1.Europaparlamentet uttrycker sin oro över den ekonomiska situationen, den ihållande osäkerheten och den svaga tillväxten samt konkurrenskraften och produktiviteten i EU. Parlamentet noterar bekymrat energiprisernas och inflationens fortsatta inverkan på hushållens köpkraft, som medför en ökad risk för fattigdom, däribland energifattigdom, för många européer, och på EU-företagens prestationsförmåga, även små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med dessa svårigheter och att genomföra riktade åtgärder för att säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden och hantera det ihållande inflationstrycket.

2.Europaparlamentet noterar att många medlemsstater brottas med strukturella utmaningar som hindrar deras tillväxtpotential. Parlamentet framhåller att hanteringen av strukturella utmaningar är avgörande för en hållbar återhämtning och fortsatt tillväxt, och att genomförandet av reformer för att ta itu med strukturella sårbarheter är avgörande inte bara för att förbättra förmågan att stå emot och hantera befintliga utmaningar, utan även för att genomföra de dubbla omställningarna på ett hållbart och rättvist sätt. Parlamentet betonar att ambitiösa strukturella reformer fortfarande är nödvändiga för att stärka EU:s ekonomiska bas och främja nyföretagande och entreprenörskap samt för att stärka unionens konkurrenskraft, produktivitet och övergripande tillväxtpotential.

3.Europaparlamentet betonar att bristen på offentliga och privata investeringar i vissa medlemsstater hämmar potentialen för socialt rättvis och hållbar tillväxt. Parlamentet anser att förutsägbara bestämmelser, lika spelregler och minskade efterlevnadskostnader är avgörande faktorer för att attrahera investeringar. Parlamentet betonar att dessa investeringar är nödvändiga för att EU ska kunna hantera befintliga utmaningar, däribland den rättvisa gröna och digitala omställningen, och att de kommer att stärka EU:s resiliens och långsiktiga konkurrenskraft i samband med kommande utmaningar. Parlamentet anser att dessa investeringar bör åtföljas av tillväxt- och resiliensfrämjande reformer. Parlamentet betonar de investeringar i förnybar energi och energieffektivitet som behövs för att bland annat göra EU oberoende av importerade fossila bränslen och begränsa inflationen till följd av energipriserna. Parlamentet noterar den kontraktiva finanspolitiska inriktning som förväntas under 2023 och 2024. Parlamentet understryker att en åtstramning inte bör komma på bekostnad av investeringarna, som bör ökas i hela euroområdet.

4.Europaparlamentet betonar att en ytterligare fördjupning av den inre marknaden och avlägsnandet av hinder för investeringar, bland annat genom reformer som anpassar och digitaliserar planeringen, tillståndsgivningen och andra administrativa förfaranden, skulle bidra till att öka de privata investeringarna. Parlamentet upprepar att industripolitik liksom djupa och integrerade kapitalmarknader i EU och innovation också kan bidra genom att stödja investeringar, skydda EU:s globala konkurrenskraft och minska de risker som är en följd av ett alltför stort beroende av ett fåtal tredjeländer när det gäller viktig teknik, råvaror och industriella insatsvaror.

5.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra regelbundna utgiftsöversyner i samband med årliga och fleråriga budgetprocesser, vilket skulle bidra till att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet och kvalitet. Parlamentet instämmer i kommissionens rekommendation i den årliga översikten över hållbar tillväxt 2024 om att medlemsstaterna bör avveckla krisåtgärderna på energiområdet och fasa ut stödet till fossila bränslen så snart som möjligt. Parlamentet betonar att både regeringarnas inkomster och utgifter är avgörande för att garantera de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om paketet mot penningtvätt i detta avseende.

6.Europaparlamentet instämmer i kommissionens bedömning att risker kopplade till hög skuldsättning och prisskillnader fortfarande är relevanta, särskilt i medlemsstater där det behövs stora förlängningar av skulderna vid skuldavbetalningar och där den privata sektorn måste hantera kraftiga räntehöjningar.

7.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i euroområdet att undersöka alla möjligheter att slutföra översynen av fördraget om Europeiska stabilitetsmekanismen för att möjliggöra införandet av en gemensam säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden, vilket skulle stärka euroområdets motståndskraft ytterligare.

8.Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen är den väletablerade ramen för samordning av budget-, ekonomi-, social- och sysselsättningspolitiken i hela unionen i enlighet med fördragen, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och slår därmed vakt om dess makroekonomiska stabilitet, den varaktiga konvergensen mellan medlemsstaternas ekonomiska utfall och den sociala sammanhållningen i EU. Parlamentet efterlyser ett starkare nationellt egenansvar inom ramen för den europeiska planeringsterminen från medlemsstaternas sida, till exempel genom lokala och regionala myndigheter. Parlamentet noterar att industriplanen i den gröna given 2023 är en del av EU:s tillväxtstrategi.

9.Europaparlamentet delar uppfattningen att de landsspecifika rekommendationerna för 2024 måste inriktas på specifika kriterier. Parlamentet understryker att de också måste bidra till att främja en sund och inkluderande ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och den makroekonomiska stabiliteten, främja den gröna och digitala omställningen och säkerställa social rättvisa och rättvisa mellan generationerna. Parlamentet beaktar skillnaderna i de nationella prognoserna för BNP-tillväxt, inflation, arbetslöshet, offentliga finanser, offentlig bruttoskuld och bytesbalans, och noterar att de visar på behovet av flexibla metoder baserade på den specifika situationen i varje medlemsstat. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att närmare koppla de landsspecifika rekommendationerna till respektive landsrapporter. Parlamentet vill se en effektiv övervakning av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och de relevanta reformerna samt av framstegen med att minska de identifierade investeringsgapen. Parlamentet betonar att de landsspecifika rekommendationerna måste ta hänsyn till sociala sårbarheter och arbetslöshet. Parlamentet noterar det minskande antalet sociala landsspecifika rekommendationer som baseras på den sociala resultattavlan.

10.Europaparlamentet välkomnar flexibiliteten i anpassningen av RRF, t.ex. inom ramen för REPowerEU, på grundval av erfarenheterna med dess genomförande. Parlamentet betonar att delmålen och målen i de nationella återhämtningsplanerna bör vara förenliga med de landsspecifika rekommendationerna och att medlemsstaterna bör åtgärda åtminstone en betydande del av de landsspecifika rekommendationerna som en del av sina nationella planer för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar framgångarna med RRF. Parlamentet påminner om att de finansierade projektens framgång och effektivitet kommer att mätas utifrån deras inverkan på ekonomin och sysselsättningen, och efterlyser ett snabbt, transparent och effektivt genomförande av dessa projekt. Parlamentet understryker i detta avseende att efterlevnaden av RRF-förordningen och ett korrekt genomförande är avgörande för RRF:s trovärdighet.

11.Europaparlamentet noterar den roll som RRF spelar för att hantera de globala utmaningar som följer av den gröna omställningen och den digitala omvandlingen av ekonomin. Parlamentet betonar att reformer och investeringar inom ramen för planerna för återhämtning och resiliens bidrar till klimatmålen i RRF-förordningen och överensstämmer med principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vara på denna möjlighet på bästa sätt och att utnyttja RRF för att omvandla sina ekonomier och göra dem mer konkurrenskraftiga. Parlamentet påminner om vikten av att kontrollera att medlen når realekonomin och små och medelstora företag och understryker betydelsen av ansvarsskyldighet och transparens för organ som mottar EU-finansiering.

12.Europaparlamentet understryker vikten av privata och offentliga investeringar i samband med den ekonomiska återhämtningen och hanteringen av de dubbla omställningarna. Parlamentet påminner om att RRF inte ersätter den specifika roll som nationella offentliga investeringar spelar. Parlamentet upprepar behovet av att säkerställa kvalitet, transparens och ansvarsskyldighet inom offentliga investeringar och nationella strategier så att överensstämmer med målen för de dubbla omställningarna. Parlamentet betonar att dessa nationella strategier för de dubbla omställningarna bör komplettera RRF och andra europeiska investeringsinstrument.

13.Europaparlamentet vill se en harmonisering av EU:s sammanhållningspolitiska program med de investeringsbehov som identifierats inom ramen för RRF och i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken tjänar en bredare uppsättning mål än RRF och kan komplettera de åtgärder som man enats om inom ramen för RRF. Parlamentet begär att berörda parters deltagande, bland annat arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och näringslivet, i utarbetandet och genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens ska vara jämförbart med vad som gäller för sammanhållningspolitiska program.

14.Europaparlamentet understryker att samordning mellan relevanta myndigheter, inbegripet mellan nationella regeringar och regionala och lokala myndigheter, är avgörande för att förvalta RRF och övervinna administrativa hinder och byråkrati.

15.Europaparlamentet noterar den preliminära politiska överenskommelse som medlagstiftarna nådde den 10 februari 2024 om reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning, som syftar till att säkerställa en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens av medlemsstaternas ekonomiska och sociala resultat.

16.Europaparlamentet välkomnar erfarenheterna från utformningsvalen för styrningen av RRF. Parlamentet konstaterar att reformen av ramen för ekonomisk styrning inte ger EU finansiella incitament att stödja och främja nationella politiska reformer och investeringar. Parlamentet betonar att det är av största vikt att säkra nödvändig nivå av offentliga investeringar för att uppnå de huvudsakliga målen för reformen av ramen för ekonomisk styrning och hantera unionens nuvarande och framtida prioriteringar. Parlamentet är bekymrat över att vissa medlemsstater inte kommer att ha den ekonomiska kapaciteten att finansiera den rättvisa gröna och digitala omställningen på egen hand.

17.Europaparlamentet betonar sin roll i EU:s ram för ekonomisk styrning och förespråkar ett ökat engagemang från Europaparlamentets sida i den europeiska planeringsterminen, med full respekt för de befogenheter som fastställs i fördragen. Parlamentet noterar dialogen mellan kommissionen och medlemsstaterna om deras enskilda finanspolitiska strukturplaner. Parlamentet betonar att alla medlemsstater måste behandlas lika. Parlamentet understryker att en ökning av kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning i utvecklingsprocessen för de medelfristiga finanspolitiska strukturplanerna måste åtföljas av ökad efterlevnad av de regler som omfattas av den europeiska finanspolitiska nämndens kontroll, samt ökad ansvarsskyldighet och ett ökat informationsflöde till Europaparlamentet. Parlamentet erkänner att den ekonomiska dialogen som en del av den europeiska planeringsterminen utgör en användbar grund för ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att en korrekt ansvarsskyldighet kräver att Europaparlamentet har instrument som gör det möjligt för parlamentet att tillämpa påföljder på grundval av sin bedömning av den europeiska planeringsterminens resultat, i enlighet med fördragen.

18.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.