3.Om medlemsstaterna tillämpar eller tolkar armlängdsprincipen på helt olika sätt uppstår situationer som kan skada den inre marknaden och leda till onödiga kostnader för företag i händelse av tvister samt ge upphov till skadlig skattekonkurrens, dra till sig aggressiva skatteflyktsstrukturer, utgöra olagligt statligt stöd och minska medlemsstaternas intäkter. Skillnader mellan tillämpliga internprissättningsregler kan inte bara leda till dubbelbeskattning, utan även göra det möjligt att flytta vinster, undkomma skatt och dra nytta av dubbel utebliven beskattning. Sådana betydande skillnader kan utgöra ett allvarligt hot mot skatteintäkterna, skattemoralen och skattemyndigheternas begränsade kapacitet. Sådana skillnader leder också till hinder för företag, särskilt små och medelstora företag, som bedriver verksamhet över gränserna, kan orsaka ekonomisk snedvridning och ineffektivitet, och har en negativ inverkan på gränsöverskridande investeringar. Dessutom bör kommissionen säkerställa att detta direktiv inte skapar någon inkonsekvens med OECD:s senaste riktlinjer, inklusive belopp A och belopp B i första pelaren som syftar till att förenkla befintliga regler för internprissättning.

4.I detta direktiv fastställs regler för att säkerställa att armlängdsprincipen tillämpas på samma sätt i hela unionen i syfte att öka förutsägbarheten i beskattningsfrågor, minska förekomsten av såväl dubbel utebliven beskattning som dubbelbeskattning, minska kostnaderna för skatteefterlevnad och tvister, särskilt för skattebetalare som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen och undvika skattefusk.

6.För att säkerställa en minskning av dubbelbeskattning bör medlemsstaterna ha lämpliga mekanismer för att, om en första justering har gjorts i en annan medlemsstat eller i en tredjelandsjurisdiktion, kunna göra en korresponderande justering. Medlemsstaterna bör i synnerhet inte begränsa beviljandet av korresponderande justeringar till förfaranden för ömsesidig överenskommelse, utan även kunna göra sådana justeringar till följd av i) ett snabbförfarande som avslutas inom 180 dagar i fall där det inte råder några tvivel om att den första justeringen är välgrundad och det inte är nödvändigt att inleda ett förfarande för ömsesidig överenskommelse, eller ii) gemensamma revisioner eller andra former av internationellt samarbete, till exempel program för multilateral riskbedömning såsom Etaca (European Trust and Cooperation Approach) och Icap (International Compliance Assurance Programme). I detta syfte bör medlemsstaterna använda alla de förfaranden och arrangemang som föreskrivs i direktivet om administrativt samarbete, särskilt tredje och sjätte översynen som omfattar informationsutbyte i samband med förhandsbesked om prissättning och informationsutbyte om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang som har rapporterats av förmedlare eller berörda skattebetalare.

7.Det kan finnas legitima skäl till varför en korresponderande justering inte görs eller är mindre än den första justeringen. Medlemsstaterna bör i synnerhet inte bevilja korresponderande justeringar om i) den första justeringen inte anses vara förenlig med armlängdsprincipen, ii) den första justeringen inte leder till beskattning av vinst i en annan jurisdiktion för vilken det närstående företaget i den relevanta medlemsstaten redan har beskattats, och, iii) om det är fråga om en tredjelandsjurisdiktion, det inte finns något skattefördrag. Utan en första justering får en medlemsstat bara göra en justering nedåt om i) justeringen nedåt är i enlighet med armlängdsprincipen och inte leder till dubbel utebliven beskattning, ii) ett belopp motsvarande justeringen nedåt är inkluderat i vinsten för det närstående företaget i den andra jurisdiktionen och beskattas där, och iii) ett meddelande om att en justering nedåt kommer att göras har skickats till den relevanta jurisdiktionen. Syftet med föregående bestämmelser är att säkerställa att i) medlemsstaterna kan behålla rätten att bedöma om den första justeringen är armlängdsmässig, och ii) det inte förekommer vare sig dubbelbeskattning eller dubbel utebliven beskattning. Medlemsstaterna bör inte skapa situationer som leder till dubbel utebliven beskattning.

13.För att minimera tvister, minska relaterade kostnader för företag och uppnå samsyn inom unionen föreskrivs i detta direktiv vidare att skattesubjekt inte bör bli föremål för justeringar om deras resultat faller inom interkvartilspannet, såvida inte skattemyndigheten eller skattesubjektet kan bevisa att en annan position inom detta spann är berättigad mot bakgrund av sakförhållanden och omständigheter i det enskilda fallet. Om resultatet av en närstående transaktion ligger utanför det armlängdsmässiga spannet bör skattemyndigheterna vara tvungna att göra en justering till medianen av alla resultat, såvida inte skattesubjektet eller skattemyndigheten kan bevisa att någon annan position inom detta spann i ett givet fall ger ett mer tillförlitligt armlängdsmässigt pris.

14.För att minska regelbördan för skattesubjekt med gränsöverskridande verksamhet inom unionen, och för att hantera risken för skatteflykt, bör samsyn även uppnås vad gäller internprissättningsdokumentation. En standardmall och regler om innehåll, språk, tidsfrister och vilka skattesubjekt som omfattas med hänsyn till kapitel V om dokumentation i OECD:s riktlinjer för internprissättning och uppförandekoden för internprissättningsdokumentation för närstående företag i Europeiska unionen33 skulle resultera i förenkling och potentiella kostnadsminskningar. En harmoniserad tolkning av dessa villkor på unionsnivå är också nödvändig för att underlätta skattemyndigheternas och företagens tillämpning av direktivet. Medlemsstaterna bör därför ge sina skattemyndigheter befogenhet att effektivt hantera de gemensamma dokumentationsinsatserna för internprissättning.

_________________

33 Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 juni 2006 om en uppförandekod om dokumentationskrav för internprissättning för företag i intressegemenskap i Europeiska unionen (EU TPD), 2006/C 176/1, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42006X0728(01)

16.För att öka förutsägbarheten i beskattningsfrågor och minska risken för dubbel utebliven beskattning och dubbelbeskattning och med beaktande av den potentiella inverkan sådana åtgärder kan ha på nationella genomförande- och verkställighetsbefogenheter vad gäller direkt beskattning, utövande av beskattningsrätt enligt bilaterala eller multilaterala skattekonventioner som förhindrar dubbelbeskattning eller dubbel utebliven beskattning samt med tanke på den potentiella inverkan på medlemsstaternas skattebaser bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i syfte att fastställa ytterligare gemensamma bindande regler om internprissättning. Sådana delegerade akter bör ge skattesubjekt en tydlig bild av vad skattemyndigheter i unionen anser är godtagbart i särskilda transaktioner och s.k. safe harbour-regler som minskar regelbördan och antalet tvister.

17.För att utvärdera hur effektiva de nya reglerna i detta direktiv är och deras inverkan bör kommissionen göra en utvärdering på grundval av upplysningar som lämnas av medlemsstaterna och andra tillgängliga data, eventuellt åtföljt av ett lagstiftningsresultat.

18.För att göra det möjligt för företag att dra direkt nytta av fördelarna med den inre marknaden utan att i onödan ådra sig ytterligare administrativa bördor bör information om skattebestämmelserna i detta direktiv göras tillgänglig via den gemensamma digitala ingången i enlighet med förordning (EU) 2018/172434. Den gemensamma digitala ingången utgör en gemensam kontaktpunkt för användare i andra länder för att på nätet tillhandahålla information, förfaranden och hjälptjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion. Denna kontaktpunkt bör vara intuitiv, lättåtkomlig och utrustad med nödvändiga funktioner så att den inte blir ännu ett byråkratiskt hinder för företagen. De goda erfarenheterna av den gemensamma kontaktpunkten för mervärdesskatt (moms) är ett bra exempel på hur en sådan kontaktpunkt bör utformas för att fungera väl.

_________________

34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

21.För att minska den administrativa bördan för skattesubjekt och risken för skatteflykt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller internprissättningsdokumentation genom att det fastställs gemensamma mallar, språkkrav, vilken typ av skattesubjekt som måste följa mallarna och gällande tidsfrister. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

I detta direktiv fastställs regler för att harmonisera medlemsstaternas internprissättningsregler och säkerställa att armlängdsprincipen tillämpas på samma sätt inom unionen så att det blir enklare för företagen att följa reglerna samtidigt som man säkerställer kontrollen av att skattereglerna efterlevs.

1.armlängdsprincipen: den internationella standard enligt artikel 9 i OECD:s modellavtal för skatter som föreskriver att transaktioner mellan närstående företag måste ske på samma villkor som mellan oberoende tredje parter. Transaktioner mellan två närstående företag bör med andra ord spegla det resultat som skulle ha uppstått om parterna inte var närstående, dvs. om parterna var oberoende av varandra och resultatet (priser eller marginaler) bestämdes av (öppna) marknadskrafter.

18.OECD:s riktlinjer för internprissättning för multinationella företag och skattemyndigheter 2022, som godkänts av OECD-rådet i enlighet med OECD-rådets rekommendation från rådet om fastställande av internprissättning mellan närstående företag [C(95)126/Final], i deras ändrade lydelse av den 20 januari 2022, vilka ingår i bilaga I, samt eventuella ytterligare ändringar av OECD:s riktlinjer för internprissättning som medlemsstaterna har godkänt inom ramen för OECD:s kommitté för skattefrågor eller som unionen godkänt genom antagandet av en ståndpunkt enligt artikel 218 i EUF-fördraget.

(a)(Berör inte den svenska versionen.)

i)Alla faktiska och rättsliga omständigheter som är nödvändiga för att göra en bedömning enligt armlängdsprincipen av den första justering som gjorts i den andra jurisdiktionen, inklusive relevant internprissättningsdokumentation som meddelas medlemsstaterna.

(b)Om alla upplysningar som föreskrivs i punkt 3 a har lämnats ska medlemsstaterna inom 40 dagar genom ett meddelande till skattesubjektet förklara begäran tillåtlig. Om nödvändiga upplysningar saknas ska medlemsstaterna inom samma tidsrymd meddela skattesubjektet och ge en tidsfrist på minst 40 dagar för att lämna dessa upplysningar. Om skattesubjektet inte lämnar de begärda upplysningarna inom angiven tidsfrist ska begäran avvisas.

(c)Om dubbelbeskattning uppstår till följd av en första justering som gjorts i en annan medlemsstat ska medlemsstaterna säkerställa att förfarandet slutförs inom 200 dagar från mottagandet av skattesubjektets begäran med ett motiverat beslut om godkännande eller avslag. Förfarandet kan förlängas en gång med 100 dagar om skattesubjektet och de berörda medlemsstaterna alla samtycker till en sådan förlängning.

(d)Vid ett beslut om godkännande ska medlemsstaterna omedelbart underrätta skattemyndigheten i den andra relevanta jurisdiktionen om att den korresponderande justeringen har godkänts.

(a)Ingen av de eventuella skillnaderna mellan de transaktioner som jämförs, eller mellan de företag som genomför dessa transaktioner, skulle i väsentlig grad ha något inflytande på priset eller spridningen på den öppna marknaden.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 för att fastställa ytterligare regler som överensstämmer med de senaste internationellt rekommenderade riktlinjerna för internprissättning, antingen från OECD eller Förenta nationerna, om hur armlängdsprincipen och övriga bestämmelser i kapitel II i detta direktiv ska tillämpas på specifika transaktioner för att säkerställa större förutsägbarhet i beskattningsfrågor och minska risken för dubbel utebliven beskattning och dubbelbeskattning samt minska skattetvister och skattefusk.

utgår

1.Vart tredje år ska kommissionen granska och utvärdera detta direktivs tillämpning, effekter och samspel med OECD:s eller FN:s senaste riktlinjer och överlämna en rapport om sin utvärdering till Europaparlamentet och rådet, eventuellt åtföljt av ett lagstiftningsförslag. Den första rapporten ska överlämnas senast den 31 december 2029. Kommissionen får avvika från dessa tidsfrister när nya riktlinjer för internprissättning har överenskommits på OECD-nivå eller FN-nivå.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna information som är relevant för utvärderingen av detta direktiv i syfte att förbättra tillämpningen av armlängdsprincipen, minska dubbel utebliven beskattning och dubbelbeskattning och bekämpa skattefusk och skattetvister, i enlighet med punkt 3.

5.Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt artikel 2, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater och Europaparlamentet. Informationen ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten.

2.Information, inbegripet personuppgifter, som behandlas i enlighet med detta direktiv ska lagras endast så länge som det är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, i enlighet med varje personuppgiftsansvariges nationella regler om preskription, men under inga omständigheter längre än tio år från och med den tidpunkt då personuppgifter behandlas för de ändamål som anges i detta direktiv.

1.Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 3 andra stycket och 13 och artikel 14.2, 14.2a och 14.2b ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i den här artikeln.

2.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3 andra stycket och 13 och artikel 14.2. 14.2a och 14.2b får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av en delegerad akt som redan har trätt i kraft.

3.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. Det europeiska forum för internprissättning som avses i artikel 14a ska fungera som relevant expertorgan.

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2024 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2025.