1.Europaparlamentet noterar att medlemsstaternas utvärderingar av resultaten av de sammanhållningspolitiska investeringarna 2014–2020 visar att sammanhållningspolitiken i allmänhet gav positiva resultat på de områden som den stödde. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 30 januari 2023 om sammanfattningen av resultaten av utvärderingarna av de europeiska struktur- och investeringsfondernas program 2014–2020 som åtföljer den sammanfattande rapporten för 2022 (SWD(2023)0022). Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 15 januari 2024 om sammanfattningen av resultaten av utvärderingarna av de europeiska struktur- och investeringsfondernas program 2014–2020 som åtföljer den sammanfattande rapporten för 2023 (SWD(2024)0002).. Parlamentet konstaterar att sådana investeringar har bidragit till Europa 2020-strategins mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

2.Europaparlamentet välkomnar sammanhållningspolitikens bidrag till forskning och innovation, eftersom det bl.a. har stärkt samarbetet mellan forskarsamhället och företagen och bidragit till att göra forskning till säljbara produkter eller tjänster. Parlamentet noterar att enligt kommissionens siffror hade i slutet av 2022 över 75 000 företag samarbetat med forskningsinstitut och omkring 37 000 hade introducerade nya produkter på marknaden tack vare stöd via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) Kommissionens rapport av den 15 januari 2024 Europeiska struktur- och investeringsfonder – Sammanfattande rapport 2023 om programmen på grundval av de årliga genomföranderapporterna för 2014–2020 (COM(2024)0006).. Parlamentet noterar vidare att vid samma tidpunkt arbetade över 72 000 forskare vid bättre anläggningar Europeiska kommissionen, ‘Key achievements of Regional Policy 2014-2020’, konsulterad den 20 februari 2024.. Parlamentet understryker att sammanhållningspolitiken också har bidragit till att överbrygga den digitala klyftan mellan regioner genom att stödja utvecklingen av infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik i mindre utvecklade regioner. Parlamentet välkomnar att 7,8 miljoner hushåll till följd av detta hade fått bättre tillgång till bredband i slutet av 2022 Idem..

3.Europaparlamentet påpekar att det sammanhållningspolitiska stödet också har medfört påtagliga fördelar för tusentals små och medelstora företag. Parlamentet betonar att detta har varit ett av de områden där Eruf-stödet har fungerat bäst. Parlamentet understryker att Eruf hade gett stöd till över 2,2 miljoner företag i slutet av 2022, vilket skapade ca 370 000 arbetstillfällen Idem.. Parlamentet konstaterar att de utvärderingar som gjorts i Tjeckien, Polen, Tyskland, Nederländerna och Österrike innehåller exempel på små och medelstora företag som blivit mer konkurrenskraftiga och innovativa, ökat sin produktivitet och fått bättre tillgång till internationella marknader SWD(2023)0022..

4.Europaparlamentet understryker att sammanhållningen också har spelat en viktig roll i övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet konstaterar att en minskad energiförbrukning i byggnader är en viktig del av denna omställning och att stödet från sammanhållningspolitiken på detta område redan har gett resultat. Parlamentet välkomnar det faktum att medlemsstaternas utvärderingar visar att åtgärderna för att förbättra energieffektiviteten har varit ändamålsenliga i hela EU Idem.. Parlamentet noterar att Eruf i slutet av 2022 hade bidragit till att förbättra energieffektiviteten i 550 000 hushåll. Parlamentet betonar att det finns bevis för att sammanhållningspolitiken stödde investeringar i flera kolregioner, vilka bidrog till utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet noterar att insatserna i Asturien i Spanien var inriktade på sysselsättning för ungdomar och kvinnor på landsbygden, i syfte att främja entreprenörskap och social delaktighet. Parlamentet noterar också att i regionen Yugoiztochen i Bulgarien har sammanhållningsfonderna varit inriktade på energieffektivitet, modernisering av små och medelstora företag och främjande av kompetensutveckling Studie – Research for the Committee on Regional Development Cohesion Policy in EU Coal Regions, Europaparlamentet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, 14.2.2023.. Parlamentet erkänner att åtgärder som är inriktade på produktion av förnybar energi har ökat kapaciteten för förnybar produktion i EU med 6 000 MW i slutet av 2022, med målet 8 700 MW i slutet av 2023 Europeiska kommissionen, ‘Key achievements of Regional Policy 2014-2020’, konsulterad den 20 februari 2024.. Parlamentet noterar att positiva resultat på detta område har rapporterats, till exempel i Estland och i regioner i Frankrike SWD(2023)0022..

5.Europaparlamentet understryker att utvärderingar av insatser som hänför sig till anpassning till och riskförebyggande av klimatförändringar visar på behovet av gränsöverskridande samarbete för att göra åtgärder som finansieras genom sammanhållningspolitiken verkligt effektiva. Parlamentet betonar att vissa länder redan har genomfört gemensamma riskförebyggande åtgärder och civilskyddsåtgärder, och noterar att ett sådant samarbete har ägt rum mellan Italien och Frankrike, Tjeckien och Polen samt Italien och Österrike SWD(2023)0022, s. 13.. Parlamentet betonar att när det gäller anpassningen till klimatförändringarna är 29 miljoner människor nu mindre utsatta för översvämningar tack vare sammanhållningsinvesteringar Europeiska kommissionen, Cohesion Open Data Platform – Theme: Climate Change Adaptation & Risk Prevention – Funding Period: 2014-2020, konsulterad den 20 februari 2024..

6.Europaparlamentet konstaterar att sammanhållningsstödet från Eruf och Sammanhållningsfonden också har ökat antalet människor som drar nytta av bättre vattenförsörjning (8,3 miljoner människor i slutet av 2022 Europeiska kommissionen, Cohesion Open Data Platform – Theme: Environment Protection & Resource Efficiency – Funding Period: 2014-2020, konsulterad den 20 februari 2024.) och bättre hantering av deras kommunala avfall. Parlamentet noterar att de flesta (70 %) av dem som omfattas av åtgärderna för att förbättra vattenförsörjningen bor i Italien, Rumänien, Grekland, Portugal, Bulgarien och Tjeckien. Parlamentet noterar också att i Frankrike och Belgien har sammanhållningsfinansierade projekt bidragit till att främja den cirkulära ekonomin SWD(2023)0022, s. 14..

7.Europaparlamentet betonar att energi- och transportnäten har fått betydande investeringar från Eruf och Sammanhållningsfonden. Parlamentet noterar att även om effekterna av denna typ av infrastrukturprojekt endast kan bedömas ordentligt på längre sikt, har vissa av investeringarna i väg- och järnvägsinfrastruktur redan lett till färre trafikolyckor, kortare restider och färre föroreningar enligt de utvärderingar som gjorts i Polen och Tjeckien Idem.. Parlamentet välkomnar att moderniseringen av spårvagnslinjer i Slovakien har förbättrat förbindelserna, minskat restiden, förbättrat säkerheten och bidragit till att minska buller och vibrationer SWD(2024)0002, s. 9.. Parlamentet noterar dessutom att finansierade naturgasprojekt i sådana medlemsstater som Polen och Bulgarien har bidragit till det strategiska målet att diversifiera deras energiförsörjning SWD(2023)0022, s. 14.. Parlamentet välkomnar att den grekisk-bulgariska gassammanlänkningen i Bulgarien, som stöds av Eruf, togs i drift i oktober 2022 och bidrar till EU:s strategiska mål om oberoende energiförsörjning och diversifiering av energikällor Europeiska kommissionen, Annual Activity Report 2022 – Directorate-General Regional and Urban Policy, 20.6.2023..

8.Europaparlamentet erkänner att sammanhållningspolitiken, särskilt genom Europeiska socialfonden (ESF) och sysselsättningsinitiativet för unga, har stött framgångsrika åtgärder för sysselsättning, social delaktighet samt utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet betonar att 6,8 miljoner människor hade hittat ett arbete i slutet av 2022 tack vare åtgärder som stöddes av ESF och sysselsättningsinitiativet för unga, och 10,2 miljoner människor hade fått en kvalifikation COM(2024)0006, s. 14..

9.Europaparlamentet understryker att utvärderingar från medlemsstater som Italien, Tyskland, Polen och Irland har visat att människor, särskilt unga människor, som hade deltagit i utbildningsåtgärder, lärlingsutbildningar eller praktik med stöd från sammanhållningsfonderna hade betydligt större chanser att hitta jobb SWD(2023)0022, s. 15.. Parlamentet noterar att Polen och Irland har uppnått goda resultat med projekt som riktar sig till långtidsarbetslösa. Parlamentet noterar också att en utvärdering Equinox Consulting, ‘Az ifjúsági foglalkoztatási kezdeményezés - eredményeinek értékelése (Evaluation of the Youth Employment Initiative)’, 2018. av sysselsättningsinitiativet för unga 2014–2020 som genomfördes i Ungern visade att programmet hade bidragit avsevärt till sannolikheten för att deltagarna skulle få anställning på kort sikt, men att denna effekt minskade med tiden. Parlamentet betonar att man i en annan utvärdering Kopint-Tárki, Report prepared for the Hungarian Ministry of Innovation and Technology, ‘Assessment of labour market integration support schemes - Framework contract for the performance of assessments of development programmes co-financed by the Funds under the EU’s Cohesion Policy, in 9 parts – Part III: Assessment of impact on labour market and social outcomes’, 15.1.2021. från Ungern drog slutsatsen att de stödsystem för integration på arbetsmarknaden som finansierades genom ESF hade en positiv och betydande inverkan på att hitta jobb. Parlamentet noterar att en utvärdering av sysselsättningsinitiativet för unga som genomfördes i Sverige Wolf-Watz, O. and Öhlin, J., ‘Evaluation of the YEI, 2018’, december 2018. fann övergripande positiva effekter på sysselsättningen för deltagare, särskilt deltagare med utländsk bakgrund. Parlamentet betonar att utbildningsåtgärder för både elever och lärare har haft en positiv inverkan på andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid, till exempel i Tyskland, Portugal och Spanien SWD(2023)0022, s. 16..

10.Europaparlamentet noterar att ESF har hjälpt entreprenörer att starta nya företag och har tillhandahållit utbildning så att företagen bättre kan anpassa sig till förändringar på marknaden. Parlamentet understryker att ESF-programmet SÖSTRA – Institut für sozialökonomische Strukturanalysen, ‘Übergreifende Programmevaluierung der Förderung durch den Europäischen Sozialfonds (ESF) im Freistaat Thüringen in der Förderperiode 2014 bis 2020 - Abschlussbericht (Sektorsövergripande programutvärdering av finansiering genom Europeiska socialfonden (ESF) i delstaten Thüringen under finansieringsperioden 2014-2020 – slutrapport)’, 2020. i Thüringen, Tyskland, som är inriktad på att stärka entreprenörskap, bland annat har stött Thüringens centrum för nystartade företag och entreprenörskap. Parlamentet erkänner att centrumet fram till slutet av 2021 hade hjälpt cirka 2 900 personer att starta ett nytt företag i regionen. Parlamentet noterar att flyktingar och migranter som anlände till Luxemburg hade tillgång till ett särskilt entreprenörskapsprogram som stöds av ESF Touchpoints ASBL, ‘2020 Annual Report’, 1.6.2021..

11.Europaparlamentet betonar att genom sammanhållningspolitikens ekonomiska stöd till projekt inom hälso- och sjukvårdssektorn, främst genom investeringar genom ESF och Eruf, hade 58,3 miljoner människor tillgång till förbättrade hälso- och sjukvårdstjänster i hela EU i slutet av 2022 Europeiska kommissionen, Cohesion Open Data Platform – Theme: Social Inclusion – Funding Period: 2014-2020, konsulterad den 20 februari 2024.. Parlamentet understryker att sammanhållningsfinansierade projekt i till exempel Litauen har lyckats minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och antalet självmord SWD(2023)0022, s. 17..

12.Europaparlamentet välkomnar sammanhållningspolitikens bidrag till det territoriella samarbetet. Parlamentet noterar att detta särskilda mål för Eruf hjälpte till att finansiera gränsöverskridande transnationella och interregionala projekt på områden som forskning, utveckling och innovation och miljö. Parlamentet understryker att de flesta av dessa samarbetsprojekt inte skulle ha ägt rum utan detta särskilda sammanhållningsstöd, vilket kommissionen rapporterat. Parlamentet betonar att i slutet av 2022 hade mer än 40 000 företag deltagit i gränsöverskridande transnationella eller interregionala forskningsprojekt, och 178 000 personer hade dragit nytta av gränsöverskridande mobilitetsinitiativ Europeiska kommissionen, ‘Cohesion Open Data Platform – Theme: ERDF – Funding Period: 2014-2020’, konsulterad den 20 februari 2024.. Parlamentet påpekar att det enligt kommissionens senaste utvärderingar finns exempel på framgångsrikt samarbete i tematiska frågor, såsom informations- och kommunikationsteknikprojekt med anknytning till smarta städer i Grekland och Cypern SWD(2024)0002, s. 15.. Parlamentet noterar dessutom att programmet Botnia-Atlantica mellan Sverige, Finland och Norge har ökat kunskapen om skydd av havs- och kustområden SWD(2024)0002, s. 15.. Parlamentet understryker att konsekvensbedömningen av Interregprogrammet Central Europe 2014–2020 Civitta International and the Vienna Institute for International Economic Studies, ‘Impact Evaluation Report for the Impact Evaluation of the Interreg CENTRAL EUROPE Programme – Phase 1’, februari 2022., som omfattar Italien, Kroatien, Polen, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Slovakien, Slovenien och Österrike, visade att programmet i slutet av 2021 hade gett positiva resultat på områdena innovation, låga koldioxidutsläpp, miljö, kultur och transport. Parlamentet välkomnar att Interregprogrammet Romania–Serbia också bidrog till att stärka samarbetet mellan båda länderna på alla relevanta områden SWD(2023)0022, s. 20. och att programmet Kroatien-Serbien har stött produktionen av förnybar el och ökad energieffektivitet SWD(2024)0002, s. 15.. Parlamentet uppmärksammar de positiva resultaten av Interregprogrammet för Sverige, Danmark och Norge på området grön ekonomi SWD(2023)0022, s. 20..

13.Europaparlamentet välkomnar sammanhållningspolitikens svar på de senaste kriserna. Parlamentet noterar att över 300 ändringar av investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus antogs, vilket ledde till att nästan 28 miljarder Europeiska kommissionen, ‘Coronavirus Dashboard: EU cohesion policy response to the crisis’, 18.10.2023. euro i medel omdirigerades för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet understryker att 13 miljarder euro omdirigerades för att ge företagsstöd till de företag som drabbats hårdast av covid‑19‑krisen Idem.. Parlamentet noterar att endast ett fåtal utvärderingar hittills har gjorts på detta område. Parlamentet noterar dock att i Nederländerna, Malta och Frankrike (Grand Est) ansågs de finansierade åtgärderna vara relevanta för människors och företags behov, enligt tillgängliga utvärderingar SWD(2024)0002, s. 16.. Parlamentet noterar också att det finns bevis för att Erufs affärsstöd i Ungern, som möjliggjordes genom denna flexibilitet, hade en positiv effekt på de företag som stödet riktades till SWD(2023)0022, s. 18.. Parlamentet noterar att kommissionens preliminära utvärdering Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 14 juli 2023 Preliminary evaluation of the support provided by ESF and FEAD under the Coronavirus Response Investment Initiatives (CRII and CRII+), (SWD(2023)0249). av stödet från ESF och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt inom ramen för investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus också i huvudsak var positiv. Parlamentet understryker att investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus uppnådde sina mål i de flesta medlemsstater, eftersom de använde denna flexibilitet i finansieringen för att effektivt omfördela återstående resurser för att finansiera kortsiktiga arbetsarrangemang, åtgärder för social delaktighet och deras hälso- och sjukvårdssystem, beroende på de nationella förhållandena. Parlamentet betonar att regeringarna tack vare investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus också kunde upprätthålla sin nivå på tilldelning av kontrakt och sina utgiftsnivåer under denna svåra period. Parlamentet noterar att React-EU-stödet fokuserade på återhämtningsåtgärder som drivs av framtidsinriktade prioriteringar, såsom den gröna och digitala omställningen. Parlamentet betonar att ett exempel på sådant stöd är projektet Green Change Zealand, som hjälpte 20 små och medelstora företag i Danmark att minska sin energi- och materialförbrukning genom planer för grön omställning.

14.Europaparlamentet insisterar på att sammanhållningspolitiken, på grund av dess regionala fokus, platsbaserade strategi, strategiska planering och effektiva genomförandemodell, bör förbli EU:s viktigaste investeringsinstrument för att minska skillnaderna och garantera ekonomisk, regional och territoriell sammanhållning och stimulera regional och lokal hållbar tillväxt, och på att politiken bör fortsätta vara en viktig bidragande faktor för att stödja en socialt rättvis omställning och återhämtningen från symmetriska och asymmetriska chocker samt kampen mot klimatförändringarna.

15.Europaparlamentet beklagar minskningen av den andel av den fleråriga budgetramen 2021–2027 som avsatts för sammanhållning jämfört med föregående programperiod. Parlamentet påminner om att covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat nya skillnader mellan regioner. Parlamentet anser att den totala sammanhållningsbudgeten och den fleråriga budgetramens andel av politiken måste ökas i reala termer jämfört med programperioden 2021–2027.

16.Europaparlamentet anser att investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken även i fortsättningen bör omfattas av delad förvaltning för programplanering och genomförande för att kunna svara på de lokala behoven i medlemsstater, regioner, städer, landsbygdsområden och avlägsna områden. Parlamentet erkänner att gemensam programplanering, medfinansiering, delat ansvar och medansvar är de effektivaste metoderna för ett framgångsrikt genomförande av en långsiktig EU-investeringspolitik och EU-finansierade projekt.

17.Europaparlamentet understryker att framväxten av budgetstödinstrument baserade på direkt förvaltning och en enklare genomförandemodell skulle kunna leda till en åternationalisering av sammanhållningspolitiken och äventyra en av dess grundläggande principer, nämligen flernivåstyre. Parlamentet motsätter sig därför all åternationalisering av sammanhållningspolitiken.

18.Europaparlamentet insisterar på att alla EU-regioner bör förbli berättigade till sammanhållningspolitiskt stöd. Parlamentet understryker att detta är det enda sättet att hantera regionala utmaningar, uppnå ett mer balanserat utvecklingsmönster i hela EU och hantera unika regionala utvecklingsproblem på fältet.

19.Europaparlamentet betonar att den framtida sammanhållningspolitiken måste fortsätta att uppmärksamma regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade och demografiska begränsningar, såsom glesbefolkade områden, öar, bergsområden och gränsregioner, i full överensstämmelse med artikel 174 i EUF-fördraget. Parlamentet noterar i detta sammanhang att EU har skapat en agenda för städer och för landsbygden, och förväntar sig att också en agenda för öar ska offentliggöras.

20.Europaparlamentet uppmanar rådet att häva blockeringen och inleda sitt arbete med ärendet om den europeiska gränsöverskridande mekanismen.

21.Europaparlamentet understryker betydelsen av att tillämpa artikel 349 i EUF-fördraget i all unionspolitik för att uppnå de mål som anges där. Parlamentet påminner om den viktiga roll som sammanhållningspolitiken spelar i de yttersta randområdena. Parlamentet betonar vikten av att utforma och upprätthålla skräddarsydda program och åtgärder för dessa regioner, eftersom majoriteten av de yttersta randområdena fortfarande tillhör de mindre utvecklade regionerna eller bör behandlas som sådana. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera höga medfinansieringsnivåer, särskilt för de yttersta randområdena, genom att i detta syfte utse alla dessa regioner till mindre utvecklade regioner.

22.Europaparlamentet understryker att oproportionerliga bördor, såsom de inneboende strukturella nackdelar som alla gränsregioner har, bör kompenseras med ett separat system för regionalt stöd som är särskilt utformat för gränsregioner. Parlamentet begär att 0,26 % av EU:s sammanhållningspolitiska budget uteslutande ska reserveras för utveckling i gränsregioner (”gränslandsmiljarden”) i början av varje ny programperiod, från och med perioden 2028–2034.

23.Europaparlamentet anser att kriterierna om att inte orsaka betydande skada måste förhindra miljöskadliga åtgärder för att man ska kunna uppnå målet om ett koldioxidneutralt Europa senast 2050. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den kommande rättsliga ramen för sammanhållningspolitiken efter 2027 införa strikta kriterier som syftar till att förbättra tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet begär vidare åtminstone samma nivå på de klimatrelaterade utgifterna inom den nya ramen för att uppnå de klimatmål som fastställts i Parisavtalet och i linje med FN:s mål för hållbar utveckling och den europeiska gröna given.

24.Europaparlamentet understryker huvudsyftet med EU:s sammanhållningspolitik att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna och särskilt mellan och inom regionerna i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att budgeten för sammanhållningspolitiken i första hand bör användas för sammanhållningspolitiska mål och inte för nya instrument och program som inte ingår i sammanhållningspolitiken, vare sig inom eller utanför den fleråriga budgetramen, inbegripet frivilliga överföringar.

25.Europaparlamentet erkänner behovet av inbyggd krisflexibilitet. Parlamentet föreslår att man inrättar ett särskilt åtgärdsområde för lokala och regionala myndigheter för att ta itu med framväxande prioriteringar. Parlamentet betonar dock att ändrad användning av sammanhållningsmedel inte bör utlösas av nya lagstiftningsinitiativ från kommissionen, utan i stället bör initieras av en förvaltande myndighet i en bottom-up-process, efter obligatoriska samråd med regionala och lokala myndigheter och med lämpligt deltagande av det civila samhället, i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser och uppförandekoden för partnerskap. Parlamentet betonar att detta inte kommer att urholka politikens fleråriga inriktning, utan i stället hjälpa den att på bästa sätt anpassa sig till de snabba förändringarna i vår tid.

26.Europaparlamentet beklagar att förseningarna i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen ledde till avsevärda förseningar under programperioden 2021–2027, vilket påverkar stödmottagarna och särskilt förvaltningsmyndigheterna, som stod inför en enorm börda när de måste hantera både slutförandet av finansieringsperioden 2014–2020 och inledningen av den nuvarande finansieringsperioden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka de rättsliga möjligheterna att dela upp förordningen om gemensamma bestämmelser i två separata delar, dels en innehållsrelaterad del (politisk), dels en del som rör den fleråriga budgetramen (finansiella resurser) för programperioden efter 2027. Parlamentet anser att den innehållsrelaterade delen bör förhandlas och avslutas före den del som rör den fleråriga budgetramen, så att förvaltningsmyndigheterna kan börja förbereda sig i god tid, i syfte att säkerställa principen om ett genuint partnerskap och en effektiv användning av sammanhållningspolitikens instrument.

27.Europaparlamentet varnar för att förekomsten av flera fonder med sammanhållningsmål, ibland med överlappande prioriteringar, kan hindra ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken. Parlamentet efterlyser en tydlig avgränsning samt anpassning och komplementaritet mellan sammanhållningspolitiken och andra instrument för att undvika överlappningar och konkurrens mellan EU:s instrument. Parlamentet insisterar på behovet av att förbättra denna komplementaritet genom att stärka möjligheten att finansiera gemensamma projekt.

28.Europaparlamentet uppmärksammar de lokala, regionala och nationella myndigheternas svårigheter med att rekrytera kvalificerad arbetskraft för att genomföra, förvalta och utföra revision av de sammanhållningspolitiska fonderna som en av orsakerna till förseningarna i genomförandet av dessa fonder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras regioner att inleda insatser för att utbilda och rekrytera specialiserad personal i syfte att optimera genomförandet, förvaltningen och revisionen av EU-medel framöver, så att dessa fonder blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt.

29.Europaparlamentet noterar att det, vilket framgår av analyserna av resultaten av sammanhållningspolitikens fonder, bland annat av revisionsrätten, finns utrymme för att förbättra effektiviteten i sammanhållningspolitikens insatser för att uppnå EU:s övergripande prioriteringar och territoriella utmaningar, såsom konkurrenskraft eller en grönare ekonomi. Parlamentet anser att det därför är nödvändigt med ett bredare svar som inbegriper fler EU-politikområden och en effektiv inriktning av medlen för att bekämpa missnöjets geografi.

30.Europaparlamentet anser att lagstiftningsförslaget om den framtida sammanhållningspolitiken bör offentliggöras först efter det att man tagit hänsyn till resultaten av ett omfattande samråd och en EU-omfattande rad evenemang och format på plats som sammanför alla förvaltningsnivåer och alla andra berörda parter.

31.Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande utvärdering av ESI‑fondernas effekter i medlemsstaterna och i de stödmottagande regionerna och kommunerna, med fokus inte bara på genomförandenivån för de anslagna medlen, utan snarare på investeringarnas omdanande karaktär och deras inverkan på ekonomin och sysselsättningen i området.

32.Europaparlamentet noterar att det genom regelverket för 2021–2027 redan har införts åtgärder för att förenkla genomförandet och förvaltningen av sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar att även om verkliga framsteg har uppnåtts, finns det ännu mycket att göra för att förenkla förfarandena för slutmottagarna och tillhandahålla förvaltningsmyndigheter rättssäkerhet. Parlamentet betonar att överlappande kontroller och revisioner av fonder bör undvikas. Parlamentet betonar att ytterligare förenklingar också bör möjliggöra ett snabbare genomförande och en snabbare utnyttjandetakt.

33.Europaparlamentet betonar därför att förenkling bör vara en av de viktigaste drivkrafterna för den framtida sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att det är nödvändigt att effektivisera förfarandena för offentlig upphandling, förbättra anpassningen av sammanhållningspolitiken till reglerna för statligt stöd, öka användningen av förenklade kostnadsalternativ, genomföra principen om samordnad granskning och identifiera gemensamma kontaktpunkter för potentiella stödmottagare. Parlamentet anser att tillämpningen av reglerna för extrapolering av felprocenten skapar en oproportionerlig administrativ börda för de förvaltande myndigheterna och uppmanar kommissionen att undersöka om dessa regler bör ses över. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika överreglering för att garantera rättssäkerhet för stödmottagarna.

34.Europaparlamentet anser att strukturen för EU:s finansieringsinstrument bör effektiviseras ytterligare avseende Sammanhållningsfonden, Eruf, ESF + och Fonden för en rättvis omställning, och eventuellt utvidgas till Ejflu, eftersom Ejflu bör omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet erkänner att en sådan effektivisering ytterligare skulle förenkla programplaneringen och genomförandet av politiken, öka dess synlighet och effektivitet och förbättra stödmottagarnas tillgång till finansiering. Parlamentet betonar vikten av att rationalisera de enskilda fondspecifika reglerna för att minimera en ökning av förseningarna i genomförandet och programplaneringens komplexitet. Parlamentet noterar att all rationalisering av fonderna bör bevara deras tematiska inriktning och finansieringsflödena för respektive politikområde.

35.Europaparlamentet erkänner att den resultatram som infördes under perioden 2014–2020 var ett försök att förbättra politikens resultatorientering. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en grundlig modernisering av genomförandemodellen – en övergång från en cykel från aktivitet till betalning till ett resultatbaserat genomförande, baserat på konkreta delmål, tillsammans med en koppling till lokala och regionala tillväxtfrämjande reformer som understryker grunderna för sammanhållningspolitiken. Parlamentet understryker att en resultatbaserad strategi inte kommer att fungera om inte den regionala och lokala nivån får lämna synpunkter vid fastställandet av de mål som politikens framgång kommer att mätas mot.

36.Europaparlamentet understryker att en sådan övergång till ett resultatbaserat genomförande inte bör undergräva transparensen, ansvarsskyldigheten och skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet noterar att revisions- och kontrollsystemen ändå bör anpassas till den resultatbaserade ramen.

37.Europaparlamentet efterlyser en ökad användning av digital teknik och digitala lösningar i medlemsstaterna för att förenkla genomförandet, övervakningen och rapporteringen, vilket bidrar till effektivare administration och mindre fysisk dokumentation.

38.Europaparlamentet konstaterar om att offentliga medel från skattebetalarna inte får missbrukas. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala myndigheter att använda och förbättra befintliga mekanismer för att upptäcka och bekämpa oriktigheter, bedrägerier och korruption i samband med sammanhållningspolitisk finansiering.

39.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla medlemsstater har en effektiv mekanism för att rapportera oriktigheter, i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1970 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1970 av den 8 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 med särskilda bestämmelser om rapportering av oriktigheter avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 293, 10.11.2015, s. 1).. Parlamentet rekommenderar att oriktigheter ska klassificeras som avslutade i Irregularity Management System (IMS) först efter det att de saknade beloppen också återkrävts på nationell nivå, och inte bara efter det att de oriktiga beloppen har återbetalats till kommissionen. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att med hjälp av datautvinningsverktyg såsom Arachne säkerställa att uppgifterna i den officiella rapporten om oriktigheter och bedrägerier i IMS dubbelkontrolleras mot uppgifterna för de godkända projekten.

40.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samordningen av de befogenheter som innehas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) för att utreda oriktigheter och bedrägeri i samband med de sammanhållningspolitiska fonderna.

41.Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att ansluta sig till Eppo för att stärka kampen mot korruption och missbruk av EU-medel.

42.Europaparlamentet stöder starkt genomförandet av villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen i alla medlemsstater. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen fullt ut beaktar rättsstatsaspekterna när den godkänner partnerskapsavtal och sammanhållningspolitiska program, så att de till fullo uppfyller de nödvändiga villkoren för en effektiv tillämpning och ett effektivt genomförande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, i enlighet med bilaga III till förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet förväntar sig vidare att kommissionen inte godkänner några partnerskapsavtal eller program förrän denna djupgående analys av dessa specifika aspekter visar på en hög grad av försäkran om att inga risker föreligger.

43.Europaparlamentet upprepar betydelsen av garantier som förhindrar att stödmottagare i länder där rättsstatsmekanismen skulle kunna aktiveras inte blir orättvist bestraffade. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda former för överföring av medel till deras slutliga stödmottagare.

44.Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken måste anpassas bättre till utmaningarna i samband med den gröna, digitala och industriella omställningen och de sociala konsekvenser den medför för att förbli relevant och uppnå de mål som fastställs i fördragen. Parlamentet anser att det för att uppnå detta är viktigt att lära sig inte bara från finansieringsperioden 2014–2020, utan även från instrument såsom faciliteten för återhämtning och resiliens, för att ta itu med socioekonomiska utmaningar i samband med den senaste tidens kriser och ge tillräckligt stöd till missgynnade områden och samhällen.

45.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sammanhållningspolitikens regelverk efter 2027 fortsätta att understryka vikten av att bland annat ta itu med begränsning av och anpassning till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och miljöskydd, inbegripet bättre vatten- och avfallshantering, resurs- och energieffektivitet, katastrofresiliens samt riskförebyggande och riskhantering. Parlamentet anser i detta sammanhang att mekanismer för klimatintegrering och klimatsäkring bör ingå i såväl programplanering som genomförande, framför allt vid projekturval. Parlamentet påminner dessutom kommissionen om att lämpligt stöd, särskilt till lokala och regionala myndigheter, för att ta itu med socioekonomiska utmaningar i samband med den senaste tidens kriser och för att hjälpa missgynnade områden och samhällen, bör vara ett viktigt inslag i genomförandet av medel.

46.Europaparlamentet betonar vikten av mer hållbara mobilitetslösningar i hela EU:s territorium, såsom politiken för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Parlamentet anser att smarta och hållbara lösningar för rörlighet bör prioriteras vid tilldelning av EU-finansiering.

47.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sträva efter att se till att alla regioner i EU har tillgång till höghastighetsbredband, så att de får samma förutsättningar att klara den digitala omställningen.

48.Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra den privata sektorns deltagande, vid sidan av den offentliga sektorn, i investeringar i hållbar utveckling. Parlamentet understryker i detta avseende den roll som små och medelstora företag kan spela när det gäller innovationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att föreslå åtgärder för att förbättra små och medelstora företags införande av marknadsfärdiga innovationer.

49.Europaparlamentet efterlyser bättre tillgång till finansiering för lokala och regionala myndigheterna och även för gränsöverskridande och mindre utvecklade regioner för att möjliggöra investeringar i den lokala och regionala energiomställningen, däribland i energieffektivitet och decentraliserad energidistribution, med ett starkt fokus på förnybar energi och en hållbar cirkulär ekonomi.

50.Med tanke på de strukturella förändringar som är kopplade till den dubbla gröna och digitala omställningen och dess ojämna ekonomiska och sociala konsekvenser för EU:s regioner är Europaparlamentet övertygat om att principen om en rättvis omställning, där inget territorium och ingen lämnas utanför, bör vara vägledande för sammanhållningspolitikens nästa programperiod.

51.Europaparlamentet erkänner vikten av att särskilt uppmärksamma de regioner som påverkas av den industriella omställningen. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens insatser för att ta itu med denna fråga med Fonden för en rättvis omställning, den första pelaren i mekanismen för en rättvis omställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra lärdom av genomförandet av denna fond och att ytterligare klargöra dess mål.

52.Europaparlamentet efterlyser fortsatt finansiering för en rättvis omställning, som bör integreras fullt ut i förordningen om gemensamma bestämmelser och tilldelas tillräckliga finansiella medel för programperioden efter 2027, och att principerna om delad förvaltning och partnerskap ska tillämpas. Parlamentet anser att denna utvidgning av Fonden för en rättvis omställning bör inriktas på lämplig Nuts-nivå (nomenklatur för statistiska territoriella enheter), ta hänsyn till regionala särdrag, ha ett bredare tillämpningsområde än den nuvarande fonden för en rättvis omställning, vara utformad på ett sådant sätt att den möjliggör snabba svar på nya utmaningar inom olika sektorer och industrier. Parlamentet begär att man i denna nya generation av finansiering ska göra skillnad på begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet betonar att en del av finansieringen bör avsättas för socialt rättvis omställning och för att minska unionens koldioxidavtryck.

53.Europaparlamentet efterlyser ett särskilt politiskt mål för att ta itu med sociala ojämlikheter, eftersom den regionala konvergensen har avtagit och nya drivkrafter för ojämlikhet har uppstått.

54.Europaparlamentet betonar att sammanhållningsinvesteringar i offentliga tjänster av hög kvalitet är avgörande för att bygga upp social resiliens och hantera ekonomiska, hälsorelaterade och sociala kriser.

55.Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitikens stödområde omfattar integration och inkludering av mer än 3 miljoner människor som riskerar social utestängning, inklusive stöd till 600 000 människor från marginaliserade grupper, såsom romer, som lever i mindre utvecklade EU-regioner, i synnerhet. Parlamentet beklagar djupt oviljan hos lokala myndigheter i vissa medlemsstater att effektivt använda sammanhållningspolitiska fonder för att säkerställa att dessa människor har tillgång till kvalitetstjänster, såsom vatten och anständiga levnadsvillkor. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ta itu med dessa mest brådskande frågor som avsevärt kommer att bidra till att minska de regionala skillnaderna.

56.Europaparlamentet uppmärksammar den svåra situationen för regioner som delar gräns med Ryssland och Belarus efter det att samarbetet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina upphört. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära samarbeta med de berörda medlemsstaterna för att hitta hållbara lösningar för att ta itu med de sociala och ekonomiska utmaningarna i dessa regioner.

57.Europaparlamentet betonar landsbygdsutvecklingens flerdimensionella karaktär, som går utöver själva jordbruket. Parlamentet konstaterar att endast 11,5 % av befolkningen på landsbygden arbetar inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskerisektorn.

58.Europaparlamentet påminner om att Ejflu för närvarande är kopplat till den sammanhållningspolitiska ramen och att fonden i ännu större utsträckning bör kopplas till förordningen om gemensamma bestämmelser, som behövs för att till fullo utveckla landsbygdsregioner. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare rationalisera fonderna, inbegripet Ejflu, i den regionala utvecklingen, eftersom det skulle kunna säkerställa synergier och starkare partnerskap mellan landsbygd och städer för investeringar i landsbygdsområden utanför jordbruket. Parlamentet insisterar på att Ejflu bör förvaltas på regional nivå eller med ett avgörande regionalt och lokalt deltagande, med större tonvikt än tidigare på strukturpolitiska åtgärder i glesbefolkade områden.

59.Parlamentet vidhåller att det behövs en mekanism för landsbygdssäkring för att bedöma hur EU:s lagstiftningsinitiativ påverkar landsbygdsområdena.

60.Europaparlamentet påpekar att en eventuell framtida utvidgning av unionen kommer att få återverkningar på sammanhållningen inom unionen. Parlamentet påpekar att det sannolikt kommer att påverka den nuvarande klassificeringen av de olika regionerna, med tanke på att den genomsnittliga BNP:n per capita kommer att minska avsevärt till följd av den statistiska effekten.

61.Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en detaljerad utvärdering innan den föreslår en ny förordning för sammanhållningsramen efter 2027, i syfte att säkerställa att sammanhållningspolitiken är utrustad för att fortsätta stödja alla regioner och att eventuella ogynnsamma konsekvenser för regionerna, som orsakas av en statistisk effekt på sammanhållningspolitikens stödberättigande, kan hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att i sin utvärdering inkludera en uppskattning av de ytterligare behov av gränsöverskridande samarbete som en utvidgning kan medföra. Parlamentet efterlyser dialog och ett strukturerat arbete mellan kommissionen och parlamentet i dessa frågor innan ett nytt lagstiftningsförslag läggs fram. Parlamentet efterlyser en sammanhållningspolitik som är redo för utvidgning senast 2030.

62.Europaparlamentet betonar att den befintliga budgeten för sammanhållningspolitiken är inriktad på konvergensmål. Parlamentet betonar att när det gäller Ukraina varken kan eller får budgeten för sammanhållningspolitiken tillgodose de förväntade ekonomiska behoven för en återuppbyggnad. Parlamentet betonar att alla återuppbyggnadsmål bör uppnås genom särskilda finansieringsmekanismer utanför den fleråriga budgetramen, genom direkta budgetbidrag från medlemsstaterna, den privata sektorn och externa resurser.

63.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas offentliga sammanhållningspolitiska utgifter inom ramen för ESI-fonderna inte bör betraktas som nationella eller likvärdiga strukturutgifter enligt definitionen i de nya reglerna för ekonomisk styrning, särskilt om de inte avviker från uppfyllandet av Parisavtalets mål.

64.Europaparlamentet understryker att kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och EU:s ekonomiska styrning behöver förbättras utan att man tillämpar straffande upplägg. Parlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen bör iaktta de sammanhållningspolitiska mål som fastställs i artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet efterlyser regionernas deltagande i uppfyllandet av de landsspecifika rekommendationerna och en starkare territoriell strategi. Parlamentet begär att begreppet makroekonomisk villkorlighet ska omprövas och att möjligheten att ersätta detta begrepp med nya former av villkorlighet undersöks för att bättre återspegla de nya utmaningar som vi står inför.

65.Europaparlamentet påminner om principen om att inte orsaka skada för sammanhållningen i den åttonde sammanhållningsrapporten, som innebär att ingen åtgärd får hindra konvergensprocessen eller bidra till regionala skillnader. Parlamentet efterlyser en starkare integrering av denna princip som övergripande princip inom EU:s alla politikområden, så att de stöder målen om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i enlighet med artikel 3 i EUF-fördraget. Parlamentet insisterar på att främjandet av sammanhållning också bör ses som ett sätt att främja solidaritet och ömsesidigt stöd mellan medlemsstaterna och deras regioner.

66.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka och utveckla denna princip som en del av den europeiska planeringsterminen och att involvera lokala och regionala myndigheter i alla skeden av de förfaranden som är kopplade till den europeiska planeringsterminen och dess landsspecifika rekommendationer.

67.Europaparlamentet är starkt övertygat om vikten av de horisontella principerna om flernivåstyre och partnerskap, vilka bör förbli vägledande principer för sammanhållningspolitiken efter 2027.

68.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna och lokala myndigheter att strikt och effektivt tillämpa principen om flernivåstyre.

69.Europaparlamentet betonar vikten av att alltid upprätthålla principen om partnerskap i samband med planering, genomförande och övervakning av EU:s sammanhållningspolitik samt att etablera ett starkt samarbete mellan regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och intressenter. Parlamentet begär att partnerskapsprincipen förblir bindande och att den inkluderas i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att noggrant följa upp, utföra kontroller och lämna korrigerande rekommendationer.

70.Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att förlänga giltighetstiden för uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de ESI-fonderna (delegerad förordning nr 240/2014). Parlamentet anser att dessa riktlinjer avsevärt bidrar till ett bättre deltagande av lokala och regionala myndigheter och andra intressenter, men att de bör ses över i syfte att ytterligare förbättra deras effektivitet och säkerställa ett mer djupgående deltagande av partner för att främja platsbaserade åtgärder.

71.Europaparlamentet påminner om att i den sammanhållningspolitiska ramen för 2021–2027 ingår och främjas jämställdhet mellan könen och ett jämställdhetsperspektiv i alla stadier av processen för förberedelse, genomförande, övervakning och utvärdering av sammanhållningsprogram. Parlamentet framhåller dessutom den särskilda roll som kvinnor spelar, särskilt i avlägsna områden och landsbygdsområden, eftersom de är viktiga aktörer inom det civila samhället och i fråga om hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet noterar dock samtidigt att de ofta har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden, offentliga tjänster, hälso- och sjukvård och barnomsorg och erhålla lika lön.

72.Europaparlamentet understryker vidare vikten av integrering av ungdomsfrågor i sammanhållningspolitiken.

73.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att påskynda förverkligandet av barnets rättigheter genom att utnyttja ESF+ för att stödja ändamålsenliga insatser som bidrar till detta mål.

74.Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förstärkning av kommunikationen och synligheten för programmen och de EU-finansierade projekten i medlemsstaterna genom att fastställa deras mål, målgrupper, kommunikationskanaler, utåtriktade verksamhet på sociala medier, planerade budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering.

75.Europaparlamentet efterlyser garantier för investeringar i klimatanpassning, katastrofförebyggande och katastrofberedskap, genom antingen ett särskilt politiskt mål, tematisk koncentration eller ett särskilt nödvändigt villkor för att säkerställa hållbara investeringar i lokal och regional infrastruktur och riskhantering i mindre utvecklade stads- och landsbygdsområden, inbegripet gränsregioner, öar och de yttersta randområdena. Parlamentet anser att riktad finansiering bör vara fokuserad på riskreducering och beredskap inför ett brett spektrum av katastrofer (klimatrelaterade, geologiska, hälsorelaterade, orsakade av människan). Parlamentet anser att riktad finansiering bör vara starkt fokuserad på begränsning av och anpassning till klimatförändringar för att hjälpa lokala och regionala myndigheter att bättre hantera risker och förbereda sig för att bemöta klimatförändringarnas lokala effekter, från långsamt framskridande fenomen till extrema väderhändelser, inbegripet kusterosion, ökenspridning, stigande havsnivåer, naturbränder, översvämningar, jordskred, värmeböljor och andra naturkatastrofer.

76.Europaparlamentet anser att sammanhållningsfinansieringen bör gynna både stads- och landsbygdsområden på ett balanserat sätt. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör inbegripa en starkare stads- och landsbygdsdimension genom särskilda investeringar i både stads- och landsbygdsområden samt starkare kopplingar mellan stads- och landsbygdsprojekt och hållbara investeringar för att ta itu med den demografiska utmaningen, utvecklingsfällan och klyftan mellan stad och landsbygd som påverkar EU:s regioner.

77.Europaparlamentet begär att andelen nationella Eruf-anslag till stadsutveckling utökas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att små kommuner också kan få tillgång till Eruf-medlen för att finansiera hållbara och integrerade stadsutvecklingsprojekt. Parlamentet begär också att medel öronmärks för landsbygdsområden och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Parlamentet begär att denna finansiering samprogrammeras med de lokala och regionala myndigheterna och till förmån för lokalsamhällena och de respektive regionerna.

78.Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en verklig strukturpolitik för landsbygdsområden, med lämpliga tematiska mål som svarar mot de särskilda utmaningarna i dessa områden, såsom markförstöring, en åldrande befolkning, avfolkning, utflyttning från landsbygden, tillbakagången i samhället i stort och otillräckliga möjligheter till hälso- och sjukvård och utbildning.

79.Europaparlamentet uppmuntrar till synergier mellan gemensamma projekt och samarbetsavtal mellan olika förvaltningsnivåer, i syfte att utnyttja gemensam kapacitet och stordriftsfördelar i EU:s investeringar i infrastruktur, innovation, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt den gröna och digitala omställningen. Parlamentet anser att denna process bör leda till en större känsla av egenansvar för projekt och konsolidering av hållbara investeringar, i stället för fragmentering och brist på synergier.

80.Europaparlamentet framhäver mervärdet av territoriellt samarbete i allmänhet och gränsöverskridande samarbete i synnerhet. Parlamentet efterlyser en ökning av budgeten för programmen för europeiskt territoriellt samarbete, eftersom de utgör en unik ram för interregionalt, gränsöverskridande och transnationellt samarbete och bidrar till att hantera gemensamma utmaningar, främja partnerskap och främja ekonomisk utveckling, social sammanhållning och miljömässig hållbarhet. Parlamentet föreslår att ”gränslandsmiljarden” direkt ska anförtros de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete, som ska ansvara för dess oberoende förvaltning och fördelning till olika projekt.

81.Europaparlamentet anser att EU:s territoriella agenda 2030 är ett genuint och lämpligt instrument som säkerställer EU:s sammanhållning genom förvaltningen av var och en av EU-regionerna och deras särdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ändra rollen för EU:s territoriella agenda 2030 så att den blir mer än en vägledning för territoriell förvaltning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla sina territoriella agendor i linje med EU:s territoriella agenda 2030 som en grund för planeringen av sina territoriella strategier, med beaktande av särdragen för var och en av sina regioner, och som ett incitament, och för att stimulera beslutsprocessen och utformningen av territoriell politik och stadspolitik.

82.Europaparlamentet erkänner att integrerade verktyg för territoriell utveckling spelar en avgörande roll för ett kvalitativt genomförande och utnyttjande av resurser. Parlamentet begär att en andel av sammanhållningspolitikens medel öronmärks för att utveckla territoriella strategier i landsbygdsområden eller i territoriella strategier mellan stad och landsbygd genom integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller andra mekanismer för landsbygdsutveckling utanför jordbruket för att komplettera åtgärder som stöds genom Leader-metoden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom detta också kommer att vara ett grundläggande sätt att ta itu med missnöjets geografi.

83.Europaparlamentet anser att användningen av tillbakadraganden av sammanhållningsanslag till reservmarginaler inom sammanhållningspolitiken bland annat skulle bidra till att absorbera framtida inflationshöjningar eller chocker i leveranskedjan. Parlamentet anser att denna användning bör fungera löpande och beroende på nödvändighet efter de fleråriga och årliga tillbakadragandecyklerna.

84.Europaparlamentet anser att avvägningen mellan den nödvändiga platsbaserade inriktningen och stödet till unionens tematiska prioriteringar skulle kunna hanteras genom större flexibilitet och en valbar meny med tematiska mål och utmaningar som regioner och kommuner har tillgång till i enlighet med sina utvecklingsnivåer och behov, med hänsyn tagen till den tematiska koncentrationen på nationell nivå. Parlamentet understryker att en sådan modell gör programplaneringen mindre komplex och tar hänsyn till regionala särdrag. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken bör fortsätta att följa de lokala behoven för att effektivt kunna ta itu med dem i syfte att minska de regionala skillnaderna inom EU.

85.Europaparlamentet understryker att tematisk koncentration fortfarande är en hörnsten för att uppnå övergången till en mer konkurrenskraftig, smartare och mer social och motståndskraftig union, samt en ekonomi med nettonollutsläpp. Parlamentet betonar dock att den bör anpassas till regioners och städers verkliga behov och det sätt på vilket de fungerar i praktiken, från programplanering och omfördelning till genomförande och avslutande. Parlamentet är övertygat om att huvudprincipen bör vara en skräddarsydd investeringsstrategi som är inriktad på specifika behov på plats.

86.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid fastställandet av stödnivån för varje region beakta ytterligare särdrag, såsom områden med tillväxtpotential inom regionen, intensiteten i deras särskilda utmaningar, deras grad av exponering för effekterna av pågående omställningar, såsom den gröna, digitala och industriella omställningen eller deras nivå när det gäller sociala framsteg, för att bättre definiera varje regions väg mot konvergens. Parlamentet betonar att BNP som enda utvecklingsindikator inte tar hänsyn till alla dessa aspekter och begär att den kompletteras med andra indikatorer, såsom EU‑indexet för sociala framsteg och klimatsårbarhetsindexet. Parlamentet understryker vikten av att ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja regioner som står inför en utvecklingsfälla, vilket framhålls i den åttonde sammanhållningsrapporten.

87.Europaparlamentet anser att man bör ta itu med de intraregionala skillnaderna genom att fästa större vikt vid den mångfald som territorierna uppvisar. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att bedöma de ursprungliga anslagen och medfinansieringsnivåerna på grundval av Nuts 3 för att medlen ska kunna riktas till de områden där det behövs mest och för att förhindra uppkomsten av fickor av fattigdom och underutveckling. Parlamentet understryker att en sådan omställning bör ta hänsyn till eventuella negativa effekter på EU:s finansiering för större stadsområden, såsom storstadsområden.

88.Europaparlamentet anser att man vid tilldelningen av medel till lokala projekt i stads- och landsbygdsområden bör fokusera på projekt av gemensamt intresse och samtidigt främja små och medelstora företags deltagande. Parlamentet begär att mindre regionala finansieringsinstrument kombineras med större regionala initiativ för att öka deras effektivitet och politiska effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla vägledning och planeringsstöd, särskilt för integrerade territoriella och små projekt, för att undvika tillbakadraganden och ändrad användning. Parlamentet betonar vikten av att stärka bottom-up-strategin för territoriell utveckling, som är ett verktyg för social innovation och kapacitetsuppbyggnad.

89.Europaparlamentet understryker vikten av god förvaltning på alla nivåer i förvaltningen av sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhäver att förvaltningsstrukturernas kvalitet kan vara avgörande för en optimal mix av investeringsprioriteringar för att uppnå den vertikala och horisontella samordning på flera nivåer som behövs för att utforma och genomföra integrerade utvecklingsstrategier.

90.Europaparlamentet efterlyser en förstärkt representation av stads- och landsbygdsmyndigheterna i övervakningskommittéerna, vilka tillsammans skulle kunna utvärdera effektiviteten i förvaltningen av medlen. Parlamentet upprepar att dessa företrädare bland annat bör dela ansvaret för programplanering och omfördelning för att respektera flernivåstyret.

91.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att ta itu med de brister som konstaterats i förvaltningsmyndigheternas förvaltning av de sammanhållningspolitiska fonderna, och samtidigt förenkla tillgången till tekniskt stöd i syfte att förbättra de behöriga enheternas administrativa och förvaltningsmässiga kapacitet.

92.Europaparlamentet efterlyser ytterligare medverkan av kommissionens initiativ, såsom EU:s borgmästaravtal för klimat och energi, i processen med att utforma och genomföra nästa generations sammanhållningspolitiska regler. Parlamentet anser att stadsnätverk spelar en oumbärlig roll för att överbrygga klyftan mellan beslutsfattande och genomförande på plats. Parlamentet är medvetet om att politiskt stöd och genomförandestöd, som är inriktat på borgmästare och lokala myndigheter, ger betydligt bättre resultat i samband med genomförandet av politiken.

93.Europaparlamentet betonar att det finns skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller lokala och regionala myndigheternas befogenheter. Parlamentet efterlyser en förstärkt platsbaserad strategi för att föra förvaltningen av sammanhållningspolitiken närmare den regionala och lokala nivån. Parlamentet betonar att förberedande arbete, tillräcklig administrativ kapacitet och institutionellt stöd är oumbärliga för att garantera politikens effektivitet, minska oriktigheter och bedrägeri och undvika ytterligare administrativa bördor för förvaltande myndigheter, entreprenörer och slutmottagare.

94.Europaparlamentet är övertygat om att främjandet av en ökad känsla av lokalt och regionalt egenansvar på lång sikt samt EU-projektens varaktighet och en större hävstångseffekt för medfinansiering kan uppnås genom ökad finanspolitisk kapacitet för regioner och kommuner. Parlamentet erkänner att en sådan kurs skulle förbättra upplåningskapaciteten i regioner och kommuner i samband med finansiella instrument som tillhandahålls av EU:s budget. Parlamentet understryker att regionala och lokala budgetar bör kunna kompensera för effekterna av inflationschocker och eventuella kriser på projekt som medfinansieras av EU.

95.Europaparlamentet efterlyser ytterligare engagemang av Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) i sammanhållningspolitiska investeringar, särskilt i mindre utvecklade regioner, genom stöd till hållbara städer, hållbar energi, den cirkulära ekonomin, gröna jobb samt lokala och regionala innovationsprojekt, bland annat genom ökad användning av finansieringsinstrument och stöd till investeringar från den privata sektorn. Parlamentet efterlyser en utvidgning av det lokala och regionala projektstödet och de finansiella instrument som kompletterar och mobiliserar EU:s bidrag. Parlamentet är medvetet om att EIB:s finansiering i många medlemsstater, såsom lån i strukturprogrammet, i hög grad bidrar till de nationella medfinansieringsskyldigheterna inom ramen för sammanhållningspolitiken, vilket i sin tur underlättar och påskyndar genomförandet av programmen.

96.Europaparlamentet understryker att teknisk, finansiell och administrativ kapacitet är avgörande för att säkerställa att förvaltningsorgan och lokala och regionala myndigheter förvärvar teknisk kunskap, särskilt om klimatförändringar, som de kan använda för stads- och landsbygdsplanering och stadsförvaltning. Parlamentet är övertygat om att detta kommer att leda till bättre utformning och utvärdering av projektförslag, effektivare resursfördelning och ett tillfredsställande budgetgenomförande utan betydande risk för tillbakadraganden.

97.Europaparlamentet uppmanar existerande program för tekniskt stöd och teknisk rådgivning att särskilt rikta in sig på mindre kommuner och gränsöverskridande områden, avlägsna områden och landsbygdsområden samt de yttersta randområdena och öregioner, för att hjälpa dem att möta nya utmaningar såsom den gröna omställningen och klimatförändringarna. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att instrument för tekniskt stöd utvecklas i samarbete mellan EIB och kommissionen, inbegripet när det gäller energieffektivitet. Parlamentet efterlyser riktat stöd i form av medfinansiering till 100 % av EU för teknisk, finansiell och administrativ kapacitetsuppbyggnad, projektutformning och projektförberedelser, identifiering och uppbyggnad av en projektplaneringsprocess samt strategisk planeringskapacitet, inbegripet planeringsinstrument. Parlamentet anser att Urbis-plattformen, som en gemensam kontaktpunkt för kommuner, bör vidareutvecklas.

98.Europaparlamentet insisterar på en kritisk översyn av kommissionens ad hoc-initiativ och en grundlig granskning av nya initiativ när det gäller deras kvalitet och kvantitet. Parlamentet kräver att denna process förvaltas gemensamt och i partnerskap, med garanterad representation på den lokala nivån, inbegripet av städer och landsbygdsområden samt av regioner och det civila samhällets organisationer. Parlamentet varnar för att en ökning av kommissionens ad hoc-initiativ, finansierade av sammanhållningspolitiska fonder och utan mervärde för den lokala och regionala nivån, riskerar att undergräva effektiviteten i de övergripande sammanhållningsanslag som planerats i förväg. Parlamentet insisterar på att varje nytt initiativ från kommissionen ska åtföljas av ett motsvarande budgettillägg.

99.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt medlemsstaternas nationella och regionala parlament.