(1)I enlighet med artikel 26.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) omfattar den inre marknaden ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. För att uppnå detta mål föreskrivs i artikel 50 i EUF-fördraget att Europaparlamentet och rådet ska utfärda direktiv för att förverkliga etableringsfriheten på ett visst verksamhetsområde. Dessutom föreskriver artikel 114 i EUF-fördraget att Europaparlamentet och rådet ska besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

(2)Att undanröja hinder för utvecklingen av ideella sammanslutningars verksamhet i medlemsstaterna är nödvändigt för att de ska kunna förverkliga etableringsfrihet, liksom andra grundläggande friheter t.ex. friheten att tillhandahålla och ta emot kapital och friheten att tillhandahålla och ta emot tjänster på den inre marknaden. Genom tillnärmning av de bestämmelser i nationell lagstiftning som påverkar utövandet av dessa friheter bidrar detta direktiv till att uppnå målen att förbättra den inre marknadens funktion. Detta direktiv kommer därigenom bidra ytterligare till att uppnå målen att stärka den europeiska integrationen, och säkerställa likabehandling genom att främja social rättvisa och välstånd för EU-medborgarna och underlätta ett effektivt utövande av mötes- och föreningsfriheten i hela unionen. [Ändr. 1]

(3)Europaparlamentet antog en resolution den 17 februari 2022 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationerEn stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer. Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer (2020/2026(INL)) (2022/C 342/17) (EUT C 342, 6.9.2022, s. 225)..

(4)Den 9 december 2021 antog kommissionen en handlingsplan för den sociala ekonominMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin, COM(2021) 778 final.. I handlingsplanen föreslår kommissionen särskilda åtgärder för att skapa möjligheter för enheter inom den sociala ekonomin att starta och expandera sin verksamhet, och för att säkerställa att den sociala ekonomin och dess potential blir mer synlig. Europaparlamentet välkomnade handlingsplanen i sin resolution av den 6 juli 2022Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2022 om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (2021/2179(INI))..

(5)Som en uppföljning till handlingsplanen för den sociala ekonomin rekommenderade kommissionen konkreta åtgärder för att stödja den sociala ekonomin som prioriterar människor, sociala och miljömässiga orsaker framför vinster. Förslaget till rådets rekommendation om utveckling av ramvillkoren för den sociala ekonomin av den 13 juni 2023Förslag till rådets rekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin, COM(2023) 316 final. innehåller rekommendationer för medlemsstaterna att utforma och genomföra strategier för den sociala ekonomin. Dessutom lade kommissionen samma dag fram två arbetsdokument från kommissionens avdelningar för att förtydliga reglerna om skatt på enheterArbetsdokument från kommissionens avdelningar, Relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin, SWD(2023) 211 final. i den sociala ekonomin och gränsöverskridande allmännyttiga donationerArbetsdokument från kommissionens avdelningar, Non-discriminatory taxation of charitable organisations and their donors: principles drawn from EU case-law (inte översatt till svenska), SWD(2023) 212 final..

(6)Bland de rättsliga former som finns tillgängliga inom den ideella sektorn och den sociala ekonomin är en ideell sammanslutning den rättsliga form som den stora majoritetens väljer. Utöver att bidra till unionens mål och uppnå mål som ligger i allmänhetens intresse bidrar ideella sammanslutningar på ett viktigt sätt till den inre marknaden genom att regelbundet ägna sig åt en rad olika icke-ekonomiska och ekonomiska verksamheter, till exempel genom att erbjuda tjänster inom sektorer som sociala tjänster och hälsa, kommunikation och information, opinionsbildning, kultur, miljöskydd, utbildning, rekreation och idrott samt genom att främja vetenskapliga och tekniska framsteg. Detta gäller när utövandet av ekonomisk verksamhet är den ideella sammanslutningens huvudsakliga verksamhet eller syfte, och i andra fall. [Ändr. 2]

(6a) Merparten av den verksamhet som bedrivs av ideella organisationer bedrivs för närvarande på nationell nivå, men allt fler av dessa organisationer verkar över gränserna, vilket stärker den sociala sammanhållningen mellan medlemsstaterna och fördjupar den inre marknaden. För att säkerställa att den socioekonomiska potentialen hos ideella sammanslutningar och närstående enheter samt deras bidrag till den europeiska integrationen utnyttjas fullt ut, bör alla hinder för deras gränsöverskridande verksamhet undanröjas. [Ändr. 3]

(7)En fullt fungerande inre marknad för ideella sammanslutningars verksamhet är avgörande för främjande av ekonomisk och social tillväxt i medlemsstaterna. Begränsningarna på den inre marknaden och bristen på harmonisering hindrar för närvarande ideella sammanslutningar från att utvidga sin verksamhet utanför de nationella gränserna eftersom de ofta stöter på obefogade begränsningar, vilket hindrar den inre marknaden från att fungera effektivt. För att uppnå en fullt effektiv och fungerande inre marknad krävs full etableringsfrihet för all verksamhet som bidrar till unionens mål, vilket främjar sammanhållningen och samarbetet i hela unionen. [Ändr. 4]

(8)För att upprätta en verklig inre marknad för ideella sammanslutningars ekonomiska verksamhet är det nödvändigt att undanröja alla sådana omotiverade begränsningar av och hinder för etableringsfriheten, den fria rörligheten för tjänster, den fria rörligheten för varor och den fria rörligheten för kapital som fortfarande gäller i vissa medlemsstaters lagstiftning. Dessa begränsningar skapar rättsosäkerhet samt avskräcker och hindrar ideella sammanslutningar från att bedriva gränsöverskridande verksamhet, inte minst på grund av att de innebär att sammanslutningarna är tvungna att anslå resurser till onödig administrativ verksamhet eller efterlevnadsverksamhet, vilket har en särskilt avskräckande effekt på grund av sammanslutningarnas ideella karaktär. Medlemsstaterna bör därför inte tillämpa restriktiva eller störande åtgärder som kan utgöra en alltför stor eller kostsam börda för ideella organisationer. Föreningsfriheten omfattar inte bara förmågan att skapa eller upplösa en sammanslutning, utan också förmågan att verka utan omotiverat ingripande från en medlemsstats sida. Den inbegriper även förmågan att söka, säkra och använda resurser, vilket är avgörande för att en sammanslutning ska fungera. Artiklarna 63 och 65 i EUF-fördraget, tillsammans med artiklarna 7, 8 och 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), stadfäster föreningsfriheten på alla nivåer och skyddar ideella organisationer mot diskriminerande, omotiverade och icke nödvändiga restriktioner när det gäller fri rörlighet för kapital. Domstolen har vidareutvecklat denna princip i sin rättspraxis, inbegripet i sin dom av den 10 juni 2020 i mål C-78/18, kommissionen mot Ungern Domstolens dom av den 10 juni 2020 i mål C-78/18, kommissionen mot Ungern, ECLI:EU:C:2020:476.. [Ändr. 5]

(9)Dessa hinder uppstår på grund av inkonsekvenser i medlemsstaternas nationella rättsliga ramar. Den rättsliga ram inom vilken ideella sammanslutningar bedriver sin verksamhet i unionen bygger på nationell rätt utan harmonisering på unionsnivå. För närvarande erhåller inte ideella sammanslutningar ett enhetligt erkännande av sin juridiska personlighet och sin rättskapacitet i hela unionen och de måste ofta följa olika administrativa förfaranden i flera medlemsstater, exempelvis registrera sig en andra gång i en annan medlemsstat eller till och med bilda ett nytt rättssubjekt för att kunna bedriva verksamhet i en annan medlemsstat än den där de är etablerade. De grundläggande inslagen i rörligheten för ideella sammanslutningar inom EU är fortfarande otillräckligt reglerade vilket leder till rättslig oklarhet för alla ideella sammanslutningar med gränsöverskridande verksamhet. När ideella sammanslutningar till exempel avser att flytta sitt säte till en ny medlemsstat kvarstår osäkerheten om förflyttning. Särskilt avsaknaden av en möjlighet att flytta sätet utan att genomgå en likvidation hindrar ideella sammanslutningar från att verka, flytta och omstrukturera över gränserna inom unionen. De nationella bestämmelserna skiljer sig åt och tillhandahåller i många fall inga tydliga lösningar eller förfaranden för ideella sammanslutningars gränsöverskridande rörlighet och ekonomiska verksamhet. [Ändr. 6]

(9a) De nationella lagarnas heterogenitet och bristen på tillnärmning av praxis leder också till ojämlika villkor på grund av de olika marknadsförhållandena och de olika hinder som ideella organisationer står inför i olika medlemsstater, till exempel när de öppnar bankkonton, samlar in och bokför medel, inklusive utländska medel, drar nytta av offentliga stödåtgärder och system samt kontrollerar och uppfyller krav på öppenhet. [Ändr. 7]

(10)Möjligheten att få tillgång till och effektivt kanalisera medel och kapital över gränserna är nödvändig för att underlätta ideella sammanslutningars verksamhet på den inre marknaden. Samarbete och utbyte av bästa praxis mellan ideella sammanslutningar från olika stater kan bidra till att öka effektiviteten och verkan av deras åtgärder på europeisk nivå. Genom att främja gemensamma standarder och en sammanhållen strategi kan byråkratin minskas och gränsöverskridande ekonomiskt stöd uppmuntras på ett smidigare och effektivare sätt. Detta inbegriper ersättning för ekonomisk verksamhet men även donationer, arv eller andra former av finansiering. Olika regelverk och befintliga begränsningar i medlemsstaterna när det gäller att ta emot och begära donationer och liknande bidrag oavsett form leder till fragmentering på den inre marknaden och utgör ett hinder för den inre marknadens funktion. [Ändr. 8]

(11)Lagarna i vissa medlemsstater föreskriver dessutom krav på medborgarskap eller laglig bosättning för medlemmar i ideella sammanslutningar eller för medlemmar i deras verkställande organ. Sådana krav bör avlägsnas för att skydda utövandet av etableringsfriheten och föreningsfriheten för EU-medborgare, vilket skulle uppmuntra unionsmedborgare att aktivt delta i olika ideella organisationer, oavsett i vilket land de är medborgare eller bosatta. [Ändr. 9]

(11a) Med hänsyn till de ideella sammanslutningarnas särskilda karaktär och icke-vinstdrivande syfte kan en stor del av deras verksamhet organiseras på ett icke-kommersiellt sätt och därmed vara av icke-ekonomisk karaktär. [Ändr. 10]

(12)Föreningsfriheten är avgörande för att demokratin ska fungera eftersom den utgör en nödvändig förutsättning för att enskilda personer ska kunna utöva andra grundläggande rättigheter däribland rätten till yttrande- och informationsfrihet. Enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) och konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är föreningsfriheten en grundläggande rättighet. Det civila samhällets och de representativa organisationernas väsentliga roll när det gäller att bidra till demokratin på alla nivåer anses dessutom vara ett av unionens grundläggande värden, vilket erkänns särskilt i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och kräver en öppen, transparent och regelbunden dialog. Detta innebär således också att ramar för en sådan dialog bör användas för genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. [Ändr. 11]

(13)Det är därförviktigt att säkerställa konvergens på unionsnivå och undvika onödig fragmentering. Följaktligen är det nödvändigt att införa harmoniserade regler som underlättar ideella sammanslutningars utövande av gränsöverskridande verksamhet. Befintliga nationella bestämmelser om gränsöverskridande sammanslutningar bör harmoniseras för att göra det möjligt för dessa ideella sammanslutningar att ha en rättslig form som är särskilt utformad för att underlätta gränsöverskridande verksamhet. Denna rättsliga form bör tillhandahållas i medlemsstaternas nationella rättsordningar genom anpassning av deras respektive regler om ideella sammanslutningar. Denna rättsliga form, som ska betecknas som ”europeisk gränsöverskridande sammanslutning” bör automatiskt erkännas av alla medlemsstater och kommer att göra det möjligt för ideella sammanslutningar att övervinna de hinder som de möter på den inre marknaden samtidigt som medlemsstaternas traditioner när det gäller ideella sammanslutningar respekteras. Detta är viktiga steg mot att fördjupa och i slutändan fullborda den inre marknaden. [Ändr. 12]

(13a) Ideella sammanslutningar erkänns för närvarande inte per automatik när de är verksamma i ett annat land än det där de är etablerade och måste ofta inrätta en ny enhet, vilket är fallet för ungefär 310 000 sammanslutningar i EU, med ytterligare 185 000 enheter som sannolikt bedriver gränsöverskridande verksamhet inom en förenklad ram. Stadgan för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar bör underlätta ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet och deras rörlighet. Det åtföljande intyget bör ge dem detta automatiska erkännande och göra det möjligt för dem att fullt ut utveckla sin verksamhet i andra medlemsstater, och därmed fullt ut dra nytta av fördelarna med den inre marknaden. [Ändr. 13]

(14)Att göra det möjligt för ideella sammanslutningar att fullt ut åtnjuta etableringsfrihet i unionen genom en enda registrering som skulle vara giltig i hela unionen och ett automatiskt erkännande av deras juridiska personlighet är direkt kopplat till och nödvändigt för den inre marknadens funktion och för möjligheten att fullt ut åtnjuta de rättigheter som följer av denna frihet.

(15)Fackföreningar och fackförbund bör inte tillåtas att inrätta europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, eftersom de har en särskild ställning i nationell lagstiftning. Det bör dock vara möjligt för sådana organisationer att bli icke-grundande medlemmar i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, om de så önskar. [Ändr. 14]

(16)Inga politiska partier eller sammanslutningar av politiska partier bör heller tillåtas att inrätta en europeisk gränsöverskridande sammanslutning eftersom de har en särskild ställning enligt nationell lagstiftning och unionsrätten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1).. [Ändr. 15 - Berör inte den svenska versionen]

(17)Kyrkor och andra religiösa organisationer samt filosofiska eller konfessionslösa organisationer enligt artikel 17 i EUF-fördraget, samt sammanslutningar av dessa enheter, bör inte heller tillåtas att inrätta en europeisk gränsöverskridande sammanslutning eftersom unionen saknar behörighet att reglera deras status och eftersom de har en särskild status enligt nationell lagstiftning, som inte bör påverkas negativt av detta direktiv. Därför bör dessa enheter också tillåtas att etablera eller bli medlem i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, om de så önskar. [Ändr. 16]

(18)Inrättandet av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör vara resultatet av en överenskommelse mellan fysiska personer som är unionsmedborgare eller lagligen bosatta tredjelandsmedborgare, eller rättssubjekt som är etablerade i unionen, med undantag för personer som har dömts för penningtvätt, associerade förbrottEuropaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 284, 12.11.2018, s. 22)., finansiering av terrorism eller som är föremål för åtgärder som förbjuder deras verksamhet i en medlemsstat på samma grunder. I detta avseende bör en proportionerlig nivå av ansvarsskyldighet, offentlig rapportering och transparens i finansierings- och ledningsstrukturen säkerställas. Eftersom europeiska gränsöverskridande sammanslutningar har ett ideellt syfte bör även de rättssubjekt som bildar en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ha ett ideellt syfte. [Ändr. 17]

(19)En europeisk gränsöverskridande sammanslutnings ideella syfte bör innebära att vinst som genereras genom ekonomisk verksamhet endast bör användas för att uppnå målen i den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar och inte får omfördelas direkt eller indirekt bland medlemmarna, inbegripet medlemmarna av de styrande organen, eller bland grundarna eller andra privata parter. De direkta mottagarna för organisationer som har som mål att tillhandahålla omsorgstjänster för enskilda personer med specifika sociala behov eller hälsotillstånd bör inte anses vara privata parter i detta avseende. Därför bör det finnas ett lås för tillgångar som innebär att ingen utdelning av tillgångar till medlemmar ska ske, inte ens i händelse av upplösning. I det senare fallet bör kvarvarande tillgångar överföras på ett oegennyttigt sätt, t.ex. till andra ideella sammanslutningar med sammaeller en lokal myndighet för att användas i ett liknande syfte. [Ändr. 18]

(20)I ett samhälle där pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män råder bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar sträva efter mål som är förenliga med de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), t.ex. respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessutom bör det inte vara möjligt att använda europeiska gränsöverskridande sammanslutningar för finansiering av terrorism, skatteundandragande, skatteflykt, penningtvätt eller brott eller olagliga ändamål.

(20a) Europeiska unionens värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen bör respekteras såväl i syftet som vid utövandet av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings verksamhet, överallt och ständigt. I detta syfte bör den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar innehålla en förklaring om att den kommer att respektera dessa värden i sina mål och i sin verksamhet. [Ändr. 19]

(21)Den gränsöverskridande delen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning är central. En europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör därför bedriva eller enligt sina stadgar ha som mål att bedriva åtminstone en del av sin verksamhet över gränserna i unionen i minst två medlemsstater och bör ha grundande medlemmar med anknytning till minst två medlemsstater, antingen på grundval av medborgarskap eller bosättning när det gäller fysiska personer eller på grundval av var sätet är beläget när det gäller rättssubjekt. Begreppet ”gränsöverskridande” i detta direktiv påverkar inte detta begrepp i annan unionslagstiftning. [Ändr. 20]

(22)För att säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar uppfyller de mål som ligger till grund för deras inrättande bör graden av harmonisering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings särdrag och rättigheter stå i proportion till omfattningen och räckvidden av de identifierade problem som ideella sammanslutningar ställs inför när de bedriver gränsöverskridande verksamhet.

(23)En harmonisering i hela unionen av de viktigaste särdragen i en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings juridiska personlighet och rättskapacitet samt ett automatiskt erkännande av denna i EU:s medlemsstater, av registreringsförfarandet, utan att medlemsstaterna fastställer olika bestämmelser om dessa frågor, är en viktig förutsättning för att säkerställa lika villkor för alla europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, vilket krävs på den inre marknaden, och för att skapa rättssäkerhet. Detta kan leda till kostnadsminskningar, förbättrat tillträde till den inre marknaden för sammanslutningar, ökat utbud och högre kvalitet på tjänster och produkter, bättre samarbete, och kommer att främja innovation. De aspekter av europeiska gränsöverskridande sammanslutningars verksamhet som inte harmoniseras genom detta direktiv bör regleras av de nationella regler som i nationell lagstiftning gäller för den enskilt mest likartade typen aveller vanligaste rättsliga formen för ideella sammanslutningar. Det gäller exempelvis med avseende på nationella regler om potentiellt förvärv av status som allmännytta eller tillämpningen av arbetsrättslig lagstiftning i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där den relevanta verksamheten eller aktiviteterna äger rum. Sådana enheter bör, oberoende av deras namn i den nationella rättsordningen, alltid vara medlemskapsbaserade, och självstyrande samt ha ett ideellt syfte och juridisk personlighet. Med självstyrande avses i detta sammanhang det att ha en institutionell struktur som gör det möjligt att självständigt utöva alla interna och externa organisatoriska funktioner och att fatta väsentliga beslut. För att säkerställa öppenhet och rättssäkerhet bör medlemsstaterna underrätta kommissionen och ECBA-kommittén om den enskilda rättsliga form för ideella sammanslutningar som är mest likartad eller vanligast i den nationella lagstiftningen och om de regler som gäller för denna rättsliga formom dessa bestämmelser. [Ändr. 21]

(23a) Sammanslutningar har redan rätt att förvärva status som allmännytta i alla medlemsstater, men kraven för och konsekvenserna av att förvärva denna status är mycket olika. Sådan förmånlig status medför, oavsett vad den exakt kallas, ett antal fördelar. När det gäller att erkänna eller bevilja status som allmännytta finns olika strategier i de nationella reglerna i unionen. I vissa medlemsstater är sådan juridisk status exempelvis knuten till skattemässiga privilegier eller tillgång till offentlig finansiering, och sammanslutningar kan besluta att förvärva sådan status utöver sin rättsliga form, förutsatt att de uppfyller vissa krav och beroende på den jurisdiktion som de verkar i. Exempelvis kan enheter som har bildats juridiskt i form av en sammanslutning förvärva rättslig status och benämnas ideella organisationer, allmännyttiga organisationer, icke-statliga organisationer, civilsamhällesorganisationer, organisationer inom den tredje sektorn, välgörenhetsorganisationer, förutsatt att de uppfyller de juridiska kraven för sådan status och benämning. Detta direktiv bör inte påverka denna förmånliga status och det bör främja verksamheten i sammanslutningar oberoende av denna status enligt nationella regler. Kommissionen bör dock i framtiden bedöma huruvida det är lämpligt att vidareutveckla lagstiftning för att även reglera denna status på unionsnivå. [Ändr. 22]

(24)För att säkerställa att medlemsstaterna har lämpliga verktyg för att bekämpa finansiering av terrorism och säkerställa insyn i vissa kapitalrörelser, bör De regler som är tillämpliga på europeiska gränsöverskridande sammanslutningar enligt detta direktiv bör inte påverka åtgärder som medlemsstaterna antar för att förhindra missbruk av ideella sammanslutningar av skäl som rör allmän ordning och allmän säkerhet och för att säkerställa insyn i vissa kapitalrörelser i samband med kampen mot finansiering av terrorism och bekämpning av penningtvätt, när så krävs enligt unionsrätten, eller nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten. Sådana åtgärder bör vara legitima, lämpliga och inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt, och åtgärdens inverkan på den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör stå i proportion till det eftersträvade målet. För att säkerställa att dessa skyddsåtgärder upprätthålls bör tillämpningen av dessa åtgärder baseras på en bedömning från fall till fall av medlemsstatens behöriga myndigheter. [Ändr. 23]

(25)För att undanröja rättsliga och administrativa hinder för ideella sammanslutningar som är verksamma i fler än en medlemsstat och säkerställa den inre marknadens funktion bör alla medlemsstater automatiskt erkänna en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings juridiska personlighet och rättskapacitet. Denna juridiska personlighet och rättskapacitet bör beviljas vid sammanslutningens registrering i en medlemsstat.

(26)Europeiska gränsöverskridande sammanslutningar bör fritt kunna besluta om sina verksamhetsregler. Varje begränsning av denna frihet som införs av en medlemsstat bör tillämpas på ett allmänt och icke-diskriminerande sätt, föreskrivas i lag, motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset och vara lämpliga för att säkerställa att, vara lämplig och begränsas till vad som är absolut nödvändigt, och åtgärdens inverkan på den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör stå i proportion till det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att detta mål ska uppnås. [Ändr. 24]

(27)Artiklarna 52, 62 och 65 i EUF-fördraget samt relevant rättspraxis gäller även för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar. Dessa artiklar i EUF-fördraget är åtgärder som begränsar etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster och den fria rörligheten för kapital motiverade med hänsyn till bland annat allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa. Dessutom har begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset, som det hänvisas till i vissa bestämmelser i detta direktiv, utvecklats av domstolen i dess rättspraxis. Åtgärder som vidtas av medlemsstater och som kan hindra eller göra utövandet av dessa friheter enligt fördraget mindre attraktiva bör endast tillåtas om de kan motiveras av de mål som anges i fördraget eller av tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns i unionsrätten. Även om det inte finns någon uttömmande definition har domstolen slagit fast att det är möjligt att motivera en åtgärd på olika grunder, såsom allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa, upprätthållande av samhällsordningen, socialpolitiska mål, skydd av tjänstemottagare, konsumentskydd och, skydd av arbetstagare eller skydd av borgenärer, under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Sådana åtgärder måste under alla omständigheter föreskrivas i lag, vara lämpliga för att säkerställa att det aktuella målet uppnås och får inte gå utöveroch begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå, och åtgärdens inverkan på den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen måste stå i proportion till det eftersträvade målet. Det är särskilt relevant eftersom många sammanslutningar är verksamma inom de områden av allmänintresse som nämns i detta målskäl. [Ändr. 25]

(28)För att säkerställa en gemensam och lämplig strategi för styrning i hela unionen bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar omfatta ett beslutande organ, dvs. det organ som samlar alla medlemmar, vilket i vissa medlemsstater traditionellt kallas bolagsstämma eller generalförsamling. Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör också ha ett verkställande organ, som i vissa medlemsstater traditionellt benämns verkställande kommitté eller styrelse. Det verkställande organet bör ansvara för administration, förvaltning och ledning av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen. Det bör också säkerställa efterlevnad av stadgan för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning och rättsliga skyldigheter samt företräda en europeisk gränsöverskridande sammanslutning i kontakter med tredje parter och i rättsliga förfaranden. Det verkställande organet för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör bestå av minst tre personer, oavsett om det är fysiska personer eller rättssubjekt genom deras företrädare.

(29)För att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt och för att säkerställa likabehandling i förhållande till ideella sammanslutningar i nationell rätt bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar inte behandlas mindre gynnsamt än den mest liknande ideella sammanslutningensammanslutning som har den enskilt mest likartade eller vanligaste rättsliga formen i den inhemska rättsordningen i den hemmedlemsstat där den är verksam. [Ändr. 26]

(30)I enlighet med principen omprinciperna om jämlikhet och icke-diskriminering och för att säkerställa föreningsfriheten bör det vid genomförandet och tillämpningen av detta direktiv inte förekomma någon diskriminering av en grupp eller individ på grund av bland annat börd, ålder, hudfärg, kön och genus, sexuell läggning, könsidentitet, hälsotillstånd, invandrings- eller bosättningsstatus, språk, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, politisk eller annan åskådning, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, förmögenhet, ras, religion eller övertygelse eller annan status. [Ändr. 27]

(31)För att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen bör medlemsstaterna utse en behörig myndighet som ansvarar för tillämpningen av den bestämmelse varigenom detta direktiv införlivas (behörig myndighet) och underrätta kommissionen och ECBA-kommittén om detta. De behöriga myndigheterna bör hålla nära kontakt med kommissionen och ECBA-kommittén. Kommissionen bör offentliggöra förteckningen över behöriga myndigheter på en offentlig webbplats och utan onödigt dröjsmål uppdatera den när ändringar sker. För att få en heltäckande överblick över den rättsliga behandlingen av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar i medlemsstaterna bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om namn på och uppgifter för andra behöriga myndigheter än de behöriga myndigheterna som inrättats eller utsätts med avseende på de nationella bestämmelser som är tillämpliga på deden enskilt mest likartade eller vanligaste rättsliga formen för ideella sammanslutningarnasammanslutningar i nationell lagstiftning. [Ändr. 28]

(32)I enlighet med rätten till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång enligt artikel 47 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 13 i Europakonventionen bör beslut som fattas av behöriga myndigheter vid tillämpningen av nationella bestämmelser om genomförande av detta direktiv kunna bli föremål för rättslig prövning. Sådan rättslig prövning bör vara tillgänglig för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, liksom för andra fysiska eller juridiska personer, när det gäller beslut som fattas av behöriga myndigheter om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, även vid underlåtenhet att agera. Rätten till rättslig prövning omfattar rätten att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oberoende och opartisk domstol som tidigare inrättats genom lag i enlighet med den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning i enlighet med artikel 47 i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(33)Med tanke på deras ideella syfte bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kunna ansöka om finansiering från en offentlig eller privat källa i de medlemsstater där de är verksamma på icke-diskriminerande grunder. Därför bör samma regler gälla för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen som de som gäller för den enskilt mest likartade eller vanligaste rättsliga formen. Det bör inte finnas några begränsningar av europeiska gränsöverskridande sammanslutningars rätt att ta emot och tillhandahålla finansiering, utom när en begränsning föreskrivs i lag, motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, är lämplig för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att det ska uppnås samt eller om medlemsstaten kan bevisa att den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen uppenbart och upprepade gånger åsidosätter unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget genom sin verksamhet, förutsatt att begränsningen är förenlig med unionsrätten, är lämplig och begränsas till vad som är absolut nödvändigt och dess inverkan på den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen står i proportion till det eftersträvade målet. [Ändr. 29]

(34)För att säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar till fullo drar nytta av den inre marknaden bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kunna tillhandahålla och ta emot tjänster samt bedriva varuhandel utan inblandning från medlemsstaterna. Begränsningar bör endast tillåtas om de föreskrivs i lag, motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset och är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att detta mål ska uppnås. Detta bör inte påverka bestämmelserna i andra unionsakter. Detta bör inbegripa de bestämmelser i unionsakter som stärker de grundläggande friheterna, t.ex. de som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EGEuropaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36). som garanterar etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, samt de bestämmelser i andra unionsakter som reglerar specifika ekonomiska verksamheter som europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ägnar sig åt.

(35)För att upprätta en verklig inre marknad för ideella sammanslutningar är det nödvändigt att undanröja vissa omotiverade begränsningar av etableringsfriheten, den fria rörligheten för tjänster och den fria rörligheten för kapital som fortfarande gäller i vissa medlemsstaters lagstiftning. Medlemsstaterna bör därför inte införa några diskriminerande krav på grundval av nationaliteten hos medlemmarna i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning eller dess verkställande organ, utom i de fall som anges i detta direktiv. Medlemsstaterna bör inte heller föreskriva några krav på medlemmarnas fysiska närvaro för ett mötes giltighet. För att göra det möjligt för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar att dra full nytta av den inre marknaden bör medlemsstaterna inte kräva att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har sitt säte i samma medlemsstat som dess centrala förvaltning eller huvudsakliga verksamhetsställe. Medlemsstaterna bör inte heller införa allmänna förbud för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar att bedriva ekonomisk verksamhet, och inte heller endast tillåta dem att bedriva ekonomisk verksamhet om de är kopplade till ett mål som fastställs i en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings stadgar.

(35a) I överensstämmelse med rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet är det viktigt att se till att medlemsstaterna inte begränsar rätten för föreningar att delta i det offentliga livet och i den offentliga eller politiska debatten, vilket till exempel skulle kunna gälla organisering av eller deltagande i verksamhet som värnar allmänintresset eller fredliga sammankomster. Sådant deltagande i den offentliga eller politiska debatten bör dock inte ha som avsikt att gynna ett visst politiskt parti eller en viss politisk kandidat. [Ändr. 30]

(36)Registreringen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör vara konstituerande för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen. För att kunna registrera sig bör en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ha minst tre grundande medlemmar. Både rättssubjekt med ideellt syfte som är etablerade i unionen och fysiska personer som är unionsmedborgare eller lagligen bosatta inom unionens territorium bör kunna vara grundande medlemmar i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning. Ideella sammanslutningar bör också kunna ombildas till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inom samma medlemsstat.

(36a) Digitaliseringens möjligheter bör utnyttjas till fullo av medlemsstaterna för att underlätta utövandet av föreningsfriheten och etableringsfriheten samt för att minska de administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna. För att underlätta registreringsprocessen, även vid sammanslagningar och ombildningar, bör medlemsstaterna se till att ansökan om registrering kan lämnas in online. Detta bör även gälla begäran om överföring av sätet och anmälan om ändring av informationsdelen i intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar. Digitala hjälpmedel bör också främjas för att, där så är möjligt, underlätta och påskynda de administrativa förfarandena och samarbetet. [Ändr. 31]

(37)För att säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kan verka över gränserna och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör de endast vara skyldiga att registrera sig en gång i hemmedlemsstaten för att få juridisk personlighet och rättskapacitet. För att säkerställa automatiskt erkännande av denna registrering i hela unionen är det nödvändigt att harmonisera registreringsförfarandet. Detta gäller särskilt de handlingar och den information som krävs för en ansökan om registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning samt de kontroller som ska utföras.

(38)Medlemsstaterna bör ha rätt att kräva att en registrerad europeisk gränsöverskridande sammanslutning avger en förklaring, lämnar information, begär eller erhåller tillstånd eller bedriver viss verksamhet endast om dessa krav i) tillämpas på ett allmänt och icke-diskriminerande sätt, ii) föreskrivs i lag, iii) motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, iv) är lämpliga för att säkerställa attoch begränsas till vad som är absolut nödvändigt, och åtgärdens inverkan på den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör stå i proportion till det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Sådana krav kan till exempel vara kopplade till vissa sektorers särdrag, såsom hälso- och sjukvård. Om medlemsstaterna föreskriver sådana ytterligare förfaranden bör denna information vara offentligt tillgängligatillgänglig på ett tydligt, lättillgängligt och heltäckande sätt för att säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning kan uppfylla dessa krav. [Ändr. 32]

(39)För att förhindra bedrägerier och för att säkerställa det relevanta registrets tillförlitlighet är det viktigt att medlemsstaterna kontrollerar identiteten på de grundande medlemmarna och de gränsöverskridande sammanslutningarnas rättsliga företrädare. Identitetskontrollen är särskilt viktig, i synnerhet om ansökan om registrering görs elektroniskt. På grund av mångfalden av olika metoder i medlemsstaterna bör de särskilda metoderna för kontroll av identitet förbli den berörda medlemsstatens behörighet. Detta tillvägagångssätt ger den flexibilitet som krävs för att ta hänsyn till varje medlemsstats särskilda traditioner, särdrag och förfaranden, samtidigt som man säkerställer att säkerhets- och äkthetsstandarder respekteras på unionsnivå. [Ändr. 33]

(40)Samtidigt som etablerings- och föreningsfriheten respekteras bör registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning nekas om de formella kraven för registrering enligt detta direktiv inte uppfylls, om ansökan inte är fullständig eller om de mål som beskrivs i stadgarna strider mot unionsrätten eller nationell rätt som är förenlig med unionsrätten. Dessutom måste registreringen avslås om ansökan inte uppfyller de grundläggande krav som anges i detta direktiv för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, nämligen det ideella syftet, det minsta antalet grundande medlemmar och det gränsöverskridande inslaget i form av utförandet av eller målet att utföra verksamhet i minst två medlemsstater och grundande medlemmar med anknytning till minst två medlemsstater. Varje avslag på registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör göras skriftligen och vederbörligen motiveras av den behöriga myndigheten. [Ändr. 34]

(41)Medlemsstaterna bör åläggas att inrätta ett register eller använda ett befintligt nationellt register för registrering av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och för bevarande och offentliggörande av information om dem. Detta register bör innehålla information om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och de inlämnade dokumenten. Eftersom informationen i registret kan bli föråldrad bör medlemsstaterna säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar underrättar den behöriga myndigheten om eventuella ändringar av informationen om sammanslutningen och att informationen i registret uppdateras. Medlemsstaterna bör tillåtas att använda sina befintliga nationella register för tillämpningen av detta direktiv. För att säkerställa öppenhet, särskilt för medlemmar i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning och dess borgenärer, om tillämpligt, är intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar samt likvidationen och upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning information som bör göras allmänt tillgänglig under högst sex månader till dess att räkenskapsåret efter upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har löpt ut. De interoperabilitetslösningar som utvecklats som en del av genomförandet av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionenCOM(2022) 720 final. kan ytterligare stödja medlemsstaterna att gå mot gränsöverskridande interoperabilitet för sina register. För att säkerställa att information om förekomsten av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning fortfarande är tillgänglig även efter det att den har upplösts bör alla uppgifter som sparas och lagras i registret lagras i tvåminst fem år efter det att den har upplösts. Alla nationella eller europeiska krav på äkthet, tillförlitlighet och lämplig rättslig form för handlingar eller information som ska lämnas in vid onlineregistrering av den enskilt mest likartade eller vanligaste rättsliga formen bör också gälla för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen. [Ändr. 35]

(42)Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). och (EU) 2018/1725Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39). är tillämpliga på behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv, inbegripet behandling av personuppgifter för att föra det nationella registret eller de nationella registren över europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och deras rättsliga företrädare, för tillgång till personuppgifter i sådana register och för utbyte av personuppgifter inom ramen för administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna enligt detta direktiv, i tillämpliga fall via informationssystemet för den inre marknaden (IMI), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1). och förande av register i enlighet med detta direktiv.

(43)För att göra det möjligt för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar att dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden och eftersom rättigheterna till rörlighet är direkt kopplade till och nödvändiga för den inre marknadens funktion, bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kunna flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan. En sådan flyttning av säte bör inte leda till att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning upplöses i hemmedlemsstaten eller till att ett nytt rättssubjekt bildas i den nya hemmedlemsstaten, och det bör inte heller påverka någon av tillgångarna eller skulderna, inbegripet villkoren i avtal, eller krediter, rättigheter eller skyldigheter för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning som fanns före flyttningen. I fall av rörlighet bör medlemsstaterna säkerställa skyddet av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens eventuella borgenärers intressen. För att säkerställa skyddet för europeiska gränsöverskridande sammanslutningars anställda bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar åläggas att i god tid informera dem om alla föreslagna flyttningar och låta dem granska planen för den föreslagna flyttningen. Andra bestämmelser i unionslagstiftning och nationell lagstiftning om skydd av arbetstagare, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EGEuropaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen – Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EGT L 80, 23.3.2002, s. 39)., kan också vara tillämpliga.

(44)För att harmonisera förfarandet för att flytta en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte bör medlemsstaterna se till att en flytt av säte beslutas av den berörda sammanslutningens beslutande organ. Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör lämna in begäran tillsammans med relevanta handlingar till den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken flyttningen ska göras och samtidigt informera den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat när begäran om flyttning lämnas in. En av de relevanta handlingarna i händelse av en flytt skulle vara en rapport som förklarar skyddsåtgärderna för borgenärer och anställda, i förekommande fall enligt unionsrätten eller nationell rätt. Medlemsstaterna bör säkerställa att framställningen av en sådan rapport inte ger upphov till en alltför stor administrativ börda. I tillämpliga fall bör den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens föreslagna stadgar ändras i enlighet med kraven i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat till vilken sammanslutningen begär flyttningen. Vid flyttning av sätet blir den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen en europeisk gränsöverskridande sammanslutning enligt den nya hemmedlemsstatens nationella lagstiftning. Denna ändring av tillämplig lag som följer av flyttningen av sätet bör inte leda till att den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten, för att undvika dubbelarbete, kontrollerar alla uppgifter som redan kontrollerats under registreringen i den tidigare medlemsstaten och som harmoniserats genom detta direktiv. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen avser att flytta sätet bör avslå begäran om flyttning endast om de krav som fastställs i nationell lagstiftning som införlivar detta direktiv inte är uppfyllda och bör inte avslå begäran av andra skäl. Den behöriga myndigheten bör i synnerhet inte avslå begäran på grund av bristande efterlevnad av krav enligt dess nationella lagstiftning som inte kunde ha varit en grund för att avslå registreringen i enlighet med artikel 19. För att underlätta flyttningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte på den inre marknaden bör den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten utfärda ett uppdaterat intyg i enlighet med artikel 21.2, med justering av det unika registreringsnumret och den tvåställiga landskoden för den medlemsstat dit den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens säte flyttas och postadressen till sätet, samt eventuella andra uppgifter, om tillämpligt. [Ändr. 36]

(45)I enlighet med föreningsfriheten bör en europeisk gränsöverskridande sammanslutning endast upplösas genom beslut av dess medlemmar eller genom beslut av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten. Om upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning är resultatet av ett beslut av dess medlemmar, bör beslutet fattas med två tredjedelar av rösterna, som företräder minst hälften av alla medlemmar under ett extra möte. En europeisk gränsöverskridande sammanslutning får upplösas ofrivilligt genom beslut av den behöriga myndigheten i sammanslutningens hemmedlemsstat, som en sista utväg,. Därför bör ofrivillig upplösning endast ske om en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inte uppfyller sitt ideella syfte, om dess verksamhet utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller om medlemmarna i en sammanslutnings verkställande organ har dömts för en särskilt allvarlig brottslig handling eller ett uppenbart och upprepat åsidosättande av unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget genom sammanslutningens verksamhet har fastställts, förutsatt att upplösningen föregås av en riskbedömning, att den föreskrivs i lag, är lämplig och absolut nödvändig och att upplösningen av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen själv har dömts för en brottslig handling, om nationell lagstiftning tillåter denna möjlighetstår i proportion till det eftersträvade målet. I sådana fall bör den behöriga myndigheten meddela den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen en formell och grundligt motiverad underrättelse om sina farhågor och höra sammanslutningen för att ge den möjlighet att svara eller avhjälpa situationen inom rimlig tid. Alla beslut om ofrivillig upplösning bör vara vederbörligen underbyggda och innehålla en grundlig skriftlig motivering. [Ändr. 37]

(46)Upplösningen av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör medföra likvidation av den. Likvidationen av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar bör vara förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EIR 2105)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EIR 2105), EUT L 141, 5.6.2015, s. 19. som kräver att den lag som är tillämplig på insolvensförfaranden och deras verkningar skabör vara lagen i den medlemsstat inom vars territorium sådana förfaranden inleds. I linje med europeiska gränsöverskridande sammanslutningars ideella syfte bör alla tillgångar i en upplöst europeisk gränsöverskridande sammanslutning överföras till en ideell enhet som bedriver en liknande verksamhet som liknar en av de verksamheter som bedrivs av den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen eller överföras till en lokal myndighet som bör utnyttja dem för en verksamhet eller för att uppnå ett mål som liknar den somen eller ett av den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bedrevsammanslutningens verksamheter eller mål. [Ändr. 38]

(47)För att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ska kunna bevisa att den har registrerat sig i en medlemsstat och för att ytterligare underlätta gränsöverskridande förfaranden och förenkla och minska formaliteterna bör de behöriga myndigheterna, som det sista steget i registreringsprocessen, utfärda ett intyg (intyg för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar) som innehåller den väsentliga registreringsinformationen, inklusive namnet på en europeisk gränsöverskridande sammanslutningsammanslutningen som ska följas eller föregås av förkortningen ”ECBA”, adressen till dess säte och namnen på de rättsliga företrädarna. För att underlätta användningen av detta intyg i olika medlemsstater utan ytterligare anpassningar eller efterlevnadskostnader bör kommissionen fastställa en standardiserad mall som är tillgänglig på unionens alla språk. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna akt bör kommissionen därför tilldelas genomförandebefogenheter att ta fram en standardiserad mall, inbegripet när det gäller mallens tekniska specifikationer. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.. Dessa genomförandeakter bör antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. [Ändr. 39]

(48) Begreppet ”särskilt allvarlig brottslighet” bör definieras av medlemsstaterna och kan omfatta terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel, it-brottslighet och organiserad brottslighet. [Ändr. 40]

(49)För att medlemsstaterna effektivt ska kunna genomföra de rättsliga bestämmelserna i detta direktiv om administrativt samarbete och underlätta samarbetet bör medlemsstaterna använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI). De behöriga myndigheterna bör särskilt använda IMI för att underrätta de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater när en ny europeisk gränsöverskridande sammanslutning bildas, även när en ideell sammanslutning ombildas till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning. Om en behörig myndighet tar emot en ansökan om registrering bör den via IMI kommunicera med de behöriga myndigheterna i den eller de medlemsstater där dessa handlingar har utfärdats för att till exempel kontrollera att de är lagliga. Vid en flyttning av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte bör den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten underrätta de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater om denna flyttning och uppdatera IMI med relevant information. Vid en upplösning, både frivillig och ofrivillig, bör den behöriga myndigheten också underrätta de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna om upplösningen och uppdatera IMI med relevant information.

(49a) I enlighet med rätten till god förvaltning och principerna om de offentliga förvaltningarnas effektivitet och ändamålsenlighet bör införlivandet av detta direktiv främja en förenkling av administrativa regler och en minskning av administrativa kostnader och bördor. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningars administrativa förfaranden och skyldigheter kan fullgöras online och att sådana förfaranden är lättillgängliga. Medlemsstaterna bör göra all nödvändig information tillgänglig och tillhandahålla stöd för de administrativa förfaranden som rör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar. [Ändr. 41]

(49b) I syfte att övervaka genomförandet av detta direktiv bör kommissionen biträdas av ECBA-kommittén, bestående av företrädare för medlemsstaterna. I enlighet med unionens principer och i synnerhet artikel 2 i EU-fördraget bör kommitténs sammansättning vara välavvägd. Kommittén bör vid behov involvera andra relevanta unionsorgan, unionskommittéer och intressenter i sitt arbete, såsom Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter samt ideella organisationer. Det bör säkerställas att allmänheten har tillgång till information om kommittéernas arbete i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. [Ändr. 42]

(49c) Detta direktiv utgör ett viktigt steg när det gäller att fullborda den inre marknaden och öppna den ytterligare för den ideella sektorn. Mot bakgrund härav uppmanas kommissionen att utöver detta direktiv bedöma de eventuella fördelarna med och huruvida det är möjligt att komplettera detta direktiv med åtgärder för att stödja en regelbunden, meningsfull och strukturerad dialog med det civila samhället och representativa organisationer om ett liknande europeiskt regelverk när det gäller stiftelser. [Ändr. 43]

(50)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att rättsliga och administrativa hinder för ideella sammanslutningar som verkar i fler än en medlemsstat undanröjs, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås enbart av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(51)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 27 juni 2023.