av följande skäl:(1)I rådets direktiv 1999/105/EGRådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT L 11, 15.1.2000, s. 17). fastställs regler för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.
(2)Omkring 45 % av unionens landareal är täckt av skog som spelar en mångsidig roll som omfattar sociala, ekonomiska, miljömässiga, ekologiska och kulturella funktioner. Skogarna har bland annat en grundläggande funktion som kolsänka i politiken för att begränsa klimatförändringarna. Högkvalitativa, klimatanpassade och diversifierade skogsodlingsmaterial är avgörande för att tillgodose dessa behov. [Ändr. 1]
(3)Mot bakgrund av den nya tekniska och vetenskapliga utvecklingen, uppdateringen av reglerna och föreskrifterna i OECD:s system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handelDecision of the Council Establishing the OECD Scheme for the Certification of Forest Reproductive Material Moving in International Trade [OECD/LEGAL/0355]. (OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor), unionens nya politiska prioriteringar när det gäller hållbarhet, anpassning till klimatförändringar och biologisk mångfald, särskilt den europeiska gröna givenMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final)., samt erfarenheterna från genomförandet av direktiv 1999/105/EG, bör det direktivet ersättas med en ny rättsakt. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av de nya reglerna i hela unionen, bör den akten anta formen av en förordning.
(4)Syftet med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor är att främja produktion och användning av frön, växtdelar och växter som har samlats in, bearbetats och saluförts på ett sätt som garanterar hög kvalitet på och tillgång till skogsodlingsmaterial. På grund av skogscyklernas längd och kostnaden för planteringar och långsiktiga skogsinvesteringar är det viktigt att skogsbrukare får fullt tillförlitlig information om ursprunget och de genetiska egenskaperna hos det skogsodlingsmaterial som de använder i planteringen. OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor tillgodoser detta behov genom certifiering och spårbarhet. Det spelar en viktig roll genom att hjälpa världens skogar att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Tonvikten läggs på att bevara arternas mångfald och säkerställa en hög genetisk mångfald inom arter och fröpartier och på så sätt öka skogsodlingsmaterialets potential för anpassning inför framtida återplantering av ett område med träd (återbeskogning) och skapande av nya skogar (beskogning). Återbeskogning kan krävas när delar av en befintlig skog har påverkats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, utbrott av sjukdomar eller skadegörare eller andra katastrofer.
(5)I den europeiska gröna given fastställs kommissionens åtagande att ta itu med klimatförändringar och miljörelaterade utmaningar. Den syftar till att ställa om unionens ekonomi för en hållbar framtid. Unionens regler om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial måste vara förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitetEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). och med de tre genomförandestrategierna i den europeiska gröna given: den nya EU-strategin för klimatanpassningMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final)., den nya EU-skogsstrategin för 2030Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021) 572 final). och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).
(6)Enligt förordning (EU) 2021/1119 ska relevanta unionsinstitutioner och medlemsstaterna säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna. Ett av målen för den nya EU-strategin för klimatanpassning är därför att påskynda unionens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna, bland annat genom att ändra reglerna om skogsodlingsmaterial. Unionslagstiftningen bör uppmuntra produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i hela unionen. I detta syfte bör medlemsstaternas i direktiv 1999/105/EG fastställda möjlighet att begränsa godkännandet av vissa frökällor och förbjuda saluföring av vissa skogsodlingsmaterial till slutanvändare avskaffas.
(7)Den nya EU-skogsstrategin för 2030 har som främsta mål en effektiv beskogning och bevarande och återställande av skog i unionen, för att bidra till att öka upptaget av koldioxid, minska förekomsten och omfattningen av skogsbränder och främja bioekonomin, med full respekt för ekologiska principer som gynnar den biologiska mångfalden. Att säkerställa återställandet av skogar och ett förstärkt hållbart skogsbruk är av avgörande betydelse för klimatanpassning och motståndskraftiga skogar. I detta avseende anges i den nya EU-skogsstrategin att en anpassning av skogarna till klimatförändringarna och återställandet av skogar efter klimatskador kommer att kräva stora mängder lämpligt skogsodlingsmaterial. Detta medför behovet av insatser för att säkra och på ett hållbart sätt använda de skogsgenetiska resurser som ett mer klimatsäkert skogsbruk är beroende av. Det krävs också insatser för att öka produktionen av och tillgången till sådant skogsodlingsmaterial, ge bättre information om dess lämplighet för klimatmässiga och ekologiska förhållanden samt stärka den gemensamma produktionen och överförandet av materialet över nationella gränser inom unionen. Yrkesmässiga aktörer bör därför vara skyldiga att i förväg lämna information till användarna om skogsodlingsmaterialets lämplighet för klimatmässiga och ekologiska förhållanden.
(8)EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 syftar till att unionens biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig. Inom ramen för denna strategi bör unionslagstiftningen lägga tonvikten vid bevarandet av artmångfalden och säkerställa en hög genetisk kvalitet och mångfald inom arter och fröpartier. Detta syftar till att underlätta tillgången på högkvalitativt och genetiskt diversifierat skogsodlingsmaterial som är anpassat till nuvarande och förväntade framtida klimatförhållanden. Att bevara och förbättra skogarnas biologiska mångfald, inklusive trädens genetiska variation, är av avgörande betydelse för ett hållbart skogsbruk och för att stödja skogarnas anpassning till klimatförändringarna. Trädarter och artificiella hybrider enligt denna förordning bör vara genetiskt lämpade för de lokala förhållandena och av hög kvalitet. [Ändr. 2]
(9)Det finns en långsiktig gränsöverskridande dimension på grund av att den redan observerade migrationen av vegetationszoner norrut förväntas öka i hastighet avsevärt under de kommande decennierna. Kravet i denna förordning på att tillhandahålla information om de zoner där frö kan planteras eller där skogsodlingsmaterial är anpassat till de lokala förhållandena skulle därför vara en mycket användbar tillgång för skogsbrukare. De behöriga myndigheterna bör därför utse zoner med angivelse att i dessa zoner är fröna lämpade för de lokala förhållandena och kan sås (överföringszoner för frö). På samma sätt bör de utse områden med angivelse att i dessa områden är skogsodlingsmaterialet anpassat till de lokala förhållandena (användningsområden).
(10)I direktiv 1999/105/EG definieras skogsodlingsmaterial med avseende på dess betydelse för skogsbruksändamål i hela eller delar av unionen, men det är fortfarande vagt när det gäller dessa skogsbruksändamål. För tydlighetens skull förtecknas i denna förordnings tillämpningsområde de ändamål för vilka det är viktigt att använda högkvalitativt skogsodlingsmaterial.
(11)Skogsodlingsmaterial får produceras för användning vid beskogning/återbeskogning och andra typer av trädplantering och för flera olika ändamål, såsom produktion av virke och biomaterial, bevarande av biologisk mångfald, återställande av skogsekosystem, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringar samt bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.
(12)Forskning har visat att bedömningen och godkännandet av frökällor i förhållande till det särskilda ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet kommer att användas är av yttersta vikt. Dessutom har plantering av högkvalitativt skogsodlingsmaterial på rätt plats en positiv inverkan på det ändamål för vilket detta skogsodlingsmaterial används. På rätt plats innebär det att skogsodlingsmaterialet är genetiskt och fenotypiskt lämpat för den plats där det odlas, inklusive relevanta klimatprognoser för det.
(13)För att säkerställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial som svar på den ökade efterfrågan är det nödvändigt att undanröja alla faktiska eller potentiella handelshinder som kan hindra den fria rörligheten för skogsodlingsmaterial inom unionen. Detta mål kan endast uppnås om unionsreglerna om skogsodlingsmaterial inför högsta möjliga standarder.
(14)Unionens regler om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial bör ta hänsyn till praktiska behov och bör endast tillämpas på vissa arter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Dessa arter och artificiella hybrider är viktiga för produktionen av skogsodlingsmaterial för beskogning, återbeskogning och andra typer av trädplantering och för produktion av virke och biomaterial, bevarande av biologisk mångfald, återställande av skogsekosystem, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringar samt bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.
(15)Syftet med denna förordning är att säkerställa produktion och saluföring av högkvalitativt skogsodlingsmaterial. För att bidra till att skapa motståndskraftiga skogar och återställa skogsekosystem bör användarna före köpet av skogsodlingsmaterial informeras om hur lämpligt detta skogsodlingsmaterial är för klimatförhållandena och de ekologiska förhållandena i det område där det kommer att användas.
(16)För att säkerställa att certifierat skogsodlingsmaterial anpassas till klimatförhållandena och de ekologiska förhållandena i det område areal där det planteras bör de behöriga myndigheterna bedöma frökällans hållbarhetsegenskaper under förfarandet för godkännande av frökällan. Dessa hållbarhetsegenskaper bör avse anpassningen av denna frökälla till klimatförhållandena och de ekologiska förhållandena samt trädens frihet från skadegörare och deras symtom.
(17)Skogsodlingsmaterial bör endast skördas från frökällor som har bedömts och godkänts av de behöriga myndigheterna för att säkerställa högsta möjliga kvalitet på detta skogsodlingsmaterial. Godkända frökällor bör registreras i ett nationellt register med en unik registerhänvisning och med hänvisning till en godkänd enhet.
(17a) För att upprätthålla fröernas kvalitet bör förpackningarna utformas så att de blir obrukbara när de har öppnats, vilket säkerställer att användarna blir medvetna om all manipulering av fröna och uppmuntrar dem att använda hela innehållet på rätt sätt, och man därmed undviker att fröna förvaras på fel sätt eller används när de sannolikt har blivit fördärvade. [Ändr. 3]
(18)För anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av internationella standarder bör användningen av biomolekylära metoder ingå som en kompletterande metod i förfarandet för godkännande av frökällor. Dessa biomolekylära metoder bör tillåtas för att bedöma frökällans ursprung eller för att kontrollera frökällan med avseende på förekomst av sjukdomsresistenta egenskaper med hjälp av molekylära markörer.
(19)Ett stambrev bör utfärdas av de behöriga myndigheterna i respektive medlemsstat för allt skogsodlingsmaterial som härrör (dvs. skördas) från godkända frökällor. Ett sådant stambrev säkerställer identifiering av skogsodlingsmaterialet, innehåller information om dess ursprung och tillhandahåller de lämpligaste uppgifterna för användarna och de behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen. Det bör vara tillåtet att utfärda stambrev i elektronisk form.
(19a) Varje medlemsstat bör upprätta och uppdatera en nationell förteckning över utfärdade stambrev och göra denna förteckning tillgänglig för kommissionen och nationella behöriga myndigheter i alla andra medlemsstater. [Ändr. 4]
(20)Endast skogsodlingsmaterial som har skördats från godkända frökällor bör sedan få certifieras och släppas ut på marknaden. Skogsodlingsmaterial bör certifieras som ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” av de behöriga myndigheterna och saluföras med hänvisning till dessa kategorier. Dessa typer av kategorier visar vilka av frökällans egenskaper som har bedömts och anger kvaliteten på skogsodlingsmaterialet. För skogsodlingsmaterial av lägre kvalitet (kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt”) kommer frökällan att kontrolleras med avseende på grundläggande egenskaper. För skogsodlingsmaterial av högre kvalitet (kategorierna ”individutvalt” och ”testat”) kommer föräldraträd att väljas ut för goda egenskaper och korsningsscheman utformas. När det gäller skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt”, uppskattas skogsodlingsmaterialets överlägsenhet på grundval av föräldraträdens egenskaper. När det gäller kategorin ”testat” måste skogsodlingsmaterialets överlägsenhet påvisas i jämförelse med antingen den frökälla från vilken skogsodlingsmaterialet har skördats eller med en referenspopulation. Skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” bör omfattas av enhetliga produktions- och saluföringskrav för att säkerställa öppenhet, lika konkurrensvillkor och den inre marknadens integritet.
(21)Certifieringsreglerna bör förtydligas när det gäller skogsodlingsmaterial som har producerats genom innovativa produktionsprocesser och i synnerhet produktionsmetoder för produktion av en särskild typ av skogsodlingsmaterial, nämligen kloner. Eftersom produktionsplatsen för dessa kloner kan skilja sig från den geografiska belägenheten av det ursprungliga trädet (dvs. frökällan) från vilket klonen eller klonerna härstammar, bör reglerna ändras för att garantera spårbarhet.
(22)Kraven för frökällor avsedda för bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser skiljer sig från kraven för frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial för kommersiella ändamål, på grund av de olika urvalskriterier som tillämpas för dessa två typer av frökällor. För att bevara och på ett hållbart sätt utnyttja skogsgenetiska resurser bör alla trädså många träd som möjligt från ett trädbestånd i skogen behållas. Detta är nödvändigt för att bidra till att öka den genetiska mångfalden inom en enda trädart. Å andra sidan bör endast träd med överlägsna egenskaper väljas när det gäller frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial för kommersiella ändamål. MedlemsstaternaYrkesmässiga aktörer bör därför tillåtas att göra undantag från de tillämpliga reglerna vad gäller godkännandet av frökällor och i förväg anmäla till den behöriga myndigheten dessa frökällor avsedda för bevarande av skogsgenetiska resurser till den behöriga myndigheten.[ Ändr. 5]
(23)Kategorin ”känd härkomst” är den minimistandard som krävs för saluföring av skogsodlingsmaterial, eftersom ett litet eller inget fenotypiskt urval av den frökälla som är avsedd för produktion av skogsodlingsmaterial i denna kategori har ägt rum. För att säkerställa spårbarhet bör den yrkesmässiga aktören registrera den geografiska belägenheten av den frökälla (dvs. härkomst) från vilken skogsodlingsmaterialet samlas in. Frökällans ursprung bör anges om det är känt. Detta är i linje med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och erfarenheterna från direktiv 1999/105/EG.
(24)I enlighet med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och efter tillämpning av direktiv 1999/105/EG bör den behöriga myndigheten bedöma frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i den valda kategorin på grundval av observationer av frökällans egenskaper, med beaktande av det särskilda ändamål för vilket det skogsodlingsmaterial som skördats från frökällan ska användas. Den övergripande kvaliteten av denna kategori bör säkerställas. Eftersom populationen bör uppvisa en hög grad av enhetlighet bör träd som har underlägsna egenskaper (t.ex. mindre storlek) jämfört med den genomsnittliga trädstorleken i den totala populationen avlägsnas.
(25)För att producera skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt” bör den yrkesmässiga aktören välja de komponenter i frökällan som kommer att användas i korsningsschemat på individuell nivå på grund av deras goda egenskaper när det gäller t.ex. anpassning till lokala klimatförhållanden och ekologiska förhållanden. Den behöriga myndigheten bör godkänna sammansättningen och det föreslagna korsningsschemat för dessa komponenter, fältutformningen, isoleringsförhållandena och frökällans geografiska belägenhet. Detta är viktigt för anpassningen till tillämpliga internationella standarder enligt OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och för att ta hänsyn till erfarenheterna från direktiv 1999/105/EG.
(26)Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat” bör omfattas av de strängaste möjliga kraven. Skogsodlingsmaterialets överlägsenhet bör fastställas genom att jämföra det med en eller helst flera godkända eller på förhand valda standarder. Den yrkesmässiga aktören väljer dessa standarder på grundval av det ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet i kategorin ”testat” ska användas. Om syftet med skogsodlingsmaterialet är klimatanpassning kommer det på så sätt att jämföras med standarder som har goda resultat när det gäller anpassning till lokala klimatförhållanden och ekologiska förhållanden (t.ex. frihet i praktiken från skadegörare och deras symtom). Efter valet av komponenterna i frökällan bör den yrkesmässiga aktören visa skogsodlingsmaterialets överlägsenhet genom jämförande tester eller uppskatta dess överlägsenhet genom att utvärdera frökällans genetiska komponenter. Den behöriga myndigheten bör involveras i varje steg i denna process. Den bör godkänna den experimentella utformningen och testerna för godkännandet av frökällan, kontrollera den dokumentation som tillhandahålls av den yrkesmässiga aktören och godkänna antingen resultaten av testerna avseende skogsodlingsmaterialets överlägsenhet eller den genetiska utvärderingen, beroende på vad som är tillämpligt. Detta är nödvändigt för anpassningen till tillämpliga internationella standarder enligt OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder, och för att ta hänsyn till erfarenheterna från direktiv 1999/105/EG.
(27)Bedömningen av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat” tar i genomsnitt 10 år. För att säkerställa ett snabbare marknadstillträde för skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat”, samtidigt som bedömningen av frökällan fortfarande pågår, bör medlemsstaterna ha möjlighet att tillfälligt godkänna sådana frökällor för en period på högst 10 år på hela eller delar av sitt territorium. Detta godkännande bör endast beviljas om de preliminära resultaten av den genetiska utvärderingen eller jämförande tester visar att frökällan kommer att uppfylla kraven i denna förordning när testerna är avslutade. Denna tidiga bedömning bör ses över med högst tio års mellanrum.
(28)Att skogsodlingsmaterialet uppfyller kraven för kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” bör bekräftas genom inspektioner som utförs av de behöriga myndigheterna, beroende på vad som är lämpligt för varje kategori (officiell certifiering), och bör styrkas genom en officiell etikett.
(29)Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial får endast släppas ut på marknaden om det är säkert för människors hälsa och miljön och har godkänts för odling i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EGEuropaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1). eller förordning (EG) nr 1829/2003Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1)., och om skogsodlingsmaterialet tillhör kategorin ”testat”. Skogsodlingsmaterial som framställts med vissa nya genomiska metoder får endast släppas ut på marknaden om det uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [Publikationsbyrån: inför hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder]Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/…. EUT […], […], s. […]., och om skogsodlingsmaterialet tillhör kategorin ”testat”.
(30)Den officiella etiketten bör innehålla information om frökällor som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism eller som har framställts med vissa nya genomiska metoder.
(31)Yrkesmässiga aktörer bör av den behöriga myndigheten få tillstånd att utfärda och trycka den officiella etiketten under offentlig tillsyn för vissa arter och vissa kategorier av skogsodlingsmaterial. Detta kommer att ge de yrkesmässiga aktörerna större flexibilitet när det gäller den efterföljande saluföringen av detta skogsodlingsmaterial. De yrkesmässiga aktörerna kan dock inte börja trycka etiketten förrän, om alla krav som den behöriga myndigheten definierat är uppfyllda, och efter det att en granskning av den behöriga myndigheten har certifierat det berörda skogsodlingsmaterialetfastställt att de har den kompetens, infrastruktur och de resurser som krävs. Detta tillstånd är nödvändigt på grund av den officiella etikettens officiella karaktär och för att garantera högsta möjliga kvalitetsstandarder för användarna av skogsodlingsmaterial. Detta kommer att ge de yrkesmässiga aktörerna större flexibilitet när det gäller den efterföljande saluföringen av detta skogsodlingsmaterial. Det bör fastställas regler för återkallande eller ändring av detta tillstånd. [Ändr. 6]
(32)Medlemsstaterna bör tillåtas att fastställa ytterligare eller strängare krav för godkännande av frökällor som producerats på deras eget territorium, under förutsättning att kommissionen beviljar tillstånd. Detta skulle göra det möjligt att genomföra nationella eller regionala strategier för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i syfte att förbättra kvaliteten på det berörda skogsodlingsmaterialet, skydda miljön eller bidra till att skydda den biologiska mångfalden och återställa skogsekosystemen.
(33)För att säkerställa öppenhet och effektivare kontroller av produktionen och saluföringen av skogsodlingsmaterial bör yrkesmässiga aktörer registreras i de register som medlemsstaterna upprättar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).. En sådan registrering minskar den administrativa bördan för dessa yrkesmässiga aktörer. Det är nödvändigt för att det officiella registret över yrkesmässiga aktörer ska vara effektivt och för att undvika dubbelregistrering. De yrkesmässiga aktörer som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde omfattas i stor utsträckning av tillämpningsområdet för det officiella registret över yrkesmässiga aktörer enligt förordning (EU) 2016/2031.
(34)Före köpet av skogsodlingsmaterial bör yrkesmässiga aktörer ge den behöriga myndigheten och potentiella köpare av deras skogsodlingsmaterial tillgång till all nödvändig information om skogsodlingsmaterialets identitet och dess lämplighet för respektive klimatförhållanden och ekologiska förhållanden, så att de kan välja det lämpligaste skogsodlingsmaterialet för sinen viss region. [Ändr. 7]
(35)När det gäller frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” bör medlemsstaterna för de berörda arterna avgränsa härkomstregioner för att identifiera ett eller flera områden med tillräckligt enhetliga ekologiska förhållanden och som innehåller frökällor med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper. Detta är nödvändigt eftersom det skogsodlingsmaterial som producerats av dessa frökällor ska saluföras med hänvisning till dessa härkomstregioner.
(36)För att säkerställa en effektiv överblick över och insyn i det skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i hela unionen bör varje medlemsstat upprätta, offentliggöra och uppdatera, i elektroniskt format, ett nationellt register över frökällor av de olika arter och artificiella hybrider som godkänts på dess territorium samt en nationell förteckning som bör presenteras som en sammanfattning av det nationella registret.
(37)Av samma skäl bör kommissionen i elektroniskt format offentliggöra en unionsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial, på grundval av de nationella förteckningar som tillhandahålls av varje medlemsstat. Denna unionsförteckning bör innehålla information om frökällor som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism eller som har framställts med vissa nya genomiska metoder.
(38)Varje medlemsstat bör upprätta och uppdatera en beredskapsplan för att säkerställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial för återbeskogning av områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, utbrott av sjukdomar och skadegörare, katastrofer eller andra händelser. Det bör fastställas regler för innehållet i planen för att säkerställa direkta, proaktiva och effektiva åtgärder mot sådana risker, om de uppstår. Medlemsstaterna bör tillåtas att anpassadefiniera innehållet i planen tilli enlighet med de specifika klimatförhållandena och ekologiska förhållandena inom sina territorier, och bör tillåtas att anpassa sådant innehåll mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Detta krav återspeglar också de allmänna beredskapsåtgärder som medlemsstaterna bör vidta på frivillig basis inom ramen för unionens civilskyddsmekanismEuropaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).. Kommissionen bör på begäran av den berörda medlemsstaten stödja utarbetandet och, i tillämpliga fall, uppdateringen av planen genom tekniskt stöd. [Ändr. 8]
(39)Skogsodlingsmaterial ska i alla produktionsled hållas åtskilda genom angivande av enskilda godkända enheter. Dessa godkända enheter bör produceras och saluföras i partier som måste vara tillräckligt homogena och identifierade som åtskilda från andra partier av skogsodlingsmaterial. En åtskillnad bör göras mellan fröpartier och växtpartier för att identifiera typen av skogsodlingsmaterial och säkerställa spårbarheten för den godkända frökällan från vilken skogsodlingsmaterialet har skördats. Detta garanterar att skogsodlingsmaterialet behåller sin identitet och kvalitet.
(40)Frön bör endast saluföras om de uppfyller vissa kvalitetsnormer. De bör endast märkas och saluföras i förseglade förpackningar för att möjliggöra lämplig identifiering, kvalitet och spårbarhet och för att undvika bedrägerier.
(41)I syfte att uppfylla målet i EU:s digitala strategiMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021) 118 final). att omställningen till digital teknik ska fungera för människor och företag bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på regler om digital registrering av alla åtgärder som vidtagits, i syfte att utfärda ett stambrev och en officiell etikett, och inrättandet av en centraliserad plattform som underlättar behandling av, tillgång till och användning av dessa register.
(42)Under perioder då det tillfälligt är svårt att skörda tillräckligt med skogsodlingsmaterial från vissa arter bör frökällor som uppfyller mindre stränga krav på vissa villkor tillfälligt godkännas. Dessa mindre stränga krav bör gälla godkännande av frökällor avsedda för produktion av olika kategorier av skogsodlingsmaterial. Detta är nödvändigt för att säkerställa ett flexibelt tillvägagångssätt under ogynnsamma omständigheter och för att undvika störningar på den inre marknaden för skogsodlingsmaterial.
(43)Skogsodlingsmaterial bör endast importeras från tredjeländer om det fastställs att skogsodlingsmaterialet uppfyller krav som är likvärdiga med dem som gäller för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen. Detta är nödvändigt för att säkerställa att sådana importerade skogsodlingsmaterial håller samma kvalitetsnivå som de skogsodlingsmaterial som produceras i unionen. Detta tillvägagångssätt kommer att säkerställa att importen av skogsodlingsmaterial inte bara uppfyller unionens standarder utan också bidrar till växtgenetisk mångfald och hållbarhet. [Ändr. 9]
(44)Om skogsodlingsmaterial importeras till unionen från ett tredjeland bör den berörda yrkesmässiga aktören i förväg informera respektive behöriga myndighet om importen av skogsodlingsmaterial genom det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).. Dessutom bör importerat skogsodlingsmaterial åtföljas av ett stambrev, eller ett officiellt intyg som utfärdats av ursprungstredjelandet, samt dokumentation med uppgifter om skogsodlingsmaterialet som tillhandahållits av den yrkesmässiga aktören i det berörda tredjelandet. En officiell etikett bör fästas vid skogsodlingsmaterialet, eftersom detta är nödvändigt för att säkerställa välgrundade val för användarna av det berörda skogsodlingsmaterialet och underlätta för de behöriga myndigheterna att genomföra respektive offentlig kontroll.
(45)För att övervaka effekterna av denna förordning och för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma de åtgärder som införts bör medlemsstaterna vart femte år rapportera om de årliga kvantiteterna certifierat skogsodlingsmaterial, de antagna nationella beredskapsplanerna, den information som användarna har tillgång till om var de bäst planterar skogsodlingsmaterial genom webbplatser och/eller vägledningar för planterare, kvantiteterna importerat skogsodlingsmaterial och de sanktioner som påförts.
(46)För anpassning till förflyttningen av vegetationszoner och trädarters utbredningsområde till följd av klimatförändringar, och all annan teknisk eller vetenskaplig utveckling, inbegripet om klimatförändringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen över de trädarter, och artificiella hybrider av dessa, på vilka denna förordning är tillämplig.
(47)För anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder, och för att ta hänsyn till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1)., bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av i) kraven avseende frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som certifieras som ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” och ii) de kategorier enligt vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras.
(48)I syfte att möjliggöra ett mer flexibelt tillvägagångssätt för medlemsstaterna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa villkoren för att tillfälligt tillåta saluföring av skogsodlingsmaterial som inte uppfyller alla krav för den berörda kategorin.
(49)För anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av de krav som ska uppfyllas av frukt- och fröpartier av de arter som omfattas av denna förordning, de krav som ska uppfyllas av växtdelar av de arter och artificiella hybrider som omfattas av denna förordning, de externa kvalitetsnormerna för Populus spp. som förökas genom skottsticklingar eller sättstänger, de krav som ska uppfyllas av plantpartier av de arter och artificiella hybrider som omfattas av denna förordning, och de krav som ska uppfyllas av plantpartier som ska saluföras till slutanvändare i regioner med medelhavsklimat.
(50)För anpassning till EU:s digitala strategi och den tekniska utvecklingen inom digitaliseringen av tjänster bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler för digital registrering av alla åtgärder som vidtas av den yrkesmässiga aktören och de behöriga myndigheterna, i syfte att utfärda stambrev, och med avseende på inrättandet av en centraliserad plattform som sammanlänkar alla medlemsstater och kommissionen.
(51)Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete av dessa delegerade akter, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftningEUT L 123, 12.5.2016, s. 1.. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(52)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställandet av särskilda villkor för kraven på och innehållet i anmälan av frökällor.
(53)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och underlätta igenkännligheten och användningen av stambrev, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta innehållet i och mallen för stambrevet om identitet för skogsodlingsmaterial som härrör från frötäktsområden och frötäktsbestånd, skogsodlingsmaterial från fröodlingar eller föräldraträd till en eller flera familjer samt skogsodlingsmaterial som härrör från kloner och klonblandningar.
(54)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och säkerställa en harmoniserad ram för märkning och tillhandahållande av information om skogsodlingsmaterial bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa innehållet på den officiella etiketten, den kompletterande informationen när det gäller frön och små kvantiteter av frön, etikettens färg för specifika kategorier eller andra typer av skogsodlingsmaterial och ytterligare information när det gäller specifika släkten eller arter.
(55)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för anpassningen till utvecklingen när det gäller digitaliseringen av sektorn för skogsodlingsmaterial bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att fastställa de tekniska arrangemangen för utfärdande av elektroniska stambrev.
(56)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att hantera akuta försörjningsproblem när det gäller skogsodlingsmaterial bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tillfälligt godkännande för saluföring av skogsodlingsmaterial från en eller flera arter som uppfyller mindre stränga krav än de som fastställs i denna förordning när det gäller godkännande av frökällor.
(57)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beslut om anordnande av tillfälliga experiment för att söka förbättrade alternativ till kraven i denna förordning när det gäller bedömning och godkännande av frökällor samt produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.
(58)För att förbättra enhetligheten mellan reglerna om skogsodlingsmaterial och unionens växtskyddslagstiftning bör artiklarna 36, 37, 40, 41, 49, 53 och 54 i förordning (EU) 2016/2031 tillämpas på produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i enlighet med den här förordningen. För att säkerställa överensstämmelse med reglerna i förordning (EU) 2016/2031 om växtpass bör det vara tillåtet att kombinera den officiella etiketten för skogsodlingsmaterial med växtpasset.
(59)Förordning (EU) 2017/625 bör ändras så att dess tillämpningsområde omfattar regler om offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial. Syftet är att säkerställa en enhetligare offentlig kontroll och ett enhetligare genomdrivande av reglerna om skogsodlingsmaterial i medlemsstaterna och överensstämmelse med andra unionsakter om offentlig kontroll av växter, särskilt förordning (EU) 2016/2031 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/….
(60)Förordningarna (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 bör därför ändras i enlighet med detta.
(61)För att skapa rättslig klarhet och av öppenhetsskäl bör direktiv 1999/105/EG upphävas.
(62)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare på grund av dess verkan, komplexitet och internationella karaktär kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Mot bakgrund av detta, och enligt vad som är nödvändigt, införs undantag eller särskilda krav för vissa typer av skogsodlingsmaterial och yrkesmässiga aktörer.
(63)Med tanke på den tid och de resurser som krävs för att de behöriga myndigheterna och de berörda yrkesmässiga aktörerna ska kunna anpassa sig till de nya kraven i denna förordning bör denna förordning tillämpas från och med den … [3 år från och med den dag då denna förordning träder i kraft].