1.Europaparlamentet noterar att EU-domstolens budget i den fleråriga budgetramen ingår i rubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning”, som uppgick till 11,6 miljarder EUR 2022 (vilket motsvarar 5,9 % av EU:s totala budget). Parlamentet noterar att EU-domstolens budget på cirka 0,5 miljarder EUR 2022 utgjorde 3,9 % av de totala administrativa utgifterna.

2.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för budgetåret 2022 granskade ett urval av 60 transaktioner under Administration, dvs. samma antal som granskades 2021. Parlamentet noterar dessutom att revisionsrätten anger att administrativa utgifter omfattar utgifter för personal, inklusive utgifter för pensioner, som under 2022 stod för ungefär 70 % av de totala administrativa utgifterna, och utgifter för byggnader, utrustning, energi, kommunikation och informationsteknik, och att dess arbete under många år tyder på att dessa utgifter totalt sett har låg risk.

3.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten, som en del av sin revision för 2022, granskade EU-domstolens tillsyns- och kontrollsystem, särskilt genomförandet av normerna för internkontroll, riskhanteringen och hur de grundläggande kontroller som fastställs i budgetförordningen fungerar, inbegripet förhands- och efterhandskontroller av betalningar.

4.Europaparlamentet noterar att 14 (23 %) av de 60 transaktionerna innehöll fel, men att revisionsrätten, på grundval av de fem fel som kvantifierades, uppskattar att felnivån ligger under väsentlighetströskeln.

5.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för budgetåret 2022 anger att den inte identifierade några specifika problem när det gäller EU-domstolen.

6.Europaparlamentet noterar att den totala budgeten för EU-domstolen för 2022 uppgick till 467 900 000 EUR, en ökning från 444 049 000 EUR 2021 och 2020, vilket motsvarar en ökning med 5,4 % mellan 2021 och 2022, och att 79 % av budgeten för 2022 användes för dess ledamöter och personal, 14 % för byggnader, 6 % för it och 1 % för andra utgifter.

7.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen under 2022 gjorde 19 budgetöverföringar enligt artikel 29 i budgetförordningen, vilket motsvarar totalt 12,7 miljoner EUR eller 2,7 % av anslagen det budgetåret. Parlamentet noterar dessutom att genomförandegraden för budgeten för 2022 var 98,43 %, vilket är i linje med tidigare år.

8.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den delegerade utanordnaren förklarade att de tilldelade medlen hade använts för det avsedda ändamålet och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och att de kontrollförfaranden som införts gav nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

9.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen arbetar med ett brett spektrum av it-system, både internt och via servicenivåavtal, inom olika områden som kommer att göra den mer resurseffektiv.

10.Europaparlamentet noterar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina på olika sätt skapade ett tryck på EU-domstolens budget, bl.a. genom stigande inflation och lönejusteringar samt kraftigt ökade energikostnader och kostnader för ett antal varor och tjänster.

11.Europaparlamentet noterar att EU-domstolens allmänna uppdragsbudget minskade från 405 000 EUR 2021 till 390 000 EUR 2022, vilket motsvarar en minskning med 3,7 %, vilket främst berodde på förändrade arbetsmetoder med ett större antal möten på distans. Parlamentet noterar dessutom att EU-domstolen inte har någon särskild budgetpost för sin ordförandes uppdrag och resor. Parlamentet noterar slutligen att budgetposten för alla domstolsledamöternas uppdrag minskade från 280 000 EUR 2021 till 270 000 EUR 2022, vilket motsvarar en minskning på 3,6 %, vilket också främst berodde på ökad användning av videokonferensverktyg.

12.Europaparlamentet noterar att de exceptionella åtgärderna i samband med covid-19-pandemin fasades ut under 2022 och att EU-domstolen började fungera normalt. Parlamentet välkomnar i detta avseende att antalet besökare ökade till 11 653 personer 2022, vilket dock fortfarande inte är på samma nivå som före pandemin, då man hade 17 136 besökare (2019), men att detta också delvis kan bero på nya möjligheter att besöka EU-domstolen virtuellt.

13.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU-domstolens 70-årsjubileum, som utgör en mycket viktig årsdag för hela unionen, firades 2022. Parlamentet välkomnar att EU-domstolen utnyttjade möjligheten att lansera initiativ på temat ”föra rättvisan närmare medborgarna”, däribland det nya initiativet att erbjuda en strömningstjänst för domstolsförhandlingar på webbplatsen Curia.

14.Europaparlamentet noterar att 68 % av de nya målen i domstolen 2022 rörde begäran om förhandsavgörande, 24 % var överklaganden av tribunalens beslut och 4 % var talan mot medlemsstaterna om fördragsbrott. Parlamentet noterar dessutom att 46 % av de nya målen i tribunalen 2022 avsåg talan om ogiltigförklaring av rättsakter som antagits av unionens institutioner, 30 % avsåg immateriella rättigheter och 7 % avsåg tvister mellan unionens institutioner och deras personal.

15.Europaparlamentet noterar att antalet mål som anhängiggjordes vid de två domstolarna under 2022 är jämförbart med föregående år (1 710 mål 2022 jämfört med 1 720 mål 2021) och understryker att domstolen och tribunalen tillsammans kunde avsluta 1 666 mål under 2022 jämfört med 1 723 under 2021, vilket motsvarar genomsnittet under de senaste åren (1 692 mål per år mellan 2018 och 2021). Parlamentet noterar dock att det totala antalet pågående mål ökar, med 2 585 pågående mål under 2022 jämfört med 2 541 under 2021.

16.Europaparlamentet noterar att den genomsnittliga handläggningstiden för mål som anhängiggjordes vid domstolen förblev samma som under föregående år, nämligen 16,4 månader 2022 jämfört med 16,6 månader 2021. Parlamentet välkomnar att den genomsnittliga handläggningstiden för mål som anhängiggjordes vid tribunalen minskade jämfört med föregående år, nämligen 16,2 månader 2022 jämfört med 17,3 månader 2021.

17.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen har tillhandahållit en sammanfattning av antalet och typen av internrevisioner som genomförts vid EU-domstolen och en sammanfattning av rekommendationerna och de åtgärder som vidtagits till följd av dessa rekommendationer i enlighet med artikel 118.8 i budgetförordningen. Parlamentet noterar att internrevisorn har ett årligt arbetsprogram med en flerårig komponent.

18.Europaparlamentet noterar att de viktigaste internrevisionerna 2022 gällde förvaltning av bankkonton, likviditetsförvaltning och verkställande av betalningar, försäkringsavtal och risktäckning, spridning av hållbarhetsinformation och översättningshanteringsflöde.

19.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen i svaren på frågeformuläret från parlamentets budgetkontrollutskott, som ingick i det nuvarande förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, nämner att internrevisionerna gav upphov till många rekommendationer som välkomnats av de berörda avdelningarna. Parlamentet begär att parlamentet informeras om rekommendationerna från internrevisorn inte följs upp av de berörda avdelningarna.

20.Europaparlamentet noterar att domstolen består av 27 domare och 11 generaladvokater och att ingen ny domare tillträdde 2022. Parlamentet noterar dessutom att tribunalen består av 54 domare och att 8 nya domare tillträdde under 2022.

21.Europaparlamentet noterar med oro att domstolen och tribunalen fortfarande har en mycket obalanserad könsfördelning och att fem av de åtta nya domarna i tribunalen 2022 var män och tre var kvinnor. Parlamentet upprepar sin uppskattning av skrivelsen från tribunalens ordförande till regeringskonferensens ordförande 2021, där medlemsstaterna uppmanas att ta hänsyn till behovet av en jämn könsfördelning när de nominerar domarkandidater. Parlamentet beklagar att skrivelsen fortfarande inte har besvarats.

22.Europaparlamentet uppskattar att EU-domstolen, som en del av sina svar på frågeformuläret från parlamentets budgetkontrollutskott, lämnade mycket detaljerad information om personalfördelningen i slutet av 2022.

23.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen i slutet av 2022 hade 2 253 anställda, dvs. en liten ökning från 2 247 anställda i slutet av 2021 och 2 239 i slutet av 2020. Parlamentet noterar att den övergripande könsfördelningen i slutet av 2022 var 893 män, vilket motsvarar 40 %, och 1 360 kvinnor, vilket motsvarar 60 %. Parlamentet noterar dessutom att den totala fördelningen mellan personalkategorierna var 1 300 tjänstemän (58 %), 774 tillfälligt anställda (34 %) och 179 kontraktsanställda (8 %), vilket utgör en liten minskning av andelen anställda som är tjänstemän jämfört med 2021, vilket återspeglas av en liten ökning av andelen tillfälligt anställda och ingen förändring när det gäller kontraktsanställda.

24.Europaparlamentet noterar att könsfördelningen i den högsta ledningen var nio män och sex kvinnor, vilket motsvarar 60 % män och 40 % kvinnor. Parlamentet noterar att könsfördelningen bland mellanchefer var 36 män och 24 kvinnor, vilket också motsvarar 60 % män och 40 % kvinnor.

25.Europaparlamentet välkomnar att alla EU-nationaliteter är representerade bland EU‑domstolens personal. Parlamentet beklagar dock att medborgare från vissa medlemsstater är överrepresenterade. Parlamentet noterar i detta avseende att franska medborgare utgör 505 av de 2 253 anställda, vilket motsvarar 22 %, och att överrepresentationen är ännu högre bland assistenter (AST), där de utgör 223 av 719 anställda, vilket motsvarar 31 %. Parlamentet noterar att belgiska och italienska medborgare är överrepresenterade på AD-nivå, med 108 respektive 97 anställda av 1 274. Parlamentet noterar också att Cypern är det mest underrepresenterade landet med endast två medborgare som är tjänstemän och tillfälligt anställda i AD-kategorin och inga medborgare med tjänster i kategorierna AST och sekreterare/kontorspersonal (AST-SC). Parlamentet noterar att EU-domstolen bör sträva efter att uppnå en jämnare representation av unionsmedborgare i alla kategorier och garantera en lämplig geografisk fördelning.

26.Europaparlamentet uppmuntrar EU-domstolen att främja en flerspråkig arbetsmiljö. Parlamentet påpekar att även om det i artikel 36 i kapitel 8 i domstolens rättegångsregler anges att rättegångsspråket kan vara vilket EU-språk som helst (bulgariska, tjeckiska, danska, nederländska, engelska, estniska, finska, franska, tyska, grekiska, ungerska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska eller svenska) utförs det dagliga administrativa arbetet ändå till 90 % på franska. Parlamentet uppmuntrar till ökad användning av EU:s två andra arbetsspråk, nämligen tyska och engelska, i EU-domstolens dagliga administrativa arbete för att främja flerspråkighet och göra arbetsplatsen mer tillgänglig för medborgare från alla medlemsstater, även från de medlemsstater där franska inte lärs ut i skolorna. Parlamentet noterar att detta också skulle bidra till en jämnare fördelning av nationaliteter bland EU-domstolens personal samt uppmanar alla institutioner att garantera flerspråkighet.

27.Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts i den interinstitutionella högnivågruppen för att göra Luxemburg mer attraktivt för personal. Parlamentet uppmuntrar EU-domstolen att fortsätta att samarbeta med de andra Luxemburgbaserade institutionerna om olika åtgärder, inbegripet idén om att införa ett särskilt bostadsbidrag för att kompensera för de höga hyrorna som särskilt personalen i lägre lönegrader känner av och för att se till att EU-domstolens personal beviljas lämpliga arrangemang för sina levnadsvillkor. Parlamentet begär att parlamentet informeras om framstegen med alla sådana initiativ.

28.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU-domstolen den 1 maj 2022 införde ett nytt system för distansarbete som gör det möjligt att arbeta hemifrån två dagar i veckan. Parlamentet noterar dessutom att systemet gör det möjligt för personal att arbeta utanför anställningsorten upp till tio dagar per år, och att en undersökning bland chefer visade att det finns en allmän tillfredsställelse med denna möjlighet som har visat sig vara förenlig med tjänstens goda funktion.

29.Europaparlamentet noterar med oro att sjukfrånvaron inom EU-domstolen var 23 702 dagar 2022, vilket motsvarar en ökning med 38 % jämfört med 2021 då antalet dagar var 17 138. Parlamentet noterar samtidigt att sjukfrånvaron var 25 629 dagar 2019 och att den relativt låga nivån under 2021 kan vara kopplad till covid-19-pandemin.

30.Europaparlamentet noterar med oro att 46 anställda rapporterade utmattning av arbetsrelaterade skäl, medan EU-domstolens läkarmottagning uppskattar att 23 anställda under 2022 uppvisade symtom som skulle kunna kopplas till en utbrändhetsdiagnos. Parlamentet noterar att EU-domstolen har erbjudit chefer utbildning för att öka medvetenheten om de olika riskerna i samband med utbrändhet och om personalens välbefinnande. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att fortsätta att fokusera på detta problem, att fundera vidare på hur utbrändhet kan förebyggas och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa personalens välbefinnande i syfte att minska antalet fall kopplade till utbrändhet. Parlamentet föreslår att EU-domstolen och andra institutioner inrättar ett kommentarsfält där personalen kan lämna kommentarer med garanti för att personalen inte kommer att utsättas för repressalier. Parlamentet begär med kraft att innehållet i ett sådant kommentarsfält tas på allvar och analyseras för att bidra till att identifiera och åtgärda orsaker till utbrändhet.

31.Europaparlamentet uppmuntrar personalenheten att bli mer medveten om följderna av och symtomen på långtidscovid, andra virussjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Parlamentet begär med kraft att EU-domstolens och alla andra EU-institutioners sjukförsäkringar ska täcka kostnaderna för de behandlingar som krävs vid sådana tillstånd.

32.Europaparlamentet noterar att det just nu pågår en administrativ utredning av ett fall som kan utgöra sexuella trakasserier och som inleddes 2023 avseende händelser som ägde rum 2022.

33.Europaparlamentet uppskattar att EU-domstolen erbjuder utbildning för att främja och uppmuntra mångfald inom sina avdelningar. Parlamentet noterar dessutom att EU-domstolen har 27 anställda med funktionsnedsättning, varav 14 anses ha en allvarlig funktionsnedsättning. Parlamentet uppskattar att det under 2022 har skett en betydande uppföljning av en internrevision från 2021 för att garantera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

34.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen tog emot 267 praktikanter under 2022. Parlamentet noterar med uppskattning att EU-domstolen, i enlighet med parlamentets rekommendation, beslutade att från och med hösten 2022 ge alla praktikanter ersättning, utom de som får bidrag från andra källor. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att undersöka om det finns en proportionell representation av praktikanter från alla medlemsstater.

35.Europaparlamentet beklagar att EU-domstolen tog emot oavlönade praktikanter under 2022, oavsett om det skedde under övergångsperioden efter antagandet av det nya beslutet om praktiktjänstgöring i november 2021 eller till följd av alternativa finansieringskällor. Parlamentet betonar kontrasten mellan EU-domstolen, som saknar en policy för betald praktiktjänstgöring, och andra EU-institutioner som har en sådan policy. Parlamentet uppmanar enträget EU-domstolen att skapa transparens avseende de externa finansieringskällorna för oavlönade praktikanter och att diskutera skälen till upprätthållandet av denna policy.

36.Europaparlamentet fortsätter att uppskatta de reformer som genomfördes 2021 när det gäller uppförandekoden och intresseförklaringarna för domstolens och tribunalens ledamöter, vilket tillsammans med de nya kraven för ledamöternas meritförteckningar utgör en förbättring av transparensen i samband med EU-domstolen. Parlamentet anser dock att giltigheten hos och nyttan med intresseförklaringarna skulle förbättras genom någon form av verifiering och kvalitetskontroll.

37.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen sedan 2018 har offentliggjort en förteckning över den externa verksamhet som utförs av ledamöterna i både domstolen och tribunalen. Parlamentet noterar att förteckningen är svår att förstå för allmänheten och rekommenderar att den görs mer informativ genom att inkludera information om den externa verksamhetens art. Parlamentet betonar att ledamöterna förväntas ägna sig fullt ut åt att utföra sina uppgifter vid EU-domstolen och att de endast får utföra extern verksamhet om den hör samman med utförandet av deras uppgifter och efter beviljat förhandstillstånd och endast om denna verksamhet är förenlig med kraven i uppförandekoden och, i synnerhet, med skyldigheten att vara tillgänglig för domstolsverksamhet.

38.Europaparlamentet noterar beslutet från 2021 om ledamöternas resor, tjänsteresor och användning av förare och bilar, vilket innebär att ledamöterna måste täcka alla driftskostnader för användning av ett fordon som inte omfattas av en uppdragsorder utöver 10 000 km. Parlamentet anser att bilparken inte under några omständigheter bör användas utanför det strikta utförandet av EU-domstolsledamöternas uppgifter. Parlamentet uppmanar alla unionsinstitutioner att enas om ett enhetligt system som ska tillämpas horisontellt, vilket skulle minska förvirringen och öka transparensen och effektiviteten när det gäller användningen av offentliga medel.

39.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen utbildar alla nyanställda om alla etiska aspekter samt om tjänstemäns och andra anställdas rättigheter och skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna, vilket även omfattar visselblåsning, förbud mot trakasserier, förebyggande av intressekonflikter och andra etiska frågor. Parlamentet välkomnar också anordnandet av sex kurser om regler för gott uppförande med deltagande av 70 anställda och elva kurser om internkontroll med deltagande av 80 anställda. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att göra det obligatoriskt för alla anställda att, oavsett anställningstid, delta i en kurs om regler för gott uppförande, för att främja en säker och produktiv arbetsplats och en etisk hantering av ärenden.

40.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att inga nya utredningar som berörde EU-domstolen inleddes av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 2022, men att en utredning fortfarande pågår om personalens beteende som kan utgöra ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter, och att man i fyra ärenden avseende EU-domstolen, som behandlades av Europeiska ombudsmannen, inte fann några administrativa missförhållanden, vilket innebar att Europeiska ombudsmannen inte utfärdade några rekommendationer avseende EU-domstolen 2022. Parlamentet konstaterar att inga fall om visselblåsning i EU-domstolen rapporterades under 2022.

41.Europaparlamentet beklagar djupt att den nya uppförandekod för anställda som ursprungligen förväntades slutföras före slutet av 2021 fortfarande inte hade slutförts i slutet av 2022. Parlamentet noterar att den nya uppförandekoden förväntades antas i slutet av 2023 men att antagandeprocessen ännu pågår. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att utan dröjsmål slutföra och anta en ny uppförandekod, i enlighet med uppmaningar från tidigare ansvarsfrihetsförfaranden, och begär att parlamentet informeras om dess antagande och innehåll så snart som möjligt.

42.Europaparlamentet välkomnar att inga intressekonflikter upptäcktes 2022. Parlamentet noterar att 112 ansökningar enligt artikel 16 i tjänsteföreskrifterna avseende yrkesverksamhet efter avslutad tjänstgöring behandlades och att alla godkändes. Parlamentet noterar dessutom att nio förklaringar om extern verksamhet under tjänstledighet granskades och att alla godkändes. Parlamentet anser att detta område potentiellt skulle kunna granskas av internrevisorn eller EU:s föreslagna etikorgan.

43.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen påskyndade genomförandet av ett integrerat ärendehanteringssystem (Siga), som kommer att göra det möjligt för EU‑domstolen att använda ett helt digitalt, säkert och integrerat arbetsflöde, och välkomnar att EU-domstolen gjorde framsteg med genomförandet av HAN/Ares‑programmet för EU-domstolens alla administrativa tjänster. Parlamentet uppmanar EU‑domstolen att hålla parlamentet informerat om ett sådant genomförande som en del av det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

44.Europaparlamentet uppskattar att EU-domstolen beslutade att sluta använda molnplattformar för känsliga rättsliga uppgifter som behandlas, för att skydda uppgifterna och systemägandet med målsättningen att lagra alla sina uppgifter på plats och att inte vara kritiskt beroende av något externt system. Parlamentet välkomnar vidare EU-domstolens policy att undvika att använda verktyg eller infrastruktur som finns i molnet för att hantera icke-offentlig information, för att skydda personuppgifter och behålla en fullständig kontroll över sina system och uppgifter.

45.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den uppåtgående trenden när det gäller användningen av e-Curia, eftersom 94 % av ingivandena till tribunalen gjordes via e‑Curia under 2022 jämfört med 93 % under 2021 och utnyttjandegraden av e-Curia vid domstolen var ungefär 87 % för alla ingivanden på detta sätt under 2022 jämfört med 85 % under 2021.

46.Europaparlamentet noterar att Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) inte meddelade några ytterligare utredningar 2022. Parlamentet väntar med intresse på beslutet om utredningen från början av 2021 om användningen av externa webbtjänster och skyldigheten att offentliggöra det väsentliga i ett gemensamt avtal mellan personuppgiftsansvariga. Parlamentet väntar också med intresse på beslutet om utredningen av molntjänster som tillhandahålls av Amazon Web Services och Microsoft inom ramen för Cloud II-avtal och som används av unionens institutioner, organ och byråer.

47.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen överväger hur och i vilken utsträckning digital teknik bör användas i dess arbete, exempelvis för identifiering av likheter mellan mål, översättning, konvertering av tal till text och automatiska sammanfattningar av långa dokument. Parlamentet understryker att, i synnerhet för en rättslig institution som EU-domstolen, måste automatiserade processer alltid användas med beaktande av de etiska aspekterna och kompletteras med mänsklig tillsyn och kontroll. Parlamentet betonar vikten av att kunna göra korsreferenser mellan mål med hjälp av nyckelord och nyckelindikatorer för att hitta överlappningar eller mönster i målen. Parlamentet uppmuntrar också EU-domstolen att undersöka möjligheterna att förbättra överföringen av information till domare och deras team.

48.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen använder operativsystem med öppen källkod i ungefär en tredjedel av sina servrar och att den i första hand väljer att förlita sig på interna system, baserade på teknik med öppen källkod, eftersom detta gör det möjligt för EU-domstolen att behålla teknisk kontroll över sina system och kontrollera datalagringen och dataflödena och därmed säkerställa bättre dataskydd och integritet. Parlamentet uppmuntrar EU-domstolen att ansluta sig till initiativet för öppen källkod, som lanserades av Europeiska datatillsynsmannens genom dess genomförande av Nextcloud-lösningarna med öppen källkod.

49.Europaparlamentet uppmanar domstolen att på sin webbplats tillgängliggöra alla akter som rör ett mål efter det att domen har offentliggjorts och samtidigt säkerställa att privat eller känslig information inte avslöjas för att skydda personuppgifter.

50.Europaparlamentet välkomnar EU-domstolens satsning på att integrera verktyg för artificiell intelligens i sitt arbete och att en övergripande strategi för artificiell intelligens antogs i juli 2023. Parlamentet understryker att det är av avgörande betydelse att artificiell intelligens används på ett sätt som till fullo bevarar de rättsliga processernas oberoende, kvalitet och ostördhet, tar full hänsyn till etiska frågor och används under mänsklig tillsyn samt möjliggör mänskligt ingripande för att undvika negativa konsekvenser eller risker eller gör det möjligt att stoppa systemet om det inte fungerar som avsett. Parlamentet välkomnar att EU-domstolen har inrättat en nämnd för artificiell intelligens som ska ta itu med etiska aspekter och fastställa tydliga gränser för användningen av artificiell intelligens. Parlamentet påminner om att EU-domstolen bör säkerställa fullständig användarkontroll i enlighet med europeiska etiska stadgan om användning av artificiell intelligens i rättssystemen och deras miljö. Parlamentet förväntar sig att personalriktlinjer för användningen av artificiell intelligens antas i slutet av hösten 2023 och begär att parlamentet hålls informerat om innehållet i dessa riktlinjer.

51.Europaparlamentet noterar med oro att EU-domstolen rapporterar att antalet cyberattacker fortsatte att öka under 2022. Parlamentet är lättat över att alla attacker, trots deras mångfald och antal, hanterades av de befintliga skyddssystemen eller av det särskilda teamet för incidenthantering vid EU-domstolen, enligt svaren på de frågor som parlamentets budgetkontrollutskott ställde till EU-domstolen i oktober 2023. Parlamentet välkomnar samtidigt att EU-domstolen aktivt deltar i relevanta interinstitutionella unionsstrukturer för att stärka EU-institutionernas övergripande cybersäkerhet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU-domstolens ledning att fortsätta att prioritera en stärkt cybersäkerhet och att proaktivt undersöka vilken aspekt av it-infrastrukturen som gör EU-domstolen sårbar för attacker och att snarast åtgärda detta samt säkerställa regelbundna revisioner och tester av sitt it-försvar.

52.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen analyserade möjligheterna till öppna data 2022 och 2023 och att EU-domstolen har för avsikt att dela all offentliggjord information på sin webbplats som öppna data. Parlamentet råder dock EU-domstolen att ha granskare innan den offentliggör information som öppna data, med beaktande av säkerhet, konfidentialitet, rätten till integritet och immateriella rättigheter.

53.Europaparlamentet noterar med intresse att EU-domstolen har inrättat en arbetsgrupp med företrädare för olika delar av EU-domstolen och dess personalkommitté för att reflektera över hur utnyttjandet av EU-domstolens lokaler kan optimeras, och att dess slutsatser lades fram 2023. Parlamentet begär att parlamentet hålls informerat om genomförandet av dessa slutsatser och konsekvenserna för arbetsplatsens organisation.

54.Europaparlamentet noterar med intresse att en internrevision har genomförts när det gäller byggnadernas tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och att EU‑domstolen, till följd av ny lagstiftning i Luxemburg, genomför lämpliga åtgärder. Parlamentet välkomnar att dessa åtgärder bland annat innebär att rättssalar görs tillgängliga för personer med nedsatt rörlighet, exempelvis genom taktila ledstråk och ledstänger. Parlamentet begär att parlamentet hålls informerat om ytterligare initiativ på detta område.

55.Europaparlamentet uppskattar i hög grad att EU-domstolen utarbetar en separat årsrapport om institutionens miljöavtryck, som skulle kunna fungera som förebild för andra institutioner.

56.Europaparlamentet gratulerar EU-domstolen till de resultat som uppnåtts när det gäller att avsevärt minska dess allmänna konsumtion 2022 jämfört med basåret 2015. Parlamentet finner det särskilt imponerande att uppvärmningen minskade med 23,6 %, pappersförbrukningen med 42,6 %, matsalsavfallet med 49,9 % och växthusgasutsläppen med 31,7 %.

57.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen har installerat solpaneler på 3 447,8 m2, som producerade 452 959 kWh under 2022. Parlamentet uppmuntrar EU-domstolen att fortsätta sträva efter att hitta möjligheter när det gäller minskad allmän konsumtion, materialåtervinning och produktion av förnybar energi.

58.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen har tagit flera initiativ för att främja och öka hållbar mobilitet, däribland bidrag till kollektivtrafik, bidrag till lånecyklar, förbättrade cykelparkeringar och förbättrade anläggningar för hybridbilar och elbilar.

59.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen har ett brett spektrum av servicenivåavtal med andra unionsinstitutioner, vilket bidrar till att minska kostnaderna för de berörda institutionerna och säkerställer att liknande förfaranden, metoder och arbetsflöden används inom institutionerna. Parlamentet uppskattar särskilt servicenivåavtalen med kommissionens byrå för löneadministration och individuella ersättningar och servicenivåavtalet med kommissionens generaldirektorat för digitala tjänster som en tjänsteleverantör och värd för EU-domstolens informationssystem, däribland eCuria och Curia-portalen. Parlamentet noterar även det fortsatta samarbetet inom den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning. Parlamentet välkomnar slutligen att ett nytt servicenivåavtal undertecknades med Europeiska unionens publikationsbyrå 2023 efter förhandlingar under 2022 som täcker alla aspekter av samarbetet för första gången.

60.Europaparlamentet noterar med uppskattning att EU-domstolen, tillsammans med unionens övriga institutioner, organ och byråer, har inlett en gemensam upphandling av olycksfallsförsäkring i enlighet med artikel 73 i tjänsteföreskrifterna.

61.Europaparlamentet välkomnar att samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) har utvecklats ytterligare och att ett samförståndsavtal har undertecknats för att skapa ett djupgående samarbete om bibliografiska tjänster och dokumenttjänster till nytta för båda institutionerna. Parlamentet välkomnar dessutom att särskild utbildning har föreslagits för åklagare vid Europeiska åklagarmyndigheten så att de kan bekanta sig med EU-domstolens verksamhet.

62.Europaparlamentet uppskattar att EU-domstolen samarbetar fullt ut med Olaf, revisionsrätten, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska ombudsmannen, bland annat genom att se till att dess interna beslut om Olafs utredningar uppdateras så att de senaste kraven uppfylls.

63.Europaparlamentet uppmuntrar domstolen att dela antalet immaterialrättsliga mål och de specifika tvistefrågorna med kommissionen och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet för att undersöka skälen till att 30 % av de berörda målen i tribunalen under 2022 gällde immateriella rättigheter, i syfte att bidra till att identifiera eventuella luckor i unionens lagstiftningsakter. Parlamentet anser att man skulle kunna undvika att belasta unionens budget med hanteringen av dessa ärenden om en specifik tvistefråga skulle kunna identifieras och lösas genom en ny unionslagstiftningsakt.

64.Europaparlamentet noterar den verksamhet som bedrivs av Europeiska unionens rättsliga nätverk och som bidrar till att främja och underlätta samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna, särskilt när det gäller rättslig övervakning, juridisk forskning, flerspråkig terminologi och ny teknik, samt till att främja sammanförandet av de mest effektiva metoderna inom rättskipningen.

65.Europaparlamentet noterar att budgeten för kommunikation under 2022, som omfattar utarbetande av innehåll och tryckning av interna och externa publikationer, uppgick till 527 500 EUR, vilket motsvarar ökning med 3,3 % jämfört med 2021.

66.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen har utnyttjat sitt 70-årsjubileum som en möjlighet att stärka sin transparens och kommunikation med unionsmedborgarna och organisera två öppna hus med möjlighet för medborgarna att ställa frågor på plats. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att överväga att följa upp dessa initiativ även under de kommande åren.

67.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU-domstolen under 2022 började erbjuda en strömningstjänst för domstolsförhandlingar i stora avdelningen, vilket ger allmänheten möjlighet att bättre förstå hur EU-domstolen fungerar. Parlamentet uppmanar EU-domstolen att bredda detta initiativ för att öka transparensen.

68.Europaparlamentet välkomnar att EU-domstolen aktivt deltar i projektet EU Voice som inletts av Europeiska datatillsynsmannen för att interagera med allmänheten och som syftar till att främja användningen av decentraliserade och fria sociala nätverk med öppen källkod som ett alternativ till immaterialrättsligt skyddade nätverk.

69.Europaparlamentet anser att eftersom domstolen i allt högre grad måste avgöra frågor av konstitutionell karaktär och som rör mänskliga rättigheter och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör transparensen och öppenheten i unionens rättsliga process stärkas. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av ett strömningssystem för domstolsförhandlingar som syftar till att stärka dimensionen av EU-domstolen som en domstol för medborgarna genom att öka tillgängligheten för allmänheten. Parlamentet betonar i detta avseende att det nya strömningssystemet gradvis måste kompletteras med ytterligare externa kommunikationsmedel som kommer att göra institutionens arbete synligare.

70.Europaparlamentet välkomnar att ett initiativ med besök på distans vid EU-domstolen lanserades 2022 efter att pilotfasen slutfördes 2021, för att informera ungdomar mellan 15 och 18 år om EU-domstolen och om hur domstolens rättspraxis påverkar deras vardag samt öka deras förståelse av sina rättigheter i egenskap av unionsmedborgare och av unionens demokratiska värden. Parlamentet uppmuntrar EU-domstolen att utvidga dessa besök på distans som riktar sig till ungdomar till personer mellan 15 och 29 år. Parlamentet uppmuntrar dessutom EU-domstolen att även erbjuda besök på distans för medborgare i alla åldrar, och betonar att sådana besök bör vara så tillgängliga som möjligt för alla européer.

71.Europaparlamentet noterar att EU-domstolen, tillsammans med flera andra EU‑institutioner, aktivt deltar i ett projekt som Europeiska datatillsynsmannen har inlett med regelbunden publicering på det decentraliserade sociala nätverket Mastodon med hjälp av en fri programvara med öppen källkod. Parlamentet noterar att EU-domstolen även använder plattformarna X (tidigare Twitter) och LinkedIn, och att EU-domstolen fortsatte med sin tidigare praxis att publicera både på plattformarna X (tidigare Twitter) och Mastodon så snart en teknisk lösning som möjliggör automatisk parallell publicering kunde hittas. Parlamentet uppmuntrar EU-domstolen att regelbundet posta innehåll på de sociala medieplattformar där den är närvarande för att undvika inaktiva konton på sociala medier eftersom det kan ge intryck av passivitet i EU-domstolens dagliga arbete.