A.Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt artikel 2 i EU-fördraget och såsom återspeglas i stadgan och fastslås i internationella människorättsfördrag. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna och ligger till grund för de rättigheter som personer som lever i unionen åtnjuter.

B.En klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget berör inte bara den enskilda medlemsstat där risken har uppstått, utan påverkar även övriga medlemsstater, deras ömsesidiga förtroende, EU:s själva natur och unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter enligt EU:s lagstiftning.

C.Tillämpningsområdet för artikel 7 i EU-fördraget är inte begränsat till skyldigheterna enligt fördragen, till skillnad från artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och EU kan bedöma om det finns en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av de gemensamma värdena på områden som omfattas av medlemsstaternas befogenheter.

D.2018 inledde rådet, efter ett förslag från Europaparlamentet, det förfarande som fastställs i artikel 7.1 i EU-fördraget i syfte att åtgärda en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Sex utfrågningar om situationen i Ungern enligt förfarandet i artikel 7.1 i EU-fördraget har ägt rum i rådet sedan förfarandet inleddes, men rådet har ännu inte försökt fastställa om en sådan risk föreligger och har inte utfärdat några rekommendationer till Ungerns regering.

E.Förordningen om villkorlighet är av yttersta vikt eftersom den är det instrument som gör det möjligt att skydda EU:s medel på ett ändamålsenligt sätt.

F.Kommissionen har beslutat att bevilja Ungern 0,9 miljarder euro i förfinansiering inom ramen för REPowerEU. Sådan förfinansiering kan betalas utan villkor, men inte utan kontroller.

G.Parlamentet bedömde i sin resolution av den 15 september 2022 att flera problem med Ungerns efterlevnad av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget kvarstod eller hade förvärrats avsevärt sedan förfarandet enligt artikel 7.1 i EU-fördraget inleddes, bland annat när det gäller rättsväsendets oberoende, korruption, intressekonflikter, mediernas oberoende och mångfald, det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt samt det medborgerliga utrymmet.

H.Sedan denna resolution antogs har man sett begränsade förbättringar av situationen på vissa av dessa områden, medan den har varit fortsatt alarmerande på de flesta områden och försämrats ytterligare på vissa andra områden. Nya allvarliga problem har uppstått till följd av den ungerska regeringens åtgärder.

I.I april 2024 gav sig tiotusentals ungrare ut på gatorna för att protestera mot ”state capture” och korruption.

J.2023 antog den ungerska regeringen ett lagstiftningspaket med reformer av rättsväsendet för att förbättra vissa aspekter av rättsväsendets oberoende, vilket bland annat innebar att nationella domarrådet fick ökat oberoende. Den icke uttömmande förteckningen över allvarliga brister i fråga om rättsstatsprincipen i rättssystemet som fortfarande inte har åtgärdats omfattar–bestämmelser om oavsättlighet för den sittande ordföranden för Ungerns högsta domstol, Kúria,–avsaknad av meningsfulla skyddsåtgärder och garantier för att Kúria är oberoende,–brist på insyn och automatisering i systemet för fördelning av ärenden i Kúria och brist på öppenhet när det gäller reglerna för panelernas sammansättning,–politiska och administrativa påtryckningar på nationella domarrådet och dess ledamöters oberoende, bland annat genom smutskastningskampanjer,–bestämmelser om utnämning och befordran av samt oavsättlighet för domare,–avsaknad av meningsfulla skyddsåtgärder och garantier för att de domare som prövar förvaltningsbeslut är oberoende,–ett ökande antal hinder för att begära förhandsavgöranden från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen),–bristfälliga regler om immunitet och disciplinära förfaranden mot åklagare och domare,–politisk inblandning i åklagarmyndighetens och enskilda åklagares arbete,–brist på effektiva stödtjänster för brottsoffer.

K.Den icke uttömmande förteckningen över ihållande allvarliga brister i fråga om korruptionsbekämpning och intressekonflikter omfattar–avsaknaden av historik när det gäller utredningar, åtal och slutliga domar avseende korruptionsmål på hög nivå,–avsaknaden av stränga bestämmelser om lobbyverksamhet, svängdörrsproblematik och effektiv tillsyn över redovisningar av tillgångar,–integritetsmyndighetens brist på tillräcklig kompetens, befogenheter, tillgång till information och tillräckliga resurser,–avsaknad av offentligt samråd och offentlig debatt om åtgärder mot korruption,–bristande ansvarsskyldighet för åklagarmyndigheter, även i fall av tjänstefel, åsidosättande av plikten och brottsligt beteende,–politisk inblandning i det arbete som utförs av åklagarmyndigheter som utreder korruption och brottslighet på hög nivå.

L.Den icke uttömmande förteckningen över ihållande allvarliga brister i fråga om mediefrihet och mediepluralism omfattar–bristande funktionellt oberoende för mediemyndigheten och samordnaren för digitala tjänster,–bristande redaktionellt och ekonomiskt oberoende för medier i allmänhetens tjänst och brist på mångfald av politiska åsikter i dessa medier, som den styrande majoriteten använder för politisk propaganda,–missbruk av statlig reklam i regeringsvänliga mediekanaler och brist på regler och insyn i denna fråga,–smutskastningskampanjer mot oberoende journalister och medier,–ett växande antal hinder för tillgången till offentlig information,–avsaknad av meningsfulla utredningar av införandet av spionprogram riktade mot undersökande journalister och mediearbetare,–koncentration av mediemarknaden och regeringens alltför stora inflytande över medielandskapet (däribland genom Centraleuropeiska press- och mediestiftelsen, eller KESMA, som den kallas i Ungern),–det faktum att mediekanaler och journalister kan bli föremål för utredningar av suveränitetsskyddsmyndigheten.

M.Den icke uttömmande förteckningen över ihållande allvarliga brister i fråga om det konstitutionella systemet och valsystemet samt kontroller och motvikter omfattar–avsaknaden av rättvisa kampanjvillkor under val på lokal och nationell nivå och frekventa ändringar av vallagen,–otillräcklig insyn och ansvarsskyldighet i utarbetandet och antagandet av lagar,–det fortsatta officiella ”undantagstillståndet”, som ger regeringen omfattande undantagsbefogenheter och gör det möjligt för den att åsidosätta lagar på högre nivå i undantagslagar,–avsaknaden av ett meningsfullt offentligt samråd om viktiga lagförslag,–minskningen av oberoende organs inflytande och påtryckningar på deras oberoende,–användningen av samlingslagar för att ändra olika lagar.

N.Den icke uttömmande förteckningen över ihållande allvarliga brister i fråga om civilsamhällets funktion omfattar–den dämpande effekten av olika lagar som syftar till att begränsa oberoende civilsamhällesorganisationers existens och funktion, såsom lagen om insyn i organisationer som tar emot utländska medel och lagen om skyddet av den nationella suveräniteten,–smutskastningskampanjer och trakasserier mot företrädare för civilsamhällesorganisationer,–brist på offentlig finansiering för oberoende organisationer i det civila samhället samt ekonomiskt stöd till regeringsvänliga organisationer eller till organisationer som är kopplade till regeringen,–det faktum att civilsamhällesorganisationer och deras företrädare kan bli föremål för övervakning och utredningar av suveränitetsskyddsmyndigheten.

O.Den icke uttömmande förteckningen över ihållande allvarliga brister i fråga om skyddet av EU:s ekonomiska intressen omfattar–sättet på vilket de myndigheter som genomför EU:s budget fungerar,–systematiska oegentligheter, brister och svagheter i offentlig upphandling, inbegripet en stor andel anbudsförfaranden med endast ett anbud och brist på konkurrens i systemet för offentlig upphandling,–svagheter i revisions- och kontrollmekanismerna för att garantera korrekt användning av EU-medel,–otillräcklig kapacitet att förebygga och beivra bedrägerier, korruption eller andra överträdelser av EU-lagstiftningen i samband med genomförandet av EU:s budget eller skyddet av EU:s ekonomiska intressen,–otillräcklig tillämpning av Arachne-verktyget,–bristande insyn i hur stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse använder EU-medel,–Ungerns underlåtenhet att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

P.Den icke uttömmande förteckningen över ihållande allvarliga brister i fråga om den inre marknadens principer och regler omfattar–diskriminering av företag som är verksamma på områden som anses vara av strategiskt intresse för den ungerska regeringen,–missbruk av myndighetsutövning och lagstiftningsbefogenheter och användning av metoder för att hota ekonomiska aktörer som är verksamma på områden som anses vara av strategiskt intresse för den ungerska regeringen.

Q.Den ungerska regeringen har också underlåtit att ta itu med andra problem som tas upp i parlamentets resolution av den 15 september 2022 om grundläggande rättigheter, såsom–den akademiska friheten,–religionsfriheten,–rätten till likabehandling, inbegripet hbtqi-rättigheter,–rättigheter för personer som tillhör minoriteter, bland annat romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter,–migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter,–ekonomiska och sociala rättigheter.

R.Lagen om skyddet av den nationella suveräniteten trädde i kraft den 23 december 2023. Till följd av detta inrättades den nya suveränitetsskyddsmyndigheten, och strafflagen har ändrats för att bland annat föreskriva ett fängelsestraff för användning av finansiering från utlandet till politiska kampanjer. I sitt uttalande av den 27 november 2023 angav Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter att utkastet till denna lag utgjorde en betydande risk för de mänskliga rättigheterna och att det borde slopas. I sitt yttrande av den 18 mars 2024 konstaterade Venedigkommissionen att restriktioner mot utländsk finansiering av politiska partier och valkampanjer var vanligt förekommande och i princip i linje med internationell bästa praxis och internationella standarder, men att det inte tydligt framgick av lagändringarna vilken typ av kampanjverksamhet som var förbjuden och hur man skulle fastställa att den har finansierats med utländska medel. Venedigkommissionen påpekade också i sitt yttrande att ändringarna inte tog hänsyn till samarbete mellan politiska partier på internationell nivå, uteslöt finansiering från internationella organisationer eller föreskrev respekt för internationella skyldigheter, däribland de skyldigheter som följer av EU-medlemskapet. Den 7 februari 2024 beslutade kommissionen att inleda ett överträdelseförfarande mot Ungern, eftersom den ansåg att lagen stred mot flera bestämmelser i EU:s primär- och sekundärrätt, däribland EU:s demokratiska värden, principen om demokrati och EU‑medborgarnas rösträttigheter, och flera grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan, såsom rätten till respekt för privatlivet och familjelivet, rätten till skydd av personuppgifter, yttrande- och informationsfriheten, föreningsfriheten, EU‑medborgarnas rösträttigheter, rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol, rätten att inte vittna mot sig själv och rätten till förtrolig kommunikation mellan advokat och klient, kraven i EU-lagstiftningen om dataskydd samt flera regler som är tillämpliga på den inre marknaden.

S.Sedan interimsrapporten antogs har EU-domstolen i sin dom i mål C-823/21 Domstolens dom av den 22 juni 2023 i mål C-823/21, kommissionen mot Ungern, ECLI:EU:C:2023:504., kommissionen mot Ungern, förklarat att Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EU:s asyllagstiftning genom att föreskriva att en ansökan om internationellt skydd måste föregås av en avsiktsförklaring vid en ungersk ambassad i ett tredjeland.

T.I Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas (Europadomstolen) domar av den 10 november 2022 i målet Bakirdzi och Europeiska kommissionen mot Ungern (49636/14 och 65678/14), som vann laga kraft den 3 april 2023, och av den 30 mars 2023 i målet Szolcsán mot Ungern (24408/16), som vann laga kraft den 30 juni 2023, konstaterade Europadomstolen kränkningar av rösträtten för väljare som tillhör nationella minoriteter och när det gäller utbildning av romska barn i segregerade klasser eller skolor utan att lämpliga åtgärder vidtagits för att åtgärda ojämlikheter.

U.I sina beslut om den pågående förstärkta övervakningen av verkställandet av Europadomstolens domar i målen och grupperna av mål Szabó och Vissy mot Ungern Europadomstolens dom av den 12 januari 2016, Szabó och Vissy mot Ungern, 37148/14, som vann laga kraft den 6 juni 2016., Gazsó mot Ungern Europadomstolens dom av den 16 juli 2016, Gazsó mot Ungern, 48322/12, som vann laga kraft den 16 oktober 2015., Ilias och Ahmed mot Ungern Europadomstolens dom av den 14 mars 2017, Ilias och Ahmed mot Ungern, 47287/15. och Baka mot Ungern Europadomstolens dom av den 23 juni 2016, Baka mot Ungern, 20261/12., upprepade Europarådets ministerkommitté sin oro över underlåtenheten att verkställa dessa domar.

V.I sin utvärderingsrapport från den femte utvärderingsrundan om Ungern uttryckte Gruppen av stater mot korruption (Greco) flera farhågor om ändamålsenligheten hos den ram som införts i Ungern för att förhindra korruption bland personer med höga verkställande befattningar och medlemmar av den ungerska nationella polisen och den nationella säkerhetstjänsten. Greco uppgav att ett gemensamt och allmänt drag hos den offentliga förvaltningen och de brottsbekämpande organen i Ungern är att de flesta integritetsåtgärder och korruptionsförebyggande åtgärder riktar sig mot tjänstemän på låg nivå och på mellannivå, medan den integritetsram som gäller för personer med höga verkställande befattningar är mycket svag och villkoren för att utse högre chefer inom polisväsendet och den nationella säkerhetstjänsten medför en risk för politisering.

W.Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans noterade i sin rapport en viss positiv utveckling i Ungern, men uttryckte oro över avskaffandet av myndigheten för likabehandling, stigmatiseringen av studenter från missgynnade miljöer och låginkomstfamiljer, såsom romska studenter, den betydande försämringen av hbti‑personers mänskliga rättigheter, den alltmer främlingsfientliga offentliga debatten och politiska uttalanden som särskilt riktar sig mot flyktingar, asylsökande och migranter, muslimer och hbti-personer, den extremt begränsade ändamålsenligheten i den rättsliga ramen för hatpropaganda, underlåtenheten att genomföra de nationella strategierna för social integration, avskaffandet av statligt integrationsstöd för flyktingar och personer som beviljats alternativt skydd och den inskränka tillgången till asyl i landet.

X.FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor uttryckte i sina avslutande iakttagelser oro över sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och det faktum att Ungerns jämställdhetspolitik uteslutande bygger på begreppet familj, där en kvinnas främsta roll är som hustru och mor, och rekommenderade Ungern att vidta åtgärder för att motverka en genusfientlig offentlig debatt.

Y.Företrädaren för mediefrihet vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa uppgav i sitt uttalande efter ett officiellt besök i Ungern att när man undersöker situationen för mediefriheten i Ungern ser man en systematisk strategi där vissa röster inte åtnjuter samma grundläggande villkor för att höras.

Z.I sin rekommendation om Ungerns nationella reformprogram 2023 med avgivande av rådets yttrande om Ungerns konvergensprogram 2023 (COM(2023)0617) rekommenderade rådet Ungern att vidta åtgärder för att förbättra tillräckligheten för det sociala trygghetssystemet, förbättra tillgången till effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder, säkerställa en effektiv social dialog och förbättra regelverket och konkurrensen inom tjänstesektorn i enlighet med principerna för den inre marknaden och rättsstatsprincipen.

AA.Den ungerska regeringen har underlåtit att genomföra flera domar från den ungerska författningsdomstolen, EU-domstolen och Europadomstolen om Ungerns kränkningar av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och att följa upp de allra flesta av rekommendationerna i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2023 eller rekommendationerna från andra internationella organ såsom Greco, Venedigkommissionen m.fl.