhetsråd, utöver de platser som har tilldelats EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att spela en starkare roll i multilaterala forum, för vilka de bör ha tillräckliga resurser tillgängliga.

94.Europaparlamentet betonar att ett effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna i hela världen kräver internationellt samarbete på multilateral nivå. Parlamentet understryker den i synnerhet viktiga rollen för FN och dess organ, som är det främsta forum som på ett effektivt sätt måste kunna främja insatserna för fred och säkerhet, hållbar utveckling och respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt. Parlamentet påminner om att alla FN-medlemsstater är skyldiga att främja och skydda samtliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med FN:s grundstadga och FN:s generalförsamlings resolution 60/251. Parlamentet betonar att FN:s råd för mänskliga rättigheter har ett ansvar att ta itu med samtliga allvarliga människorättskränkningar runt om i världen. Parlamentet beklagar att flera medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter har gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brist på respekt för sina skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser en bättre tillämpning av kriterierna för medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att inleda arbetet – och gå i spetsen för det – för en samordnad ståndpunkt från EU och medlemsstaterna om medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilket skulle främja ökad transparens och meritbaserad konkurrens i valprocessen. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna, inklusive parlamentet självt, att ytterligare stärka förbindelserna och det nära samarbetet med dessa FN-organ.

95.Europaparlamentet framhåller det arbete som utförs av FN:s undersökningsuppdrag, som i allt högre grad används för att hantera situationer som inbegriper allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning och för att bekämpa straffrihet. Parlamentet begär att EU och dess medlemsstater fortsätter att stödja FN:s arbete, både politiskt och ekonomiskt, inbegripet särskilda förfaranden och fördragsorgan. Parlamentet fördömer kraftfullt alla attacker mot innehavare av mandat för FN:s särskilda förfaranden och mot oavhängigheten i deras mandat. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och EU:s demokratiska partner att beslutsamt motverka dessa försök och att vidta alla möjliga åtgärder för att bidra till att skapa ett säkert och öppet utrymme för att enskilda personer och det civila samhällets organisationer ska kunna samverka med FN samt med dess företrädare och mekanismer.

96.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stödja stärkandet av regionala människorättssystem, bland annat genom ekonomiskt stöd och erfarenhetsutbyte mellan regionerna. Parlamentet betonar särskilt den avgörande roll som de övervakningsorgan och rättsliga mekanismer som inrättats inom ramen för dessa regionala system spelar och deras komplementaritet med FN:s system för mänskliga rättigheter.

97.Europaparlamentet välkomnar det politiska och ekonomiska stöd som EU har gett ICC, inbegripet åklagarämbetet vid ICC. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja ICC med nödvändiga medel och resurser, både mänskliga och ekonomiska, och att använda alla instrument som står till dess förfogande för att stärka kampen mot straffrihet i hela världen. Parlamentet välkomnar ICC:s bidrag till kampen mot straffrihet runt om i världen. Parlamentet stöder EU:s bidrag till utredningen av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inom ramen för ICC. Parlamentet fördömer försöken att undergräva Internationella brottmålsdomstolens arbete och dess legitimitet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmuntra sina partner att ratificera Romstadgan och dess ändringar och därigenom utöka domstolens jurisdiktion.

98.Europaparlamentet beklagar de olika strategier för skydd och främjande av mänskliga rättigheter i tredjeländer som kan ses i medlemsstaternas ambassader och EU‑delegationer. Parlamentet understryker att medlemsstaternas ambassader bör göra det till en prioritet att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, samtidigt som det civila samhället i tredjeländer stöds. Parlamentet noterar att detta ansvar inte bör ligga helt och hållet på EU:s delegationer. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att på ett effektivt sätt se till att mänskliga rättigheter är en central del av all EU-politik och alla EU-verktyg. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser för att främja och skydda mänskliga rättigheter och demokrati i hela världen. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater måste agera på ett enat och effektivt sätt för att ta itu med globala utmaningar i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati i multilaterala forum. Parlamentet efterlyser fullständig samordning i tredjeländer mellan alla medlemsstaters delegationer och EU:s delegation i människorättsfrågor. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer och EU‑medlemsstaternas diplomatiska beskickningar att inta en mer proaktiv hållning när det gäller främjande och skydd av mänskliga rättigheter.

99.Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med den fortsatta segmenteringen av EU:s yttre förbindelser när det gäller mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser bättre samordning av människorättsfrågor mellan kommissionens generaldirektorat för internationella partnerskap och utrikestjänsten med andra relevanta generaldirektorat, däribland generaldirektoratet för handel och generaldirektoratet för migration och inrikes frågor, samt med relevanta EU-organ, såsom Frontex och Easo. Parlamentet välkomnar det utökade samarbetet mellan EU-delegationerna, utrikestjänstens huvudkontor och generaldirektoratet för internationella partnerskap i fråga om akuta enskilda fall som rör människorättsförsvarare.

100.Europaparlamentet uppmanar alla EU-delegationer i tredjeländer att öka sitt stöd till människorättsförsvarare, i linje med EU:s riktlinjer på detta område, samt att besöka medlemmar av den demokratiska oppositionen, aktivister och medlemmar av det civila samhället som är fängslade i dessa länder, övervaka deras situation, närvara vid rättegångarna och ta upp deras fall i de människorättsdialoger som EU för med länderna i fråga.

101.Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som EU:s offentliga och kulturella diplomati samt internationella kulturella förbindelser spelar för främjandet av mänskliga rättigheter, och uppmanar utrikestjänstens avdelning för strategisk kommunikation och framförhållning att öka sina insatser i detta avseende, för vilket den bör räkna med lämpliga resurser. Parlamentet betonar behovet av att fullt ut kommunicera i tredjeländer om EU-finansierade eller EU-stödda program för mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter genomförs fullt ut i EU:s delegationer och medlemsstaternas diplomatiska beskickningar.

102.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att anta en verklig Team Europe-strategi som består i att regelbundet samarbeta med och involvera parlamentet på ett meningsfullt sätt när möten, besök eller andra officiella och inofficiella evenemang äger rum, i linje med Europaparlamentets roll som det enda direktvalda EU-organ som företräder EU-medborgarna.

103.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 77:e session, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och Europeiska unionens delegationschefer.