P9_TA(2024)0158Närmare förbindelser mellan EU och Armenien och behovet av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och ArmenienEuropaparlamentets resolution av den 13 mars 2024 om närmare förbindelser mellan EU och Armenien och behovet av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien (2024/2580(RSP))Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Armenien, Azerbajdzjan och situationen i Nagorno-Karabach,

–med beaktande av FN-stadgan, Helsingforsslutakten och Alma-Ataförklaringen av den 21 december 1991,

–med beaktande av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan EUT L 23, 26.1.2018, s. 4., som i alla delar trädde i kraft den 1 mars 2021,

–med beaktande av det tal som Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan höll vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 17 oktober 2023,

–med beaktande av slutsatserna från den andra politiska dialogen och säkerhetsdialogen på hög nivå mellan EU och Armenien den 15 november 2023,

–med beaktande av att Armenien den 1 februari 2024 blev part i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–med beaktande av rapporten av den 9 februari 2024 om genomförande av partnerskapet med Armenien,

–med beaktande av resultaten av det femte mötet i partnerskapsrådet EU–Armenien den 13 februari 2024,

–med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Förbindelserna mellan EU och Armenien bygger på gemensamma värden såsom demokratin, rättsstaten, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, regionalt samarbete och ett aktivt engagemang inom ramen för det östliga partnerskapet för att bidra till regionalt samarbete och stabilitet.

B.Europeiska rådet gav vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen i uppdrag att undersöka hur samtliga aspekter av förbindelserna mellan EU och Armenien skulle kunna stärkas.

C.Den 17 oktober 2023 efterlyste Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan i sitt tal till Europaparlamentet ett gemensamt åtagande om att ytterligare stärka förbindelserna mellan EU och Armenien, och underströk att ”Republiken Armenien är redo att närma sig Europeiska unionen, i den mån Europeiska unionen anser det möjligt”.

D.Den 9 mars 2024 övervägde Armeniens utrikesminister Ararat Mirzojan offentligt frågan om att lämna in en ansökan om att Armenien skulle bli kandidatland för anslutning till Europeiska unionen.

E.Armenien har under de senaste åren genomgått betydande politiska förändringar, med en regering som åtagit sig att säkerställa fungerande demokratiska institutioner och använda det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien som en mall för reformer för att modernisera landet, trots betydande utmaningar. Enligt The Economists demokratiindex 2023 är Armenien den ledande demokratin i regionen.

F.Genom att lägga sitt medlemskap i Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet (CSTO) på is försöker Armenien minska sitt säkerhetsberoende av Ryska federationen och inkludera nya aktörer i sin säkerhetsmix, såsom genom ökat militärt samarbete med Frankrike, Grekland och andra EU-medlemsstater. Tusentals ryska soldater är fortfarande stationerade på armenisk mark. Rysslands påstådda beredvillighet att garantera Armeniens säkerhet har visat sig vara obefintlig. Armenien ingår fortfarande i Eurasiska ekonomiska unionen. Armenien har blivit part i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

G.Ryska federationen strävar efter att undergräva förtroendet för den armeniska demokratin och sprider kaos och destabilisering genom ständiga försök till inblandning, inbegripet desinformationskampanjer.

H.Armeniens ekonomi är fortfarande till stor del beroende av Ryssland, som står för omkring 35 % av Armeniens utrikeshandel, och detta beroende är särskilt framträdande inom den strategiska energisektorn. Premiärminister Nikol Pasjinjan har efterlyst ökat stöd inom ramen för EU:s ekonomiska plan och investeringsplan. Genom den ekonomiska planen och investeringsplanen har hittills omkring 500 miljoner euro mobiliserats i sektorsövergripande investeringar. EU är fortfarande Armeniens viktigaste reformpartner och största biståndsgivare. Den 5 oktober 2023 tillkännagav kommissionen ytterligare 5,25 miljoner euro i katastrofbistånd, ökad finansiering för programmet EU4Peace, ytterligare årliga program avsedda för budgetstöd, tekniskt bistånd för att behandla frågor som flygsäkerhet och kärnsäkerhet.

I.En ny partnerskapsagenda mellan EU och Armenien, som man enades om vid det femte mötet i partnerskapsrådet EU–Armenien, kommer utifrån gemensamma värden att prioritera en förstärkning av landets motståndskraft och en diversifiering av ekonomin, utökat säkerhetssamarbete samt ökade investeringar som nyckeln till ekonomiskt samarbete.

J.I den nyligen offentliggjorda rapporten om genomförandet av partnerskapet beskrivs Armeniens framsteg i arbetet med att genomföra det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet, bland annat när det gäller att reformera rättsväsendet, bekämpa korruption, inrätta ett inrikesministerium och reformera Armeniens polisväsende, med stöd av EU.

K.Ryssland fortsätter att få tillgång till varor som omfattas av begränsningar från EU via leveranskedjor som går genom tredjeländer, däribland Armenien. Efter införandet av EU-sanktioner mot Ryssland tredubblades exporten från Armenien till Ryssland 2022 och fördubblades mellan januari och augusti 2023. EU:s särskilda sändebud för sanktioner, David O’Sullivan, har inte uttryckt någon oro över de armeniska myndigheternas samarbete med EU för att förhindra kringgående av sanktionerna och har gjort en positiv bedömning av det övergripande resultatet av samarbetet med Armenien.

L.Efter en nio månader lång illegal blockad av Latjinkorridoren och utan hänsyn till sina åtaganden enligt avtalet om eldupphör från november 2020 och Internationella domstolens avgörande inledde Azerbajdzjan den 19 september 2023 en offensiv mot de resterande delarna av Nagorno-Karabach som inte redan var under landets kontroll. Över 100 000 armenier tvingades fly från territoriet, vilket ledde till att Nagorno-Karabach nästan helt tömdes på sin armeniska befolkning, som har levt där i århundraden. Detta kan utgöra etnisk rensning. De icke erkända de facto-myndigheterna i Nagorno-Karabach upphörde att existera den 1 januari 2024, efter att de under tvång hade gått med på att upplösas. Ett antal armenier hålls fortfarande fångna i Azerbajdzjan, bland dem de tidigare ledarna för Nagorno-Karabach. Vissa av dem har intervjuats och utsatts för offentlig nyfikenhet i strid med Genèvekonventionerna från 1929. Armenierna i Nagorno-Karabach förlorade egendom och tillhörigheter då de flydde undan Azerbajdzjans militärinsats och har inte kunnat få tillbaka dem sedan dess.

M.Den 13 februari 2024 meddelade kommissionen att ytterligare 5,5 miljoner EUR skulle anslås i humanitärt bistånd för att stödja de armenier som fördrivits från regionen Nagorno-Karabach, utöver de 12,2 miljoner EUR som tillkännagavs i september 2023.

N.EU stöder fullt ut Armeniens och Azerbajdzjans suveränitet och territoriella integritet och stöder aktivt ansträngningarna för att uppnå ett hållbart fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan med fredliga medel och med respekt för den berörda befolkningens rättigheter.

O.Armenien och Azerbajdzjan har inlett direkta förhandlingar om ett möjligt fredsavtal, som skulle kunna öppna ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna. Det råder fortfarande oenighet kring gränsdragnings- och demarkationsfrågor samt de praktiska arrangemangen för transportförbindelserna mellan det huvudsakliga Azerbajdzjan och dess exklav Nachitjevan. Azerbajdzjan kräver en korridor genom Armenien som förbinder det huvudsakliga Azerbajdzjan med landets exklav Nachitjevan, som ska kontrolleras av ryska gränstrupper utan armeniska tull- eller gränskontroller, och således inte tar hänsyn till Armeniens suveränitet. I Armeniens föreslagna ”Crossroads of Peace” ingår förbindelser mellan det huvudsakliga Azerbajdzjan och Nachitjevan med armeniska gräns- och tullkontroller.

P.För att visa god vilja motsatte sig Armenien inte att COP29 hålls i Baku. Den 28 januari 2024 lade Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan fram ett förslag om att underteckna en icke-aggressionspakt med Azerbajdzjan. Under tiden förblir säkerhetssituationen spänd, vilket incidenten den 13 februari 2024, då fyra armeniska soldater dödades och en skadades av azerbajdzjansk artillerield i Armeniens södra Sjunikprovins, är ett tydligt exempel på.

Q.Premiärminister Nikol Pasjinjan kommenterade den 15 och 16 februari 2024 att Azerbajdzjan hade avvisat Armeniens senaste förslag om gränsdragning och demarkation och gjorde analysen att Azerbajdzjan eventuellt förberedde sig för att inleda militära operationer i vissa gränsområden i syfte att inleda ett storskaligt krig mot Republiken Armenien. För första gången sedan Azerbajdzjans angrepp på Nagorno-Karabach i september 2023 träffades premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Alijev i München den 17 februari 2024, med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz som medlare.

R.Det finns ett stort antal kyrkor, moskéer, stenkors och kyrkogårdar i Nagorno-Karabach. Efter att Azerbajdzjan hade orsakat stora avsiktliga skador på det armeniska kulturarvet under kriget 2020 angav Internationella domstolen i sitt beslut av den 7 december 2021 Internationella domstolens beslut av den 7 december 2021 om begäran om information om provisoriska åtgärder för tillämpning av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (Armenien mot Azerbajdzjan). att Azerbajdzjan måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga och bestraffa vandalism och skändning som påverkar det armeniska kulturarvet, inbegripet men inte begränsat till kyrkor och andra platser för religionsutövning, monument, kulturminnesmärken, kyrkogårdar och kulturföremål. Under de senaste veckorna har de azerbajdzjanska myndigheterna avlägsnat monument och rivit ikoniska byggnader med anknytning till det armeniska kulturarvet i Nagorno-Karabach, inbegripet det lokala parlamentets byggnad.

S.Azerbajdzjans ledning fortsätter att göra irredentistiska uttalanden med hänvisning till Armeniens suveräna territorium. Azerbajdzjans armé fortsätter att ockupera omkring 170 km² av Armeniens suveräna territorium.

T.Europeiska unionens civila uppdrag i Armenien (Euma) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken sattes in i februari 2023, med ett mandat att övervaka och rapportera om utvecklingen vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan. Euma tillåts verka endast på den armeniska sidan av gränsen, eftersom Azerbajdzjan vägrar att låta uppdraget komma in på sin sida om gränsen. Rysk militärpersonal i Armenien har avsiktligt hindrat genomförandet av Eumas mandat. Azerbajdzjanska myndigheter och regeringskontrollerade medier har gjort Euma till föremål för desinformation. I december 2023 enades rådet (utrikes frågor) om att öka närvaron på plats från 138 till 209 anställda.

U.Armenien har upprepade gånger bett EU låta landet omfattas av den europeiska fredsfaciliteten. Flera medlemsstater har beslutat att öka sitt stöd till Armenien genom att ge militärt bistånd för att hjälpa Armenien att reformera sin armé och avskräcka från nya militära aggressioner mot dess internationellt erkända territorium.

1.Europaparlamentet erkänner och välkomnar Armeniens starka önskan att stärka och prioritera förbindelserna med Europeiska unionen. Parlamentet anser att Europeiska unionen bör reagera positivt och dra full nytta av denna potentiella geopolitiska förändring och hjälpa Armenien att förankra sig mer i samfundet av demokratier.

2.Europaparlamentet efterlyser ett fortsatt genomförande av den nyligen överenskomna partnerskapsagendan mellan EU och Armenien, och betonar behovet av att aktivt driva och uppnå de ambitiösa gemensamma samarbetsprioriteringarna. Parlamentet anser att ett hållbart partnerskap mellan EU och Armenien är ett logiskt steg för att beakta Armeniens val till förmån för demokratin, rättsstatsprincipen, korruptionsbekämpningen och respekten för den regelbaserade världsordningen.

3.Europaparlamentet välkomnar Armeniens åtagande att genomföra det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet och de framsteg som landet har gjort i genomförandet av färdplanen för detta avtal. Parlamentet välkomnar att den armeniska regeringen ser det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet som en strategisk plan för centrala reformer i Armenien. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att börja arbeta på en färdplan för att uppnå en ambitiös uppgradering av EU:s förbindelser med Armenien. Parlamentet anser att erfarenheterna från associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Ukraina, Georgien och Moldavien bör tjäna som en god grund, i synnerhet när det gäller en gradvis sektorsbaserad integration i den inre marknaden, som bör medföra påtagliga fördelar på makro- och mikronivå för Armenien.

4.Europaparlamentet påminner om att varje europeisk stat enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att landet ansluter sig till Köpenhamnskriterierna och demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter samt upprätthåller rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att om Armenien skulle vara intresserat av att ansöka om status som kandidatland och fortsätta sin väg mot varaktiga reformer som befäster demokratin, skulle detta kunna bana väg för en omdanande fas i förbindelserna mellan EU och Armenien. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att aktivt stödja Armeniens önskan om ökat samarbete med EU inte bara på området för ekonomiskt partnerskap utan även i fråga om politisk dialog, direkta personkontakter, sektorsbaserad integration och säkerhetssamarbete.

5.Europaparlamentet stöder Armenien i dess fortsätta ansträngningar för att genomföra reformer och stärka demokratin, rättsstatsprincipen och en god samhällsstyrning. Parlamentet understryker det civila samhällets viktiga roll för att genomföra reformerna. Parlamentet uppmanar Armenien att fortsätta samarbetet med EU i detta avseende, och uppmanar EU att öka stödet inom dessa områden, särskilt det tekniska biståndet och utbytet av sakkunskap. Parlamentet uppmuntrar Armenien att aktivt delta i politiken för det östliga partnerskapet som ett sätt att främja goda grannförbindelser i Sydkaukasien.

6.Europaparlamentet konstaterar att Ryska federationens inflytande på Armeniens ekonomi fortfarande är stort och uppmanar Armenien att vara uppmärksam på att EU:s sanktioner eventuellt kringgås i landet. Europaparlamentet är fullt medvetet om omfattningen och mångfalden av de hot som Ryska federationen kan försöka använda mot Armenien för att bestraffa landet för oberoende politiska och strategiska val. Parlamentet anser att EU måste vara redo att snabbt ge Armenien stöd för att mildra de negativa konsekvenserna av sådana fientliga åtgärder.

7.Europaparlamentet noterar att den bilaterala handeln mellan EU och Armenien har ökat under de senaste tio åren. Parlamentet uppmanar Armenien, EU och dess medlemsstater liksom europeiska företag och investerare att vidta nödvändiga åtgärder för att ytterligare stärka sina ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser. Parlamentet lovordar den framgångsrika ekonomiska planen och investeringsplanen och uppmuntrar EU och Armenien att fortsätta att utnyttja både offentliga och privata investeringar för att främja en hållbar utveckling i Armenien.

8.Europaparlamentet erkänner det akuta behovet att stärka samarbetet mellan EU och Armenien på säkerhets- och försvarsområdet medan Armenien omprövar sitt medlemskap i CSTO. Parlamentet uppmanar EU att tillmötesgå Armeniens begäran om stöd via den europeiska fredsfaciliteten och att ge stöd till Armeniens militär. Parlamentet konstaterar mervärdet av regelbundna politiska dialoger och säkerhetsdialoger mellan EU och Armenien som en paraplyplattform för alla säkerhetsrelaterade frågor. Parlamentet efterlyser en lansering av en bedömning av hybridhot, som kommer att hjälpa Armenien att identifiera allvarliga svagheter och ta fram riktade lösningar. Parlamentet välkomnar de åtgärder som flera medlemsstater vidtagit för att ge Armenien defensivt militärt stöd och uppmanar övriga medlemsstater att överväga liknande initiativ.

9.Europaparlamentet välkomnar Armeniens beslut att avbryta sitt deltagande i CSTO till följd av organisationens underlåtenhet att bistå Armenien mot militär aggression, och att sträva efter en mer tillförlitlig säkerhetsstruktur. Parlamentet stöder Armeniens officiella begäran till Ryska federationen att dra tillbaka ryska säkerhetstjänstens gränsbevakare från Armeniens internationella flygplats.

10.Europaparlamentet erkänner den outnyttjade potentialen till direkta personkontakter mellan EU och Armenien. Parlamentet begär att Armeniens framsteg med genomförandet av avtalen om viseringslättnader och återtagande ska erkännas. Parlamentet anser att det är dags att inleda en dialog om viseringsliberalisering med Armenien.

11.Europaparlamentet välkomnar ingåendet av avtalet mellan EU och Republiken Armenien, som kommer att möjliggöra överföring av operativa personuppgifter mellan Eurojust och Armeniens behöriga myndigheter som en del av det straffrättsliga samarbetet. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta att fördjupa samarbetet mellan EU och Armenien för att bekämpa brottslighet och terrorism och skydda unionens säkerhet till nytta för båda parter.

12.Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för Eumas verksamhet och understryker den viktiga roll som uppdraget spelar. Parlamentet begär att Eumas mandat förlängs efter 2025 och att dess personal utökas ytterligare. Parlamentet upprepar sin besvikelse över Azerbajdzjans vägran att tillåta uppdraget att verka på sin sida om gränsen och Azerbajdzjans upprepade smutskastningskampanjer mot Euma. Parlamentet beklagar djupt att ryska gränsvakter som är stationerade i Armenien hindrade Euma från att nå byn Nerkin Hand där fyra armeniska soldater nyligen dödades i händerna på Azerbajdzjan den 13 februari 2024, till följd av att en azerbajdzjansk soldat enligt uppgift skadats. Parlamentet fördömer den provocerande retorik som azerbajdzjanska tjänstemän har använt mot EU, dess medlemsstater, Euma och de armeniska myndigheterna.

13.Europaparlamentet understryker att EU bör vara redo att införa sanktioner mot personer och enheter som hotar Armeniens suveränitet, oberoende och territoriella integritet.

14.Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjan att genuint inleda en omfattande och öppen dialog med Karabach-armenierna för att säkerställa respekten för deras rättigheter och garantera deras säkerhet, däribland deras rätt att återvända till och leva i sina hem på ett värdigt och säkert sätt under internationell närvaro, att få tillgång till sin mark och egendomsrättigheter, så att de kan bevara sin distinkta identitet och fullt ut åtnjuta sina medborgerliga, kulturella, sociala och religiösa rättigheter. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjan att frige och förbinda sig till en allmän amnesti för alla Nagorno-Karabachs och Armeniens invånare som fortfarande är frihetsberövade i Azerbajdzjan. Parlamentet efterlyser ett omedelbart och effektivt verkställande av Internationella domstolens samtliga beslut i fallet om tillämpningen av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (Armenien mot Azerbajdzjan).

15.Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av Azerbajdzjans militära intrång i Armeniens internationellt erkända territorium och den pågående ockupationen av delar av landet. Parlamentet upprepar sitt krav på att Azerbajdzjan drar tillbaka sina trupper från Armeniens hela suveräna territorium. Parlamentet avvisar och uttrycker sin djupa oro över de irredentistiska och provocerande uttalanden som gjorts av Azerbajdzjans president och andra azerbajdzjanska tjänstemän med hot riktade mot Armeniens territoriella integritet och suveränitet, bland annat i samband med kravet på en extraterritoriell korridor mellan Azerbajdzjan och dess exklav Nachitjevan. Parlamentet varnar Azerbajdzjan för all eventuell militär äventyrspolitik riktad mot Armeniens territorium. Parlamentet betonar att Azerbajdzjans konnektivitetsproblem med landets exklav Nachitjevan bör lösas med full respekt för Armeniens suveränitet och territoriella integritet.

16.Europaparlamentet upprepar EU:s entydiga stöd för Armeniens suveränitet, territoriella integritet och okränkbarhet när det gäller gränserna. Parlamentet stöder starkt en normalisering av förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan på grundval av principerna om ömsesidigt erkännande av territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet enligt Alma-Ataförklaringen från 1991, en gränsdragning baserad på relevanta sovjetiska generalstabskartor som har tillhandahållits båda sidor samt ett hävande av blockaden av regional kommunikation som bygger på respekt för båda ländernas suveränitet och jurisdiktion, på grundval av ömsesidighet och jämlikhet.

17.Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för återupptagna samtal mellan Armenien och Azerbajdzjan om alla olösta frågor i syfte att ingå ett fredsavtal och uppmanar båda parter att förbli fullt engagerade i en varaktig och fredlig lösning på den mångåriga tvisten genom dialog och förhandlingar. Parlamentet anser att detta avtal måste förhandlas fram i god tro och bygga på erkännandet av suveränitet, territoriell integritet och icke-våld. Parlamentet efterlyser ett starkare EU-åtagande att fortsätta att underlätta en övergripande och hållbar fred till gagn för hela befolkningen i regionen. Europaparlamentet uppmanar Turkiet och andra allierade till Azerbajdzjan att avstå från att underblåsa ett krigiskt beteende från Baku och att utöva sitt inflytande för att snabbt slutföra fredsförhandlingarna. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att snarast stänga den så kallade troféparken i Baku som invigdes den 12 april 2021, eftersom den undergräver insatserna för att skapa ömsesidigt förtroende mellan Armenien och Azerbajdzjan.

18.Europaparlamentet motsätter sig bestämt den ton som präglat några av de senaste uttalandena från kommissionens ledare och Europeiska rådet, där president Alijev gratuleras för att ha blivit omvald utan att avsaknaden av demokrati i Azerbajdzjan nämns och där Azerbajdzjan felaktigt framstått som en pålitlig partner. Parlamentet bekräftar att dessa uttalanden inte återspeglar Europeiska unionens ståndpunkt och aldrig borde ha gjorts mot bakgrund av Azerbajdzjans etniska rensning i Nagorno-Karabach. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten att förse de fortsatta förhandlingarna om ett förnyat partnerskapsavtal med villkoret att Azerbajdzjan ska ha visat verklig beredvillighet att respektera Karabach-armeniernas rättigheter och säkerhetsrelaterade angelägenheter och bidragit till betydande framsteg mot ett övergripande och hållbart fredsavtal med Armenien.

19.Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över underlåtenheten att skydda den armeniska befolkningens kulturella, religiösa och historiska arv i Nagorno-Karabach, i strid med Internationella domstolens beslut av den 7 december 2021. Parlamentet fördömer alla fall av förstörelse, vandalism och skändning av alla platser som påminner om den flera århundraden långa armeniska närvaron i Nagorno-Karabach. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att bevara, skydda och främja regionens rika och mångskiftande kulturarv. Parlamentet uppmanar med kraft Unesco att vidta omedelbara åtgärder för att bevara och skydda det hotade armeniska kulturarvet i Nagorno-Karabach. Parlamentet begär att samarbetet mellan Armenien och EU ska stärkas när det gäller övervakningen av Azerbajdzjans systematiska förstörelse av det armeniska kulturarvet (kyrkor, kloster, kyrkogårdar, monument, palats osv.), framför allt genom medverkan av EU:s satellitcentrum.

20.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken Armeniens president, regering och parlament, Republiken Azerbajdzjans president, regering och parlament, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Förenta nationerna och Europarådet.