<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" STATUS="DEF1" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P9_TA(2024)0109</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">Rekommendation till rådet, kommissionen och utrikestjänsten om situationen i Syrien</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A9-0041/2024 - Föredragande: Nathalie Loiseau)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RECOM><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets rekommendation av den 28 februari 2024 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende situationen i Syrien (2023/2052(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Syriens anslutning till Organisationen för förbud mot kemiska vapen den 14 oktober 2013,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring, som Syrien ratificerade den 14 december 2013,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2170, som antogs den 15 augusti 2014, och resolution 2254, som antogs den 18 december 2015,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2533, som antogs den 11 juli 2020, och resolution 2504, som antogs den 10 januari 2020, om Bab al-Salamas och Bab al-Hawas gränsövergångar och tillhandahållande av humanitärt bistånd,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2664, som antogs den 9 december 2022,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2672, som antogs den 9 januari 2023,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 77/301 av den 29 juni 2023 om inrättande av en oberoende institution för saknade personer i Arabrepubliken Syrien,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av rapporten från FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Arabrepubliken Syrien av den 21 januari 2021 vid den 46:e ordinarie sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av rapporten från FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Arabrepubliken Syrien av den 14 augusti 2023 vid den 54:e ordinarie sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Internationella domstolens beslut av den 16 november 2023 om begäran om information om provisoriska åtgärder för tillämpning av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Kanada och Nederländerna mot Arabrepubliken Syrien),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av beslutet från Paris domstol av den 14 november 2023 om utfärdande av en internationell arresteringsorder mot Syriens president Bashar Al-Asad, Mahir Al-Asad, Ghassan Abbas och Bassam al-Hassan,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2023/1035 av den 25 maj 2023<FOOTNOTE><FIELD> Rådets beslut (Gusp) 2023/1035 av den 25 maj 2023 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 139, 26.5.2023, s. 49).</FIELD></FOOTNOTE>, som förlänger EU:s sanktioner till den 1 juni 2024,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0041/2024), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>Fredssamtalen i Genève och Astana har inte lett till ett slut på konflikten eller till inrättande av en inkluderande övergångsregering, eftersom den syriska regimen gång på gång har motsatt sig seriösa förhandlingar med oppositionen om en trovärdig politisk lösning. Den syriska regimen har använt selektivt engagemang i internationella samtal som en förseningstaktik för att upphäva resultaten från internationella samtal, vilket förlänger det syriska folkets lidande.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>Sedan 2011 har en halv miljon syrier dött och 14 miljoner fördrivits på grund av våld från väpnade grupper och terroristgrupper, men framför allt på grund av den syriska regimens skoningslösa förtryck och demografiska manipulation av sitt eget folk med stöd från sina allierade. Förtrycket har upprepade gånger omfattat kemiska vapen, klusterammunition, brandbomber, tunnbomber, missiler och konventionella luftangrepp mot civilbefolkningen. Tusentals civila har dödats till följd av hundratals kemiska attacker som den syriska regimen har utfört, däribland sarinattacken i östra Ghouta i augusti 2013. Minst 150 000 syrier har försvunnit i regimens system med godtyckliga massfängslanden, varav minst 112 713 har försvunnit under tvång, vilket ofta har lett till dödsfall i häkten och utomrättsliga avrättningar. Deras anhöriga vet fortfarande inte vad som hänt dem. Detta utgör för närvarande den största flyktingkrisen i världen. Krisen har medfört att omkring 15,3 miljoner människor i Syrien är i behov av humanitärt bistånd och skydd. Uppskattningsvis 8,8 miljoner människor har dessutom drabbats av de jordbävningar som inträffade i februari 2023, vilket förvärrade de befintliga humanitära utmaningarna i Syrien och dess grannländer. Enligt FN:s rapporter lever 90 procent av den syriska befolkningen i fattigdom och saknar basvaror. Internationella domstolen har ålagt Syrien att vidta alla åtgärder som står i dess makt för att förhindra tortyr och andra övergrepp, detta efter att ha beaktat olika rapporter från FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Arabrepubliken Syrien, som visat att det fanns rimliga skäl att anta att den syriska regeringen fortsatte att utöva tortyr och misshandel. Syrien rankas på plats 175 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Minst 300 professionella och icke-professionella journalister har dödats sedan 2011. Trots den syriska regimens brutala förtryck av sitt folk fortsätter syrierna att organisera fredliga protester mot regeringen, inte minst protesterna i den syriska provinsen Souweïda med drusisk majoritet, som inleddes i augusti 2023 och under flera veckor lockade tusentals demonstranter från hela provinsen, särskilt kvinnor. Demonstranterna har krävt politiska, medborgerliga och mänskliga rättigheter för alla syrier.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>Auktoritära utländska aktörer, däribland Ryssland och Iran och deras proxyaktörer (Wagnergruppen och libanesiska Hizbollah), irakiska miliser och afghanska legosoldater samt lokala syriska proxyaktörer, har orsakat stor skada i landet sedan 2011. Ryssland använder Syrien som ett försöksområde för att utöva och demonstrera sin militära förmåga, taktik, logistiska räckvidd samt sin kapacitet att genom utländska militära interventioner undsätta en belägrad allierad regim. Den syriska regimen har inte fullständig kontroll över sitt nationella territorium och behöver dessa utländska aktörers brutalitet och stöd för att hålla sig kvar vid makten. Både Ryssland och Iran är fortfarande stora leverantörer av militär utrustning till regimen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>Flera utredningar av och åtal för allvarliga brott som begåtts i Syrien pågår med utgångspunkt i principen om universell jurisdiktion, vilket inger visst hopp i kampen för rättvisa och ansvarsskyldighet avseende tortyr, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser i Syrien. Frankrike har utfärdat en internationell arresteringsorder mot den syriska diktatorn Bashar al-Asad, dennes bror Mahir Al-Asad, chef för ett syriskt militärt elitförband, samt två armégeneraler som anklagas för delaktighet i brott mot mänskligheten i samband med kemiska attacker 2013. Ryssland och Kina har lagt in veto mot väst- och arabländernas resolutioner om Syrien i FN:s säkerhetsråd för att förhindra eventuella sanktioner och militära interventioner, och därigenom skydda den syriska regimen från ansvar för dess krigsförbrytelser.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>Regimen i Syrien har stöttat Rysslands invasion av Ukraina och erkänt den ockuperade regionen Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Den 7 februari 2024 rapporterade Ukrainas militära underrättelsetjänst att Ryssland utbildade 1 000 syriska legosoldater för att stödja Rysslands krig i Ukraina. Ryssland hävdar att landet sedan 2015 har skickat över 63 000 ryska soldater, däribland specialstyrkor, militära rådgivare, flygvapenpersonal och privata militära företag såsom Wagnergruppen, för att stödja och skydda al-Asad-regimen från kollaps. Ryssland har konsekvent begått krigsförbrytelser i Syrien, inbegripet bombningar av sjukvårdsinrättningar och civila områden och användning av urskillningslösa vapen. Rysslands militära fotavtryck i landet utgörs av två huvudsakliga baser: Flygbasen Khmeimim och en flottbas i Tartus, samt över 100 mindre militära anläggningar i hela landet. Ryssland är den största leverantören av vapen till al-Asad-regimen, med försäljningsintäkter på flera miljarder euro.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>Hizbollah har upprepade gånger framgångsrikt försökt att ta emot iranska vapen via syriskt territorium. Israel har genomfört upprepade luftangrepp för att förhindra sådana vapenöverföringar, bland annat på flygplatserna i Damaskus och Aleppo i oktober 2023, i efterdyningarna av Hamas terroristattacker mot israeliska civila den 7 oktober. Konflikten mellan Israel och Hamas, som utlöstes av Hamas terroristattacker mot Israel den 7 oktober 2023, har orsakat en förnyad våldsspiral i regionen. Syrien måste avstå från varje form av militär inblandning i kriget på Gazaremsan. De påstådda israeliska attackerna i Aleppo och Damaskus har tillfälligt satt stopp för FN:s humanitära flygtjänst. Sedan Hamas brutala attack mot Israel den 7 oktober 2023 har miliser i Syrien, med stöd av Iran, trappat upp drönar- och raketattacker mot Israel och USA:s internationella styrkor i nordöstra Syrien. Iran har använt syriska flygplatser för att transportera vapen från Iran och Irak till Syrien och Hizbollah i Libanon, samt för att hjälpa Iran att leverera vapen till Hamas. Regimen har mördat tusentals syriska palestinier och flyktingar.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>Turkiet, som ockuperar territorier i norra Syrien, ägnar sig regelbundet åt storskaliga militära insatser på syriskt territorium, både direkt och via proxyaktörer, särskilt mot kurdiska områden i nordöstra Syrien och i och runt Afrin i nordväst. De unilaterala turkiska militära interventionerna i norra Syrien utgör en kränkning av internationell rätt. I oktober 2023 röstade det turkiska parlamentet för att förlänga mandatet för militära insatser i Syrien med ytterligare två år. Turkiet bör upphöra med sin olagliga ockupation av norra Syrien och dra tillbaka sina militära och paramilitära styrkor.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>Islamiska staten i Irak och Syrien (IS) har begått grova, systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kränkningar av internationell rätt, inbegripet brott mot mänskligheten och folkmord, i de territorier som tillfälligt befann sig under dess kontroll före den internationella koalitionens ingripande. I syfte att besegra IS bildades 2014 en bred internationell koalition av 86 koalitionsmedlemmar som åtog sig att förse partner med militärt stöd, hindra flödet av utländska stridande, strypa finansieringen av IS, hantera humanitära kriser i regionen och blottlägga de jihadistiska rörelsernas sanna natur.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>EU-sanktioner har införts beträffande tillgångarna för 358 individer och 95 enheter som direkt deltar i förtrycket av befolkningen. Eftersom Ryssland fortsätter att blockera FN:s säkerhetsråd finns det bara en gränsövergång mellan Turkiet och områdena utanför den syriska regimens kontroll som är öppen för införsel av internationellt humanitärt bistånd. Sedan 2014 har gränsövergången Bab al-Hawa använts för gränsöverskridande hjälpleveranser från Turkiet till Syrien med tillstånd från FN:s säkerhetsråd. Ryssland har regelbundet hindrat en förlängning av detta tillstånd i FN:s säkerhetsråd och lade slutgiltigt in sitt veto mot tillståndet för biståndskorridoren i juli 2023. Av denna anledning förblev Bab al-Hawa-övergången stängd. Efter förhandlingar mellan FN organen, den syriska regimen och Idlibs dominerande väpnade grupp Hayat Tahrir al‑Sham, återupptogs biståndsleveranserna via Bab al-Hawa i september 2023, och biståndskorridorerna vid gränsövergångarna Bab al-Salama och al-Rai, som den syriska regimen gick med på att öppna efter den förödande jordbävningen i februari 2023, förlängdes med ytterligare tre månader. Den syriska regimens och Hayat Tahrir al-Shams villkor för att ge FN tillstånd att återuppta biståndsleveranserna genom de tre gränsövergångarna är inte kända. Välrenommerade experter på internationell humanitär rätt ifrågasätter huruvida gränsöverskridande FN-bistånd kräver tillstånd från FN:s säkerhetsråd.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>Ett flertal länder i regionen har börjat normalisera sina relationer med den syriska regimen, vilket lett till att Syrien återfått sin plats som medlem av Arabförbundet enligt beslut av förbundets utrikesministrar i Kairo den 7 maj 2023, trots Syriens historik av allvarliga internationella brott och utan tecken på att landets oegentliga metoder har upphört. Arabförbundets arbetsgrupper är suspenderade sedan september 2023 på grund av att den syriska regimen inte har respekterat sina åtaganden, däribland att begränsa den olagliga narkotikahandeln, underlätta ett säkert återvändande för flyktingar, frige politiska fångar och tillåta humanitärt bistånd till alla områden. Samtidigt har sammanträden mellan företrädare för Arabförbundet och företrädare för den syriska regimen ställts in. Inga åtgärder har vidtagits sedan antagandet av parlamentets resolution av den 11 mars 2021 om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 474, 24.11.2021, s. 130.</FIELD></FOOTNOTE>, för att säkerställa att misstänkta krigsförbrytare inte kan få asyl i en EU-medlemsstat, särskilt inte när andra EU-medlemsstater redan har avslagit asylansökan.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>EU och dess medlemsstater har varit de största stödgivarna till den krigsdrabbade befolkningen och har sedan 2011 bidragit med sammanlagt 30 miljarder euro. Av det stöd som utlovades vid givarkonferensen i Bryssel i juni 2023 motsvarar det europeiska biståndet 3,8 miljarder av sammanlagt 5,6 miljarder euro. EU och medlemsstaterna tillhandahöll katastrofhjälp i samband med jordbävningen i Syrien och den 23 februari 2023 beslutade unionen om ett tillfälligt humanitärt undantag från sanktionerna för att underlätta leveranser av humanitärt bistånd till de drabbade. FN varnar för att 90 procent av den syriska befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och levnadsförhållandena för många syrier är nu ännu svårare än under konfliktåren. Världslivsmedelsprogrammet uppskattar att 12,4 miljoner syrier lider av osäker livsmedelsförsörjning, vilket motsvarar nästan 60 procent av befolkningen. Ansvaret för den nuvarande svåra situationen ligger främst hos al-Asad-regimen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>Regimen tillgodoser inte den syriska befolkningens grundläggande behov, den ekonomiska situationen i Syrien är oerhört osäker och landet har blivit en narkotikastat, vilket ytterligare destabiliserar regionen. Mot bakgrund av rådande förhållanden i många delar av landet fortsätter människorättsförsvarare och biståndsarbetare att uttrycka oro över säkerheten för och skyddet av återvändande och fördrivna personer, och de ifrågasätter den syriska regeringens strategi för politisk försoning. Situationen hindrar Syrien från att utvecklas socialt och ekonomiskt, och från att ta sig ut ur krisen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>M.</NO.P>Enligt en rapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) och den tyska federala polisen från september 2023 är Europa en viktig omlastningspunkt för Captagon (fenetyllin) från Mellanöstern, främst Syrien och Libanon, på väg till den arabiska halvön. Länderna i regionen har förbjudit import av frukt och grönsaker från Libanon som ett sätt att försöka bekämpa smugglingen av drogen Captagon. Europa har blivit en destination, men också ett populärt transitnav för Captagon, och enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk har över en miljon tabletter och nästan två ton Captagon beslagtagits i Europa sedan 2018. I april 2023 sanktionerade EU 25 personer och åtta enheter i Syrien för deras inblandning i narkotikahandeln.</P></CONS><CONS><P><NO.P>N.</NO.P>Den syriska regimens förstöring och försummelse av vattenkällor och hälso- och sjukvårdssystemet gav i augusti 2022 upphov till en landsomfattande koleraepidemi som fortfarande pågår. Den offentliga utbildningen är under press i Syrien och i de länder som hyser syriska flyktingar, och omkring hälften av Syriens befolkning i skolåldern (nästan 2,4 miljoner elever) får ingen form av undervisning. Följaktligen drabbas många barn psykosocialt av den långdragna konflikten och tvångsförflyttningarna. Enligt Unesco uppfyller endast omkring hälften av ungdomarna i åldern 15–24 år i Syrien de lägsta förväntade kompetensnivåerna när det gäller läs- och skrivkunnighet, räkneförmåga och livskunskap.</P></CONS><CONS><P><NO.P>O.</NO.P>Den syriska regimen förde genom etnisk rensning en brutal kampanj för att förändra landets demografiska sammansättning. Kristna i Syrien utgjorde omkring 10 procent av den syriska befolkningen, eller totalt 2,2 miljoner, före kriget. Krigets brutalitet orsakade en massutvandring av kristna, så att nu endast omkring 640 000 finns kvar. Förutom den syriska regimen har kristna i landet förföljts av IS och andra islamistiska miliser. Al-Asad-regimen har försökt att projicera en bild som en sekulär beskyddare av kristna i Syrien, men uppges avsiktligt ha förstört kyrkor och fängslat minst hundratals kristna medborgare. Regimen belägrade och decimerade, med aktivt stöd från Ryska federationen, fullständigt Aleppo, den stad med störst kristen befolkning i landet. Landet rankades som världens tolfte svåraste plats att vara kristen på.</P></CONS><CONS><P><NO.P>P.</NO.P>Enligt FN:s flyktingorgan (UNHCR) skulle en majoritet av de syriska flyktingarna vilja återvända till Syrien, men känner en berättigad oro över säkerhetsläget. Detta innebär att vidarebosättning och kompletterande inresevägar fortfarande är den mest genomförbara varaktiga lösningen för syriska flyktingar. FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Arabrepubliken Syrien konstaterade i sin senaste rapport från september 2023 att det råder fortsatt stor otrygghet långt bortom frontlinjen, och att syriska flyktingar därför inte tros kunna återvända på ett säkert sätt. Utifrån specifika fall som undersökningskommissionen dokumenterat drogs också slutsatsen att syriska flyktingar som återvänt från grannländerna behandlats illa av syriska säkerhetsstyrkor</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF><ACTLST><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P><LIST LEVEL="1" TYPE="LC"><INT.LI LEVEL="0">Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att i sin politik gentemot Syrien</INT.LI><P><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Den politiska processen</STRING></STRING></P><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>a)</SYMBOL>påminna om EU:s starka stöd för de demokratiska strävanden som fortfarande finns i Syrien, trots regimens totala förtryck alltsedan de fredliga demonstrationerna 2011, med militärt och ekonomiskt stöd av Iran och Ryssland som på ett avgörande sätt gjort det möjligt för klanen al-Asad att sitta kvar vid makten, fördöma regimens beviljande av kontrakt som ger Ryssland och Iran tillgång till landets resurser på bekostnad av det syriska folket,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>b)</SYMBOL>framhålla regimens särskilda ansvar, utan att förringa IS och andra väpnade gruppers och terroristgruppers roll, för att en halv miljon civila har dödats, att landet ödelagts, att större delen av befolkningen fördrivits, att minst 112 713<FOOTNOTE><FIELD> Syrian Network for Human Rights, <STRING ITALIC="on">12th Annual Report on Enforced Disappearance in Syria on the International Day of the Disappeared: Enforced Disappearance is an Ongoing Crime in Syria</STRING>, 30 augusti 2023.</FIELD></FOOTNOTE> personer torterats och försvunnit under tvång i systemet med godtyckliga massfängslanden, att kemiska vapen använts mot civilbefolkningen och att all demokratisk och fredlig opposition systematiskt har kuvats,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>c)</SYMBOL>motsätta sig all normalisering av relationerna med al-Asad-regimen så länge inga djupgående och kontrollerbara framsteg görs i tillämpningen av FN:s säkerhetsråds resolution 2254(2015), inbegripet när det gäller att frige politiska fångar, informera anhöriga till saknade och offer för påtvingat försvinnande om vad som hänt dem, och upphöra med alla attacker och hinder mot humanitärt bistånd, uppmana EU:s medlemsstater att avstå från åtgärder som försvagar eller undergräver EU:s gemensamma ståndpunkt om Syrien, välkomna det amerikanska representanthusets antagande av lagen om förbud mot normaliseringen av förbindelserna med al-Asad-regimen (<STRING ITALIC="on">Assad Regime Anti-Normalization Act</STRING>) och uppmuntra den amerikanska senaten att fortsätta lagstiftningsprocessen för dess antagande, framhålla att den syriska regimen, trots vissa arabstaters suveräna beslut att godkänna Syriens återinträde i Arabförbundet, inte visar några tecken på att vilja bekämpa den narkotikahandel som har sitt ursprung i landet men som påverkar hela regionen, fördöma den kontroll som familjen al-Asad och dess allierade, däribland Hizbollah, utövar över marknaden för drogen Captagon, som uppskattas omsätta 57 miljarder dollar, konstatera att Bashar al-Asads bror, Mahir al-Asad, styr det arméförband som ansvarar för att underlätta framställningen av Captagon, stödja en EU-samordnad säkerhetsinsats för att förhindra att EU används som omlastningszon för Captagon som framställts i Syrien och Libanon,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>d)</SYMBOL>betona att regimens förtryck, försumlighet och korruption ligger till grund för den svåra ekonomiska situationen, påminna om att EU:s sanktioner endast riktar sig mot personer och enheter som är inblandade i förtrycket, hantera problemet med överdrivet strikt tillämpning av finansiella regler som kan hindra hjälporganisationer från att överföra medel till landet och driva program eller betala lokal personal och lokala leverantörer, även när överföringarna ska stödja verksamheter som är undantagna från sanktioner, icke desto mindre betona att EU:s restriktiva åtgärder måste förbli riktade, fortsätta att säkerställa undantag för humanitärt bistånd och prioritera biståndsleveranser på lokal nivå,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>e)</SYMBOL>snabbt bevilja bestående, omfattande och tydliga undantag för trovärdiga internationella humanitära organisationer, i möjligaste mån harmonisera medlemsstaternas tolkning av förordningen om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien och tillämpa FN:s säkerhetsråds resolution 2664(2022) om humanitärt bistånd,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>f)</SYMBOL>uppmärksamma de modiga demonstranterna i städerna al-Suwayda och Dara som sedan augusti 2023 återigen gör fredligt motstånd mot al-Asad-regimen, samråda med och tillhandahålla långsiktigt, flexibelt och centralt stöd till det syriska civilsamhällets nätverk i Europa och Syrien som delar demokratiska värderingar och strävar efter att skydda människorättsförsvarare och aktivister i regionen, kraftfullt fördöma alla former av religiös diskriminering och insistera på att alla respekterar etniska och religiösa gruppers och minoriteters rättigheter i Syrien, inbegripet kristna, druser, kurder, alawiter och andra minoriteter, kraftfullt fördöma antisemitisk propaganda och förnekandet av Israels rätt att existera, ett centralt inslag i Bashar al-Asads familjs allmänna budskap, se till att utbildning och utbildningsmaterial överensstämmer med dessa principer, begära att alla som har tvångsförflyttats ska kunna fortsätta att leva i eller återvända till sina historiska och traditionella hemländer i värdighet, jämlikhet och säkerhet, och fritt utöva sin religion och tro utan att utsättas för någon form av tvång, våld eller diskriminering, stödja interreligiös dialog,</ITEM><P><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Säkerhet</STRING></STRING></P><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>g)</SYMBOL>beklaga att det fortfarande finns hundratals iranska, turkiska och ryska baser och iranska och ryska miliser på syrisk mark, uttrycka oro över utländska aggressiva makters ekonomiska utnyttjande av landet, fördöma attackerna från turkiska styrkor och deras ockupation av områden i norra Syrien, samt den syriska regeringens och Rysslands förnyade, brutala militära kampanj i nordvästra Syrien, inbegripet mot civila mål, uttrycka stark oro över att en radikal islamistisk opposition finns kvar i provinsen Idlib, stödja bevarandet av den internationella koalitionen mot IS, som fortfarande är aktiva i Syrien trots stora motgångar, efterlysa en resolut internationell insats för att fortsätta kampen mot IS i Syrien tills de är fullständigt undanröjda, påminna om att turkiska unilaterala militära aktioner utgör en allvarlig kränkning mot internationell rätt, och att de har undergrävt stabiliteten och säkerheten i regionen som helhet, upplösa de jihadistiska nätverk som driver kampanjer i Syrien och Irak och spåra och lagföra deras medlemmar, som fört befäl över 5 000 utländska stridande som de radikaliserat, rekryterat och fört in från Europa, fortsätta att stödja den globala koalitionen i kampen mot IS med politiska, ekonomiska, operativa och logistiska medel,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>h)</SYMBOL>framhålla Syriens demokratiska styrkors roll i kampen mot IS i nordöstra Syrien,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>i)</SYMBOL>uppmana medlemsstaterna att fortsätta repatriera sina medborgare från jihadistfånglägren al-Hol och Roj och ställa dem till svars i rättvisa rättegångar för brott som de begått, uttrycka allvarlig oro över den försämrade humanitära, sanitära och säkerhetsmässiga situationen i lägren i nordöstra Syrien, framför allt al-Hol och Roj, som fortfarande är grogrund för radikalisering, uppmana medlemsstaterna att repatriera alla europeiska barn och ge dem fullt stöd och återintegrering, uppmana medlemsstaterna att i alla sina bilaterala förbindelser och internationella organ främja repatriering av alla barn till tredjelandsmedborgare, med full respekt för internationell lag,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>j)</SYMBOL>trappa upp sina insatser för att bemöta rysk och iransk desinformation om Syrien, särskilt på arabiska, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att onlineplattformarna avsevärt trappar upp kampen mot desinformation i regionen, särskilt genom att rekrytera arabisktalande som kan moderera innehåll online,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>k)</SYMBOL>fördöma de syriska styrkornas avfyrning av raketer från syriskt territorium mot Israel och de av Israel ockuperade Golanhöjderna och översändandet av en obeväpnad drönare till norra Israel, fördöma Hizbollahs upprepade och framgångsrika försök att ta emot iranska vapen genom syriskt territorium, fördöma al-Asad-regimens släpphänta inställning till al-Qaida och andra terroristgrupper, särskilt när det gäller underlättande insatser i Irakkonflikten, eftersom den har bidragit till att al-Qaida, IS och anknutna terroristnätverk växer sig starkare i Syrien,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>l)</SYMBOL>konstatera att den israeliska militären fortsätter med luftangrepp och andra former av attacker på syriskt territorium, i nödvärn, i syfte att säkerställa att al-Asad-regimen förblir oförmögen att återfå tillräcklig styrka för att utgöra ett hot mot grannländerna,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>m)</SYMBOL>se till att EU-resolutioner, rapporter och beslut som rör Syrien översätts till arabiska,</ITEM><P><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Kampen mot straffrihet</STRING></STRING></P><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>n)</SYMBOL>betona att kampen mot straffrihet i Syrien är en förutsättning för en framtida lösning på den pågående krisen samt en moralisk och politisk nödvändighet för Europa och det internationella samfundet, välkomna den fransk-tyska gemensamma utredningsgruppens rättsliga framsteg vad gäller de 11 000 liken efter tortyroffer som identifieras i Caesar-rapporten och avstängningen av Syrien från organisationen för förbud mot kemiska vapen, välkomna franska domstolars utfärdande i november 2023 av internationella arresteringsorder mot Bashar al-Asad, hans bror Mahir al-Asad och två generaler för brott mot mänskligheten i samband med användning av kemiska vapen mot civila, välkomna Internationella domstolens beslut om att ålägga Syrien att göra allt i sin makt för att förhindra tortyr och andra övergrepp, detta efter att Nederländerna och Kanada väckt talan om Syriens överträdelse av den internationella konventionen mot tortyr, även välkomna de framsteg som gjorts i Tyskland, Frankrike och Sverige när det gäller att ställa syriska brottslingar inför rätta, till exempel genom brottmålsrättegångarna i Koblenz och Frankfurt, välkomna gripandet och fängslandet i december 2023, januari 2024 och februari 2024 av syriska paramilitära ledare med kopplingar till al-Asadregimen i Tyskland, Nederländerna och Belgien för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och tortyr, uppmuntra alla EU-medlemsstater att införa universell jurisdiktion, i tillämpliga fall för respektive konstitutionell ordning, stödja försöken att ställa den syriska regimens ledare inför rätta, begära att experter och tolkar delas mellan rättsväsendet och polisen, och att varje stat utser en allmän åklagare för brott mot mänskligheten, begära att EU:s medlemsstater inrättar specialiserade enheter för utredning av krigsförbrytelser inom de brottsbekämpande myndigheterna och åklagarmyndigheterna, om sådana inte redan finns, och se till att de får tillräckliga resurser, uppmuntra medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt och förhindra de syriska underrättelsetjänsternas verksamhet och deras inflytande på den syriska diasporan, inbegripet när det gäller skydd av vittnen, begära att europeiska stipendium specifikt ska gå till syrier som vill studera juridik som en del i kampen mot straffrihet,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>o)</SYMBOL>kraftfullt uppmana till ett automatiskt informationsutbyte mellan alla medlemsstater om krigsförbrytare som fått avslag på sin asylansökan enligt artikel 1 punkt F i konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, uppmana medlemsstaterna att inrätta en särskild europeisk fond för de som utsatts för allvarliga kränkningar av internationell rätt i Syrien, inbegripet tortyroffer, genom att identifiera befintliga fonder med anknytning till kränkningar av internationell rätt i Syrien inom deras jurisdiktioner, däribland monetära domar, sanktioner, böter och straffavgifter, beslut om förverkande, tillgångar som är frysta på grund av kopplingar till den syriska regimens olagligt förvärvade egendom samt andra inkomster, uppmana till utveckling av en rättslig ram som gör det möjligt att överföra sådana fonder till offrens, däribland tortyroffrens, familjer, påminna om att sådana fonder måste utformas noggrant, i fullt samarbete med offrens familjer, erkänna den fortsatta risken för olaglig handel med konst och kulturföremål från Syrien som plundrats av al-Asad-regimen och IS, uppmana till att EU:s handlingsplan mot olaglig handel med kulturföremål stärks, liksom samarbetet med tredjeländer för att säkerställa att kulturföremål skyddas, avlägsnas från den svarta marknaden och återsänds till ursprungsländerna när förhållandena tillåter det, välkomna FN:s generalförsamlings antagande den 29 juni 2023 av en resolution om inrättande av en institution för försvunna personer i Syrien, och den fortsatta finansieringen av den internationella, opartiska och oberoende mekanismen för stöd till utredningar av de allvarligaste brotten som begåtts i Syrien sedan mars 2011, med kraft uppmana EU och dess medlemsstater att utöka förteckningen över personer som är föremål för riktade sanktioner enligt det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, den så kallade Magnitskijlagen, inbegripet de syriska och ryska civila och militära befälhavare som kan ha haft befälsansvar över, eller som enligt tillförlitliga uppgifter varit inblandade i, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra allvarliga kränkningar som begåtts i nordvästra Syrien,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>p)</SYMBOL>välkomna rådets beslut av den 22 januari 2024 att lägga till sex affärspersoner som står familjen al-Asad nära och fem företag på EU:s sanktionsförteckning för deras inblandning i överföringen av legosoldater, vapenhandel, narkotikahandel eller penningtvätt till stöd för den syriska regimen,</ITEM><P><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Humanitärt bistånd och flyktingar </STRING></STRING></P><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>q)</SYMBOL>med kraft uppmana det internationella samfundet att vid givarkonferensen i Bryssel 2024 omedelbart öka sitt humanitära bistånd till de 15,3 miljoner syrier som är beroende av det i vardagen, uttrycka sin djupaste oro över det beslut som fattats av FN:s världslivsmedelsprogram om att från och med januari 2024 på grund av ett finansieringsunderskott avbryta livsmedelsbiståndet, som fram till dess hade gynnat 3,2 miljoner människor i Syrien dagligen, fokusera på tillgången till dricksvatten, sanitärt vatten och vatten för jordbruksändamål, formell utbildning, även för flickor och kvinnor, energiförsörjning, motorbränsle till överkomliga priser och ett långsiktigt budgetstöd som är anpassat till kvinnors behov, fokusera på att särskilt rikta humanitärt bistånd mot rent vatten, energi till överkomliga priser, uppvärmning, hälso- och sjukvård och hälsoprodukter, uppmana kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att stödja det lokala civilsamhällets och flyktingledda organisationers arbete, betona vikten av att biståndsorganen stärker ansvarsskyldigheten gentemot stödmottagarna och agerar utifrån deras återkoppling och behov, i linje med principen om ”ansvarsskyldighet gentemot drabbade befolkningsgrupper”, påminna om att EU är den största givaren i detta avseende, välkomna Libanons, Jordaniens, Turkiets och Iraks fortsatta ansträngningar för att hysa 6 miljoner flyktingar under svåra ekonomiska förhållanden, påminna dessa länder om deras skyldighet att följa internationell rätt i detta avseende, upprepa behovet av att säkerställa flyktingars rättsliga ställning, särskilt i de viktigaste värdländerna Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak, och att avstå från all diskriminering av minoriteter, erkänna Syriens enorma kulturarv som en viktig del av världsarvet och som en källa till lösningar på vissa av landets problem, erkänna arameiska som ett hotat minoritetsspråk, eftersom det bara talas av omkring 100 000 människor i Syrien, medan motsvarande antal i Europa är så högt som 500 000 personer,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>r)</SYMBOL>kraftfullt fördöma Rysslands otaliga veton mot att tillhandahålla bistånd till människor i norra Syrien, särskilt dess veto mot förnyelse av FN:s säkerhetsråds resolution 2672(2023), som därmed hindrar ett utökat humanitärt tillträde genom Bab al-Hawa, återigen fördöma Rysslands försök att skada ”Vita hjälmarnas” (Syriens civilförsvars) anseende, betona att Vita hjälmarna spelar en viktig roll för att undsätta syriska civila, lovorda det arbete som utförs av journalister, bloggare och enskilda samt organisationer som Vita hjälmarna, som trots regimens brutalitet fortsätter att vara verksamma i landet genom att informera det internationella samfundet, stödja drabbade på plats och hålla fokus på landets framtid, notera regeringens beslut att bevilja FN:s humanitära organisationer och partner ytterligare tillträde genom korridoren Bab al-Hawa fram till den 13 juli 2024, beklaga avsaknaden av ett beslut om förlängning av tillträde via Bab al-Salama och al-Rai, som tidigare hade förlängts fram till den 13 februari 2024, påminna alla ansvariga parter om det absoluta behovet av att hålla dessa övergångar öppna, uppmana kommissionen och medlemsstaterna att, parallellt med stabila diplomatiska åtgärder på FN:s säkerhetsråds nivå, få till stånd fortsatta gränsövergångar vid Bab al-Hawa, Bab al-Salama och al-Rai under minst tolv månader, undersöka möjligheten att även kanalisera resurser genom den nyligen inrättade biståndsfonden för norra Syrien, fördöma den syriska regimens systematiska försök att förskingra det internationella humanitära biståndet och överföra det till miliserna samt dess manipulering av växelkurser för att tillskansa sig merparten av det bistånd som är avsett för områden under dess kontroll,</ITEM><ITEM LEVEL="1"><SYMBOL>s)</SYMBOL>påminna om att Syrien varken helt eller delvis kan anses vara ett säkert land att återvända till för syriska flyktingar och asylsökande i Europa och runtom i världen som flytt från regimens förbrytelser och som riskerar att utsättas för tortyr och påtvingade försvinnanden om de återvänder till Syrien, upprepa inför mottagarländer som Turkiet, Libanon, Jordanien, Irak och Egypten att Syrien varken helt eller delvis är ett säkert land och att syriska medborgare därför inte kan återvända på ett säkert sätt, betona att varje återvändande måste ske frivilligt och under värdiga förhållanden, betona att vissa syrier har flytt från terroristgrupper som är verksamma i Syrien, till exempel IS, betona att det finns områden i Syrien där våldsamma jihadistgrupper och milisgrupper fortfarande är aktiva, betona den syriska konfliktens konsekvenser för de 438 000 palestinska flyktingar som uppskattas befinna sig i landet, och som främst är beroende av FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) för sina grundläggande behov, uttrycka oro över organisationens ekonomiska situation och kräva att palestinska flyktingar inkluderas bättre i EU:s humanitära planering i Syrien.</ITEM></LIST></P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt att låta översätta den till och offentliggöra den på arabiska.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RECOM></TXTLST></SDOCTA>