1.Europaparlamentet välkomnar den strävan som finns i många europeiska länder och deras befolkning om att ansluta sig till EU, och erkänner deras politiska vilja och de stora ansträngningar som de har gjort för att uppfylla kraven för medlemskap.

2.Europaparlamentet anser att utvidgningen är av yttersta strategiska betydelse för EU. Parlamentet bekräftar att en förstärkt utvidgningspolitik har blivit ett av EU:s starkaste politiska och geopolitiska verktyg och utgör en geostrategisk investering i långsiktig fred, demokrati, stabilitet, säkerhet, klimatskydd och välstånd på hela kontinenten, i synnerhet mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra gemensamma geopolitiska utmaningar som kräver en långsiktig politisk vision och djärva beslut. Parlamentet betonar att det är politiskt brådskande att visa EU:s engagemang för den internationella regelbaserade ordningen. Med tanke på de stora säkerhetsutmaningar som Europa står inför kommer EU:s utvidgning och Ukrainas inlemmande i västs kollektiva säkerhets- och försvarssystem att stärka den europeiska säkerheten.

3.Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendationer i utvidgningspaketet 2023 och välkomnar vidare Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, att bevilja Georgien status som kandidatland, under förutsättning att de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023 vidtas, och att inleda anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina, så snart medlemskapskriterierna har uppfyllts i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen i uppdrag att omedelbart lägga fram förslag till relevanta förhandlingsramar och att anta dem så snart de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendationer av den 8 november 2023 har vidtagits.

4.Europaparlamentet erkänner den historiska möjlighet och utmaning som EU står inför för att infria sina åtaganden gentemot länderna och folken i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Montenegro och Serbien samt Ukraina, Moldavien och Georgien. Parlamentet erkänner vikten av den europeiska integrationen av dessa viktiga partner. Parlamentet erkänner också vikten av regionalt samarbete inom de respektive regionerna i det östliga partnerskapet och på västra Balkan.

5.Europaparlamentet upprepar att Turkiets EU-anslutningsprocess inte kan återupptas under rådande omständigheter. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att bryta det nuvarande dödläget och gå vidare mot ett närmare, mer dynamiskt och strategiskt partnerskap genom att utveckla en realistisk parallell samarbetsram, såsom ett moderniserat associeringsavtal, och uppmanar kommissionen att undersöka möjliga format för en sådan ram. Parlamentet påminner om att alla förbättringar i förbindelserna mellan EU och Turkiet måste bygga på konkreta framsteg med mänskliga rättigheter, demokrati och respektfulla grannförbindelser.

6.Europaparlamentet understryker att anslutningen till EU alltid måste vara ett meritbaserat förfarande och att varje sökande måste bedömas utifrån sina egna meriter i fråga om att uppfylla Köpenhamnskriterierna i sin helhet. Det får inte finnas några genvägar när det gäller EU:s värden och grundläggande principer. Parlamentet betonar att rättsstaten, demokratiska reformer, mediefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet minoriteters rättigheter, bör prioriteras i anslutningsprocessen, och att rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption och stärkandet av det civila samhället är avgörande förutsättningar för framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap.

7.Europaparlamentet begär att effektiva övervakningsmekanismer för att skydda grundläggande värden och unionens ekonomiska intressen i samband med anslutningsförfaranden stärks. Parlamentet upprepar i detta avseende sina uppmaningar om att kandidatländerna ska inkluderas i EU:s rättsstatsmekanism och dess årliga rapportering och att samarbets- och kontrollmekanismer före anslutningen ska aktiveras automatiskt. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att inkludera anslutningsländerna i rättsstatsrapporterna och insisterar på att de ska ingå i de årliga lägesrapporterna.

8.Europaparlamentet uppmuntrar utvidgningsländerna att fortsätta att beslutsamt genomföra de nödvändiga reformerna och göra påtagliga och oåterkalleliga framsteg, med avstamp i grundprinciperna för EU-anslutningsprocessen.

9.Europaparlamentet insisterar på behovet av fortsatta insatser för att främja mediepluralism, försvara journalisters rättigheter och säkerställa yttrandefriheten i alla kandidatländer.

10. Europaparlamentet påpekar att anpassningen till Gusp också är en central indikator på fullständig uppslutning för EU:s grundläggande principer och ett hållbart framtida medlemskap. Parlamentet uppmanar kraftfullt alla kandidatländer och potentiella kandidatländer att prioritera en snabb och fullständig anpassning till Gusp, och upprepar att ett land kan gå vidare till anslutning först när landet följer EU:s restriktiva åtgärder, inbegripet sanktioner som införts som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

11.Europaparlamentet efterlyser en grundlig utvärdering av EU:s utvidgningsstrategi och en bedömning av de begränsade framsteg som gjorts av vissa utvidgningsländer, särskilt när det gäller rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokrati.

12.Europaparlamentet anser att kommissionens reviderade metod, som bör uppdateras så att den omfattar anslutningsprocesserna för Ukraina, Moldavien och Georgien, är en långsiktig politisk ram som är vägledande för utvidgningsprocessen.

13.Europaparlamentet betonar att processen bör bli mer steginriktad och dynamisk och att EU bör fastställa konkreta individuella reformmål, färdplaner och mellanliggande tidsfrister för varje anslutningsland, men att det inte kan finnas några snabbspår eller på förhand fastställda datum för medlemskap, eftersom detta skulle kunna påverka anslutningsprocessens integritet. Parlamentet anser dock att nästa EU-utvidgning bör äga rum så snart alla anslutningsvillkor är uppfyllda i de berörda kandidatländerna och de nödvändiga europeiska reformerna samtidigt godkänns och genomförs. Parlamentet förväntar sig att de första kandidatländerna kommer att vara redo att ansluta sig till unionen i slutet av detta årtionde.

14.Europaparlamentet vidhåller att EU:s utvidgning är ett gemensamt ansvar för de nuvarande medlemsstaterna och de länder som strävar efter att bli medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa ett tydligt och otvetydigt politiskt engagemang för utvidgningsprocessen, som bygger på objektiva kriterier och inte missbrukas för att bilägga bilaterala tvister, vilka bör lösas åtskilt från anslutningsprocessen. Parlamentet betonar att alltför stora förseningar på vägen mot ett fullvärdigt EU-medlemskap kan inverka negativt på både den allmänna opinionen och kandidatländernas politiska engagemang.

15.Europaparlamentet understryker att anslutningsprocesser kan ske på ett reversibelt sätt och att den meritbaserade strategin också kan leda till att anslutningsförhandlingar läggs på is i händelse av bakslag när det gäller grundläggande värden, och att de kan återupptas först efter betydande framsteg med reformerna. Parlamentet efterlyser en robust och förbättrad övervakning, rapportering och bedömning av de reformer och framsteg som kandidatländerna gör i alla förhandlingskapitel, med en strategiskt tillämpad riktad villkorlighet baserad på tydliga riktmärken för framsteg, sanktioner mot tillbakagång när det gäller grundläggande principer eller ihållande stagnation i reformerna samt belönande av reformer och uppfyllande av riktmärken genom tydliga tidsramar för förhandlingar.

16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra konsekvensen, effektiviteten och insynen i föranslutningsstödet, så att det tydligt avspeglar prioriteringarna på de grundläggande områdena vid tilldelningen av IPA III-finansiering. Parlamentet efterlyser i synnerhet införandet av en striktare och mer verkställbar ansvarsskyldighet när det gäller utgifter och en förbättring av den övergripande cykeln för utbetalning, genomförande och granskning av föranslutningsstöd, med strikt villkorlighet, bland annat vid genomförandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen och den nya tillväxtplanen för västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en halvtidsöversyn av IPA III-förordningen och att föreslå att Ukraina, Moldavien och Georgien förtecknas som stödmottagare, och att skyndsamt genomföra rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022.

17.Europaparlamentet begär att alternativ för att ytterligare stärka skyddet av rättsstaten och EU:s demokratiska värden mot en tillbakagång för både befintliga och framtida medlemsstater undersöks i samband med en fördragsreform, så att utvidgningen stärker EU och dess inre marknad.

18. Europaparlamentet betonar behovet att se till att EU-finansiering till utvidgningsländerna ligger i linje med EU:s egna strategiska mål och intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ekonomiskt stödja de anslutningsländer som arbetar för goda grannförbindelser, inkluderande regionalt samarbete och hållbar försoning, inbegripet men inte begränsat till lagföring av krigsförbrytare och säkerställande av tillgång till sanning, rättvisa och effektiv gottgörelse för offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

19.Europaparlamentet uppmanar anslutningsländerna att stärka det straffrättsliga samarbetet med EU inom ramen för samarbetsarrangemangen med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) för att underlätta effektiv utredning och lagföring av missbruk av EU-medel, bland annat genom att utstationera nationella sambandsmän vid Eppo och genom att öka de lokala förvaltningarnas administrativa kapacitet.

20.Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om behovet av ett stärkt, formellt, strukturerat och systematiskt samarbete mellan EU och Europarådet för att stödja anslutningsländerna när det gäller reformer och se till att de följer Venedigkommissionens alla rekommendationer på sin väg mot EU-medlemskap.

21.Europaparlamentet anser att utmaningen med ett utvidgat EU kräver en förstärkt utvidgningspolitik med en tydlig väg som steg för steg går mot ett EU-medlemskap, inbegripet gradvis integrering i den gemensamma politiken, såsom den inre marknaden, för de länder som slutför förhandlingar om ett visst politiskt kapitel eller som gör betydande framsteg med EU-relaterade reformer. Parlamentet konstaterar att sådana framsteg bör möjliggöra tillgång till EU-medel på respektive område för att ge medborgarna tydliga fördelar under hela processen. Denna väg bör åtföljas av ökat tekniskt och villkorat finansiellt stöd med särskilt fokus på införandet och verkställandet av lagar inom ramen för förhandlingar om grundläggande principer och yttre förbindelser, särskilt kapitlen 23, 24, 30 och 31. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram detaljerade förslag om metoden för steginriktad anslutning, inbegripet tydliga klausuler om ”gradering” och reversibilitet. Parlamentet understryker att infasningen av kandidatländer i utvalda politikområden med begränsade rättigheter och skyldigheter inte på något sätt är ett substitut för eller ett alternativ till fullvärdigt medlemskap.

22.Europaparlamentet erkänner vikten av initiativ såsom den europeiska politiska gemenskapen, som möjliggör politiskt samarbete och bidrar till regionala dialoger och som skulle kunna underlätta kandidatländernas gradvisa integration i unionen och dess politik, men som inte är ett alternativ till EU-medlemskap.

23.Europaparlamentet betonar att det skulle kunna vara lämpligt att ha en separat post som kommissionsledamot med ansvar för utvidgning.

24.Europaparlamentet föreslår att man överväger att bevilja kandidatländerna observatörsstatus i relevanta organ och institutioner, inbegripet parlamentet, inledningsvis på grundval av tillfälliga arrangemang om förhandlingarna är tillräckligt långt framskridna, i synnerhet kring förhandlingskluster om grundläggande principer och yttre förbindelser, och om alla villkor är uppfyllda och överenskomna, fram till dess att anslutningsfördragen har undertecknats. Parlamentet välkomnar i detta avseende Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs beslut att inkludera observatörer från kandidatländerna från och med 2024.

25.Europaparlamentet anser att det behövs ett starkare, mer effektivt och meningsfullt beslutsfattande och tillsyn från parlamentets sida över EU:s utvidgningspolitik och dess finansiering, i syfte att öka den demokratiska legitimiteten och ansvarsskyldigheten. Parlamentet insisterar på att parlamentets roll måste stärkas under hela anslutningsprocessen, inbegripet de mellanliggande stegen, vilket omfattar en fullständig granskning av kandidatländernas framsteg på olika politikområden. Parlamentet åtar sig att stärka regelbunden och transparent dialog och samverkan med kandidatländernas nationella parlament som en modell för parlamentarisk granskning av EU-integrationen.

26.Europaparlamentet understryker behovet att stärka demokratistödet genom befintliga kanaler och instrument, såsom Jean Monnet-dialogen, den interparlamentariska dialogen och den parlamentariska dialogprocessen.

27.Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att fullt ut sluta upp bakom reformarbetet i kandidatländerna, i synnerhet när det gäller deras administrativa kapacitet.

28.Europaparlamentet betonar behovet att öka transparensen, stärka medborgarnas deltagande och det civila samhällets nära delaktighet i utvidgningsprocessen och granskningen av den, för att säkerställa en hållbar finansiering.

29.Europaparlamentet understryker att utvidgningsprocessen inte oavsiktligt får vidmakthålla eller förvärra skillnader som grundar sig på sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och kandidatländerna att i utvidgningsprocessen integrera åtgärder som aktivt främjar och säkerställer hbtqi-personers rättigheter, såsom att utveckla en politik som undanröjer diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, ökar hbtqi-personers deltagande i beslutsprocesser och främjar inkludering på det politiska, ekonomiska och sociala området genom utbildning och medvetandehöjande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och kandidatländerna att vederbörligen övervaka och utvärdera hbtqi-personers rättigheter i kandidatländerna.

30.Europaparlamentet anser att anslutningsprocessen måste säkerställa att kandidatländerna ökar sina ansträngningar när det gäller lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att man behöver öka pressen på kandidatländerna att införa reformer som förbättrar situationen för personer med funktionsnedsättning och öka sina insatser vad gäller avinstitutionalisering, inklusive övergången från institutionell till familjebaserad och lokalt förankrad omsorg.

31.Europaparlamentet anser att förberedelserna inför utvidgningen bör fortgå parallellt i EU och anslutningsländerna. Parlamentet betonar att det behövs europeiska institutionella och finansiella reformer för att möta de rådande utmaningarna och säkerställa EU:s förmåga att ta emot nya medlemmar och främja en framgångsrik integration av dem. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att genomföra de nödvändiga reformerna så att anslutningen av nya medlemsstater inte försenas för att reformerna uteblir. Parlamentet konstaterar att dessa reformer behövs för att stärka EU och unionens institutioner i syfte att främja demokratisk legitimitet, god samhällsstyrning, funktionalitet, ansvarsskyldighet, transparens och hållbarhet. Parlamentet betonar i synnerhet vikten av att stärka den demokratiska legitimiteten i EU:s politik genom att stärka parlamentets rätt till beslutsfattande och kontroll. Parlamentet upprepar därför sin begäran om att få en allmän och direkt initiativrätt till lagstiftning.

32.Europaparlamentet är fast övertygat om att europeiska institutionella reformer bör öka EU:s handlingsförmåga och inbegripa förenklade och effektivare beslutsförfaranden, så att man går ifrån kravet på enhällighet. Parlamentet upprepar att omröstning med kvalificerad majoritet bör genomföras på områden som skydd av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten, den fleråriga budgetramen, sanktioner och andra relevanta utrikespolitiska beslut, såsom inledandet av anslutningsförhandlingar med EU, öppnandet och avslutandet av enskilda förhandlingskluster och sanktioner för tillbakagång, men med undantag för beslut om godkännande av militära uppdrag eller insatser med verkställande mandat.

33.Europaparlamentet begär att mekanismen för att skydda rättsstaten och EU:s grundläggande principer och värden samt övervakningskapaciteten för att säkerställa efterlevnad av Köpenhamnskriterierna ska stärkas inför nästa utvidgningsomgång. Parlamentet föreslår att förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget reformeras genom att man slopar omröstningar med enhällighet i rådets beslut, inför en tydlig tidsram och gör domstolen till skiljedomare vid överträdelser. Parlamentet påpekar att införandet av omröstning med kvalificerad majoritet i detta avseende skulle underlätta utvidgningsprocessen. Parlamentet betonar behovet av ytterligare reformer av villkorlighetsmekanismen för rättsstaten för att täcka och garantera alla unionens grundläggande värden enligt definitionen i artikel 2 i EU-fördraget.

34.Europaparlamentet anser att differentierad integration inom ramen för ett fullvärdigt medlemskap är en del av lösningen för ett effektivt och fördjupat utvidgat EU. Parlamentet understryker dock att respekten för unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget inte är förhandlingsbar, inte bör vara föremål för några undantag och att medlemskap i unionen måste kräva ett starkt åtagande att respektera all EU-lagstiftning. Parlamentet anser också att en bred europeisk gemensam grund alltid måste säkras och omfatta områden som tullunionen, den inre marknaden och dess fyra friheter, det centrala sociala regelverket samt jordbruks-, konkurrens- och handelspolitiken. Utöver denna gemensamma grund bör medlemsstater som är villiga att gå vidare med den europeiska integrationen inom en bredare uppsättning politikområden tillåtas att göra detta. Enligt ett sådant system med differentierad integration skulle alla medlemsstater delta i beslut om frågor som rör den gemensamma grunden, men bara de medlemsstater som är villiga att delta på områden med fördjupad integration skulle delta i de berörda besluten. Differentierad integration innebär också differentierade finansiella arrangemang.

35.Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt utnyttjande av den flexibilitet som erbjuds i Lissabonfördraget innan det görs en mer djupgående reform i samband med en eventuell översyn av fördragen. Parlamentet påminner om att ett antal flexibilitetsinstrument, såsom övergångsklausuler, fördjupat samarbete, konstruktiv röstnedläggning, permanent strukturerat samarbete (Pesco) och undantagsmekanismer redan är möjliga inom EU:s nuvarande rättsliga ramar, så som erfarenheterna från Schengenområdet, en av unionens största landvinningar, och euroområdet tydligt visar. Infasningslösningar, tillfälliga undantag och övergångsperioder kan förhandlas fram i samband med anslutningsförfaranden. Parlamentet påpekar att användningen av dessa flexibilitetsmekanismer inte bör hindra konstruktiva diskussioner om fördragsändringar, så som parlamentet framhöll i sin resolution av den 22 november 2023.

36.Europaparlamentet konstaterar att institutionella reformer före utvidgningen också måste ta upp utvidgningens konsekvenser för parlamentets sammansättning. Parlamentet påminner om att det är den enda direktvalda institution som företräder EU-medborgarna. Parlamentet bör förbli i en fungerande storlek, samtidigt som det säkerställer en lämplig demokratisk representativitet. Parlamentet påpekar dock att en rimlig ökning av parlamentets storlek inte kan uteslutas för att säkerställa tillräcklig demokratisk representativitet i ett utvidgat EU. Det måste till ett nytt system för fördelning av platser som bygger på en permanent matematisk formel och som är objektivt, rättvist, transparent och varaktigt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att fördelningen av platser i Europaparlamentet bör övervägas tillsammans med omröstningssystemet i rådet.

37.Europaparlamentet betonar behovet av en snabb översyn av rådets funktionssätt och beslutsprocess inför utvidgningen. Parlamentet föreslår en översyn av systemet med roterande ordförandeskap i rådet. Beräkningen av tröskelvärden för omröstning med kvalificerad majoritet bör också omprövas för att förbättra balansen mellan större och mindre stater och för att fastställa högre tröskelvärden för de viktigaste besluten. Parlamentet efterlyser största möjliga transparens och integritet i rådets beslutsprocess i samband med utvidgningen.

38.Europaparlamentet konstaterar att kommissionens sammansättning måste ta hänsyn till utvidgningen, och påminner i detta avseende om den flexibilitet som erbjuds i Lissabonfördraget. Parlamentet betonar att varje omprövning av praxis att utse en kommissionsledamot per medlemsstat måste säkerställa en geografiskt balanserad sammansättning av kommissionen.

39.Europaparlamentet upprepar sitt krav på en förstärkning av instrumenten för medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess.

40.Europaparlamentet betonar att utvidgningen både är en stor finansiell utmaning för EU, i synnerhet när det gäller sammanhållnings- och jordbrukspolitiken, och ett tillfälle till reform av EU. Parlamentet påpekar att denna utmaning kräver en korrekt utformad, prioriterad och finansierad flerårig budgetram och en effektivare EU-budget som gör det möjligt för unionen att göra nya åtaganden samtidigt som den fortsätter att genomföra befintliga program och politiska prioriteringar. Parlamentet betonar vidare att det också behövs tillräckliga ytterligare och genuina egna medel för att möta utmaningarna i samband med utvidgningen. Utvidgningen tillkommer utöver andra ökade krav på EU-finansiering på områdena finansiell stabilitet, strategisk autonomi, hälsa, energi, utfasning av fossila bränslen, omställningen till ren energi, miljöskydd, digitalisering, forskning, försvar och säkerhet. Parlamentet understryker att sådana finansiella reformer måste övervägas parallellt med de pågående anslutningsförhandlingarna och antas före utvidgningen. Parlamentet försvarar sin ståndpunkt att det nuvarande och framtida fleråriga budgetramverket bör omstruktureras och stärkas avsevärt för att öka resiliensen. Parlamentet understryker behovet att beakta anslutningen av nya medlemmar under utarbetandet av den fleråriga budgetramen för 2028–2034.

41.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och kandidatländerna att garantera de små och medelstora företagens särskilda roll som en hörnsten för att stärka industripolitiken och förbättra ländernas förmåga att uppnå en rättvis omställning och anpassa sig till tekniska utmaningar på vägen mot en inkluderande digital omställning.

42.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet, kommissionen och utrikestjänsten att förbättra den strategiska kommunikationen och synligheten för både de ömsesidiga socioekonomiska fördelarna och utmaningarna med utvidgningen i anslutningsländerna och medlemsstaterna genom en effektiv strategi med informationskampanjer under hela utvidgningsprocessen som visar på konkreta resultat av den pågående anslutningsprocessen och varje förhandlingsrunda.

43.Europaparlamentet upprepar sina krav på att rekommendationerna från det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (INGE), ska genomföras, i synnerhet genom att insatserna intensifieras för att motverka desinformation och förhindra utländsk illasinnad inblandning och försök att undergräva demokratin och omintetgöra EU-integrationen genom att sabotera den politiska, ekonomiska och sociala stabiliteten i kandidatländerna.

44.Europaparlamentet påpekar att Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning efter kriget är en flerdimensionell utmaning som måste hanteras i ett större sammanhang av en internationell insats. Parlamentet betonar att finansieringen till Ukraina måste komma från flera olika internationella källor, däribland frysta ryska tillgångar. Parlamentet understryker att dessa investeringar kommer att medföra ekonomiska risker och insisterar på att denna process noga måste övervakas och integreras i en väl utformad, skräddarsydd lagstiftningsram som är korruptions- och bedrägerisäker. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett snabbt antagande av förordningen om inrättande av faciliteten för Ukraina.

45.Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med politiken inför utvidgningen och översynen av finansieringen och efterlyser en grundlig konsekvensbedömning av utvidgningens konsekvenser. Parlamentet stöder inrättandet av en effektiv EU-stödd konfliktlösnings- och medlingsmekanism utanför utvidgningsramen, som är inriktad på att främja försoning och lösa bilaterala problem i anslutningsländerna och bidra till att finna och genomföra slutgiltiga bindande lösningar på regionala och bilaterala tvister och komma över arvet från det förflutna.

46.Europaparlamentet vill att valet till Europaparlamentet 2024 ska ses som ett tillfälle att diskutera och presentera behovet av och fördelarna med processen för att fördjupa och utvidga Europeiska unionen och de nödvändiga europeiska politiska, institutionella och finansiella reformerna.

47.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt anslutningsländernas regeringar och parlament.