1.Europaparlamentet är övertygat om att en tillförlitlig, robust, flexibel och investeringsorienterad EU-budget i tider av geopolitiska och institutionella förändringar, ekonomiska påtryckningar, klimatförändringar och samhällsutmaningar fortfarande är avgörande för genomförandet av unionens politik och av största vikt för att tillgodose människors ökade behov utan att lämna någon utanför i den gröna och digitala omställningen, samt för att skapa välstånd och säkerhet för människor och främja EU-ekonomins konkurrenskraft.

2.Europaparlamentet betonar de svåra omständigheterna i samband med budgetförfarandet för 2025, som äger rum vid en tidpunkt med stora internationella spänningar och stor osäkerhet, och under ett valår då parlamentet och kommissionen måste hantera övergången till den nya valperioden. Parlamentet är fullt medvetet om de allvarliga men oundvikliga tidsbegränsningarna och uppmanar alla aktörer att på ett konstruktivt sätt ta vederbörlig hänsyn till dessa.

3.Europaparlamentet beklagar djupt att rådet inte lyckades nå en överenskommelse om revideringen av den fleråriga budgetramen före utgången av 2023. Parlamentet noterar därför att det tvingades inleda budgetförfarandet trots osäkerhet om flera avgörande inslag i budgetplaneringen för 2025, och är ytterst medvetet om de mycket snäva och i vissa fall negativa marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen.

4.Europaparlamentet anser att resultatet av revideringen av den fleråriga budgetramen ligger under Europaparlamentets ursprungliga ambitioner. Parlamentet understryker att en revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen är en nödvändig förutsättning för att säkerställa medelfristigt ekonomiskt stöd till Ukraina, för att möjliggöra ökad finansiering av riktade politiska prioriteringar, däribland främjandet av EU:s strategiska oberoende, och för att skydda unionens program och budgetens flexibilitet mot bakgrund av högre räntesatser än väntat och därmed högre lånekostnader för unionen än planerat. Parlamentet noterar att det årliga budgetförfarandet för 2025 kommer att vara det första förfarandet som helt och hållet bygger på den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen.

5.Europaparlamentet påminner om att den gemensamma förklaring som de tre institutionerna enades om som en del av 2020 års avtal om den fleråriga budgetramen, enligt vilken utgifter för att täcka finansieringskostnader för NextGenerationEU ”ska sträva efter att inte minska program och medel”, fortfarande gäller och fungerar som en referenspunkt för budgetmyndigheten, särskilt för att mobilisera EURI-instrumentet för att täcka åtminstone en del av underskottet i lånekostnaderna för NextGenerationEU. Parlamentet har därför för avsikt att se till att alla program får tillräckliga resurser och att budgetens flexibilitet och insatskapacitet upprätthålls under det årliga budgetförfarandet. Parlamentet insisterar på att kommissionen måste tillhandahålla tillförlitlig, aktuell och korrekt information om lånekostnaderna för NextGenerationEU och om förväntade utbetalningar från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) under hela budgetförfarandet.

6.Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fullt ut tillämpa förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten. Parlamentet betonar särskilt att efterlevnad av rättsstatsprincipen är en grundläggande förutsättning för att få tillgång till EU-medel. Parlamentet betonar att medel inte kan betalas ut om medlemsstaterna inte uppfyller alla relevanta krav. Parlamentet upprepar att systemiska problem med rättsstatsprincipen, såsom kränkningar av maktfördelningsprincipen eller nyligen gjorda försök i vissa medlemsstater att angripa rättsväsendets oberoende, utgör tydliga risker för EU:s ekonomiska intressen och skyddet av EU-budgeten, och uppmanar kommissionen att inte tillåta någon tillbakagång när det gäller uppnådda resultat på rättsstatsområdet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att brådskande säkerställa att indragna EU-medel når medborgare, företag, regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och eventuella andra berörda parter via lokala myndigheter och organisationer i det civila samhället, i enlighet med den till rättsstaten kopplade villkorlighetsmekanismen.

7.Europaparlamentet understryker att återbetalning av lånekostnader för Europeiska unionens återhämtningsinstrument (EURI) är en rättslig skyldighet för EU och icke-diskretionära utgifter i EU-budgeten. Parlamentet noterar att lånekostnaderna beror på utbetalningstakten inom ramen för RRF samt på marknadsfluktuationer i obligationsräntorna och att de därför till sin natur är oförutsägbara och volatila. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att lånekostnaderna för EURI till fullo borde ha placerats i ett särskilt EURI-instrument utöver taken i den fleråriga budgetramen i syfte att återställa en viss marginal inom rubrik 2b och skydda budgetutrymmet i flexibilitetsmekanismen och det samlade marginalinstrumentet. Parlamentet kommer att sträva efter att säkerställa att tillämpningen av EURI-kaskadmekanismen i den reviderade fleråriga budgetramen inte leder till arrangemang som orsakar onödiga följdverkningar för planerade utgifter eller tillgängliga medel inom ramen för de icke-tematiska särskilda instrumenten.

8.Europaparlamentet påminner om att den europeiska ekonomin förväntas Europeiska kommissionen, ‘Winter 2024 Economic Forecast: A delayed rebound in growth amid faster easing of inflation’, 2023. växa mycket måttligt (0,9 % 2024 och 1,7 % 2025), medan inflationen förväntas ligga kvar betydligt över de 2 % som används som automatisk deflator för den fleråriga budgetramen (3,0 % 2024 och 2,5 % 2025). Parlamentet konstaterar att detta innebär en fortsatt förlust av köpkraft för en budget som måste förbli i balans och som begränsas av absoluta belopp. Parlamentet framhåller den mycket låga uttagssatsen för BNI-baserade egna medel under de senaste åren (0,46 % i budgetförslaget för 2024) till följd av den kombinerade effekten av inflation, låga betalningsbemyndiganden och högre inkomster från vissa andra egna medel. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att rabatter och andra korrigeringsmekanismer bör avskaffas permanent och att bruttominskningar av BNI-baserade nationella bidrag, fram till det att rabatterna och mekanismerna avskaffats permanent, bör vara föremål för en fast deflator på upp till 2 % per år.

9.Europaparlamentet beklagar avsaknaden av framsteg i rådet när det gäller reformen av systemet för egna medel. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt om kommissionens ändrade förslag, som stöder införandet av nya egna medel. Parlamentet anser att införandet av nya genuina inkomstkällor, i linje med färdplanen i det interinstitutionella avtalet, skulle bidra till att täcka den ytterligare budgetbördan till följd av upplåningen inom ramen för NextGenerationEU, och därmed skydda marginalerna och flexibilitetsmekanismerna, vilket i sin tur skulle underlätta budgetbeslut om oförutsedda behov samt nya strategiska framsynsinitiativ. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att identifiera färska, nya och helst genuina egna medel och andra inkomstkällor för EU:s budget utöver det interinstitutionella avtalet.

10.Europaparlamentet beklagar att kapaciteten att reagera på oförutsedda händelser eller lansera nya initiativ allvarligt påverkas av budgetåtstramningar, och har för avsikt att rätta till denna situation i den mån det är möjligt, även med beaktande av EU-medborgarnas ökade förväntningar. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att inrätta ytterligare ett särskilt instrument utöver taken i den fleråriga budgetramen, så att EU-budgeten bättre kan anpassas till och snabbt reagera på kriser och deras sociala och ekonomiska effekter.

11.Europaparlamentet är fast beslutet att, trots dessa många begränsningar, upprätthålla en enhetlig och gemensam ståndpunkt som återspeglar dess fastställda politiska prioriteringar och institutionella intressen, inbegripet att stärka unionens konkurrenskraft, minska de strategiska beroendena, påskynda utbyggnaden av ren energi, säkerställa uppfyllandet av unionens mål för integrering av klimat och biologisk mångfald, förbättra dess säkerhets- och försvarskapacitet samt bidra till den gröna och digitala omställningen och samtidigt minimera de negativa effekterna på flaggskeppsprogrammen och maximera de konkreta fördelarna för alla människor i EU.

12.Europaparlamentet konstaterar att ekonomiskt överkomligt boende och samhällelig sammanhållning fortsätter att vara ständiga utmaningar i EU:s medlemsstater och deras regioner, och påminner om den roll som tillgängliga offentliga tjänster av hög kvalitet spelar i detta avseende. Parlamentet vill stärka inkluderingen och tillgången till finansiering när så är lämpligt och i enlighet med relevanta kriterier för stödberättigande, och maximera finansieringsmöjligheterna genom att utnyttja befintliga medel. Parlamentet anser att den sociala dimensionen av EU:s utgifter, som är ett nödvändigt inslag för deras legitimitet, även i fortsättningen bör vara ett övergripande kriterium för alla politikområden.

13.Europaparlamentet understryker att EU-budgeten framför allt är en investeringsbudget med hävstångseffekt som kan främja unionens mål och politik, komplettera den nationella politiken och därmed tillgodose behoven för alla människor i EU. Parlamentet påminner om betydelsen av faciliteten för återhämtning och resiliens för att öka unionens motståndskraft och mildra de socioekonomiska effekterna av tidigare och pågående kriser. Parlamentet anser att alla ansträngningar bör göras för att se till att dessa två stora EU-finansieringskällor används effektivt och utan ytterligare dröjsmål.

14.Europaparlamentet är fast beslutet att använda EU-budgeten för att göra en påtaglig och synlig skillnad för medborgarna och ekonomin på den inre marknaden och för att uppnå målen i den gröna given genom att stödja skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet i spjutspetsindustrier, framtidssäkra arbetsmarknaden genom kompetensutveckling och program för talangsatsningar, bekämpa arbetslöshet, stärka den europeiska konkurrenskraften och öka unionens försvarsberedskap. Parlamentet anser att tekniskt oberoende och hållbar tillväxt är avgörande för att uppnå unionens långsiktiga energi- och klimatmål. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att bibehålla tillräcklig finansiering för att stödja små och medelstora företag, som utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, uppstartsföretag och ungdomar, jordbrukare, lärare och transportarbetare. Parlamentet understryker behovet av att ytterligare förbättra energi- och transportinfrastrukturen och investera i uppgraderingen av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, i social och territoriell sammanhållning och inkludering och i stöd för utsatta, avlägsna samhällen och landsbygdssamhällen, inbegripet smarta byar. Parlamentet påpekar att budgeten måste säkerställa den gröna omställningen genom att stödja jordbruk av god kvalitet och säkra tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning av god kvalitet.

15.Europaparlamentet betonar den betydande inverkan som forskning och innovation har på konkurrenskraft, långsiktig tillväxt och sysselsättning i Europeiska unionen. Parlamentet påminner om det långvariga initiativet för att öka EU:s investeringsintensitet inom forskning och utveckling till 3 % av BNP. Parlamentet erkänner den befintliga klyftan mellan målet och den faktiska finansiering som tillhandahålls. Parlamentet understryker att europeiskt teknikledarskap är viktigt för genomförandet av den gröna given och hälsounionen eftersom det skapar högt kvalificerade arbetstillfällen i unionen längs hela värdekedjan och stärker expertisen inom forskning och innovation i unionen. Parlamentet är djupt oroat över att de tillgängliga medlen endast täcker en bråkdel av alla inlämnade ansökningar, vilket leder till en hög andel överteckningar av program och forskare som lämnar unionen för konkurrerande regioner.

16.Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste tillhandahållas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i mindre utvecklade regioner i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att blåsa nytt liv i regioner med en avtagande befolkning genom investeringar i socialpolitik och demografisk politik som stöder familjer, och för att tillhandahålla en åldrande befolkning i Europa lämpligt stöd i form av tillgång till hälso- och sjukvård, mobilitet och offentliga tjänster.

17.Europaparlamentet insisterar på att största möjliga finansiering bör mobiliseras genom Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren för att främja lärande och entreprenörskap, förbättra ungas färdigheter, formell, icke-formell och informell utbildning och anställbarhet samt främja social inkludering. Parlamentet upprepar behovet av att se till att båda programmen garanterar lika möjligheter, med särskilt fokus på människor från missgynnade miljöer i hela EU och associerade länder. Parlamentet vidhåller sin åsikt att mobilitetsstipendier inom ramen för Erasmus+ måste stödjas ytterligare för att täcka de ökade levnadskostnaderna och för att säkerställa tillgänglighet, lika möjligheter och ett inkluderande deltagande, i synnerhet genom att höja minimibidraget per deltagare till en lämplig nivå.

18.Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppmanar kommissionen att inleda diskussioner om en metod för att spåra sociala utgifter i EU:s budget under nästa programperiod. Parlamentet framhåller EU-budgetens avgörande roll när det gäller att bidra till initiativ som stärker den sociala dialogen, stärker lokala och regionala sociala åtgärder och ger alla tillgång till nödvändiga och viktiga centrala tjänster. Parlamentet upprepar behovet av en europeisk strategi för äldre, med särskilda åtgärder för att bekämpa marginalisering, ensamhet och isolering. Parlamentet påminner vidare om behovet av ett fullständigt genomförande av strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 för att förbättra deras levnadsvillkor i unionen. Parlamentet uppmärksammar fallet med europeiska vägtransportföretag, som möter olika utmaningar i de enskilda medlemsstaterna, från ökande kostnader till kapacitetsbrist, och som behöver flexibilitet och bättre arbetsvillkor. Parlamentet insisterar på behovet av att stärka de befintliga reglerna för att skydda dem och anslå ytterligare resurser för att övervaka deras arbetsvillkor i alla medlemsstater. Parlamentet understryker i detta avseende fördelarna med att utveckla it-verktyg på EU-nivå som bidrar till att förbättra genomförandet av byråkratiska krav och standardiseringen av certifikat.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel för ett effektivt genomförande av EU:s bestämmelser om social trygghet i syfte att främja arbetskraftens rörlighet och enklare överföring av sociala förmåner. Parlamentet begär att EU-medel används för att utveckla systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter och för att stödja ytterligare digitalisering av de sociala trygghetssystemen för en rättvis arbetskraftsrörlighet.

20.Europaparlamentet erkänner att teknik och artificiell intelligens (AI) snabbt förändrar sysselsättningslandskapet. Parlamentet betonar den ekonomiska potential som människocentrerad tillförlitlig AI-teknik kan tillföra Europas ekonomiska tillväxt samtidigt som medborgarnas liv förbättras på ett antal områden såsom hälsa, jordbruk, energi, transport och säkerhet. Parlamentet vill att detta ska återspeglas i EU:s program och politik genom tilldelning av tillräckliga ekonomiska resurser. Parlamentet betonar behovet av att förbättra medborgarnas grundläggande digitala färdigheter så att de motsvarar företagens behov och av att rusta medborgarna mot desinformation. Parlamentet stöder de EU-åtgärder som kompletterar de nationella sysselsättningsstrategierna för att främja arbetsomställningar och rörlighet på EU-nivå på ett samordnat sätt, så att dessa förändringars potential utnyttjas till förmån för en dynamisk och anpassningsbar arbetskraft, bland annat genom stöd till omskolning och rörlighet, vilket säkerställer en smidig övergång till nya och framväxande sysselsättningssektorer.

21.Europaparlamentet är oroat över det ökande antalet extrema väderhändelser, såsom allvarliga bränder, översvämningar och andra naturkatastrofer med koppling till de förvärrade klimatförändringarna i hela Europa. Parlamentet framhåller därför behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för EU:s civilskyddsmekanism och efterlyser en bättre konsolidering av EU:s insatskapacitet vid nödsituationer genom en förstärkning av de gemensamma sjukvårds- och krisinsatsgrupperna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att resurser också snabbt kan göras tillgängliga genom Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd.

22.Europaparlamentet understryker vikten av att lämplig finansiering anslås till den verksamhet som fastställs i förordningen om EU för hälsa. Parlamentet konstaterar att priset på läkemedel och medicinsk teknik har stor inverkan på patienternas möjligheter att få tillgång till dem. Parlamentet betonar att alltför höga läkemedelskostnader utgör ett verkligt hinder för behandling och efterlyser särskilda åtgärder för att hantera dessa utmaningar. Parlamentet efterlyser i detta avseende bättre samordning på EU-nivå och gemensam upphandling av läkemedel för att minska kostnaderna. Parlamentet understryker vikten av att bekämpa barnsjukdomar med särskilt fokus på sällsynta sjukdomar. Parlamentet betonar särskilt vikten av Europas plan mot cancer. Parlamentet efterlyser en ambitiös budget för klustret för hälsa i Horisont Europa, i syfte att säkerställa att EU kan reagera effektivt på framtida hälsokriser, bidra till att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och förbättra människors fysiska och psykiska hälsa genom att göra hälso- och sjukvården mer överkomlig och tillgänglig. Parlamentet konstaterar att hjärt- och kärlsjukdomar fortfarande är den främsta dödsorsaken i EU. Parlamentet anser att det är viktigt att ta itu med hjärt- och kärlsjukdomar genom att investera i åtgärder inriktade på individanpassad medicin och e-hälsa, eftersom detta kommer att öka standarderna för förebyggande och behandling och ge alla medborgare lika tillgång till hälso- och sjukvård. Parlamentet understryker att den läkemedelsbrist som vissa medlemsstater upplevt under de senaste åren måste förhindras. Parlamentet inser att ojämlikheterna på hälsoområdet måste minskas för att ge alla kvinnor jämlik tillgång till hälsa, inbegripet tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, och påminner om att det är viktigt att kvinnors hälsa förblir en politisk prioritering och en prioritet inom forskningen.

23.Europaparlamentet påminner om behovet av att ta itu med kompetensbristen, problemet med kompetensflykt och sambandet mellan marknadens behov och kompetens, inte minst med hänsyn till situationen i olika EU-regioner. Parlamentet anser att för att EU:s arbetskraft ska förbli konkurrenskraftig i framtiden är det nödvändigt att fastställa nyckelområden för utbildning och omskolning, i synnerhet för att främja grön kompetens och digitala färdigheter. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare investeringar för att modernisera unionens utbildningssystem, skapa program för talangsatsningar och ge incitament till unga företagare. Parlamentet vill att genomförandet av Europaåret för kompetens och det europeiska området för utbildning påskyndas. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra de lösningar som identifierats som viktiga under Europaåret för kompetens, och betonar behovet av bättre samarbete med företag, genom att inkludera EU:s ungdomstest och förbjuda oavlönade praktikplatser. Med hänsyn till de rekommendationer som antogs vid konferensen om Europas framtid, påminner parlamentet om vikten av att upprätta en europeisk utbildningsplan med ekonomiska resurser för att stödja utbildning av god kvalitet och lärarutbildning och för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid.

24.Europaparlamentet understryker mervärdet av finansieringsprogram på områdena demokrati och rättigheter och värden och påminner om den betydelse som EU:s budget spelar för att främja de europeiska värden som omfattas av artikel 2 i EU-fördraget, kultur och medborgerliga rättigheter samt för att bygga motståndskraftiga samhällen och stödja de centrala principerna om demokrati, rättsstaten, solidaritet, delaktighet, rättvisa, icke-diskriminering och jämlikhet, inbegripet jämställdhet mellan könen. Parlamentet efterlyser en ökning av anslagen till relevanta budgetposter och organ för att ta itu med polariseringen, den ökade politiska extremismen och bristen på förtroende för institutionerna, och för att främja deltagandedemokrati och grundläggande rättigheter, ta itu med tillbakagången av demokratin, urholkningen av rättsstatsprincipen, det krympande utrymmet för organisationer i det civila samhället som är verksamma på lokal och nationell nivå och på EU-nivå på detta område, samt instrumentaliseringen av EU-skepsisen. Parlamentet efterlyser tillräckliga EU-medel för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, och betonar det värdefulla arbete som utförs inom segmentet Unionens värden, som tillhandahåller direkt finansiering till organisationer i det civila samhället samt segmenten Daphne och Jämlikhet och rättigheter. Parlamentet upprepar att nödvändiga resurser bör avsättas för att bekämpa könsrelaterat våld och stödja tillgången till säkra tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och kvinnorättsorganisationer samt till EU-initiativ och EU-organ som bekämpar diskriminering av kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden samt garantera flexibilitet i förfarandet för beviljande av bidrag till lokala organisationer och gräsrotsorganisationer från aktörer i medlemsstaterna, för att se till att finansieringen når dem som arbetar närmast medborgarna.

25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka unionens stöd för att skydda medborgare, minoriteter, religiösa samfund och offentliga platser mot terroristhot, bekämpa radikalisering och terrorisminnehåll på nätet och motverka ökningen av hatpropaganda, antisemitism, antimuslimskt hat och rasism i hela Europa och resten av världen.

26.Europaparlamentet framhåller de ständigt växande hoten från och farorna med utländska aktörers organiserade och riktade desinformationskampanjer mot Europeiska unionen. Parlamentet begär resurser till Horisont Europa och verksamhet som förvaltas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten för att bekämpa spridningen av desinformation i stor skala och utveckla effektivare motåtgärder. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att använda EU-medel för verksamhet som syftar till att öka mediekunnigheten bland medborgarna. Parlamentet efterlyser ökad finansiering för att motverka hatpropaganda och terrorisminnehåll online. Parlamentet understryker behovet av att stärka journalistisk frihet och mediepluralism genom tillräckliga resurser, i linje med relevanta bestämmelser, och att stödja journalister, även undersökande journalister, människorättsförsvarare och medlemmar av det civila samhället som står inför repressalier såsom strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (SLAPP-rättegångar). Parlamentet efterlyser lämpligt stöd till kultursektorn, bland annat för att främja gränsöverskridande spridning av europeiska filmer, musik och datorspel. Parlamentet efterlyser därför ökad finansiering till programmet Kreativa Europa.

27.Europaparlamentet betonar vikten av att minska unionens strategiska beroenden i viktiga sektorer. Parlamentet välkomnar den nya STEP-förordningen, men påpekar att det behövs ett strukturellt svar på strategiska industriers investeringsbehov för att göra det lättare att identifiera, utveckla och skala upp banbrytande teknik. Parlamentet beklagar att den befintliga Horisont Europa-finansieringen är otillräcklig i detta avseende och efterlyser ökad finansiering till Horisont Europa och andra viktiga unionsprogram på detta område, såsom InvestEU, för att uppnå målet om öppet strategiskt oberoende. Parlamentet anser att EU:s beroende av tillgången på resurser är ett växande problem. Parlamentet efterlyser ytterligare EU-investeringar för att bygga upp unionens öppna strategiska oberoende genom att säkerställa en snabbare utbyggnad av förnybar energi, snabbare tillståndsförfaranden, minskade koldioxidutsläpp från byggnader, tillgång till råvaror av avgörande betydelse och utveckling av resilienta värdekedjor för EU:s industriella ekosystem, särskilt på viktiga områden såsom hälsa och försvar. Parlamentet begär tillräcklig finansiering för att säkerställa en kontinuerlig utveckling av de nuvarande europeiska flaggskeppsprogrammen inom rymdsektorn, däribland Copernicus, Galileo/Egnos, det europeiska initiativet för satellitkommunikation (Govsatcom) och rymdlägesbilden (SSA).

28.Europaparlamentet vidhåller att den digitala omställningen erbjuder en rad möjligheter för att förbättra den digitala infrastrukturen och konnektiviteten och utveckla digitala färdigheter. Parlamentet framhåller betydelsen av programmet för ett digitalt Europa och fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE-Digitalt) samt handlingsplanen för digital utbildning i detta avseende. Parlamentet upprepar behovet av ett utbildningsprogram för AI och robotteknik som är utformat för lärare och studerande och som finansieras genom de relevanta programmen. Parlamentet understryker att EU:s budget på lämpligt sätt måste stödja den etiska och icke-diskriminerande användningen av AI, särskilt inom utbildnings- och kultursektorerna. Parlamentet påminner om behovet av EU-finansierade program för att investera ytterligare i att höja den digitala kompetensen i samhället och minska den digitala klyftan, inbegripet den digitala könsklyftan, inom utbildning och livslångt lärande.

29.Europaparlamentet understryker EU-budgetens centrala roll när det gäller att genomföra den europeiska gröna given och bekämpa klimatförändringarna genom att minska utsläppen, öka användningen av förnybar energi, skapa en cirkulär ekonomi, skydda ekosystem och vända den oroande trenden med förlust av biologisk mångfald samtidigt som konkurrenskraften skyddas och gröna jobb samt tillväxt skapas i EU. Parlamentet understryker den centrala roll som Life-programmet spelar för genomförandet av den europeiska gröna given och för att uppnå unionens klimatneutralitetsmål, i linje med EU:s klimatlag och Parisavtalet. Parlamentet är djupt oroat över klimatförändringarnas allvarliga konsekvenser, bland annat i form av vattenbrist.

30.Europaparlamentet understryker att oro över en trygg energiförsörjning och höga energipriser gör energifattigdom till en avgörande fråga och innebär utmaningar för den europeiska industrin, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att öka EU:s investeringar i EU:s pågående omställning till klimatneutralitet, bland annat i energieffektivitet, forskning och innovation inom hållbar koldioxidsnål och koldioxidfri teknik, särskilt på områden med positiv inverkan när det gäller att minska hushållens levnadskostnader, såsom förbättrad energieffektivitet i byggnader och utbyggnad av förnybara energikällor. Parlamentet noterar de massiva investeringsbehoven för utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn och den fortsatt kraftiga ökningen av bygg- och råvarupriserna. Parlamentet erkänner det strategiska värdet av att utvidga TEN-T till det östra grannskapet och stärka förbindelserna med EU:s strategiska partner. Parlamentet betonar vikten av programmet FSE-transport och dess positiva roll för att uppnå målen i den gröna given och omställningen till ren energi.

31.Europaparlamentet understryker att budgeten för 2025 måste anpassas till unionens politiska mål och internationella åtaganden. Parlamentet betonar behovet av kontinuerligt arbete för att uppnå de mål avseende integrering av klimat och biologisk mångfald för unionens budgetutgifter som fastställs i det interinstitutionella avtalet, som en del av det bredare målet att göra unionen klimatneutral senast 2050. Parlamentet påminner om bestämmelsen i det interinstitutionella avtalet om att identifiera relevanta åtgärder som ska vidtas om den periodiska översynen visar på otillräckliga framsteg mot att uppnå tillämpliga mål. Parlamentet är bekymrat över kommissionens bedömning att målet på 10 % för utgifter relaterade till biologisk mångfald under 2026 och 2027 med största sannolikhet inte kommer att uppnås och över avsaknaden av en tydlig väg mot att uppnå de överenskomna målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada och att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder när så krävs.

32.Europaparlamentet betonar vikten av det europeiska stadsinitiativet och en tillräcklig finansiering av detta initiativ så att det kan uppnå alla sina mål. Parlamentet efterlyser mer direkt finansiering till lokala myndigheter för att stärka deras kapacitetsuppbyggnad, tekniska stöd och utbyte av bästa praxis. Parlamentet efterlyser ökade resurser till relevanta byråer, som måste motsvara den arbetsbörda som följer av EU:s agenda för den gröna given, särskilt 55 % -paketet.

33.Europaparlamentet framhåller jordbrukarnas och fiskarnas viktiga bidrag till samhället och understryker därför den centrala betydelse som den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken spelar för livsmedelstryggheten och EU:s ökade oberoende när det gäller livsmedelsproduktion av hög kvalitet. Parlamentet understryker den gemensamma jordbrukspolitikens roll för att säkerställa en hållbar och anständig inkomst för EU:s jordbrukare, särskilt småskaliga och unga jordbrukare. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till jordbrukarnas missnöje i hela EU och efterlyser särskilt omedelbara resurser och åtgärder för att hjälpa jordbrukare att hantera effekterna av inflation, bränslekostnader, nya produktionsstandarder och förändringar på den globala livsmedelsmarknaden. Parlamentet betonar behovet av att hjälpa nya och unga jordbrukare och därigenom säkerställa ett generationsskifte, samtidigt som man tar itu med bristen på arbetskraft och kompetens inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Parlamentet påpekar att de europeiska jordbrukarna står inför många utmaningar, särskilt överdriven byråkrati och administrativ börda, ökande överlappningar i lagstiftningen, brister och svåra arbetsvillkor. Parlamentet understryker behovet av att bättre hantera effekterna på sektorerna av allt mer frekventa och intensiva översvämningar, torka och skogsbränder genom särskilda stödåtgärder. Parlamentet efterlyser tillräckliga inkomster för alla inom jordbrukssektorn. Parlamentet understryker behovet av lämpligt stöd till forskning och innovation, efterlevnad av arbetsnormer och lämpliga investeringar för att erbjuda alternativa inkomstkällor, och att övergången till ett mer hållbart och överkomligt livsmedelssystem, särskilt genom innovation, måste underlättas, samtidigt som jordbrukarnas inkomster bevaras och man undviker illojal konkurrens för EU:s jordbrukare från import som inte uppfyller EU:s standarder. Parlamentet förväntar sig att den strategiska dialogen om jordbrukets framtid tar upp alla relevanta frågor, inbegripet förebyggande aspekter.

34.Europaparlamentet upprepar att alla EU-program, all EU-politik och alla EU-åtgärder bör genomföras på ett sätt som främjar jämställdhet i samband med att målen uppnås. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens arbete med jämställdhetsbudgetering och betonar behovet av att kommissionen vidareutvecklar sin metod för jämställdhetsspårning för att mäta hur unionens utgifter påverkar jämställdheten i enlighet med det interinstitutionella avtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa resultaten av denna metod för 2025 års budget tillsammans med systematisk insamling, rapportering och utvärdering av könsuppdelade uppgifter.

35.Europaparlamentet upprepar behovet av att genomföra en migrations- och asylpolitik som bygger på solidaritet, gemensamt ansvar och respekt för de mänskliga rättigheterna i linje med unionens värden och internationella åtaganden. Parlamentet betonar att en effektiv, human och rättvis förvaltning och ett effektivt, humant och rättvist skydd av unionens yttre gränser är avgörande för att säkerställa unionens säkerhet, garantera ett smidigt och effektivt genomförande av unionens migrations- och asylpolitik, särskilt för att förbereda för ikraftträdandet av den nya migrations- och asylpakten, inbegripet när det gäller effektiva, säkra och värdiga förfaranden för mottagande, integration, återvändande och återtagande. Parlamentet understryker den avgörande roll som asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik spelar i detta avseende. Parlamentet påminner om behovet av att upprätthålla den fria rörligheten för personer inom unionen. Parlamentet påminner om att Rumänien och Bulgarien kommer att ha anslutit sig till Europas gränsfria Schengenområde senast i mars 2024 och upprepar vikten av att snarast slutföra och genomföra en fullständig anslutning, inbegripet land- och tågförbindelser. Parlamentet kommer att sträva efter att maximera de tillgängliga medlen i budgeten för 2025 för dessa ändamål. Parlamentet anser att EU måste ha ett nära samarbete med sina grannländer och ursprungs- och transitländer utanför EU för att främja en stabil, hållbar och inkluderande utveckling och ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, och därigenom förhindra irreguljär migration och skydda utsatta människor från nätverk för smuggling och människohandel samt dödsfall till havs. Parlamentet framhåller särskilt det ökande ansvaret för de myndigheter som ansvarar för gränsövervakning och gränsskydd, stödet till medlemsstaterna när de utför sina uppgifter inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet och respekten för de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering, personal och personalutbildning för alla byråer som är verksamma på områdena säkerhet, rättvisa, brottsbekämpning, asyl och migration samt gränsförvaltning för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Parlamentet vill se ett särskilt fokus på korrekt genomförande och förvaltning av storskaliga it-system i EU, som bidrar till unionens säkerhetslandskap.

36.Europaparlamentet betonar att säkerhetsmiljön i EU:s närområde är fortsatt mycket instabil. Parlamentet fortsätter att lägga stor vikt vid EU:s säkerhets- och försvarskapacitet för att bättre kunna reagera på de aldrig tidigare skådade geopolitiska utmaningarna. Parlamentet anser att EU:s budget är avgörande mot bakgrund av en gemensam försvarsstrategi för EU och en stärkt säkerhets- och försvarssamordning mellan medlemsstaterna. Parlamentet vill öka anslagen till de mest framgångsrika och viktigaste programmen, såsom Europeiska försvarsfonden och dess organ, för att stärka den europeiska suveräniteten. Parlamentet vill understryka synergierna och effektiviteten hos investeringar på försvarsområdet på EU-nivå, särskilt när det gäller militär rörlighet, skydd och infrastrukturens driftskompatibilitet. Parlamentet understryker behovet av att ta itu med frågor såsom desinformation som är en allt större politisk och säkerhetsmässig utmaning, särskilt efter Rysslands krig mot Ukraina, it-brottslighet eller organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension.

37.Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av Rysslands krig mot Ukraina och betonar att Rysslands krig mot Ukraina har fört tillbaka kriget till Europeiska unionens grannskap och påverkat leveranskedjor, handel och ekonomiska förbindelser. Parlamentet upprepar sitt fulla stöd för Ukraina i kampen för landets frihet och demokrati. Parlamentet beklagar djupt de fruktansvärda konsekvenserna för livet i Ukraina, det ukrainska folkets lidande och de betydande ekonomiska och sociala konsekvenserna för Europas befolkning till följd av det oprovocerade och oförsvarliga ryska anfallskriget. Parlamentet anser att budgeten för 2025 bör bidra till att mildra effekterna av levnadskostnadskrisen och inflationen. Parlamentet påminner om att vissa medlemsstater, särskilt de som ligger i frontlinjen, och sårbara sektorer i ekonomin, fortfarande är särskilt utsatta för konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och förtjänar stöd på områden såsom jordbruk eller infrastruktur, men även militär rörlighet i en anda av EU-solidaritet.

38.Europaparlamentet är fast beslutet att hjälpa och stödja Ukraina genom den föreslagna Ukrainafaciliteten som kommer att tillhandahålla stöd i form av bidrag och lån till Ukrainas reparationer, återhämtning och återuppbyggnad, makroekonomiskt stöd, institutionell, social, ekonomisk och miljömässig uppåtgående konvergens och offentliga investeringar samt när det gäller landets väg mot EU-anslutning. Parlamentet betonar det akuta behovet av och möjligheten att kombinera stödet till Ukraina och återuppbyggnadsinsatserna med en konstruktiv föranslutningsprocess som främjar reformer och en progressiv övergång till EU:s regelverk. Parlamentet påminner om att humanitärt bistånd till Ukraina inte kommer att omfattas av faciliteten och understryker därför att tillräckliga resurser för humanitärt bistånd i detta sammanhang kommer att behöva tillhandahållas även i budgeten för 2025.

39.Europaparlamentet anser att stödet till länderna på västra Balkan fortfarande är viktigt med tanke på EU:s utvidgning och välkomnar kommissionens nya tillväxtplan för västra Balkan som ett bra steg för att ytterligare stödja länderna på västra Balkan med avseende på den ekonomiska konvergensen med EU:s inre marknad. Parlamentet understryker vikten av fortsatt stöd till kandidatländerna när det gäller att genomföra de nödvändiga anslutningsrelaterade reformerna, särskilt med avseende på rättsstatsprincipen, korruptionsbekämpning och demokrati och för att stärka deras resiliens och förebygga och motverka hybridhot.

40.Europaparlamentet välkomnar beslutet att bevilja Ukraina och Republiken Moldavien status som kandidatland och insisterar på behovet av att sätta in de medel som krävs för att stödja deras anslutningsprocess. Parlamentet betonar att anslagen till instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) och relevanta budgetposter inom ramen för instrumentet Europa i världen under 2025 bör främja samarbetet med Moldavien och Georgien i linje med överenskommelsen om revideringen av den fleråriga budgetramen.

41.Europaparlamentet understryker att instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen är ett oerhört viktigt instrument för att främja unionens ställning som en global stormakt och för att unionen ska kunna fullgöra sin roll som en fredlig stabiliserande kraft i hela världen och därmed stärka sina geopolitiska intressen i världen. Parlamentet påpekar med eftertryck att dess finansiella reserv är uttömd och att det är brådskande att fylla på den.

42.Europaparlamentet framhåller dessutom betydelsen av instrumentet Europa i världen för stöd till globala utmaningar, främjande av mänskliga rättigheter, friheter och demokrati samt för kapacitetsuppbyggnad inom det civila samhällets organisationer och för att uppfylla unionens internationella åtaganden i fråga om klimat och biologisk mångfald, inom ramen för ett omfattande övervaknings- och kontrollsystem.

43.Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har villkorat betalningar till tredjeländer mer effektivt som ett sätt att upprätthålla unionens geopolitiska intressen, särskilt när det gäller unionens migrationspolitik, försvarsfrågor och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa särskilda villkor och delmål för sina betalningar till tredjeländer i enlighet med unionens särskilda politiska intressen och att utan onödigt dröjsmål ställa in en relevant del av betalningarna om ett tredjeland inte uppfyller de fastställda villkoren. Parlamentet förväntar sig att alla ansvariga nominerade kommissionsledamöter i sina utfrågningar åtar sig att förbinda sig till denna striktare intressebaserade villkorlighet för EU:s budget gentemot tredjeländer.

44.Europaparlamentet betonar vikten av att stärka budgetposterna för det södra och östra grannskapet för att stödja politiska, ekonomiska och sociala reformer i regionerna, ge stöd till flyktingar, särskilt genom att säkerställa kontinuerlig, förstärkt och förutsägbar finansiering till berörda aktörer och byråer som står i proportion till behoven och når ut till människorna på plats genom en väl genomtänkt fördelningsmekanism som är helt i linje med EU:s regler för att förhindra olaglig användning av EU-medel.

45.Europaparlamentet påminner om att EU:s humanitära bistånd till civila i akut nöd är oumbärligt och bidrar till att bygga upp stabilitet och fred i de drabbade regionerna, och att tillhandahållandet av grundläggande tjänster och humanitärt bistånd i nödsituationer måste garanteras och inte hindras, i enlighet med internationella beslut, inom ramen för sedvanliga gransknings- och övervakningsförfaranden. Parlamentet förväntar sig att de finansiella behoven för humanitärt bistånd kommer att öka ytterligare till följd av krig, ökad geopolitisk instabilitet, ihållande extrem fattigdom och allt vanligare naturkatastrofer. Parlamentet anser, på grundval av dessa antaganden, att EU måste stärka det humanitära biståndet avsevärt för att tillgodose de ökade behoven på plats, särskilt till behövande i Mellanöstern.

46.Europaparlamentet upprepar att det otvetydigt fördömer Hamas brutala terroristattacker mot Israel och dess folk den 7 oktober 2023 och uttrycker sin djupaste sorg över de oskyldiga offren på båda sidor. Parlamentet understryker att unionens budget måste fortsätta att ge stöd för att skapa fred och stabilitet i regionen, bekämpa hat, politisk extremism och fundamentalism och främja mänskliga rättigheter.

47.Europaparlamentet påminner om sin resolution, som antogs den 18 januari 2024, där man erkänner den roll som FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) spelar, som för närvarande tillhandahåller skydd för över en miljon internflyktingar och är den största plattformen för humanitärt bistånd till befolkningen på Gazaremsan, där hela befolkningen står inför försämrade humanitära förhållanden, inbegripet brist på tak över huvudet, rent vatten, livsmedel och medicinsk hjälp. Parlamentet upprepar därför vikten av fortsatt och förutsägbar EU-finansiering. Parlamentet välkomnar att FN utan dröjsmål inledde en utredning efter de allvarliga anklagelserna mot personer som ingick i UNRWA:s personalstyrka och som påstås vara inblandade i terroristattackerna mot Israel den 7 oktober 2023, den information som tillhandahållits och de snabba åtgärder som vidtagits av organisationen, särskilt för att omedelbart säga upp de befintliga avtalen. Parlamentet noterar kommissionens krav på en extern revision för att se över pelarbedömningen i FN:s kontrollsystem, något som UNRWA gått med på. Parlamentet stöder de kontroll-, övervaknings- och granskningssystem som genomförs av kommissionen och påminner om att stödmottagarnas användning av EU-medel måste respektera EU:s regler och skyddsåtgärder och folkrätten. Parlamentet välkomnar i detta avseende att kommissionen i sin översyn av EU:s bistånd till Palestina drog slutsatsen att kontrollerna och de befintliga och effektiva skyddsåtgärderna fungerar väl och att det hittills inte har framkommit några bevis för att pengar har avletts för oavsiktliga ändamål, liksom riskbedömningen och tillhörande ytterligare åtgärder.

48.Europaparlamentet påminner om parlamentets fulla stöd till sammanhållningspolitiken i samband med förverkligandet av EU:s politiska prioriteringar och för att stimulera EU:s ekonomi genom att bidra till rättvis, inkluderande och hållbar tillväxt och utveckling, främja ekonomisk och social konvergens mellan medlemsstaterna och deras regioner, stödja den gröna och digitala omställningen och främja innovation och sysselsättning. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att sammanhållningspolitikens mål endast kan uppnås om förseningar i programgenomförandet skyndsamt åtgärdas. Parlamentet anser att en sådan strategi för att påskynda utnyttjandet och genomförandet också skulle vara det effektivaste sättet att göra mervärdet av EU:s utgifter synligt och påtagligt för människorna i EU. Parlamentet påminner om behovet av ökat tekniskt stöd för att ytterligare främja medlemsstaternas absorptionsförmåga.

49.Europaparlamentet betonar att EU:s budgetmedel måste nå EU:s medborgare och små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att förenklade administrativa förfaranden, användarvänliga och heltäckande webbplatser och portaler, minskad byråkrati och inrättande av kontaktpunkter är avgörande för att göra EU-programmen mer tillgängliga för lokala och regionala myndigheter, det civila samhällets organisationer, unga entreprenörer och små och medelstora företag.

50.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att påskynda genomförandet av operativa program inom ramen för fonder med delad förvaltning och att säkerställa ett snabbt budgetgenomförande, särskilt av sammanhållningsfonderna. Parlamentet noterar att den andel av medlen för programmen för 2014–2020 som förblev outnyttjade bör omfördelas till medlemsstaterna för att ytterligare minska de regionala skillnaderna. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av planerna för återhämtning och resiliens, inbegripet en utvärdering från kommissionens sida av genomförandeprocessen, hinder och resultat. Parlamentet är bekymrat över att underutnyttjandet, om det inte åtgärdas snabbt, kommer att leda till en betalningskris, dvs. en obalans mellan betalningsbehoven och tillgängligt utrymme under betalningstaket i den fleråriga budgetramen för 2026 och 2027.

51.Europaparlamentet anser att tillbörlig aktsamhet, ansvarsskyldighet och respekt för unionens värden bör gälla för alla mottagare av EU-medel och genomförandepartner, i syfte att skydda EU:s ekonomiska intressen och undvika otillbörlig inblandning, och upprepar vikten av effektiva och grundliga övervaknings- och kontrollorgan som avslöjar, utreder, åtalar och lagför brott mot EU:s ekonomiska intressen, eftersom de pengar som används för att bekämpa korruption ger en enorm nettoavkastning till EU. Parlamentet anser därför att dessa organ bör ha tillräckliga resurser och lämplig personal för att kunna utföra sina uppgifter på det mest effektiva sättet. Parlamentet understryker på liknande sätt att det är nödvändigt med lämplig tillsyn på EU-nivå för att säkerställa att finanssektorn fungerar till gagn för medborgare och konsumenter. Parlamentet begär, med tanke på en sund, inkluderande och motståndskraftig finanssektor, att resurserna till de europeiska myndigheter och byråer som sköter den finansiella tillsynen och som fått i uppdrag att utföra tillsynsuppgifter eller utarbeta tekniska regleringsstandarder i detta avseende, är helt anpassade för att ta hänsyn till alla nya regleringsuppgifter som fullgörandet av dessa politiska mål medför.

52.Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser från alla berörda aktörer för att främja projektgenomförandet och utnyttjandet av stödberättigande medel och därmed minska det onormalt höga beloppet för utestående åtaganden. Parlamentet anser att 2024 och 2025 bör användas för att identifiera och åtgärda eventuella flaskhalsar som hindrar ett effektivare genomförande. Parlamentet efterlyser en tillräcklig budget för att påskynda genomförandet av programmen genom ytterligare kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd till medlemsstaterna, särskilt till de som står inför ökade svårigheter att utnyttja medlen, bland annat när det gäller medel från faciliteten för återhämtning och resiliens, samt åtgärder för att påskynda rättvisa, konkurrenskraftiga och effektiva upphandlings- och anbudsförfaranden för att öka genomförandeinsatserna.

53.Europaparlamentet understryker vikten av effektiv kommunikation och synlighet för EU:s politik och program för att öka medvetenheten om det mervärde som EU tillför medborgarna, företagen och partnerna. Parlamentet efterlyser att lämpliga anslag säkerställs i detta avseende.

54.Europaparlamentet påminner om att ett korrekt genomförande av väl utformade program endast är möjligt med stöd av en engagerad administration. Parlamentet betonar det viktiga arbete som utförs av organ och decentraliserade byråer och anser att de måste ha tillräckligt med personal och tillräckliga resurser så att de kan utföra sina uppgifter. Parlamentet betonar att deras uppgifter utvecklas i linje med politiska prioriteringar, såsom den gröna och den digitala omställningen, och betonar att nya ansvarsområden, liksom förlängningen av deras mandat, måste åtföljas av nya resurser i proportion till detta.

55.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.